Gamla tentor: Cirkulationssystemet Flashcards
(233 cards)
1
Q
Mha blodet reglerar cirkulationssystemet två saker, vilka?
A
Kroppens surhetsgrad och temperatur
2
Q
Förklara lilla kretsloppet
A
Syrefattigt blod kommer från kroppen in i höger förmak genom v. cava superior och inferior och sedan in i höger kammare för att sedan pumpas till lungorna via lungartärer, där gasutbytet sker och blodet avger Co2 och binder till sig O2 dvs blir syrerikt. Blodet går tillbaka till vänstra förmak via lungvenerna för att sedan pumpas i stora kretsloppet mha vänster kammare.
(Kammare=pump)
3
Q
a) Perikardiet?
b) Myokardiet?
A
a) Hjärtsäck (med dubbla väggar) den innersta Viscerala och den yttre Parietala. Skikten isolerar hjärtat från den omgivningen runt den. Mellan de två skikten finns det en Perikardhåla, som är vätskefylld med spö något vätska, vätskan minskar friktionen mellan de två skikten.
b) Hjärtmuskulatur
4
Q
lat. Truncus pulmonalis eller Arteria pulmonalis.
Var ifrån pumpas blodet och till vart?
A
Lungartären, pumpar blod till lungorna från höger kammare, så att blodet syresättas innan den rör sig tillbaka till vänstra hjärthalvan, för att sedan pumpas ut i systemkretsloppet via vänster kammare ut till kroppens organ.
5
Q
Vena cava superior? Vad gör den?
A
Övre hålvenen, återför allt blod från övre kroppshalvan till höger förmak.
6
Q
Vena cava inferior? Vad gör den?
A
Undre hålvenen, återför allt blod från undre kroppshalvan till höger förmak.
7
Q
Atrium sinister? Vad händer där?
A
Vänster förmak, där lungvenerna tömmer sitt syrerika blod.
8
Q
Ventriculus sinister? Vad händer där?
A
Vänster kammare, där aortan pumpar ut blodet.
9
Q
Vilken halva av hjärtat har tjockast vägg? Varför?
A
Vänster sida (ventriculus sin.), för att vänster hjärthalva pumpar ut blod till stora systemkretsloppet och behöver mer kraft.
10
Q
Endocardium? Uppbyggt av?
A
Hjärtats inre vägg med epitelvävnad
11
Q
Var sitter segelklaffarna?
Vilken är trikuspidalisklaffen och vilken är bikuspidalklaffen?
A
- Sitter mellan förmak och kammare.
- trikuspidalisklaffen=högra segelklaffen och bikuspidalisklaffen/mitralis= vänstra segelklaffen
12
Q
Vad styr om segelklaffar och fickklaffar är öppna eller stängda? Är de öppna samtidigt?
A
- Tryckförhållanden.
- När segelklaffar är öppna är fickklaffar stängda och vice versa.
13
Q
Annat ord för bikuspidalisklaff? Vad gör den?
A
Mitralisklaff (vänster segelklaff ; Lat. valva bicuspidalis), hindrar att blodet rinner tillbaka in i förmaket efter att ha pumpats till kammaren.
14
Q
Var tömmer sig kranskärlen?
A
I höger förmak
15
Q
Diastoliska fasen? Vad händer då? Vilka klaffar är öppna och vilka är stängda?
A
- Vilofasen
- Kamrarna fylls med blod (pga högre tryck i förmaken än kamrarna)
- Fickklaffarna är stängda och segelklaffarna är öppna
16
Q
Systoliska fasen? Vad händer då? Vilka klaffar är öppna och vilka är stängda?
A
- Arbetsfasen
- Kamrarna töms på blod (pga högre tryck i kamrarna än i förmaken)
- Segelklaffarna är stängda och fickklaffarna öppna.
17
Q
Beskriv hjärtcykelns 5 steg
A
1) kamrarna är avslappnade, trycket i kamrarna blir lägre än i förmaken och segelklaffarna öppnas så blodet flödar in i kammaren
2) Förmaken drar ihop sig och pressar ännu mer blod i kamrarna
3) kamrarna drar ihop sig, trycket ökar och segelklaffarna stängs.
4) Trycket stiger ännu mer, fickklaffarna öppnas och blod strömmar ut i stora och lilla kretsloppet.
5) kamrarna slappnar av och trycket sjunker och segelklaffarna öppnas på nytt i ny fas
18
Q
Vad skiljer hjärtmuskulaturen från skelettmuskulaturen?
A
I hjärtmuskulaturen kan cellerna själva skapa aktionspotentialer utan koppling till NS
19
Q
Hjärtats retledningssystem 5 steg
A
1) AP startar i sinusknutan
2) Sprids till båda förmakens celler
3) Signalen fortsätter in till kamrarna via AV-knutan
4) AP fortsätter ner mot septum genom His bunten, höger och vänster skänkel som löper ner i skiljeväggen mellan kamrarna så att purkinjefibrerna når ner till hjärtats Apex.
5) Purkinjefibrerna styr kontraktionen i hjärtats kammare.
