Gamla tentor :) Flashcards
(162 cards)
I en studie av Gürkan och Kömürcü (2017) med titeln “The effect of a peer education program on combating violence
against women: A randomized controlled study” (Nurse education today, 57, 47-53. doi https://doi.org/10.1016/j.nedt.2017.07.003)) framgår följande:
“The size of the necessary study sample was calculated with power analysis by using Power and Sample Size Calculation version 3.1.2, 2014 and each group needed a total of 63 participants (Type 1 error p = 0.05, power level = 0.80 with score differences = 1 ± 2).
Vad av nedanstånde är korrekt gällande power och denna powerberäkning?
a) Powerberäkningen görs för att undvika typ 1 fel
b) Om fler deltagare än 63 inkluderas kommer skillnader mindre än 1 att bli statistiskt signifikanta.
c) Om standardavvikelsen är högre än 2 kommer en skillnad på 1 att bli statistiskt signifikant
d) Inkluderas 63 deltagare kommer urvalet att bli representativt
b) Svar: Om fler deltagare än 63 inkluderas kommer skillnader mindre än 1 att bli statistiskt signifikanta.
INFO:
Inkluderas fler deltagare kommer det gå att hitta skillnader som är mindre än den angivna kliniskt relevanta skillanden.
Det omvända gäller om SD blir högre än beräknat, då kommer det krävas en större skillnad för att denna ska bli statistiskt signifikant (dvs. en skillnad på 1 kommer inte att bli statistiskt signifikant).
Powerberäkningen görs för att minska risken för typ II-fel och hänger inte ihop med huruvida ett urval blir representativt eller inte (detta har med urvalsprocessen att göra).
Vad innebär begreppet “icke-parametriska metoder”?
Svar: Metoder som används för undersöka kvalitativa variabler.
INFO: icke-parametriska metoder används främst för nominal- och ordinalskalenivåerna (dvs. kvalitativa variabler) men används även för snedfördelad intervall- eller kvotskalenivå. Dessa utnyttjar inte några speciella parametrar (så som medelvärde eller standardavvikelse). Inte heller är de beroende av att frekvensfördelningen har någon speciell form, dvs. data behöver t.ex. inte vara normalfördelad.
Vilket av nedanstående är en likhet mellan ordninalskalenivån och kvotskalenivån?
a) Att svarsalternativen inte går att rangordna
b) Att svarsalternativen endast utgörs av ”etiketter”
c) Att de har en absolut nollpunkt
d) Att median kan användas som centralmått
d) Svar: Att median kan användas som centralmått
INFO: Vid Ordinalskalenivå kan median användas om det är meningsfullt. Likaså kan median användas för kvotskaledata om data är snedfördelad/osymmetriskt fördelad
I en studie av Tamaki et al. (2019) med huvudtiteln “The effectiveness of end-of-life care simulation in undergraduate nursing education” (publicerat i Nurse education today, 76, 1-7, doi: https://doi.org/10.1016/j.nedt.2019.01.005 ) framgår det i abstraktets metoddel: “After randomization to a simulation or control group, participants in the simulation group participated in an end-of-life care simulation with standardized patients”.
Baserat på ovanstående, vilken design bör studien ha?
d) Svar: Experimentell design studien är randomiserat kontrollerad studie
INFO: Studiens titel anger att man avser att mäta effektivitet, något som bara går att göra med experimentella studier (och systematiska översikter med metaanlys). I delen från abstraktet framgår att deltagarna randomiserades, och där ena delen fått en simulering (dvs. de har varit en interventionsgrupp) som den andra gruppen inte fått (dvs. de har fungerat som kontrollgrupp). Detta gäller för randomiserade kontrollerade studier som är en experimentell design.
En studie av Ek, Rizzuto, Xu, Calderón-Larrañaga och Welmer (2021) har huvudtiteln “Predictors for functional decline after an injurious fall” (publicerad i Aging Clinical and Experimental Research. Den handlar om en stor svensk studie som heter Swedish National Study on Aging and Care där data samlats in bl.a. på Kungsholmen i Stockholm. Därför förkortas denna del “SNAC-K”. I metoden framgår: “SNAC-K is an ongoing longitudinal study; people aged 60–72 are assessed every sixth year while people aged over 78 are assessed every third year. Participants in this study were followed for up to 12 years”.
