Gamla tentor :) Flashcards
I en studie av Gürkan och Kömürcü (2017) med titeln “The effect of a peer education program on combating violence
against women: A randomized controlled study” (Nurse education today, 57, 47-53. doi https://doi.org/10.1016/j.nedt.2017.07.003)) framgår följande:
“The size of the necessary study sample was calculated with power analysis by using Power and Sample Size Calculation version 3.1.2, 2014 and each group needed a total of 63 participants (Type 1 error p = 0.05, power level = 0.80 with score differences = 1 ± 2).
Vad av nedanstånde är korrekt gällande power och denna powerberäkning?
a) Powerberäkningen görs för att undvika typ 1 fel
b) Om fler deltagare än 63 inkluderas kommer skillnader mindre än 1 att bli statistiskt signifikanta.
c) Om standardavvikelsen är högre än 2 kommer en skillnad på 1 att bli statistiskt signifikant
d) Inkluderas 63 deltagare kommer urvalet att bli representativt
b) Svar: Om fler deltagare än 63 inkluderas kommer skillnader mindre än 1 att bli statistiskt signifikanta.
INFO:
Inkluderas fler deltagare kommer det gå att hitta skillnader som är mindre än den angivna kliniskt relevanta skillanden.
Det omvända gäller om SD blir högre än beräknat, då kommer det krävas en större skillnad för att denna ska bli statistiskt signifikant (dvs. en skillnad på 1 kommer inte att bli statistiskt signifikant).
Powerberäkningen görs för att minska risken för typ II-fel och hänger inte ihop med huruvida ett urval blir representativt eller inte (detta har med urvalsprocessen att göra).
Vad innebär begreppet “icke-parametriska metoder”?
Svar: Metoder som används för undersöka kvalitativa variabler.
INFO: icke-parametriska metoder används främst för nominal- och ordinalskalenivåerna (dvs. kvalitativa variabler) men används även för snedfördelad intervall- eller kvotskalenivå. Dessa utnyttjar inte några speciella parametrar (så som medelvärde eller standardavvikelse). Inte heller är de beroende av att frekvensfördelningen har någon speciell form, dvs. data behöver t.ex. inte vara normalfördelad.
Vilket av nedanstående är en likhet mellan ordninalskalenivån och kvotskalenivån?
a) Att svarsalternativen inte går att rangordna
b) Att svarsalternativen endast utgörs av ”etiketter”
c) Att de har en absolut nollpunkt
d) Att median kan användas som centralmått
d) Svar: Att median kan användas som centralmått
INFO: Vid Ordinalskalenivå kan median användas om det är meningsfullt. Likaså kan median användas för kvotskaledata om data är snedfördelad/osymmetriskt fördelad
I en studie av Tamaki et al. (2019) med huvudtiteln “The effectiveness of end-of-life care simulation in undergraduate nursing education” (publicerat i Nurse education today, 76, 1-7, doi: https://doi.org/10.1016/j.nedt.2019.01.005 ) framgår det i abstraktets metoddel: “After randomization to a simulation or control group, participants in the simulation group participated in an end-of-life care simulation with standardized patients”.
Baserat på ovanstående, vilken design bör studien ha?
d) Svar: Experimentell design studien är randomiserat kontrollerad studie
INFO: Studiens titel anger att man avser att mäta effektivitet, något som bara går att göra med experimentella studier (och systematiska översikter med metaanlys). I delen från abstraktet framgår att deltagarna randomiserades, och där ena delen fått en simulering (dvs. de har varit en interventionsgrupp) som den andra gruppen inte fått (dvs. de har fungerat som kontrollgrupp). Detta gäller för randomiserade kontrollerade studier som är en experimentell design.
En studie av Ek, Rizzuto, Xu, Calderón-Larrañaga och Welmer (2021) har huvudtiteln “Predictors for functional decline after an injurious fall” (publicerad i Aging Clinical and Experimental Research. Den handlar om en stor svensk studie som heter Swedish National Study on Aging and Care där data samlats in bl.a. på Kungsholmen i Stockholm. Därför förkortas denna del “SNAC-K”. I metoden framgår: “SNAC-K is an ongoing longitudinal study; people aged 60–72 are assessed every sixth year while people aged over 78 are assessed every third year. Participants in this study were followed for up to 12 years”.
Baserat på ovanstående, vilken design beskrivs?
d) Svar: Kohortdesign
INFO: En kohortdesign är longitudinell (dvs. data samlas in vid flera tillfällen) och att deltagarna följdes upp under 12 år. I studiens titel framgår även att man avser att undersöka prediktorer, något som går att undetsöka med en kohortdesign.
Vad är sant gällande typ 1-fel?
a) Att se till att ha ett representativt urval minskar risken för typ 1-fel.
b) Att rekrytera tillräckligt många deltagare minskar risken för typ1-fel.
c) Att göra många statistiska analyser ökar risken för typ 1-fel.
d) Att sätta en låg p-värdesgränsen ger en hög risk för typ 1-fel.
c) Svar: Att göra många statistiska analyser ökar risken för typ 1-fel.
INFO: P-värdesgränsen ange hur stor risk forskaren är beredd att ta ta för att begå ett typ 1-fel. Är gränsen t.ex. 5 % så innebär detta att forskaren är beredd på att 5 % av alla resultat sannolikt kommer att vara felaktiga. De innebär också att det finns en fara med att göra för många analyser, då detta ökar risken för att drabbas av typ 1-fel. Görs t.ex. 20 analyser kommer 5 %, dvs. 1 av 20 vara felaktiga. En låg p-värdesgräns ger således en låg risk för typ 1-fel. Typ 1-felet har ingenting med representativitet eller antalet deltagare att göra.
Vad är centralt för ett urval inom kvalitativ metod?
Svar: Att få variation i det som undersöks i urvalet.