AP=aktionspotentialen
20
Q
Var sitter sinusknutan? Vad gör den?
A
Sitter i högt lateralt i högra förmaket och startar den elektriska (depolariserande) impulsen.
21
Q
a) Vad är purkinjefibrer?
b) Vad gör purkinjefibrerna? Var sitter de?
A
a) Purkinjefibrer är en typ av modifierade hjärtmuskelceller som bara leder impulser snabbt. Dessa purkinjefibrerna sprider sig i kammarväggen, alltså från hjärtats Apex kommer impulserna sprida sig ut i hela kammarväggen.
Eftersom det finns gap junctions så kommer de elektriska impulserna ledas snabbt från cell till cell, vilket betyder att hela kammaren kommer att elektriskt aktiveras samtidigt.
b) Styr kontraktionen i hjärtats kammare. Sitter längst ner i hö och vä kammare.
22
Q
Vad står QRS-komplex i EKG för? Vad händer under denna våg?
A
- Aktiviteten i kamrarna
- Impulsen går ner i septum och ut i kammarväggarna (purkinjefibrerna) och ger upphov till hjärtslag
23
Q
Vad står T-vågen i EKG för? Vad händer under denna våg?
A
- Relaxationsfasen
- Kamrarna repolariseras
24
Q
Vad är det vi hör när vi hör två små hjärtslag?
A
Första: segelklaffarna stängs (klaffen mellan förmak och kammare)
Andra: fickklaffarna stängs (klaffen till artärerna)
25
Vad gör det sympatiska NS för hjärtfrekvensen?
Ökar mängd impulser genom noradrenalin vilket leder till ökad hjärtfekvens och slagvolym
26
Vad gör det parasympatiska NS för hjärtfrekvensen?
Ökad mängd impulser genom acetylkolin leder till minskad hjärtfrekvens.
27
Vad är hjärtfrekvens?
antal hjärtslag/min
28
Reglering av hjärtats frekvens styrs via...?
Autonoma nervsystemet
29
Vad är arterioler?
Små artärer (motståndskärl)
30
Vad är kapillärer och vad har dem för funktion??
* Kroppens tunnaste blodkärl som når ut till kroppens alla celler och lägger sig som ett nät runtomkring.
* De möjliggör näringsutbytet, tex Co2 och O2,
31
Vad är venernas uppgift?
Transporterar blodet tillbaka TILL hjärtat
32
Lumen?
Kärlets hålrum
33
Vad händer med blodkärlen när alfa-receptorer aktiveras?
Påverkar glatt muskulatur att framkalla vasokonstriktion
34
Vad händer med blodkärlen när beta-receptorer aktiveras?
Påverkar glatt muskulatur att framkalla vasodilatation
35
Vad är TPM?
Totalt perifert motstånd, ett mått på motståndet i blodet, dvs hur trögt blodet flyter i systemkretsloppet.
36
Påverkar parasympatiska NS glatt muskulatur i blodkärl?
Nej (endast i könsorgan)
37
Vad är vena portae?
Portaådern. Leder blodet från mag-tarmkanalen till levern
38
Ange namnen (svenska eller latin) på de strukturer som är markerade på bilden (A–D). (1 p per korrekt svar. Totalt 4 p)
A= pulmonalisklaffen *(lat. valva trunci pulmonalis) hö kammare och lungan*
B= Trikuspidalklaffen, eller treseglsklaffen *(lati. valva tricuspidalis)*
C= Aortaklaffen *(lati.* *valva aortae**) vä kammare och systemkretsloppet*
D= bikuspidalklaffen eller Mitralklaffen *(lati.* *valva bicuspidalis**)*
*RÄTT INFO!*
39
En speciell struktur i hjärtat styr hjärtfrekvensen i normala fall, vad kallas den och var är den placerad?
Sinusknutan eller SA-knutan
Finns högt lateralt i hjärtats höger förmak
40
När man lyssnar på hjärtat med ett stetoskop kan man identifiera olika hjärtljud. Vad ligger bakom den första samt den andra hjärtljudets uppkomst?
1a ljudet → segelklaffarna stängs (även kallas förmaksklaffarna).
2a ljudet → fickklaffarna stängs (även kallas kammarklaffarna eller semilunarklaffar).
41
Vad gör muskelpumpen? Var sitter den?
Klämmer ihop de djupa venerna i benen för att transportera blodet uppåt
42
Vilka blodkärl är det vi ser på huden?
ytliga vener
43
Vad är ventonus? Vad leder ökad ventonus till?
Spänningen i venväggen
- Leder till vasokonstriktion och förbättrat återflöde till hjärtat
44
Vad gör artärpumpen
Som muskelpumpen, trycker ihop artärerna för att föra blodet uppåt.
45
Vilka är de fem faktorer som bidrar till att öka det venösa återflödet?
Ventonus, muskelpumpen, artärpumpen, venklaffar och andningen
46
Var i hjärtat har vi högst tryck?
Vänster kammare
47
Vad avgör det perifera motståndet av? 3 st
Arteriolernas diameter,
blodkärlens längd
blodets viskositet (tjocklek)
48
Vad händer med cirkulationen vid fysiskt arbete?