Baserat på ovanstående, vilken design beskrivs?
d) Svar: Kohortdesign
INFO: En kohortdesign är longitudinell (dvs. data samlas in vid flera tillfällen) och att deltagarna följdes upp under 12 år. I studiens titel framgår även att man avser att undersöka prediktorer, något som går att undetsöka med en kohortdesign.
Vad är sant gällande typ 1-fel?
a) Att se till att ha ett representativt urval minskar risken för typ 1-fel.
b) Att rekrytera tillräckligt många deltagare minskar risken för typ1-fel.
c) Att göra många statistiska analyser ökar risken för typ 1-fel.
d) Att sätta en låg p-värdesgränsen ger en hög risk för typ 1-fel.
c) Svar: Att göra många statistiska analyser ökar risken för typ 1-fel.
INFO: P-värdesgränsen ange hur stor risk forskaren är beredd att ta ta för att begå ett typ 1-fel. Är gränsen t.ex. 5 % så innebär detta att forskaren är beredd på att 5 % av alla resultat sannolikt kommer att vara felaktiga. De innebär också att det finns en fara med att göra för många analyser, då detta ökar risken för att drabbas av typ 1-fel. Görs t.ex. 20 analyser kommer 5 %, dvs. 1 av 20 vara felaktiga. En låg p-värdesgräns ger således en låg risk för typ 1-fel. Typ 1-felet har ingenting med representativitet eller antalet deltagare att göra.
Vad är centralt för ett urval inom kvalitativ metod?
Svar: Att få variation i det som undersöks i urvalet.
INFO: I kvalitativ metod är inte syftet, som i kvantitativ metod, att kunna generalisera resultatet tillbaka till populationen. Av denna anledningen behöver urvalet heller inte vara representativt och heller inte ske slumpmässigt (som görs just för att få representativa urval). Istället är det viktigt att det finns en spridning av upplevelser/erfarenheter hos deltagarna som inkluderas kring det som undersöks.
I en innehållsanalys behöver en forskare förhålla sig till vissa saker för att analysen ska bli korrekt och bra. Innehållet i t.ex. en kategori ska vara vara “fullständiga och ömsesidigt uteslutande”.
Vad innebär detta?
Svar: Att alla meningsbärande enheter ska tillhöra en kategori och inte kunna hamna i mer än en kategori.
INFO: En av de stora utmaningar med innehållsanalys är just detta, att varje kategori ska vara tillräckligt generell för att täcka in subkategorier, men samtidigt tillräckligt specifik för att subkategorierna inte ska passa in under fler än 1 kategori. Det är vanligt att forskaren i slutet av analysen har subkategorier som inte passar in i någon kategori och även vissa subkategorier utan vidare kan flyttas och passar in i en annan kategori än vad som först var tänkt. Forskaren får då revidera och fortsätta sin analys.
Vad innebär begreppet “deskriptiv statistik”?
Svar: beskrivande statistik genom att beskriva medelvärde eller procenttal. Innebär att central- och spridningsmått i urvalet beräknas och presenteras.
INFO: Deskriptiv statistik handlar om att med olika central- och spridningsmått beskriva hur urvalet ser ut. Egentligen är målet att beskriva populationen, men eftersom data för hela populationen saknas används det bästa tillgängliga, dvs. urvalet. Allting som handlar om att uttala sig om populationen är en del av den analytiska statistiken
Vad är syftet med fokusgruppsintervjuer?
Svar: Att deltagarna ska diskutera med varandra.
INFO: Syftet med en fokusgruppsintervju är att få deltagarna att diskutera med varandra det ämne som undersöks . Diskussionen och interaktionen kan ge upphov till djupare och mer informationsrik data eftersom deltagarna måste argumentera och förklara hur de tänker än vad som hade varit fallet vid en enskild intervju
I etnografiska studier förekommer det att forskaren gör observationer där denne är öppen om sin roll och ”skuggar” en person eller grupp i deras vardag. Forskaren kan då direkt bevittna intima detaljer om de händelser och kulturer som studeras, och umgås med en grupp snarare än att bli en medlem av gruppen. Vad kallas detta med ett annat begrepp?
Svar: Deltagande observation
INFO: Det som beskrivs är att göre deltagande observation. Det finns även andra typer av observatörsroller, t.ex. fullständigt deltagande där forskaren antar rollen av någon som deltar i den miljö eller grupp som studeras och där forskarrollen hålls och fullständig observatör där forskaren enbart observerar. Den deltagande observatörsrollen är “öppen”, dvs. forskaren berättar vem denne är och vad syftet är (tillskillnad från en “dold” roll som har fördelen att forskaren kommer åt mer autentisk data, får lättare tillträde, men som innebär etiska problem och en risk att bli avslöjad).
Känsla av sammanhang (KASAM) kan mätas med ett instrument bestående av 13 frågor som handlar om livsorientering och huruvida man ser livet som begripligt, hanterbart och meningsfullt. Ett exempel på fråga är “Har det hänt att människor som du litade på har gjort dig besviken?” som har ett sjugradigt svarsalternativ från “har aldrig hänt” till “har hänt ofta”. Poängen räknas sedan samma och resulterat i en summa på 13-91 poäng. Baserat på detta, vilket central- och spridningsmått ska användas för KASAM-13 välj av alternativen nedan.
a) Median och kvartiler
b) Medelvärde och standardavvikelse
c) Antal och procent
d) Medelvärde och kvartiler
Svar: Median och kvartiler
INFO: KASAM-13 är ett mätinstrument på ordinalskalenivån (svarsalternativen på frågorna har inget vedertaget värde utan är endast etiketter (t.ex. “har aldrig hänt”). Sifforna för dessa etiketter är något som forskare har bestämt. Etiketterna kan dock rangordnas vilket är ett kriterium för ordinalskalenivån. För data på ordinalskalenivå ska i regel median och kvartiler väljas som central- och spridningsmått.
Vad är korrekt för en kvasi-experimentell design?
a) Den innehåller alltid en intervention.
b) Den innehåller alltid en kontrollgrupp.
c) Den innehåller alltid en randomisering av deltagare.
d) Den innehåller alltid bara ett tillfälle för datainsamling.
Svar: Den innehåller alltid en intervention= تدخل بالقضية.
INFO: En kvasiexperimentell design innehåller alltid en intervention (annars är det en observationsstudie). Den innehåller ofta, men inte alltid, någon form av kontrollgrupp. I de fall det finns kontrollgrupp(er) så har dock inte deltagarna randomiserats till interventionresp. kontrollgrupp utan allokeringen har skett på ett icke-slumpmässigt vis. Data samlas vanligen in vid minst två tillfällen, även om det finns kvasiexperimentella designer som bara samlar in data vid ett tillfälle.
I en studie av Högstedt, Engström, Eriksson och Jansson (2021) med titeln “Nurses’ experiences of a recertification process involving a series of examinations to obtain a nursing license in a new country” (Journal of advanced nursing, 77(12), 4876-4886. doi: https://doi.org/10.1111/jan.15054) framgår följande i metoddiskussion angåede de fyra trovärdighetsbegreppen: “To facilitate readers’ judgement of the findings’ XXXXX, a clear description of the selection process, context, data collection, the internationally educated nurses’ characteristics and data analysis is presented.” Vilket av trovärdighetsbegreppen (som i citatet ovan är ersatt med “XXXXX” är det som diskuteras och stärks på detta sätt?
Svar: Överförbarhet (transferability)
INFO: Överförbarhet (transferability) handlar om i vilken utsträckning studiens resultat kan vara giltigt i andra sammanhang än de som finns representerade i studien. Detta kan stärkas genom att ge rika beskrivningar av t.ex. kontext, deltagarna, datainsamling och resultatet för att på så sätt ge läsaren en möjlighet att avgöra överförbarheten.
I en studie från 2015 (Chang et al. 2015. Which aspects of professional commitment can effectively retain nurses in the nursing profession?. Journal of Nursing Scholarship, 47(5), 468-476. doi: https://doi.org/10.1111/jnu.12152) som handlar om vilka delar av professionellt engagemang som kan göra att sjuksköterskor stannar i yrket framgår att deltagarna rekryterades enligt följande (där det engelska namnet på urvalsmetoden ersatts med “XXXXXX”): The calculated sample size was 528. To ensure that the effective sample size (i.e., the set of observations with a complete set of responses) exceeds the statistically necessary threshold of 528 observations, a decision was made to collect a sample of 600 nurses. XXXXXX random sampling techniques were subsequently used to identify 25.84% of the population (i.e., 600 nurses drawn from the population of 2,322), and these individuals were invited to participate in the study.
Vilken urvalsteknik beskrivs?
Svar: Obundet slumpmässigt urval
Info: I texten framgår att ett visst antal har dragit slumpmässigt från populationen. Av de tre alternativ som tillhör denna grupp av urval innebär ett stratifierat urval om att den population som man vill uttala sig om kan delas in i olika grupper (strata) och att urvalet görs slumpmässigt inom respektive strata, vilket inte är fallet här. Klusterurval handlar också om att det finns olika naturliga grupperingar (t.ex. vårdcentraler eller sjukhus där det det finns en risk att deltagarna påverkar varandra och där det kan vara opratiskt att bara undersöka några individer). Inte heller detta är något som framgår i texten. Det kan således bara handla om obundet slumpmässigt urval (simple (uniform) random sampling).
Vad är syftet med att ställa så kallade “uppmuntrande frågor” under en kvalitativ intervju?
a) Att forskaren med frågor uppmuntrar den intervjuade att utveckla sina svar.
b) Att forskaren sammanfattar det som sagts och med frågor kontrollerar att denne uppfattat den intervjuade korrekt.
c) Att uppmuntra den som intervjuas att prata om känsliga ämnen som denne har svårt att prata om.
d) Att med frågor få fram det som den intervjuade egentligen vill säga så att den intervjuade slipper säga detta själv.
Svar: Att forskaren med frågor uppmuntrar den intervjuade att utveckla sina svar
INFO: Genom att ställa frågor som “hur menar du då?”, “kan du ge exempel?”, “kan du berätta mer om…?” osv. får den intervjuade en möjlighet att ge mer omfattande berättelser kring det som undersöks och därmed ge mer data och bättre data till analysen.
Vilken nackdel har en fokusgruppintervju?
Svar: Att maktstrukturer i gruppen kan påverka diskussionerna.
INFO: Om det är så att det finns uttalade (eller outtalade maktstrukturer) så kommer detta att påverka diskussionerna under intervjun. Det kan t.ex. vara oklokt att intervjua chefer och arbetstagare samtidigt eftersom det inte är säkert att arbetstagarna vågar säga sina åsikter när chefen är närvarande. Fokusgruppsintervjuer är en teknik där forskarna är mindre styrande och där deltagarna själva till stor del styr diskussionerna. Det är intervjun som helhet som är viktig, inte att alla deltagare bidrar lika mycket. Dock så vill man att alla ska kunna komma till tals. Det går, men kan vara en större utmaning att transkribera fokusgruppsintervjuer eftersom deltagarna kan prata i munnen på varandra.
Vilket är ett kännetecken för kvalitativ forskning?
Svar: Forskningen styrs ofta av induktiva processer.
INFO: Induktiva processen innebär att man går från delarna till helheten i analysen, dvs. man går från fakta till att konstruera en teori eller hypotes.
I en studie av Valero-Chillerón et al. (2019) som handlar om utmattningssyndrom hos sjuksköterskestudenter (Burnout syndrome in nursing students: An observational study. Nurse education today. 2019, 76, 38-43. doi: https://doi.org/10.1016/j.nedt.2019.01.014) framgår följande i avsnittet om datainsamling: Sociodemographic variables such as age, gender, number of children, composition of the household — family household (‘living with parents’), horizontal household (‘living with friends’), single household, or own-family household — and previous work experience (‘yes’/’no’ indicating current employment status) were collected(…) Vilken datanivå har variabeln om sammansättningen av hushållet (dvs. composition of the household)?
a) Nominalskalenivå b) Ordinalskalenivå c) Intervallskalenivå d) Kvotskalenivå
Svar: Nominalskalenivå
INFO: Svarsalternativen som anges för hushållets sammansättning har ingen naturlig rangordning utan är uppenbart enbart etiketter/kategorier på olika typer av hushållssammansättningar, dvs. en variabel på nominalskalenivå.
Vilket är ett kännetecken för kvalitativ forskning?
a) Den fokuserar på att urvalet ska vara som homogent som möjligt.
b) Den fokuserar på deltagarnas perspektiv på det som undersöks.
c) Den fokuserar på generaliserbara fenomen.
d) Den fokuserar på objektiva upplevelser av det som undersöks.
b) Svar: Den fokuserar på deltagarnas perspektiv på det som undersöks.
INFO: En kvalitativ design utgår vill i regel ha en variation av deltagarnas subjektiva upplevelser/erfarenheter av det som undersöks. Det är således deltagarnas perspektiv som är i fokus. För att få en variation behöver deltagare med olika upplevelser/erfarenheter inkluderas,. Detta erhålls ofta genom att deltagarna skiljer sig åt för olika variabler som kan tänkas påverka upplevelserna/erfarenheterna. Urvalet kommer således att vara heterogent. Kvalitativa designer eftersträvar inte generaliserbarhet (till skillnad från kvantitativa designer).
I en artikel av Dsouza, Quinonez, Hubbell och Brame (2019) (Promoting oral health in nursing education through interprofessional collaborative practice: A quasi-experimental survey study design) står angående deltagarnas ålder ”The average of the students was 30 years old (std dev: 6.7)…”. Vilket statistiskt test som bör användas för en statistisk jämförelse mellan två oberoende grupper för variabeln ”Age” (dvs. ålder)?
a) Chi -test
b) Mann-Whitney U-test
c) Korrelationstest
d) Student’s t-test
d) Svar: Student’s t-test
INFO: Eftersom åldern presenteras med medelålder och med standradavvikelelse innebär detta att data är symmetrisk kvot- eller intervallnivå (hade den varit osymetrisk hade central och spridningsmåttet varit md och IQR). För symmetrisk kvot- eller intervalldata används Student’s t-test för jämförelser mellan två oberoende grupper.
Hur bestäms hur många deltagare som behöver inkluderas i en kvalitativ intervjustudie?
a) Genom att bedöma variationerna och djupet i intervjuerna.
b) Genom att göra en powerberäkning a prior.
c) Genom att forskarna i förväg bestämmer ett antal.
d) Genom att man inkluderar de som finns tillgängliga.
a) Svar: Genom att bedöma variationerna och djupet i intervjuerna.
INFO: I en kvalitativ intervjustudie bestäms inte intervjuerna i förväg, dvs. varken forskarna eller en powerberäkning kan avgöra detta. Antalet personer är inte det centrala utan det är vad som framkommer i intervjuerna som är viktigt. Det handlar om att materialet, förutom att svara på syftet, ska vara omfattande och innehållsrikt. Ofta görs bedömningen av detta allt eftersom studien fortgår, vilket gör det möjligt att inkludera nya deltagare, även efter att analysen påbörjats.
I en typ av kvalitativ analys handlar analysen om att hitta och beskriva essensen av det som undersöks. För att kunna göra detta ska forskaren undvika att tolka resulatet och behöver därför sätta sin förförståelse åt sidan (kallas på engelska “bracketing”).
Vilken är denna analysmetod?
Svar: Fenomenologi
INFO: Det är inom fenomenlogin som “bracketing” används och där metoden syftar till att undersöka hur människor upplever ett fenomen och att detta beror dennes levda/upplevda erfarenheter och hur att detta i sin tur grundas i hur personen betraktar sin tillvaro och och lever sitt liv.
Vad är korrekt beträffande trovärdighet?
a) Tillförlitligheten skulle kunna jämföras med “reliabilitet” inom kvantitativ forskning
b) Forskaren argumenterar för, och avgör om resultatet är generaliserbart.
c) Både verifierbarhet och tillförlitlighet kan stärkas med citat.
d) Forskartriagulering är ett sätt att stärka gilitigheten.
c) Svar: Både verifierbarhet och tillförlitlighet kan stärkas med citat.
INFO: Det går att stärka verifierbarheten genom att använda använda citat (för att visa läsaren att resultatet speglar insamlat material). På sammsa sätt kan citat användas för att visa i vilken utsträckning resultatet är representerat i datamaterialet och tolkningarna är grundade i insamlad data (dvs. stärka tillförlitlighet (credibility) som handlar om hur tillförlitligt resultatet är och hur bra detta beskriver textens budskap). Ska trovärdighetsbegreppen jämföras med begreppen inom kvantitativ forskning är gilitigheten (dependability) det som ligger närmst reliabilitet. Överförbarheten (transferability) avgörs av läsaren, men forskaren behöver presentera tillräckligt med information om deltagare, kontext och resultat för att läsaren ska kunna göra detta.