INFO: I kvalitativ metod är inte syftet, som i kvantitativ metod, att kunna generalisera resultatet tillbaka till populationen. Av denna anledningen behöver urvalet heller inte vara representativt och heller inte ske slumpmässigt (som görs just för att få representativa urval). Istället är det viktigt att det finns en spridning av upplevelser/erfarenheter hos deltagarna som inkluderas kring det som undersöks.
I en innehållsanalys behöver en forskare förhålla sig till vissa saker för att analysen ska bli korrekt och bra. Innehållet i t.ex. en kategori ska vara vara “fullständiga och ömsesidigt uteslutande”.
Vad innebär detta?
Svar: Att alla meningsbärande enheter ska tillhöra en kategori och inte kunna hamna i mer än en kategori.
INFO: En av de stora utmaningar med innehållsanalys är just detta, att varje kategori ska vara tillräckligt generell för att täcka in subkategorier, men samtidigt tillräckligt specifik för att subkategorierna inte ska passa in under fler än 1 kategori. Det är vanligt att forskaren i slutet av analysen har subkategorier som inte passar in i någon kategori och även vissa subkategorier utan vidare kan flyttas och passar in i en annan kategori än vad som först var tänkt. Forskaren får då revidera och fortsätta sin analys.
Vad innebär begreppet “deskriptiv statistik”?
Svar: beskrivande statistik genom att beskriva medelvärde eller procenttal. Innebär att central- och spridningsmått i urvalet beräknas och presenteras.
INFO: Deskriptiv statistik handlar om att med olika central- och spridningsmått beskriva hur urvalet ser ut. Egentligen är målet att beskriva populationen, men eftersom data för hela populationen saknas används det bästa tillgängliga, dvs. urvalet. Allting som handlar om att uttala sig om populationen är en del av den analytiska statistiken
Vad är syftet med fokusgruppsintervjuer?
Svar: Att deltagarna ska diskutera med varandra.
INFO: Syftet med en fokusgruppsintervju är att få deltagarna att diskutera med varandra det ämne som undersöks . Diskussionen och interaktionen kan ge upphov till djupare och mer informationsrik data eftersom deltagarna måste argumentera och förklara hur de tänker än vad som hade varit fallet vid en enskild intervju
I etnografiska studier förekommer det att forskaren gör observationer där denne är öppen om sin roll och ”skuggar” en person eller grupp i deras vardag. Forskaren kan då direkt bevittna intima detaljer om de händelser och kulturer som studeras, och umgås med en grupp snarare än att bli en medlem av gruppen. Vad kallas detta med ett annat begrepp?
Svar: Deltagande observation
INFO: Det som beskrivs är att göre deltagande observation. Det finns även andra typer av observatörsroller, t.ex. fullständigt deltagande där forskaren antar rollen av någon som deltar i den miljö eller grupp som studeras och där forskarrollen hålls och fullständig observatör där forskaren enbart observerar. Den deltagande observatörsrollen är “öppen”, dvs. forskaren berättar vem denne är och vad syftet är (tillskillnad från en “dold” roll som har fördelen att forskaren kommer åt mer autentisk data, får lättare tillträde, men som innebär etiska problem och en risk att bli avslöjad).
Känsla av sammanhang (KASAM) kan mätas med ett instrument bestående av 13 frågor som handlar om livsorientering och huruvida man ser livet som begripligt, hanterbart och meningsfullt. Ett exempel på fråga är “Har det hänt att människor som du litade på har gjort dig besviken?” som har ett sjugradigt svarsalternativ från “har aldrig hänt” till “har hänt ofta”. Poängen räknas sedan samma och resulterat i en summa på 13-91 poäng. Baserat på detta, vilket central- och spridningsmått ska användas för KASAM-13 välj av alternativen nedan.
a) Median och kvartiler
b) Medelvärde och standardavvikelse
c) Antal och procent
d) Medelvärde och kvartiler
Svar: Median och kvartiler
INFO: KASAM-13 är ett mätinstrument på ordinalskalenivån (svarsalternativen på frågorna har inget vedertaget värde utan är endast etiketter (t.ex. “har aldrig hänt”). Sifforna för dessa etiketter är något som forskare har bestämt. Etiketterna kan dock rangordnas vilket är ett kriterium för ordinalskalenivån. För data på ordinalskalenivå ska i regel median och kvartiler väljas som central- och spridningsmått.
Vad är korrekt för en kvasi-experimentell design?
a) Den innehåller alltid en intervention.
b) Den innehåller alltid en kontrollgrupp.
c) Den innehåller alltid en randomisering av deltagare.
d) Den innehåller alltid bara ett tillfälle för datainsamling.
Svar: Den innehåller alltid en intervention= تدخل بالقضية.
INFO: En kvasiexperimentell design innehåller alltid en intervention (annars är det en observationsstudie). Den innehåller ofta, men inte alltid, någon form av kontrollgrupp. I de fall det finns kontrollgrupp(er) så har dock inte deltagarna randomiserats till interventionresp. kontrollgrupp utan allokeringen har skett på ett icke-slumpmässigt vis. Data samlas vanligen in vid minst två tillfällen, även om det finns kvasiexperimentella designer som bara samlar in data vid ett tillfälle.
I en studie av Högstedt, Engström, Eriksson och Jansson (2021) med titeln “Nurses’ experiences of a recertification process involving a series of examinations to obtain a nursing license in a new country” (Journal of advanced nursing, 77(12), 4876-4886. doi: https://doi.org/10.1111/jan.15054) framgår följande i metoddiskussion angåede de fyra trovärdighetsbegreppen: “To facilitate readers’ judgement of the findings’ XXXXX, a clear description of the selection process, context, data collection, the internationally educated nurses’ characteristics and data analysis is presented.” Vilket av trovärdighetsbegreppen (som i citatet ovan är ersatt med “XXXXX” är det som diskuteras och stärks på detta sätt?
