Brainscape's Knowledge GenomeTM


Top Flashcards (Certified)
All Flashcards

K10: PU > föreläsning: våldutsatthet > Flashcards

föreläsning: våldutsatthet Flashcards

(60 cards)

Start Studying
1
Q

våld - vad är det

A

varje handling riktad mot annan person, denna handling skadar, smärtar, skrämmer, kränker, får personen att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra någon den vill

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

typer av våld

A

fysiskt

psykiskt: även “latent” där man inte kan ta på det psykiska våldet men “känner av vilket humör personen är på etc”, dvs överliggande hot

sexuellt: ja/nej

ekonomiskt (t.ex. får ej ta med sig sina djur, tillåts ej ha koll på ekonomi, måste visa kvitton etc)

digitalt: förföljese, forum etc

funktionshinderrelaterat: utsatt utifrån sitt funktionshinder

försummelse: får ej behov tillgodosedda

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

vilka kan tänkas utföra våld

A

familj/partner (nära relationer)

inom vård och omsorg

hedersrelaterat

andra utövare

self-neglect och risktagande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

våld i nära relationer

A

omfattar alla typer av våld som kan förekomma mellan närstående (alla typer av förhållanden) samt inom syskon och andra familj/släkt-relationer

kännetecken: den som utsätt/den som utsätter har nära relation med känslomässiga band till varandra, detta gör det svår för den utsatta att göra motstånd och bryta relationen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

förekomst: våld i parrelationer

A

20-25% av kvinnor utsätts någon gång i livet

16-22 kvinnor dödas av sin parter/år

15% av män utsatta någon gång i livet, 2-4 män dödas av partner/år

kvinnor utsätts generellt för grövre våld, de rapporterar oftare upprepat våld/skador samt rädsla som följd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

våld i parrelationer: viktiga aspekter

A

mannen är utövare och kvinnan utsatt: vanligast och oftast allvarligast

MEN

våld är ungefär lika vanligt i samkönade relationer

kvinnor kan också vara utövare och utsätta män

ibland är våldet bilateralt, dvs inte alltid att urskilja “offer/förövare”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

dödligt våld mot kvinnor

A

vanligaste gärningspersonen är en nuvarande/tidigare partner men även familjemedlemmar

motiv: är ofta svartsjuka eller separation

psykisk ohälsa hos gärningspersonen är vanligt

brottsplatsen är i 80% av fallen hemmet hos någon av partnerna eller det gemensamma hemmet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

dödligt våld: motiv

A

hämnd: vill orsaka smärta, lidande vilket kan leda till mord på kvinnan eller gemensamma barn

föregås ofta av gräl/konfrontation som går att härleda till mannens privilegium/makt att bestämma över hemarbete/pengar/barnuppfostran

andra motiv: ägande rätt över partner/kontroll, svartsjuka, misstanke om otrohet, kvinnan inlett nytt förhållande, kvinnan har bestämt sig för att lämna eller försöker göra det, vårdnadstvister

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

den typiska gärningsmannen i våld i nära relationer (jmf med män som begår annat dödligt våld)

A

äldre

högre utbildning generellt

mer sällan arbetslös

mer sällan psykopati (men ändå vanligt)

mer sällan alkoholpåverkad (men ändå vanligt)

ofta utan medhjälpare (dvs utför mord själva)

ej drivna av ekonomiska motiv

i cirka 1/5 av fallen tar gärningsmannen sitt liv i samband med gärningen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

särskild sårbarhet

A
  • äldre
  • missbruk
  • HBTQ
  • person med psykisk ohälsa
  • funktionsnedsättning
  • personer som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck
  • kvinna med utländsk bakgrund
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

varför är dessa specifikt sårbara

A

gruppens utsatthet

brottets konsekvenser: t.ex- knuffar tant som bryter höft o sen dör av det

gruppens resurser och förmåga att utnyttja dem (ekonomiska, sociala, politiska)
–> t.ex. dementa som ej kan förmedla vad de varit utsatta för, person som ej kan svenska

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

äldre och utsatthet

A

dåligt studerat

delvis andra förutsättningar
- utsatthet och beroendeställning
- fler/andra utövare (vuxna barn, vårdpersonal)
- kan behöva andra insatser än yngre

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

förekomst våld mot äldre: studie

A

41% någon gång under livet i studier

övergrepp mot äldre >= 65 år 18%

av de som hade varit utsatta någon gång i livet hade 56% varit utsatta flera gånger i livet eller för flera typer av övergrepp

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

take home våld mot äldre

A

reagera: vi inom vården bör bli bättre på att upptäcka och hjälpa äldre som är eller varit utsatta för olika övergreppp