Ökad sympatisk aktivitet -\> kontraktion av glatt muskulatur i blodkärlsväggarna.
Ökat blodflöde i skelettmuskulaturen och mindre till magen (tarm, lever, njurar).
49
Vad bör blodtrycket ligga på systoliskt och diastoliskt?
Systoliskt: mindre än 135
Diastoliskt: mindre än 85
50
När börjar hjärtat slå hos ett foster?
vid 3 veckor
51
Anulus fibrosus
Bindvävsplatta som skiljer förmaken från kamrarna.
Den består av fyra bindvävsringar som är bundna med varandra. Två bildar öppningarna mellan kammare och förmak, och de andra två bildar öppningarna mellan vänster kammare och aortan, respektive höger kammare och lungvenerna.
Alla bindvävsringar i anulus fibrosus har klaffar av fibrös bindväv. Dessa funkar som ventiler så att blodet endast går åt ett håll/ riktning.
52
Namnge följande artärer på latin:
1. Tinningartären
2. Överkäkes artären
3. Stora halsartären (den längst in och längst ut)
1. a. temporalis superficialis
2. a. maxillaris
3. a. carotis communis interna/externa
53
Namnge följande artärer på latin:
1. Stora nackartären
2. Nyckelbensartären
3. Armhåleartären
1. a. vertebralis
2. a. subclavia
3. a. axillaris
54
Namnge de markerade artärerna på latin:
A) a. brachialis
B) a. ulnaris
C) a. radialis
sin=vänster
dx= höger
55
Namnge följande artärer på latin:
a) Stora lårartären
b) Stora nyckelbensartären
c) Höftartären
d) Delningsstället vid naveln
a) a. femoralis
b) a. subclavia
c) a. iliaca
d) Aortabifurkationen
56
a) Hjärtat på latin
b) Hjärta på grekiska
a) Cor
b) kardia
**INFO:** Cor ligger **r****etrosternalt**, alltså placerad bakom bröstbenet i**mediastinum** som är utrymmet som finns mellan lungorna.
57
Namnge på latin: hjärtspetsen (som pekar något åt vänster)
Apex
58
Namnge följande artärer på latin:
1. Artären som försörjer delar av tarmen
2. Leverartären
3. Delningsstället vid naveln
1. a. mesenterica sup/in
2. a. hepatica
3. Aortabifurkationen
59
Namnge följande vener på latin:
1. Halsvenen
2. Nyckelbensven
3. Levervenen
1. v. jugularis
2. v. subclavia
3. v. hepatica
60
Namnge följande vener på latin:
1. Tarmven
2. Lårven
3. Njurvenen
1. v. iliaca
2. v. femoralis
3. v. renalis
61
**Vilken av följande mekanismer aktiveras tidsmässigt först efter en blödning som leder till ett kraftigt blodtrycksfall?**
## Footnote
a) Ökad insöndring av vasopressin (ADH) och minskad förlust av vätska till urinen
b) Aktivering av arteriella baroreceptorer och generell sympatisk respons
c) Frisättning av plasmaproteiner från levern och ökad kollosmotiskt tryck
d) Aktivering av renin-angiotensin-aldosteron-systemet (RAAS)
b) Aktivering av arteriella baroreceptorer och generell sympatisk respons
62
Angiotensin II har flera blodtryckshöjande effekter, varav några är mer korttidsverkande och andra mer långtidsverkande. Vad är associerat med en mer korttidsverkande blodtryckseffekt av angiotensin II?
**Svar:** Stimulering av receptorer på vaskulär glatt muskulatur
63
Det sker hela tiden ett vätskeutbyte mellan kapillärerna och den omgivande vävnaden (interstititet). Vilket av följande är en kraft som bidrar till filtration av vätska från blodet till interstitiet och kan orsaka ödem om det höjs?
Blodtrycket i kapillärerna
64
Vilken av följande strukturer innehåller blod som under normala omständigheter har lägst syrainnehåll?
Aorta
Lungvenerna
Vänster förmak
Höger kammare
4. Höger kammare
65
Vilken cell- eller vävnadstyp är kännetecknade för tunica media (mellanlagret) i både artärer och vener?
Glatta muskulatur
| (en del av vener/artärer)
66
Vilken struktur kan förekomma i veners tunica interna (innersta lager), men saknas i artärer?
klaffarna
67
I vilken kärltyp finns under normala omständigheter upp emot 65% av blodvolymen?
Vener
68
Baroreceptorer är viktiga för blodtrycksregleringen. Var i cirkulationssystemet finns baroreceptorer som känner av det systemiska artärblodtrycket?
Sinus caroticus
69
Hjärtats pumparbete brukar delas in i hjärtcykler: systole och diastole. Vad sker med kamrarna (ventriklarna) under diastole?
**Kamrarna är avslappnade, diastole.**
70
Hjärtats pumparbete brukar delas in i hjärtcykler: systole och diastole. Vad sker med kamrarna (ventriklarna) under systole?