Svar: Överförbarhet (transferability)
INFO: Överförbarhet (transferability) handlar om i vilken utsträckning studiens resultat kan vara giltigt i andra sammanhang än de som finns representerade i studien. Detta kan stärkas genom att ge rika beskrivningar av t.ex. kontext, deltagarna, datainsamling och resultatet för att på så sätt ge läsaren en möjlighet att avgöra överförbarheten.
I en studie från 2015 (Chang et al. 2015. Which aspects of professional commitment can effectively retain nurses in the nursing profession?. Journal of Nursing Scholarship, 47(5), 468-476. doi: https://doi.org/10.1111/jnu.12152) som handlar om vilka delar av professionellt engagemang som kan göra att sjuksköterskor stannar i yrket framgår att deltagarna rekryterades enligt följande (där det engelska namnet på urvalsmetoden ersatts med “XXXXXX”): The calculated sample size was 528. To ensure that the effective sample size (i.e., the set of observations with a complete set of responses) exceeds the statistically necessary threshold of 528 observations, a decision was made to collect a sample of 600 nurses. XXXXXX random sampling techniques were subsequently used to identify 25.84% of the population (i.e., 600 nurses drawn from the population of 2,322), and these individuals were invited to participate in the study.
Vilken urvalsteknik beskrivs?
Svar: Obundet slumpmässigt urval
Info: I texten framgår att ett visst antal har dragit slumpmässigt från populationen. Av de tre alternativ som tillhör denna grupp av urval innebär ett stratifierat urval om att den population som man vill uttala sig om kan delas in i olika grupper (strata) och att urvalet görs slumpmässigt inom respektive strata, vilket inte är fallet här. Klusterurval handlar också om att det finns olika naturliga grupperingar (t.ex. vårdcentraler eller sjukhus där det det finns en risk att deltagarna påverkar varandra och där det kan vara opratiskt att bara undersöka några individer). Inte heller detta är något som framgår i texten. Det kan således bara handla om obundet slumpmässigt urval (simple (uniform) random sampling).
Vad är syftet med att ställa så kallade “uppmuntrande frågor” under en kvalitativ intervju?
a) Att forskaren med frågor uppmuntrar den intervjuade att utveckla sina svar.
b) Att forskaren sammanfattar det som sagts och med frågor kontrollerar att denne uppfattat den intervjuade korrekt.
c) Att uppmuntra den som intervjuas att prata om känsliga ämnen som denne har svårt att prata om.
d) Att med frågor få fram det som den intervjuade egentligen vill säga så att den intervjuade slipper säga detta själv.
Svar: Att forskaren med frågor uppmuntrar den intervjuade att utveckla sina svar
INFO: Genom att ställa frågor som “hur menar du då?”, “kan du ge exempel?”, “kan du berätta mer om…?” osv. får den intervjuade en möjlighet att ge mer omfattande berättelser kring det som undersöks och därmed ge mer data och bättre data till analysen.
Vilken nackdel har en fokusgruppintervju?
Svar: Att maktstrukturer i gruppen kan påverka diskussionerna.
INFO: Om det är så att det finns uttalade (eller outtalade maktstrukturer) så kommer detta att påverka diskussionerna under intervjun. Det kan t.ex. vara oklokt att intervjua chefer och arbetstagare samtidigt eftersom det inte är säkert att arbetstagarna vågar säga sina åsikter när chefen är närvarande. Fokusgruppsintervjuer är en teknik där forskarna är mindre styrande och där deltagarna själva till stor del styr diskussionerna. Det är intervjun som helhet som är viktig, inte att alla deltagare bidrar lika mycket. Dock så vill man att alla ska kunna komma till tals. Det går, men kan vara en större utmaning att transkribera fokusgruppsintervjuer eftersom deltagarna kan prata i munnen på varandra.
Vilket är ett kännetecken för kvalitativ forskning?
Svar: Forskningen styrs ofta av induktiva processer.
INFO: Induktiva processen innebär att man går från delarna till helheten i analysen, dvs. man går från fakta till att konstruera en teori eller hypotes.
I en studie av Valero-Chillerón et al. (2019) som handlar om utmattningssyndrom hos sjuksköterskestudenter (Burnout syndrome in nursing students: An observational study. Nurse education today. 2019, 76, 38-43. doi: https://doi.org/10.1016/j.nedt.2019.01.014) framgår följande i avsnittet om datainsamling: Sociodemographic variables such as age, gender, number of children, composition of the household — family household (‘living with parents’), horizontal household (‘living with friends’), single household, or own-family household — and previous work experience (‘yes’/’no’ indicating current employment status) were collected(…) Vilken datanivå har variabeln om sammansättningen av hushållet (dvs. composition of the household)?
a) Nominalskalenivå b) Ordinalskalenivå c) Intervallskalenivå d) Kvotskalenivå
Svar: Nominalskalenivå
INFO: Svarsalternativen som anges för hushållets sammansättning har ingen naturlig rangordning utan är uppenbart enbart etiketter/kategorier på olika typer av hushållssammansättningar, dvs. en variabel på nominalskalenivå.
Vilket är ett kännetecken för kvalitativ forskning?
a) Den fokuserar på att urvalet ska vara som homogent som möjligt.
b) Den fokuserar på deltagarnas perspektiv på det som undersöks.
c) Den fokuserar på generaliserbara fenomen.
d) Den fokuserar på objektiva upplevelser av det som undersöks.
b) Svar: Den fokuserar på deltagarnas perspektiv på det som undersöks.
INFO: En kvalitativ design utgår vill i regel ha en variation av deltagarnas subjektiva upplevelser/erfarenheter av det som undersöks. Det är således deltagarnas perspektiv som är i fokus. För att få en variation behöver deltagare med olika upplevelser/erfarenheter inkluderas,. Detta erhålls ofta genom att deltagarna skiljer sig åt för olika variabler som kan tänkas påverka upplevelserna/erfarenheterna. Urvalet kommer således att vara heterogent. Kvalitativa designer eftersträvar inte generaliserbarhet (till skillnad från kvantitativa designer).