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

vad ger resiliens mot våldutsatthet samt vad bidrar det till

A

närvarande vuxna

bra coping strategier

socialt stöd

epigenitik, personlighet

= god hälsa, stabilt arbete/boende, finansiell trygghet, fungerande närmiljö

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

vad kan bli orsak/konsekvens av det trauma som övergrepp genom livet innebär

A

fattigdom

våld av partner

gängvåld

personer i hushållet med allvarlig psykisk ohälsa

person i hushåll som suttit i fängelse

bevittnat våld mot förälder

rasism, ålderism, sexism

historiska trauman

negativa copingstrategier

person som är drogberoende

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

konsekvenser av våld: fysiologiska

A

skador på kroppen
- t.ex. skador buk/thorax
- hjärnskador
- brännskador
- frakturer
- funktionsnedsättning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

konsekvenser av våld: mental hälsa och beteende

A

alkohol/drog beroende

depression, ångest

PTSD

ät-sömnproblem

konc-svårigheter

hyperaktivitet

utåtagerande

rökning

självmordstankar/beteende

oskyddat sex

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

konsekvenser av våld: mental hälsa och beteende

A

alkohol/drog beroende

depression, ångest

PTSD

ät-sömnproblem

konc-svårigheter

hyperaktivitet

utåtagerande

rökning

självmordstankar/beteende

oskyddat sex

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

konsekvenser av våld: reproduktiv hälsa

A

oplanerad graviditet

graviditetskomplikationer

osäker abort

gynekologiska problem

komplext regionalt smärtproblem

kronisk bäckensmärta

HIV och andra könssjukdomar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

konsekvenser av våld: kronisk sjukdom

A

artrit

astma

cancer

CVD

DM

njursjukdom

leversjukdom

stroke

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

“jämn sjukskriven”

A

mäns våld mot kvinnor är en försummad orsak till kvinnors ohälsa

bland flertalet långtidssjukskrivna finns en bakgrund av våld i nära relation eller sexuella övergrepp som patienten inte har behandlats för

