Kapitel 2 och 3 - sammanfattningar Flashcards
förklara hur en protein är uppbyggd i detalj med relevanta begrepp
En protein är en molekyl som är uppbyggd av ihopkopplade aminosyror. En aminosyra är en organisk molekyl som fungerar både som en syra och som en bas då det har en karboxylgrupp och en aminogrupp. Det finns 20 olika aminosyror som används i proteiner. Aminosyrorna kopplas ihop med peptidbindningar för att skapa långa kedjor. Kedjor med runt 50 aminosyror kallas polypeptider medan de större är proteiner.
förklara proteiner och dess funktioner
Proteiner är stora molekyler uppbyggda av långa kedjor av aminosyror. Tack vara aminosyrornas placering i kedjan och deras olika kemiska egenskaper kan proteinmolekylen få en bestämd form, som gör att den kan fungera i ett visst sammanhang. Placeringen av aminosyrorna kräver information som lagras i DNA.
En del proteiner används för att byyga upp organismen medan andra slags proteiner sköter organismens olika funktioner. Några viktiga är enzymer och antikroppar.
I många fall har en proteinmolekyl någon del som inte byggs upp av aminosyror. Ett exempel är hemgruppen i hemoglobin, där det finns en järnatom. Järnatomen är en prostetisk grupp.
Förklara kolhydrater och dess funktioner
Kolhydraten är en molekyl som i grund består av kol, väte och syre. Vi människor använder kolhydraterna mest som energikälla, men cellerna använder de även till annat.
De enklaste kolhydraterna är sockerarterna dvs monosackariderna som är molekyler med 3-7 kolatomer. Dessa kolatomer sluter sig ofta och skapar en ring. Denna ring kallas för en sockerenhet. Själva monosackariden består av en “sockerenhet”. Medan en disackarid består av två sockerenheter sammanbundna av en syrebrygga. Det finns även oligo och polysackarid vilket är längre kedjor av sockerenheter.
Sockermolekylerna kan också ingå som delar i andra typer av molekyler. Några exempel är i nukleotider och nukleinsyror.
vad är en vävnad och ge exempel på några vävnader
celler av samma typ som sitter ihop kallas vävnad ex. levervävnad, muskelvävad, epitelvävnad
vad består hjärtat av för vävnad?
vad är ett organsystem och ge ett exempel på ett
flera vävnader bygger tillsammans upp ett organ, hjärtat består av muskelvävnader, epitelvävnad och nervävnad.
flera organ bildar tillsammans ett organsystem och ett ex är cirkulationssystemet som består av hjärtat, blodkärl, lymfkärl och muskler.
rangordna biomolekyler och cellers storlek från minst till störst
atomer, små molekyler, fetter, proteiner, ribosomer, virus, minsta bakterie, mitokondrie, de flesta bakterier, cellkärna, eukaryota celler, grodägg, hönsägg, längden på en del nerv- och muskelceller och en människas längd
skelettmuskler vs glatta muskler
skelettmuskler används när man vill använda dem (man måste tänka för att använda dem)
glatta muskler är automatiska som hjärtat och tarmsystemet (leverceller, glatta muskelceller i matstrupen, körtelceller i magsäcken, bukspottkörtelceller som producerar insulin och glukagon när vi äter och epitelceller med villi i tunntarmen).
förklara cellmembranet detaljerat med dess funktioner
cellmembranet är enn barriär mellan cellens insida och omgivningen runt cellen, dvs det är en kemisk miljö inne i cellen som kan skilja sig helt från utsidan
Membranets konsistens avgörs av mängden kolesterol som finns i det och kolesterolet har som huvudsyfte att skydda cellen mot stora temperaturskillnader i kroppen.
cellmembranet är ett skikt som består av ett fettlösligt skikt och ett vattenlösligt (dubbelt skikt av fosfolipider) vilket innebär att de flesta ämnena inte kommer igenom båda lagrena vilket är väldigt viktigt för cellmembranet. det enda som tar sig egenom är extremt små molekyler som är opolära t.ex syre och koldioxid
glykoprotein och glykolipid (finns bara påutsidan av cellmembranet och man har ofta ganska unika glykoproteiner och glykolipider) = igenkänningstecken för immunförsvaret
det finns ytterliggare protein på ytan där signalämnen kan fastna vilket leder till att proteinet byter form vilket kan leda till att ett hormon börjar produceras i cellen då proteinerna i cell puttas undan.
det finns även proteiner i cellmembranet som heter kanalproteiner. dessa proteiner används för att större ämnen ska kunna komma in i cellen. det finns en signalmolekyl som meddelar proteinet när rätt molekyl kommer. det kan även vara elektriska spänningar som öppnar proteinet.
bensin förstör cellmembranet dock
förklara mitokondrierna och klororplasterna
mitokondrierna och kloroplasterna har eget DNA
mitokondriens DNA kommer endast från mamman då mitokondriens DNA i spermcellen sitter i flaggellen vilket inte följer med in till ägget.
mitokondrien: dubbla cellmembran som möjliggör energiutvinningen ur glukos och andra energirika organiska molekyler
kloroplast: här sker fotosyntesen
endoplasmatiska nätverket och golgiappraten
ER (endoplastmatiska nätverket) är ett membran och delas in i släta ER och sträva ER.
Det sträva ER har ribosomer på sig. Proteiner bildas, transport av ämnen och nytt membran bildas.
Släta ER har produktion av fosfolipider och steroider, lager av kalciumjoner (Ca2+).
Golgiapparten är ofta ett mellanlager av ämnen och förbereds för transport vidare ut ur cellen. Om man har stora molekyler som man inte kan skicka ut genom de små kanalmolekylerna så kan golgiapparten skapa ett membran runt molekylen och kan då transporteras ut till membranet och sen ansluta till membranet för att sen lämna cellen.
Lysosomer
Lysosomer finns i djurceller. Andra typer av celler innehåller endast enzymer.
Lysosomer innehåller enzymer som bryer net stora molekyler till mindre molekyler. Exmeplvis skadade organeller, stora molekyler som kommer in i cellen och bakterier. T.ex en immunförsvarscell som har ätit upp en bakterie.
Lysosomerna är ansvariga för apoptos (programmerad celldöd). Apoptos sker i skadade celler, cancerceller och mycker under fosterutvecklingen).
Peroxisomer
Peroxisomer bryter ner skadliga varianter av syre (då syre är ett reaktivt ämne) som syrgas med en extra elektron eller väteperoxid (H2O2). Enzymer i peroxisomerna omvandlar de skadliga ämnen till vatten och syrgas.
Cellskelettet och de tre proteintrådarna
Cellskelettet är uppbyggt av tre olika typer av proteintrådar och har betydelse för cellens rörelse, form och transport. T.ex smalare, längre, rundare eller röra sig för att delas.
Proteintrådarna:
- Mikrotubuli bidrar till cellens form, samt fungerar som en “tågräls” för ämnen som ska transporteras i cellen.
- Intermediära filament håller cellkärnan och andra organeller på en bestämd plats i cellen.
- Mikrofilament finns nära cellmembranet och hjälper cellen med dess form och rörelse. Ex. när cellen ändrar form vid celldelning.
Flageller och cilier
Flagellerna är ett fåtal långa utskott på cellen som rör sig, medan cilierna är små och många utskott.
I människohalsen har vi cilier i luftstrupen. Cellerna längst ut i luftstrupen har cilier som fläktar fram och tillbaka för att vifta upp de partiklar vi inte vill andas in. Slemmet som man hostar upp när man är sjuk är gamla döda virus etc som måste upp från halsen.