I en artikel av Dsouza, Quinonez, Hubbell och Brame (2019) (Promoting oral health in nursing education through interprofessional collaborative practice: A quasi-experimental survey study design) står angående deltagarnas ålder ”The average of the students was 30 years old (std dev: 6.7)…”. Vilket statistiskt test som bör användas för en statistisk jämförelse mellan två oberoende grupper för variabeln ”Age” (dvs. ålder)?
a) Chi -test
b) Mann-Whitney U-test
c) Korrelationstest
d) Student’s t-test
d) Svar: Student’s t-test
INFO: Eftersom åldern presenteras med medelålder och med standradavvikelelse innebär detta att data är symmetrisk kvot- eller intervallnivå (hade den varit osymetrisk hade central och spridningsmåttet varit md och IQR). För symmetrisk kvot- eller intervalldata används Student’s t-test för jämförelser mellan två oberoende grupper.
Hur bestäms hur många deltagare som behöver inkluderas i en kvalitativ intervjustudie?
a) Genom att bedöma variationerna och djupet i intervjuerna.
b) Genom att göra en powerberäkning a prior.
c) Genom att forskarna i förväg bestämmer ett antal.
d) Genom att man inkluderar de som finns tillgängliga.
a) Svar: Genom att bedöma variationerna och djupet i intervjuerna.
INFO: I en kvalitativ intervjustudie bestäms inte intervjuerna i förväg, dvs. varken forskarna eller en powerberäkning kan avgöra detta. Antalet personer är inte det centrala utan det är vad som framkommer i intervjuerna som är viktigt. Det handlar om att materialet, förutom att svara på syftet, ska vara omfattande och innehållsrikt. Ofta görs bedömningen av detta allt eftersom studien fortgår, vilket gör det möjligt att inkludera nya deltagare, även efter att analysen påbörjats.
I en typ av kvalitativ analys handlar analysen om att hitta och beskriva essensen av det som undersöks. För att kunna göra detta ska forskaren undvika att tolka resulatet och behöver därför sätta sin förförståelse åt sidan (kallas på engelska “bracketing”).
Vilken är denna analysmetod?
Svar: Fenomenologi
INFO: Det är inom fenomenlogin som “bracketing” används och där metoden syftar till att undersöka hur människor upplever ett fenomen och att detta beror dennes levda/upplevda erfarenheter och hur att detta i sin tur grundas i hur personen betraktar sin tillvaro och och lever sitt liv.
Vad är korrekt beträffande trovärdighet?
a) Tillförlitligheten skulle kunna jämföras med “reliabilitet” inom kvantitativ forskning
b) Forskaren argumenterar för, och avgör om resultatet är generaliserbart.
c) Både verifierbarhet och tillförlitlighet kan stärkas med citat.
d) Forskartriagulering är ett sätt att stärka gilitigheten.
c) Svar: Både verifierbarhet och tillförlitlighet kan stärkas med citat.
INFO: Det går att stärka verifierbarheten genom att använda använda citat (för att visa läsaren att resultatet speglar insamlat material). På sammsa sätt kan citat användas för att visa i vilken utsträckning resultatet är representerat i datamaterialet och tolkningarna är grundade i insamlad data (dvs. stärka tillförlitlighet (credibility) som handlar om hur tillförlitligt resultatet är och hur bra detta beskriver textens budskap). Ska trovärdighetsbegreppen jämföras med begreppen inom kvantitativ forskning är gilitigheten (dependability) det som ligger närmst reliabilitet. Överförbarheten (transferability) avgörs av läsaren, men forskaren behöver presentera tillräckligt med information om deltagare, kontext och resultat för att läsaren ska kunna göra detta.
Vilket centralmått ska användas om svaren bildar en så kallad Gauss-kurva (ibland även kallad “klockkurva”)?
a) Median
b) Medelvärde
c) IGR
d) Range
b) Svar: Medelvärde
INFO: En Gauss-kurva är ett annat namn för normalfördelad data. Fördelningen påminner om en (kyrk)klocka varför den ibland även har detta namn. En sådan fördelning är symmetrisk, och det är enbart för intervall- och kvotskalenivåer som det är meningsfullt att diskutera symmetri och normalfördelning. För en symmetrisk fördelning på intervall- eller kvotskalenivå ska medelvärde användas som centralmått.
Vad innebär det att en variabel är “diskret”?
a) Att variabeln bara kan anta vissa bestämda värden
b) Att variabeln är beräkningsbar.
c) Att variabeln kan bara har två olika svarsalternativ
d) Att variabeln består av olika svarskategorier.
a) Svar: Att variabeln bara kan anta vissa bestämda värden.
INFO: En diskret variabel kan endast anta vissa bestämda värden, som t.ex. antal barn i en familj där det inte går att svara att man har 2,4 barn, utan 0, 1, 2, 3 osv. Värdena behöver inte vara heltal, utan kan t.ex. handla om poäng på en tenta, där man skulle kunna tänka sig att det gick att få halva poäng (men inte kanske inte tiondels poäng).
I en studie av Backlund et al. 2018 (A registry study of nursing assessments, interventions and evaluations according to nutrition for persons living in municipal residential care homes. Nursing open, 5(3), 341-350. doi: https://doi.org/10.1002/nop2.144) finns bifogad tabell för att beskriva deltagarna i studien (tabellen är dock beskuren och innehåller bara de två första variablerna). P-värdesgränsen är satt till 0,05.