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

är vi bra på att fråga utsatta om våldutsatthet i vården

A

nej
- ca 19% av personer 25-44 år frågas

lägre i andra åldersgrupper

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

vad gör det svårt för vårdpersonal att fråga

A

osäkerhet, obehag

tidsbrist

hur hantera svaret, vad är mitt ansvar?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
andra brister i skyddsnätet
brist i både H&S-personal samt socialtjänst att de sällan frågor om våldutsatthet trots att en person kan ha berättat om en konfliktfylld relation eller om att partnern är aggressiv socialtjänst inleder inte alltid utredningar om barn trots allvarliga problem eller att man ej följer upp barnens situation efter avslutad utredning
26
vad säger lagen om sjukvårdens ansvar vid misstänkt våld =(HSLF-FS=FHM föreskrifter och allmänna råd i författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, LM, folhälsa)
om en person visar symtom/tecken som väcker misstanke om våldutsatthet ska vårdgivare se till att personal frågar den vuxna i ENRUM om orsak till symtom/tecken. Om misstanke om våld/övergrepp kvarstår ska vårdgivaren se till att H&S-personalen 1. beaktar vilka behov den vuxna kan ha av vård både fysiskt/psykiskt med anledning av våldet 2. informera om möjlighet till vård, stöd, hjälp från socialtjänsten samt kontakt med frivilligorganisationer 3. hjälpa den vuxna att få kontakt med socialtjänsten om pat samtycker 4. ta reda på om det finns barn i den vuxnas familj och gör anmälan till sos vid misstanke om att barnen far illa (socialtjänstlagen paragraf 1 kap 14)
27
när ska man fråga om våldutsatthet
blåmärken ff.a. om olika ålder och på konstiga ställen sår, fraktur, brännskada sömnstörning kroniker där behandling sviktar kronisk smärta, psykosomatiska symtom ångest, depression, misstanke PTSD, suicidalitet, missbruk sexuell dysfunktion diffusa symtom omsorgsbrist mångbesökare väntat länge med att söka överbeskyddande partner
28
när personen inte kan tala för sig: när ska man obs obs
beroendeförhållande till andra personer (låg ADL, demens) stort omsorgsansvar till anhöriga oklarhet vad gäller ekonomi konflikter inom familjen drar sig undan från familjemedlemmar/vänner skador malnutrition, dålig hygien symtom på ångest, depression, konfusion beteendemäsiga problem
29
när ska man fråga
oftare!
30
trauma-medveten vård: vad leder det till
främja trygghet främja lugn främja tilltro till den egna förmågan främja tillhörighet, sociala band förmedla hopp
31
beståndsdelar av traumamedveten vård
1. medvetenhet om trauma i vården - trauma är vanligt och ger symtom - vår grundinställning i arbetet bör bara att patientens besvär och beteende ofta kan vara tecken på trauma eller associerade copingstrategier 2. empowerment till patienter - öka känslor av kontroll och kompetens hos patienten - "vad vill du själv", vad behöver du för att må bättre?
32
träffa patienten ensam
hänvisa till rutiner vid behov av tolk använd i första hand telefontolk och låt pat godkänna tolken
33
hur kan man fråga om övergrepp --> några förslag
det är vanligt att människor som lever i relationer som inte fungerar bra kan få konsekvenser för hur man mår det kan t.ex. handla om - fysiskt våld - att någon tar på ens kropp som inte känns bra - att en partner bestämmer över allt eller talar nedsättande till en jag uppfattar/ser att.... är detta något som du känner igen dig i? känner du dig trygg med den hjälp du får?
34
ex på frågeformulär om våld
1. FREDA-kortfrågor: screening 2. REAGERA-S: äldre personers utsatthet genom livet OBS följ upp om utfall
35
minska risk för re-traumatisering i patientnära arbete
1. knacka på dörren, vänta innan man rusar in till pat 2. varsamhet - säg vad du ska göra; får jag be om att få lyssna på ditt hjärta - extra varsamt vid gyn-us, rektalt, MoS, kateterinsättning, provtagning - us med CT/MR (trånga utrymmen) hjälp pat att ha kontroll/makt över sig själv och sin kropp, möjlighet i närheten av annan kollega
36
det traumatiska bandet
komplext - rädsla, kärlek, medlidande, hat, skuld, hopp, beroende, viljan att förstå, internalisering, barn
37
våldsvågen
upptrappning våld förlåtelse värme repeat
38
vad är det viktigaste insatserna vi kan göra
fråga lyssna vara stöd
39
egen frustration vid kontakt med våldsutsatt pat
ingen quick-fix hantering av obehag och frustration bolla frågan med kollega för stod
40
möjlighet som medmänniska att göra skillnad
fråga nyfikenhet medkänsla förmedla att det finns stöd/hjälp att få kan vara det som ger förändring
41
hur lyssna/ta emot berättelsen
lyssna, visa engagemang det får kännas jobbigt förmedla förståelse pressa inte på detaljer döm inte och ge inte oombedda råd tala inte negativt om utövaren ha ej bråttom
42
riskfaktorer dödligt våld
tidigare våld mot personen - fysiskt våld, psykiskt våld, systematisk kontroll - tilltagande allvarlighetsgrad och frekvens 1. tidigare försök till att strypa 2. tidigare sexuellt våld 3. tidigare förföljning av gärningsmannen 4. tidigare mord/självmordshot 5. tillgång till vapen 6. separation/skilsmässa 7. stor åldersskillnad 8. närvaro av styvbarn till förövaren 9. graviditet
43
riskfaktorer dödligt våld gärningsmannen
instabil barndom problem med skolgång alkohol, droger kriminell bakgrund psykisk ohälsa arbetslöshet
44
skyddande faktorer dödligt våld
gripande för brott mot besöksförbud att offer/förövare inte bor ihop tillgång kvinnojour hjälp med att få avstånd till förövaren
45
pågående akut farlig - situation --> vad göra?