Kamrarna drar ihop sig (kontraheras), systole.
71
Till vilken av följande delar strömmar blodet från vena cava superior?
1. Vena cava inferior
2. Ventriculus sinister
3. Atrium dexter
4. Valva mitralis
Atrium dexter
höger förmak
72
Vilken roll har AV-noden i hjärtat?
Fördröjer överföringen av aktionspotentialen från förmak till kammare
73
Hjärtmuskulaturens rytmiska sammandragningar är en förutsättning för normal blodcirkulation. Vad kallas de celler som är involverade i impulsspridningen i hjärtat genom att bilda och leda elektriska impulser?
Sinusknutan
74
Vad gör sinusknutan?
I det högra förmaket sitter **sinusknutan** som startar den elektriska impulsen. Signalen sprids snabbt till båda förmaken och får förmaken att dra ihop sig och pressa ner blod i kamrarna. Mellan förmaken och kamrarna sitter AV-knutan, en annan specialiserad cellgrupp.
75
**Vilka ord saknas i följande meningar?**
Artärblodtrycket registreras med hjälp av a) \_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_-receptorer
som finns i kärlväggen i b)\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_ och c) \_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_.
Dessa receptorer skickar vid normalt blodtryck kontinuerligt impulser till vasomotorcentrum
som är beläget i d) \_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_. Ange namnet på latin om du kan!
a) Baro-receptorer (tryckreceptorer, sträckreceptorer)
b) Arcus aortae (aortabågen)
c) Sinus caroticus (halspulsådrorna) karotisbulben eller basen på a. carotis interna
d) medulla oblongata eller förlängda märgen
RÄTT FRÅN TENTAN!
76
Vad innebär följande ord?
a) Hypotoni
b) Hypertoni
a) Hypotoni = lågt blodtryck
b) Hypertoni = högt blodtryck
77
Vad innebär följande ord?
a) Takykardi
b) Bradykardi
a) Takykardi = hjärtat slår snabbare än normalt (mer än 100 slag/min)
b) Bradykardi = hjärtat slår långsammare än normalt (mindre än 50 slag/min)
78
Dessa blodkärl kan både kontrahera och dilatera. Justeringen av kärlens diameter har två funktioner: att fördela blodflödet och reglera blodtrycket.
Arterioler
**INFO:** Justeringen av arteriolernas diameter har två funktioner: att fördela blodflödet och att reglera blodtrycket.
79
I dessa blodkärl sker utbytet av näring och restprodukter mellan det intravasala vätskerummet (IVV) och det interstitiella
vätskerummet (ISV).
Kapillärer
80
När hjärtat pumpar ut blod i systemkretsloppet kan tryckökningen och sträckningen av dessa blodkärl kännas (med hjälp av
fingrarna) som puls.
Artärer
81
Varför det är viktigt att lungkretsloppet har ett lägre blodtryck än systemkretsloppet?
Så att lungorna inte ska skadas, medans systemkretsloppet behöver högt blodtryck för att kunna syresätta alla organ. I lungkretsloppet finns inte lika motstånd som i systemkretsloppet vilket är orsaken till ett lägre tryck. Om man har högre tryck till lungorna kommer dem förstöras.
82
Vad kallas skiljeväggen mellan höger och vänster hjärthalvorna på latin?
septum interventriculare cordis
83
Ange papillmusklerna på latin
**M. papillares**
84
Mellan perikardiets inre skikt (lamina visceralis) och yttre skikt (lamina parietalis) finns ett hålrum. Vad är detta rum normalt sett fyllt med?
Serös vätska
85
Vilken vävnad är ansvarig för hjärtats pumpfunktion?
Myokardiet
86
Under en normal hjärtcykel kontraheras förmaken direkt efter en stimulering av… vad?
Sinusknutan
87
När ökar pulsen/hjärtrytmen?
1. När adrenalin frisätts från binjuremärgen
2. När acetylkolin frisätts från nervus vagus
3. När ADH frisätts från neurohypofysen
4. När ANP frisätts från hjärtats förmak
5. Alla ovanstående svar är korrekta
6. Inget av ovanstående svar är korrekt
1. När adrenalin frisätts från binjuremärgen
88
Vilken av följande celltyper är hjärtmuskulaturen uppbyggt av?
1. Glatta muskelceller
2. Tvärstrimmiga långa muskelceller
3. Tvärstrimmiga korta muskelceller
4. Endotelceller
3. Tvärstrimmiga korta muskelceller
89
Vad händer med hjärtrytmen vid stor påverkan av nervus vagus?
1. Takykardi
2. Arytmi
3. Bradykardi
4. Hjärtrytmen ökar
**4. Hjärtrytmen ökar**
## Footnote
**INFO:** Ökad aktivitet i det sympatiska nervsystemet förbereder kroppen för att slåss eller fly – fight or flight. Halterna stiger av stresshormonerna adrenalin och noradrenalin. Pulsen går upp, svettningen ökar och blodsocker frisätts så att mer energi blir tillgängli
90
a) Vilka två huvudtyper av celler som finns i myokardiet?
b) Vad har aktionspotential för funktion i hjärtat?
**a)**
* **Kontraktila**, med stabil membranpotential
* **icke-kontraktila**, med instabil membranpotential (autorytmiska celler)
**b)** Aktionspotentialen utlöser kontraktion av muskelcellerna.
**INFO:** Både cellerna har vilomembranpotential som behöver stimuleras för att uppnå tröskelvärdet för utlösning av aktionspotential. (ca 99% av hjärtmuskelceller är kontraktila)
91
Vad har icke-kontraktila cellerna för funktion?
De kan bilda aktionspotentialer på egenhand. Det är av dessa celler som Sinusknutan består av.
92
Vilken är hjärtats tröskelvärde?
-40mV
93
Vad står EKG för?
hjärtats **elektrofysiologi**
94
Hjärtats elektriska retledningssystem består av tre sammanhängande delar, vilka?
1. **Av-knutan** placerad mellan de två förmaken
2. **Hiss bunt** genomborrar anulus fibrosus och är den enda elektriska förbindelsen mellan förmaken och kamrarna
3. **Purkinjefibrerna** tar emot aktionspotentialer från *His bunt* och för den vidare till kamrarnas kontraktila celler, på så sätt aktiveras hela kammaren samtidigt.
95
Vilka två huvuduppgifter har retledningssystem?
1. Att åstadkomma snabbare spridning av aktionspotentialer än vanliga kontraktila muskelceller.
2. Att fördröja impulsledningen genom AV-knutan, så att förmaken kan slutföra sin kontraktion innan kamrarna startar sin kontraktion. Detta leder till att kamrarna fylls ordentligt innan de pumpar ut blodet åt var sitt håll, lungkretsloppet och systemkretsloppet.
96
Ektopiskt fokus, vad är det?
AV-knutan, His bunt och purkinjefibrerna är områden som utgör ektopisk fokus. Området leder till kammarkontraktion utöver det normala sinusrytmen. Sådana extra slag kallas för extrasystolier.
97
Enstaka aktionspotentialer, varför uppstår dem?
De uppstår pga:
* stor sömnbrist,
* för många kaffekoppar,
* högt antal rökta cigaretter
* hjärtsjukdomar.
98
**Det finns det två fickklaffar (eller semilunarklaff), namnge dem och berätta var dem finns.**
* Pulmonalisklaff på vänstra sidan skiljer högerkammaren från lungartären.
* Aortaklaff på högra sidan och som skiljer vänsterkammaren från stora systemet.
99
Varför är trycket i vänster kammare högre än högra? Varför är det viktigt ?
Det beror på att vänstra hjärthalvan ska pumpa ut för hela kroppen med mycket motstånd (R^3) medan högra hjärthalvan ska pumpa till lungkretsloppet som inte har lika stort motstånd.
100
Vad är skillnaden mellan ven och artär?
Skillnaden mellan ven och artär är att en artär är en blodkärl som leder blodet bort ifrån hjärtat och en ven är en blodkärl som leder tillbaka till hjärtat.
101
Av vad påverkas arteriolernas diameter i huvudsak vid en blodtrycks- och blodflödes-reglering? Ange fyra exempel
Sympatiska nervsystemet
Hormoner
Minskad O2-koncentration.
Ökad CO2-koncentration
Laktat (pH surt)
Kväveoxid (NO) från kärlväggarnas.
102
Vilka tre skikt består blodkärlens vägg av?
Inifrån och ut:
inre skikt = intima
mellan skikt = media
yttre skikt = externa
103
Hjärtmuskulaturen på latin?
Myokardium
104
Vilket av nedanstående påståenden angående hjärtat är sant?
## Footnote
a) När det syrefattiga blodet från den övre och nedre hålvenen fyller på höger förmak blir trycket högre i höger kammare än i höger förmak. Då öppnas AV-klaffen och blodet flödar ner i höger kammare.
b) Efter syresättning i lungorna återvänder blodet till hjärtats vänstra kammare.
c) Normal hjärtfrekvens i vila är 60 – 80 slag per minut.
d) Hjärtmuskulaturen är uppbyggd av glatt muskulatur.
d) Hjärtmuskulaturen är uppbyggd av glatt muskulatur.
b) hade också varit rätt om blodet först går in i förmaken och sedan till kammaren, därför är rätt svar d!
105
Vad är den normala hjärtfrekvensen hos vuxna?
Den normala hjärtfrekvensen hos vuxna är mellan
50-100 slag/minut.
106
Vad händer med hjärtat vid aktivering av det sympatiska nervsystemet?
1. Takykardi och ökad kontraktionskraft
2. Normal hjärtrytm
3. Bradykardi och minskad kontraktionskraft
4. Hjärtrytmen minskar
1. Takykardi och ökad kontraktionskraft
**INFO:** får hjärtat att slå kraftigare, puls och blodsocker att öka och blodtrycket att stiga
107
Ett normalt EKG har ett specifikt utseende. Vilket av nedanstående påståenden är sant när det gäller EKG?
1. Ett EKG består av tre vågor. P-vågen kommer först och därefter visas QRS-komplexet. T-vågen ses sist.
2. Vågorna och taggarna i ett EKG ger information om hjärtats pumpförmåga.
3. P-vågen representerar repolarisering av förmaken, QRS-komplexet representerar repolarisering av kamrarna och T-vågen representerar depolarisering av kamrarna
4. I ett normalt EKG kan man inte se depolariseringen av förmaken eftersom den ”gömmer sig” bakom kamrarnas repolarisering.
1. Ett EKG består av tre vågor. P-vågen kommer först och därefter visas QRS-komplexet. T-vågen ses sist.
108
EKG består av tre spänningsutslag vilka?
Vad representerar dem?
**P-vågen** representerar förmakens depolarisering
Alltså när P:et börjar sticka uppåt kommer aktionspotentialen att sprida sig genom förmaken.
**QRS-komplexet** har tre vågor som tsm representerar kamrarnas depolarisering
**T-vågen** representerar kamrarnas repolarisering, alltså när de återgår till vilopotentialen.
109
Vilket av nedanstående påstående angående blodkärlen är sant?
1. Kärlväggen i en artär består av kollagena fibrer, glatt muskulatur, elastiska fibrer och endotellager.
2. Aorta, som är kroppens största artär, har en diameter på omkring 4 - 5 cm.
3. Artärer har speciella klaffar som hindrar blodet från att rinna i fel riktning.
4. Venernas väggar är tjockare och mer elastiska än artärernas.
1. Kärlväggen i en artär består av kollagena fibrer, glatt muskulatur, elastiska fibrer och endotellager.
110
Vilket av följande påståenden är sant?
1. Hjärtminutvolymen ökar vid minskad aktivitet i det sympatiska nervsystemet.
2. Hjärtfrekvensen är enbart beroende av en individs fysik och kroppstemperatur.
3. Vid kroppsarbete minskar både slagvolym och hjärtfrekvens.
4. Hjärtminutvolymen = blodmängden som kamrarna pumpar ut i kretsloppen under en minut.
5. Hjärtminutvolymen hos en vuxen människa i vila är normalt sett 10 – 15 liter per minut.
4. Hjärtminutvolymen = blodmängden som kamrarna pumpar ut i kretsloppen under en minut.
**INFO:** Hjärtminutvolymen definieras som den volym blod som **en ventrikel** pumpar ut i artärerna per minut
111
a) Vad kallas den period i hjärtcykeln när kamrarna fylls med blod med medicinsk benämning?
b) Vilka hjärtklaffar är öppna och vilka är stängda under ovanstående period?
a) **Diastole**
**b)**
**Öppna:** trikuspidalklaffen, bikuspidalklaffen
**Stängda:** Pulmonalis klaffen, aortaklaffen
112
a) Vad kallas den period i hjärtcykeln när kamrarna töms med blod i medicinsk benämning?
b) Vilka hjärtklaffar är öppna och vilka är stängda under ovanstående period?
a) Systole
**b) Öppna:** Pulmonalis klaffen, aortaklaffen
**Stängda:** Trikuspidalklaffen, bikuspidalklaffen
113
Vilket av följande påståenden gällande kroppens blodkärl är sant?
1. Artärernas väggar är uppbyggda på ett sådant sätt att utbyte av näringsämnen, gaser och avfallsämnen mellan blodet och cellerna lätt kan ske genom dem.
2. Det mesta av cirkulationssystemets blod (ca 65 %) återfinns i kapillärerna.
3. Venerna har speciella klaffar som hindrar blodet från att "rinna bakåt".
4. Venernas väggar är mer elastiska än artärernas.
5. De små blodkärl som leder blodet från kapillärerna till venerna kallas arterioler.
Venerna har speciella klaffar som hindrar blodet från att "rinna bakåt".
114
Markera T-vågen på EKG-registreringen nedan genom att rita en pil och skriva bokstaven T vid pilen.
115
a) Hjärtmuskulaturens kontraktioner uppkommer normalt sett efter spontan depolarisering av en liten samling av speciella celler i höger förmak. Vad kallas denna samling ombildade muskelceller?
b) De aktionspotentialer som bildas i ovanstående samling av celler leds därefter till hjärtats olika delar (från cell till cell) via en speciell typ av cellförbindelse. Vad kallas denna typ av cellförbindelse?
a) Sinusknutan
b) Gap junctions
116
Var i hjärtat uppkommer normalt sett de aktionspotentialer som styr hjärtfrekvensen?
SA-noden
117
Vilken blodkärlstyp erbjuder mest resistans mot blodflödet i cirkulationssystemet?
## Footnote
a) Artärerna
b) Arteriolerna
c) Kapillärerna
d) Venolerna
e) Venerna
b) Arteriolerna
118
Det sker hela tiden ett vätskeutbyte mellan kapillärerna och den omgivande vävnaden (interstitiet). Vilket av följande är en kraft som bidrar till filtration av vätska från blodet till interstitiet och som kan orsaka ödem om det höjs?
## Footnote
a) Blodtrycket i kapillärerna
b) Blodets kolloidosmotiska tryck
c) Interstitiets hydrostatiska tryck
d) Lymfans kolloidosmotiska tryck
a) Blodtrycket i kapillärerna
119
Kärlväggen hos artärer och vener har både likheter och skillnader. Vilket av följande är kännetecknande för vener (i jämförelse med artärer)?
## Footnote
a) Har mer välutvecklade elastiska skikt
b) Har tunnare lager av glatt muskulatur
c) Saknar klaffar
d) Har tjockare tunica media
b) Har tunnare lager av glatt muskulatur
120
Vilka två stimuli ger båda en ökad hjärtfrekvens?
Minskad parasympatisk stimulering och ökad stimulering av adrenalin
121
När under hjärtcykeln öppnar sig klaffarna mellan förmak och kammare?
När trycket i förmaken blir högre än trycket i kamrarna
122
Ett EKG återspeglar hur hjärtats aktionspotentialer sprider sig genom retlednings- systemet. Vad återspeglar QRS-komplexet?
Depolarisationen av kamrarna
123
Ett EKG återspeglar hur hjärtats aktionspotential sprider sig genom retledningsystemet. Vad återspeglar P-vågen respektive T-vågen?
2. P: Depolarisationen av förmaken och
T: Repolarisationen av ventriklarna
124
Klaffarna är omväxlande öppna och stängda under en hjärtcykel. Under vilken fas är både segel- och fickklaffarna samtidigt stängda?
1. Tidig diastole
2. Ejektionsfasen
3. Sen diastole
4. Isovolumetriska relaxationen
**Svar:** Isovolumetriska relaxationen
**Deras ordning är :**
**a. Tidig fyllnadsfas** (förmaks- och kammardiastole)
**b. Sen fyllnadsfas** (förmakssystole och kammardiastole)
**c. Isovolumetrisk kontraktion** (förmaksdiastole och kammarsystole)
**d. Ejektionsfas** (förmaksdiastole och kammarsystole)
**e. Isovolumetrisk relaxation** (förmaks- och kammardiastole)
125
Förklara:
a) Systole
b) diastole
**a) Systole:** kontraktionsfas, vanligtvis ventriklarnas kontraktion. (arbetsfasen)
**b) diastole:** relaxationsfas, vanligtvis ventriklarnas relaxation. (vilofasen)
126
Hjärtcykeln har fem faser (tre ingår i Diastole och två andra i Systole). Namnge dem och berätta vad som sker i dessa faserna?
**a. Tidig fyllnadsfas** (förmaks- och kammardiastole)
**b. Sen fyllnadsfas** (förmakssystole och kammardiastole)
**c. Isovolumetrisk kontraktion** (förmaksdiastole och kammarsystole)
**d. Ejektionsfas** (förmaksdiastole och kammarsystole)
**e. Isovolumetrisk relaxation** (förmaks- och kammardiastole)
127
Hjärtminutvolymen (cardiac output, CO) påverkas av både förändringar i hjärtfrekvens och slagvolym. Vilken kombination av två stimuli eller faktorer ger en ökning av hjärtminutvolymen?
Minskad parasympatisk stimulering och högre venöst återflöde
128
När, i samband med auskultatorisk blodtrycksmätning, hörs pulsationer i stetoskopet?
Endast över systoliskt blodtryck
129
I vilken kärltyp är blodets flödeshastighet som lägst?
1. Artärer
2. Arterioler
3. Kapillärer
4. Venoler
5. Vener
Kapillärer
130
De arteriella baroreceptorerna är viktiga för regleringen av blodtrycket. Vad blir responsen på minskad sträckning av baroreceptorerna (lägre blodtryck)?
Ökad parasympatisk stimulering av hjärtat
131
Vad av nedanstående är mest korrekt om det systemiska blodtrycket?
1. Är högst i de muskulära artärerna
2. Har sitt största tryckfall i kapillärerna
3. Bestäms främst av blodflödets hastighet
4. Ökar med en ökning av hjärtats kontraktilitet
Ökad parasympatisk stimulering av hjärtat
132
Vilket av nedanstående alternativ stämmer bäst in på en uthållighetsidrottare, till exempel en maratonlöpare, som befinner sig i vila (jämfört med en otränad kontroll-
person)?
1. Ökad sympatisk stimulering av SA-noden
2. Bradykardi
3. Större slut-systolisk volym
4. Mindre slut-diastolisk volym
**2. Bradykardi =** hjärtat slår långsammare än normalt
För att hjärtat behöver inte slå lika som hos vanliga människor mycket för att syresätta kroppen. Hjärtat hos en elite idrottare är starkare och pumpar mer blod med mindre belastning på hjärtmuskelaturen..