Vad är följande är korrekt vad gäller jämförelserna i tabellen där MNA-SF står för Mini Nutritional Assessment Short Form och är ett instrument som mäter risk för undernäring)?
a) P-värdet för skillnaderna vad gäller ålder mellan män och kvinnor gör att vi väljer att tro på nollhypotesen.
b) P-värdet för skillnaderna vad gäller MNA-SF mellan män och kvinnor är statistiskt signifikant.
c) P-värdet för skillnaderna vad gäller MNA-SF mellan män och kvinnor innebär att det är 0,65 % sannolikhet att skillnaderna beror på slumpen.
d) P-värdet för skillnaderna vad gäller ålder mellan män och kvinnor beror sannolikt inte på slumpen.
d) Svar: P-värdet för skillnaderna vad gäller ålder mellan män och kvinnor beror sannolikt inte på slumpen.
INFO: P-värdet för skillnaderna i ålder mellan män och kvinnor är statistiskt signifikant, dvs. det är en skillnad som sannolikt inte beror på slumpen utan en faktiskt skillnad. Det gör att vi förkastar nollhypotesen och tror på mothypotesen. För p-värdet för MNA-SF gäller det omvända, skillnaderna är inte statistiskt signifikant, dvs. det är en skillnad som med 6,5 % sannolikt beror på slumpen (vilket är högre än den gräns på 5 % som gäller för signifikanta resultat i studien). Det gör att vi inte kan förkasta nollhypotesen.
Flödesschemat nedan kommer från en studie av Landgren et al. (BMC Complementary and Alternative Medicine, 2011;11:93, https://doi.org/10.1186/1472-6882-11-93 ) och handlar om akupunktur för spädbarn med kolik. Studien är designad som en randomiserad kontrollerad studie.
Hur stort är det interna bortfallet enligt flödesschemat nedan?
a) 120
b) 6
c) 9
d) 5
Svar: 6
INFO: Det interna bortfallet är alla de som kommer med i studien, som tillhör populationen men som sedan av olika anledningar avbryter sitt deltagande någon gång under studiens gång. Om man exkluderats för att man inte uppfyller inklusionskriterierna så tillhör man inte populationen (dessa borde med andra ord inte ha inkluderats i studien och randomiserats). Eftersom de inte tillhör populationen kan man inte kategorisera dessa som vare sig internt eller exterm bortfall (men bör naturligtvis ändå redovisas)
Vad är innebörden av begreppet “typ 1-fel”?
a) Att vid prövning av statistisk signifikans felaktigt förkasta nollhypotesen.
b) Att vid prövning av statistisk signifikans exkludera förklaringsvariabel som påverkar utfallsvariabeln.
c) Att vid prövning av statistisk signifikans inte pröva relationen mellan två variabler.
d) Att vid prövning av statistisk signifikans felaktigt dra slutsatser om den oberoende variabeln
a) Svar: Att vid prövning av statistisk signifikans felaktigt förkasta nollhypotesen.
INFO: Ett typ 1-fel (eller α-fel) innebär att man förkastar nollhypotesen trots att denna är sann i populationen, dvs. ger ett falsk positivt resultat. Det innebär att vi hittar statistiskt signifikanta resultat i urvalet, men där detta inte existerar i populationen. Huruvida det faktiskt föreligger ett typ 1-fel eller inte går inte att visa, däremot går det att uttala sig om risken för detta fel.
Vad är sant gällande en etnografisk fältstudie?
a) Forskaren intervjuar deltagare om sådant som inte går att observera direkt.
b) Forskaren engagerar sig inte i en viss social miljö.
c) Forskaren genomför enstaka observationer av deltagarnas beteende.
d) Forskaren ska inte interagera med deltagarna som observeras.
a) Svar: Forskaren intervjuar deltagare om sådant som inte går att observera direkt.
INFO: I en etnografisk studie genomförs regelbundna och ofta många observationer under kortare eller längre tid för att utveckla en förståelse av gruppen som observeras och av människors beteenden. Forskaren intervjuar också deltagare om företeelser som inte går att observera direkt eller som forskaren är oklar över. Det finns olika grader av deltagande observationer inom etnografin, och i aktiva observationer ingår att både samtala, diskutera, interagera och i många fall även hjälpa till med arbete/sysslor som den observerade utför. Allt för att bli en naturlig del av den miljö som observeras.
I en studie av Valero-Chillerón et al. (2019) som handlar om utmattningssyndrom hos sjuksköterskestudenter (Burnout syndrome in nursing students: An observational study. Nurse education today. 2019, 76, 38-43. doi: https://doi.org/10.1016/j.nedt.2019.01.014) framgår följande i avsnittet om datainsamling: Degree of burnout was measured through the Maslach Burnout Inventory-Student Survey (MBI-SS), which has been adapted to health sciences students and validated in Spanish (Mansilla, 2016). This questionnaire consists of 22 items measured with a 5-point Likert scale (‘1: Never’; ‘2: A few times a year’; ‘3: Several times during clinical clerkship’; ‘4: Some times a week’; ‘5: Daily’). The items are grouped into three dimensions: Emotional Exhaustion (9 items), Depersonalisation (5 items) and Personal Accomplishment (8 items).
Vilken datanivå har variabeln Maslach Burnout Inventory-Student Survey, MBI-SS?
a) Ordinalskalenivå
b) Nominalskalenivå
c) Intervallskalenivå
d) Kvotskalenivå
a) Svar: Ordinalskalenivå
INFO: Variabeln består av ett antal likertfrågor som innebär att svarsalternativen är rangordnade, men där det inte går att fastställa att avstånden mellan de olika alternativen är samma. Svarsalternativen består av text, dvs. det är icke-numeriska variabler (kvalitativa variabler). Det finns heller ingen nollpunkt. Detta gör att det endast kan handla om ordinalskalenivå. Det har ingen betydelse att svarsalternativen givits olika värden, då värdena i sig inte har någon naturlig koppling till svarsalternativen.