1. polis??? 2. socialtjänsten (jour) - skyddat boende? 3. barn - orosanmälan!!!!!!!!!!
46
när kan man bryta sekretess (OSL offentlighets- och sekretesslagen: kap 10 paragraf 23)
möjlighet att röja sekretess och lämna uppgifter till t.ex. polis eller åklagare när det gäller misstanke om vissa begångna brott mot en vuxen brottet måste kunna ge minst 1 års fängelse samt vid försök till brott minst 2 års fängelse t.ex. mord, dråp, våldtäkt, grov misshandel, människohandel, frihetsberövande OBS grov kvinnofridskränkning 1 år som lägst straff, dvs sekretessbrytande
47
ny lag
möjlighet att under vissa förutsättningar bryta sekretess för att förhindra att en person begår allvarligt brott mot närstående som riskerar personens liv och hälsa
48
grov kvinnofridskränkning
går under brottet: grov fridskränkning (underkategori till detta) upprepade kränkningar i form av vålds-frids eller sexualbrott som en man begår mot kvinna i nära relation ex. misshandel, olaga hot, olaga tvång, sexuellt eller annat ofredande, sexuellt utnyttjande, skadegörelse, överträdelse av kontaktförbud, förtal SEKRETESSBRYTANDE!!!!!
49
barnfridsbrott
straffbart att utsätta barn för att se/höra brottsliga gärningar (våld, frids, sexualbrott i nära relation) barnet blir målsägande syftar till att stärka det straffrättsliga skyddet för barnet som löper en ökad risk att drabbas av psykisk/fysisk ohälsa barnen ska vara närstående/tidigare närstående till både gärningsperson och målsägande barnet ska ha sett/hört väsentliga delar av brottet, inget krav på att förstå att det är brott eller att kunna ge uttryck för sin upplevelse NY LAG SEDAN 2021
50
oro för att barn far illa
skyldiga att genast anmäla till socialnämden om de i sin verksamhet får kännedom/misstanke om att barn far illa 1. skyldiga att anmäla t.ex. inom vården 2. ORO räcker 3. viktig preventiv åtgärd
51
hur gör man orosanmälan
skriftligt, men i akuta eller allvarliga fall bör det också se en omedelbar muntlig kontakt med handläggare på socialtjänsten eller sociala jouren tänk på att fråga vart barnen är nu, om det finns akut fara för dem informera vårdnadshavare om varför anmälan görs oftast informera INTE om det finns misstankar att ett brott har begåtts mot barn, t.ex. misstanke om våld, sexuella övergrepp, hedersrelaterad problematik om tveksam: ring och diskutera med barnskyddsteam eller soc
52
vad säger man till föräldern
jag ser att... när du berättar att.. jag känner en oro för ditt/ert barn och er situation, jag är därmed skyldig att kontakta socialtjänsten för att ni ska få hjälp/stöd
53
rutiner och riktlinjer för barn som far illa
vid misstanke om barnmisshandel, sexuella övergrepp, hedersrelaterat våld och förtryck = RING socialtjänsten i hemkommun och anmäl oro innan den skriftliga anmälan görs, ring INTE barnets vårdnadshavare och överväg försegling av barnets journal 1. barnet är patient: använd mall "oro för att barn far illa" i journal, speciell diagnos-kod - använd anmälningsblankett i barnets journal eller anmälningsblanketten från intranätet LISA - kopia av anmälan scannas in i journal (komplementjournal med känslighetsspärr) 2. vuxen är pat (vårdnadshavare, även ofödda barn) - använd mall "oro för att barn far illa, speciell diagnoskod - anmälningsblankett på LISA 3. övriga ärenden - anmälningsblankett på LISA Anmälan skickas per post, faxas avidentifierad eller överlämnas personligen till socialtjänstens i hemkommun - begär bekräftelse på att anmälan är mottagen och dokumentera är mall oro för att barn far illa NÄR och av VEM man fått bekräftelse från
54
agerande i ej akut situation
vårdbehov - psykiskt, fysiskt - vårdnivå - ptsd stödkontakt - kurator - kvinnorjour, kvinnorfidslinjen - råd, stöd behobsbedömning anmälan - barn???? - lex maria - lex sarah/synergi
55
vart kan jag hänvisa patienten
1. annan hälso och sjukvårdsinrättning - kurator på kliniken - psykiatrin vid svår traumatisering, suicid, PTSD; dissociation - beroendemottagning 2. andra myndigheter - socialtjänst (kvinnofrid, råd/stöd) - socialtjänsten: myndighet, t.ex. social jour - polis - missbruksvård - bidståndshandläggare 3. frivillig-organisationer - kvinnorjour - brottsofferjouren - kvinnofridslinjen etc
56
vad göra efter initial handläggning
boka åb kontaktuppgifter till stödinsatser
57
dokumentation
kan utgöra viktig stödbevisning - använd sökord/mall som är dold på nätet 1. fysiska skador - storlek, placering, färg, form - fotografera, även helkroppsbild 2. patientens berättelse 3. orosanmälan
58
frågor till utövare
är du orolig för att du ska behandla någon illa? händer det att du blir väldigt arg/frustrerad på dina familjemedlemmar svårt att kontrollera ilska? höjt rösten, slagit i dörr, varit aggressiv på annat sätt mot din partner eller familj? = kan få råd och stöd, alternativ vård, linjer att ringa t.ex. "välj att sluta linjen"
59
sammanfattat
våld i nära relationer är vanligt i samhället och leder till ohälsa vi som sjukvårdspersonal har moraliskt och juridiskt ansvar att fråga, hjälpa, hänvisa, anmäla och dokumentera övergrepp glöm ej barnen = orosanmälan ofta egen frustration och obehag inför att det sällan finns quick-fix, men vi kan ändå göra viktig skillnad för enskilda personer individanpassa hjälp, stöd
60
vad är hälso och sjukvårdens ansvar
behandla skador och symtom dokumentera skador informera och motivera till stödinsatser samverka och hänvisa till adekvat instans anmäl till soc om misstanke att barn far illa upptäcka personer som utsätts för våld

K10: PU (19 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2025 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions