frågor kapitel 2 - biomolekyler Flashcards
- Vilka grundenheter bygger upp det mesta av proteinerna, och vad är speciellt med dem?
Proteiner är molekyler, uppbyggda av kedjor av hopkopplade aminosyror.
Aminosyror är organiska molekyler som har både en aminogrupp och en karboxylgrupp. Av alla teoritiskt tänkbara aminosyror förekommer 20 olika typer i proteiner.
- Många av oss äter kött, för att kroppen ska kunna bilda proteiner. Men kan kroppen bilda proteiner från annan mat vi äter?
Ja, det kan vi. Det finns proteinrika växdelar, som ärter och bönor.
- Hur är stärkelse, glykogen respektive cellulosa uppbyggda, och vad används de till i levande organismer?
Stärkelse: Långa kedjor av glukosmolekyler bildar stärkelse, som används som energilager i växter.
Glykogen: är också långa kedjor av glukosmolekyler men används istället i djur.
Cellulosa: Är också långa kedjor av glukos, men med annan typ av bindning mellan glukolsmolekylerna. Tillsammans med kedjor av andra sockerarter, ofta kallade hemicellulosa, bygger cellulosa upp växternas cellväggar och är huvudbeståndsdelen i det vi kallar “trä”.
- Laktos bildas av en del djur för ett speciellt ändamål. Vilket?
Laktos är mjölksocker, som är en kombination av glukos och galaktos. Laktosen i mjölken används för att ge energi åt däggdjurens ungar.
- Vilka funktioner har lipider i levande celler?
Vi behöver äta fett för att få energi och för att cellerna ska få lämpliga molekyler som byggmaterial.
- Djur som sover vintersömn (till exempel björn, grävling, igelkott och hasselmus) äter sig först ordentligt feta på hösten. Vilken är meningen med detta?
De behöver fett som en energireserv. De behöver speciellt mycket när det ska gå in i vintersömn för då konsumerar de inget fett.
7.Vilka mindre molekyler ingår i både RNA och energibäraren ATP?
Nukletoider, vilket i sin tur består av kvävebaser, sockret ribos och fosfat. I ATP (adenosin-trifosfat) utgörs kvävebasen adenin.
- En del kvävebaser till viktiga nukleotider i cellerna måste vi få i oss varje dag, i små mängder. Vilken grupp av ämnen i maten räknas de här kvävebaserna till?
I vätebärarna finns speciella kvävebaser som våra celler inte kan tillverka, utan vi måste få i oss dem via maten som vitaminer.
- Ämnesklassen lipider kan definieras genom hur de fungerar “tekniskt”. Hur då?
Lipider är lösliga i oplära vätskor som bensin och andra lösningsmedel, men inte i vatten.
- Vilka lipider i blad bryts ner respektive blir kvar, när träd får höstläger?
Klorfyllet, dvs det gröna färgämnet i blad som är nödvändigt för fotosyntesen bryts ner. Medan karotenoiderna, de gula/orange/röda färgämnena i växter blir kvar under hösten. Det är därför bladen blir rödgula mot hösten.
- Varför räknas steroiderna till lipiderna, trots att deras strukturformel är helt annorlunda än en fettsyras?
Om en molekyl räknas som en lipid eller ej bestäms oftast av dess löslighet. Både fettsyror och steroider är ej lösliga i vatten (polär) men däremot lösliga i bensin (opolär) och andra organiska lösningsmedel.
- Varför äter vi människor upp potatisplantors och vetekorns energireserver?
De innehåller stärkelse som egentligen är en energireserv i många växter, men också bland de vanligaste källorna till kolhydrater.
- Hur kan proteinerna ha så varierande egenskaper?
Det finns 20 aminosyror och detta möjliggör stört många olika kombinationer för proteiner. Beroende av kombinationen veckar sig proteiner på ett visst sätt och det skapar olika egenskaper.
Kanske ändrar sen men jag tror också det handlar om att aminosyror är basiska i ena änden och sur i andra. Detta gör att proteinet kan få speciella egenskaper.
- Varför kan bensin förstöra cellmembran?
Cellmembranet byggs i stor utsträckning av fosfolipider och en av lipiders största egenskaper är att de är lösliga i bla bensin (opolär vätska) och därför kommer membranet skadas i kontakt med bensin.
- Varför talar man om “omega-3” i reklam för smörgåsmargarin?
Fetter som innehåller fettsyror med dubbelbindning i position 3 från bortre änden räknat från karboxylgruppen anses hälsosamma att äta.