Att försöka översätta ett abstrakt (och egentligen omätbart) begrepp till något konkret och mätbart och där man med ett antal frågor eller kriterier försöker fånga in det som man anser vara centralt för det begrepp man mäter brukar benämnas med ett vetenskapligt begrepp, vilket?
a) Operationalisering
b) Dikotomisering
c) Validering
d) Randomisering
a) Svar: Operationalisering
INFO: Att försöka definiera vissa bärande begrepp i t.ex. ett syfte kallas för operationalisering. T.ex. kan det handla om från ett syfte som handlar om “smärta hos unga vuxna” definiera vilken ålder som är “ung vuxen”, och vilken smärtintensitet och smärtduration som krävs för att det ska klassas som “smärta”.
https: //journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0206550
a) Sjuksköterskor rankar det som signifikant mer viktigt att diskutera beslutet med patienten jämfört med läkare.
b) Sjuksköterskor rankar det som signifikant mer sannolikt att besluten på avdelningen faktiskt diskuteras med patienten jämfört med läkare.
c) Sannolikheten för att mothypotesen stämmer för jämförelsen för påståendet om hur viktigt det är att diskutera med patienten är 19 %.
d) Nollhypotesen för jämförelsen för påståendet om hur sannolikt det är att beslutet diskuteras med patienten är att i populationen anser sjuksköterskor och läkare inte att detta är lika sannolikt.
a) Svar: Sjuksköterskor rankar det som signifikant mer viktigt att diskutera beslutet med patienten jämfört med läkare.
INFO: För jämförelsen att diskutera beslutet om DNR med patienten är det en statistisk signifikant skillnad mellan sjuksköterskor och läkare i hur viktigt de anser detta är. För hur sannolikt de anser att det är att det förekommer på avdelningen är skillnaden icke-signifikant. Nollhypoteserna för de båda jämförelserna formuleras som att det inte finns någon skillnad mellan sjuksköterskor och läkare i populationen, medan mothypoteserna är det omvända, att det finns en skillnad. P-värdet uttrycker hur stor sannolikheten är att värdena i urvalet beror på slumpen, förutsatt att nollhypotesen stämmer.
Kvalitativ data bearbetas genom en analys, där materialet organiseras utifrån mönster, likheter och skillnader eller andra strukturer som forskaren ser i materialet. Utöver detta så tillför forskaren en mening till analysen genom att söka efter betydelser, förklaringar, samband eller andra kopplingar mellan det som framkommit i analysen. Detta sker vanligen på en djupare nivå. Vad kallas denna del som ibland beskrivs skiljt från analysen?
- Tolkning
- Överförbarhet
- Associering
- Kategorisering
- Svar: Tolkning
INFO: Det som beskrivs är tolkning och där forskaren genom sin erfarenhet och kompetens kan ge en djupare mening och förståelse för analysen (se t.ex. Kristensson sid. 117). I vissa analysmetoder är det denna del som också kallas för latent analys.
Inom forskning finns ett begrepp som används både för en filosofi som bygger på förståelsens villkor och som är forskningsansats med tolkning som analysredskap. Syftet inom denna forskningstradition är att försöka förstå genom att söka mening i en högre bemärkelse, men det söks inga sanningar i termer av ett orsak - verkan. Vad kallas denna filosofi och forskningstradition?
a) Induktion
b) Konstruktivism
c) Positivism
d) Hermeneutik
d) Svar: Hermeneutik
INFO: Fokuserar på att förstå, är inte objektiv utan utgår från människans tolkningar av sin tillvaro. Forskaren är central eftersom hen ska stå för tolkningen och en viktigt del i att förstå är den egna förförståelsen. Förförståelsen är de bilder, förväntningar, fördomar eller föreställningar vi har med oss när vi ställs inför något som vi ska tolka.
I en studie av Högstedt, Engström, Jansson, och Eriksson (2021) med titeln “Attending a bridging program to obtain a Swedish nursing license: An interview study with internationally educated nurses” (Nurse Education Today, 99, 104744. doi: https://doi.org/10.1016/j.nedt.2021.104744) framgår följande i metoddiskussion angåede de fyra trovärdighetsbegreppen: The fact that there were three interviewers could have affected dependability. However, an interview guide was used and continuous discussions were held between the interviewers. Moreover, the interviews were conducted during a relatively short period. Vilket av trovärdighetsbegreppen är det som diskuteras och stärks på detta sätt?
a) Giltighet
b) Tillförlitlighet
c) Överförbarhet
d) Verifierbarhet
a) Svar: Giltighet
INFO: Giltighet/pålitlighet (dependability) handlar om studiens stabilitet (resultat) över tid och villkor. Om studien replikeras med samma/liknande grupp i samma/liknande sammanhang, blir resultatet detsamma? Kan i viss mån jämföras med kvantitativa metodens reliabilitet för mätinstrumet. Ett sätt att öka detta är att se till att man intervjuar deltagarna på samma sätt, t.ex. genom att använda en intervjuguide.
Vad är innebörden av begreppet “bias”?
a) Systematiskt fel som görs i inom ramen för en studie.
b) Att en variabel har direkt påverkan på en annan variabel.
c) Att en variabel inte påverkar har direkt påverkan på en annan variabel.
d) Att ett resultat inte går att förklara
a) Svar: Systematiskt fel som görs i inom ramen för en studie.
INFO: Forskaren försöker ha så stor kontroll som möjligt över studiens olika delar för att undvika systematiska fel, dvs. bias. Det uppstår nästan alltid någon typ av fel i en studie, men det är inte alltid systematiska och det är inte alltid de har en påverkan på resultatet. Bias riskerar dock att ha en direkt påverkan på en studies resultat så att studiens resultat inte blir sanna. Det finns olika typer av bias, t.ex. urvalsfel, designfel, mätfel och bortfallsfel.
I bifogad bild finns ett uttdrag ur en studie av Dykes et al. (2021) med huvudtiteln “Parents experience a sense of guilt when their newborn is diagnosed small for gestational age, SGA” som publicerats i Journal of Pediatric Nursing. Vilken kvalitativ analysmetod är det som beskrivs?
a) Grounded theory
b) Innehållsanalys
c) Fenomenologi
d) Integrerad analys
a) Svar: Grounded theory
INFO: Texten innehåller flera karaktäristiska för grounded theory, bl.a. att analys och datainsamling sker samtidigt, användandet av memos, saturation och skapandet av en teori.
Vilket är en korrekt skillnad mellan nominalskale- och intervallskalenivån?
a) Svarsalternativen för nominalskalenivån går inte att rangordna medan det går att göra för intervallskalenivån.
b) Nominalskalenivån saknar nollpunkt medan intervallskalenivån har en absolut nollpunkt.
c) För nominalskalenivån används median i huvudsak som centralmått medan medelvärde i regel används för intervallskalenivån.
d) Svarsalternativen för nominalskalenivån har inte jämna skalsteg medan det är ekvidistans för svarsalternativen för intervallskalenivån.
a) Svar: Svarsalternativen för nominalskalenivån går inte att rangordna medan det går att göra för intervallskalenivån.
INFO: För nominalskalenivån består svarsalternativen enbart av olika kategorier som inte kan rangordnas, vilket gör det heller inte går att prata om vare sig nollpunkt eller avstånd mellan skalstegen. För denna datanivå används procent och antal som deskriptiv statistik. Intervallskalenivån har en godtycklig nollpunkt och har samma avstånd mellan skalstegen. Som centralmått används i regel medelvärde.
Ange/markera fyra kännetecken för en kvalitativ forskning som är hermeneutiskt inspirerad.
- a) Människan betraktas som objekt
- b) Studiedesign och syfte kan anpassas under forskningen
- c) Studien bygger på observerbara/ mätbara fakta, matematik och logik
- d) Studien bygger på tolkning av verkligheten
- e) Forskningen styrs ofta av induktiva processer
- f) Människan betraktas som subjekt
- g) Statistiska analyser används ofta till att understötta resultat
- h) Studiedesign är fastställt innan forskning börjar
- i) Människan betraktas som både subjekt och objekt
- j) Forskningen styrs uteslutande av deduktiva processer
d) Studien bygger på tolkning av verkligheten
e) Forskningen styrs ofta av induktiva processer
f) Människan betraktas som subjekt
h) Studiedesign är fastställt innan forskning börjar
Hermeneutiskt: Syn på vetenskap som fokuserar på mänskliga upplevelser och hur de tolkat sina upplevelser. Strävar efter att förstå genom att söka efter mening i en högre bemärkelse. Kvalitativ forskning.
Ange/markera två kännetecken för en kvalitativ forskning som är grundad teori inspirerad.
- a) Människan betraktas som objekt
- b) Studiedesign och syfte kan anpassas under forskningen
- c) Studien bygger på observerbara/ mätbara fakta, matematik och logik
- d) Studien bygger på tolkning av verkligheten
- e) Forskningen styrs ofta av induktiva processer
- f) Människan betraktas som subjekt
- g) Statistiska analyser används ofta till att understötta resultat
- h) Studiedesign är fastställt innan forskning börjar
- i) Människan betraktas som både subjekt och objekt
- j) Forskningen styrs uteslutande av deduktiva processer
b) Studiedesign och syfte kan anpassas under forskningen
i) Människan betraktas som både subjekt och objekt
Ange/markera fyra kännetecken för en kvantitativ forskning som är positivistisk inspirerad.
- a) Studien bygger på observerbara/mätbara fakta, matematik och logik
- b) Människan betraktas som både subjekt och objekt
- c) Människan betraktas som subjekt
- d) Studiedesignen är fastställd innan forskning börjar
- e) Människan betraktas som objekt
- f) Forskningen styrs av deduktiva processer
- g) Studien bygger på tolkning av verkligheten
- h) Forskningsfrågor och metod är i en dialektisk process under forskningen
- i) Forskningen interagerar med den som forskar
- j) Forskningen styrs av induktiva processer
a) Studien bygger på observerbara/mätbara fakta, matematik och logik
e) Människan betraktas som objekt
f) Forskningen styrs av deduktiva processer
h) Forskningsfrågor och metod är i en dialektisk process under forskningen
Förklara ontologi
Tenta svar: Antaganden om hur varandet och världen är beskaffad.
INFO: Läran om världens beskaffenhet. Ontologi betyder läran om varandet. Ontologin präglar med andra ord vår världsbild och hur vi ser på människor.
Förklara hypotes
Tenta svar: Utsaga om relationen mellan två eller flera variabler formulerad så att dess giltighet kan beprövas.
Förklara Paradigm
Tenta svar: En benämning på det mönster av filosofiska antaganden som styr/guidar det vetenskapliga tänkandet.
INFO: Positivism, hermeneutik och fenomenologi är 3 olika paradigm, de är olika vetenskapsteoretiska perspektiv. Paraplybegrepp som sammanfattar en gemensam syn på vetenskap, hur forskning ska bedrivas, och vilka resultat som kan anses vara godtagbara. Kännetecknas av en viss verklighetsuppfattning, viss människosyn, viss världsbild.
Förklara följande begrepp
a) intern validitet
b) extern validitet
a) Tenta svar: I vilken grad den oberoende variabeln faktiskt är orsaken till förändringen av den beroende variabeln (och inte något annat).
b) Tenta svar: Ett mått på en studies generaliserbarhet, dvs. om resultatet kan överföras till målpopulationen och/eller andra populationer.
Förklara Trovärdighet (trustworthiness)
Tenta svar: Ett sätt att bedöma en kvalitativ studies övergripande hållbarhet.
Förklara power
Tenta svar: Förmågan hos en design eller test att upptäcka en sann skillnad hos populationen, om en sådan existerar.
INFO: Hur mycket kraft en studie har. Räknas ut genom hur många deltagare man behöver för att få statistisk signifikans.
Förklara fenomen
Tenta svar: Något som visar sig för en person när denne upplever något eller tänker på något oavsett om den finns i verkligheten eller inte.
Deduktiv ansats
Ansats som går från helhet till delarna. Man utgår från en teori eller antagande och testar dessa på olika vis genom att samla in fakta. Främst inom kvantitativ forskning.
Bättre info: Vid deduktiv forskning är utgångspunkten för forskningen teorin eller det logiska resonemanget. Forskningsprocessen startar då med att en hypotes formuleras om det fält som ska studeras. En hypotes är ett antagande eller påstående om att något är eller fungerar på ett visst sätt.
Induktiv ansats
Ansats som går från delarna till helhet. Utgår från fakta och kan därifrån forma en hypotes eller teori. Man har en sanning att utgå från och vill undersöka den därifrån.
Bättre info: När en studie designas (bestämmer metod osv) fattas beslut om vilken plats teorin respektive empiri ska ha - om forskaren början i empiri gör hon en induktiv studie och ska då observera och studera det specifika fenomenet och sedan beskriva det på ett så korrekt sätt som möjligt. Sedan kan forskaren formulera teoretiska begrepp eller dra slutsatser som kan gälla andra saker som ligger nära.
En induktiv ansats betyder att ett fenomen undersöks förutsättningslöst med syfte att generera någon form av hypotes, kartläggning eller förklaringsmodell. Exempel på induktiva frågeställningar skulle kunna vara att kartlägga kvinnor och mäns tillfredsställelse med en viss preoperativ information eller hur medelålders och äldre personer skattar sin livskvalitet.
Positivism
Är baserad på sinnena, sånt man kan se och mäta. Det erkänner säker fakta och observerbar fenomen.
Det handlar även om att hitta regelbundenheten på olika sätt.
- Syftet är att generalisera, förutsäga och förklara något inom kvantitativa metoder. så objektiv så möjligt, så om jag gör en vetenskaplig text, så ska en annan kunna göra samma sak och komma till samma resultat, handlar om att mäta och räkna.
- Minska felkällor
- Orsak värkar- kausalitet
Intervention
Forskaren ingriper, manipulerar en variabel i studien och utvärderar sedan vad som hände.
Ju komplexare interventionen är, desto svårare är det för forskaren att behålla kontrollen över vad som sker i experimentet.
Interventionen kan beskrivas som den oberoende variabeln (alltså den/det som påverkar). Det som sedan utvärderas kallas för utfallsmått eller effektmått (eng. outcome measure), eller en beroende variabel (den/det som påverkas).
Empiriska bevis
Bevis för något som man hittat i verkligheten och samlat in
Bevis grundade i objektiv verklighet och insamlade genom att använda de egna sinnena som bas för att samla på sig kunskap. Det finns ett rätt och fel.
Generalisering
I vilken utsträckning en studies resultat går att applicera på andra grupper utöver den undersökta populationen.
Alltså att resultaten kan generaliseras från stickprovet till befolkningen.
Epistemologi
Läran om kunskap
(Kunskapsläran)
Förklara följande begrepp:
a) beroende variabel
b) oberoende variabel
a) Beroende: Variabeln som påverkas av en annan variabel. Utkomsten av en orsak.
b) Oberoende: Variabel som påverkar en annan variabel. Orsaken till utkomsten.
Reliabilitet
Mät säkerhet och i vilken utsträckning det mätinstrument som används saknar mätfel
INFO: Använder jag rätt mätinstrument? 3 orsaker till dålig reliabilitet är:
slumpmässiga mätfel hos mätinstrumentet i sig
slumpmässiga fel hos olika användare av instrumentet
slumpmässiga fel vid olika mätningar över tid
Vad är Icke-experimentella studier?
Ge exempel på sådana.
Kvantitativa studier då forskaren samlar in data utan någon intervention = دون تدخل
Intervention = تدخل
Exempel är observationsstudier= ska inte förväxlas med observationsstudier inom kvalitativ metodik), kohortstudier, fall-kontrollstudier, tvärsnittsstudier, deskriptiva eller explorativa studier
Förklara följande begrepp:
a) Population
b) Mättnad
c) Urval
a) Population: Den grupp av människor, som man vill studera. Studiepopulation är de individer du ej mäter på, men vill uttala dig om. Vi vet ingenting om dem men vi vill kunna dra slutsatser om dem.
b) Mättnad: Insamling av kvalitativ data till den punkt där fortsatt datainsamling inte längre tillför någon ny information.
c) Urval: De personer som valts ut för att representera populationen
Variabel
Ett värde, något man vill mäta, som kan variera. Kan benämnas med siffror och ord
Signifikansnivå
Sannolikheten att den observerade relationen mellan variabler kan vara orsakade av slumpen.
INFO: Bestäms i förväg, anger hur stor risk man är villig att ta för att förkasta nollhypotesen om nollhypotesen är sann
Korrelation
Ett mått på graden av linjärt samband
mellan en eller flera variabler.
Från boken: Korrelationer används för att studera sambandet mellan två eller flera variabler. Ett vanligt parametriskt korrelationstest är Pearson’s test och den icke-parametriska motsvarigheten heter Spearman’s rank correlation.
INFO: Används för att studera sambandet mellan två eller flera variabler. Kan bara undersöka linjära samband mellan olika variabler och testerna resulterar i en korrelationskoefficient som kan sträcka sig från -1 till 1. Där minus 1 är att det finns ett perfekt negativt samband mellan variablerna och 1 betyder att det finns ett perfekt positivt samband och 0 är att det inte finns något linjärt samband alls. Korrelation kan endast ge svar på om det finns samband mellan variablerna och ej om de påverkar varandra. Ingen information om orsak och verkan.
Förklara följande begrepp:
a) Bortfall
b) Intern bortfall
c) Extern bortfall
a) Bortfall: Uppstår när deltagare av olika anledningar inte deltar i undersökningen
b) Internt bortfall: Deltagare som av någon anledning inte fullföljer studien.
c) Externt bortfall: Deltagare som inte bidrar med någon data men som uppfyller kraven för deltagande.