133
**Vid plötsligt stillastående efter en hård löprunda eller annan hård ansträngning kan det ibland kännas som om det svartnar för ögonen under någon sekund. Vilken är den mest sannolika förklaringen till det temporärt minskade blodflödet till hjärnan?**
a) På grund av ökat hydrostatiskt tryck i perifera kapillärer vid stillastående kommer vätska att lämna blodbanan, vilket leder till en minskad blodvolym, minskat venöst återflöde och lägre hjärtminutvolym.
b) På grund av minskad ventilation av lungorna kommer mängden koldioxid att öka då metabolismen fortfarande är hög, vilket hämmar hjärtminutvolymen för att spara på syre, vilket leder till minskat venöst återflöde.
c) På grund av minskat metabolt behov konstringerar arterioler vilket ger ett ökat blodtryck, vilket leder till lägre hjärtminutvolym och minskad perfusion av hjärnan.
d) På grund av avsaknad av skelettmuskelpumpeffekten minskar venöst återflöde och därmed kommer hjärtminutvolymen att minska, vilket leder till reducerat blodtryck och minskad perfusion av hjärnan.
c) På grund av minskat metabolt behov konstringerar arterioler vilket ger ett ökat blodtryck, vilket leder till lägre hjärtminutvolym och minskad perfusion av hjärnan
(Du kanske får rätt eller fel i den frågan/ Helt Osäker, men detta svaret är mest sannolikt)
134
Vilken roll har SA-noden i det friska hjärtat?
1. Ger genom pacemakerceller upphov till hjärtfrekvensen
2. Isolerar impulsspridningen från förmak till kammare
3. Repolariserar bägge förmak, så att de kan kontrahera
4. Fördröjer överföringen av aktionspotentialen från förmak till kammare
1. Ger genom pacemakerceller upphov till hjärtfrekvensen
135
Hjärtats olika klaffar öppnas och stängs under olika faser i en hjärtcykel. Under vilken fas är segel- och fickklaffarna öppna samtidigt?
1. Ejektionsfasen
2. Isovolumetriska relaxationen
3. Isovolumetriska kontraktionen
4. Ingen av faserna
Ingen av faserna
136
I vilken kärltyp i systemiska cirkulationen sker det största blodtrycksfallet?
1. Artärerna
2. Kapillärerna
3. Arteriolerna
4. Venerna
5.
3. Arteriolerna
137
De arteriella baroreceptorerna är viktiga för regleringen av blodtrycket. Vad blir responsen på ökad sträckning av baroreceptorerna (högre blodtryck)?
Minskad sympatisk stimulering av hjärtat
138
Halsens ytliga ven
v. jugularis interna
139
Nedre hålvenen
v. cava inferior
kolla cirkulationsanteckningar
140
Var är trycket under normala omständigheter lägst?
Höger atrium
141
I vilken kärltyp finns under normala omständigheter upp emot 65 % av blodvolymen?
1. Vener
2. Kapillärer
3. Artärer
4. Arterioler
1. Vener
142
a) Vilken cell- eller vävnadstyp är kännetecknande för tunica media (mellanlagret) i både artärer och vener?
b) Vilken struktur kan förekomma i veners tunica interna (innersta lager), men saknas i artärer?
a) Glatt muskulatur.
b) Venklaffarna
143
Baroreceptorreflexen påverkar hjärtats arbete. Vilket av följande påståenden förklarar bäst regleringen av hjärtats arbete vid förändringar i arteriellt blodtryck?
1. Minskad parasympatikus- och ökad sympatikus-stimulering vid lägre arteriellt blodtryck
2. Ökad parasympatikus- och minskad sympatikus-stimulering vid högre arteriellt blodtryck
3. Oförändrad parasympatikus- och ökad sympatikus-stimulering vid lägre arteriellt blodtryck
4. Oförändrad parasympatikus- och ökad sympatikus-stimulering vid högre arteriellt blodtryck
Ökad parasympatikus- och minskad sympatikus-stimulering vid högre arteriellt blodtryck
**INFO:** De arteriella baroreceptorreflexen är högtrycks receptorer eftersom de känner av höga blodtrycket på artärsidan.
144
Vad händer under den isovolumetriska relaxationen i hjärtcykeln?
1. Hjärtats kammare börjar repolariseras och fickklaffarna stängs
2. Diastole börjar och segelklaffarna stängs
3. Diastole börjar och fickklaffarna stängs
4. Hjärtats kammare börjar repolariseras och segelklaffarna stängs
3. Diastole börjar och fickklaffarna stängs
Detta är när aortas tryck är högre än trycket i kammaren varpå aortaklaffen stängs (dvs fickklaffen). Dessutom är mitralisklaffen stängd eftersom trycket är högre i kammaren än i förmaket under denna fasen.
145
Ett EKG återspeglar hur hjärtats elektriska aktivitet sprider sig genom retledningsystemet. När i förhållande till en EKG-registrering sker förmakens repolarisation?
1. Under T-vågen
2. Under ST-sträckan
3. Under QRS-komplexet
4. Under PQ-sträckan
3. Under QRS-komplexet
**Läs mer om EKG:** https://ekg.nu/amne/grundlaggande-elektrofysiologi/
146
Vad kallas planet (stället) där de fyra klaffarna befinner sig?
DVS planet som skiljer förmaken från kamrarna.
De fyra klaffarna: fickklaffarna och segelklaffarna är belägna i Atrioventrikulära planet (AV)
147
Under fysisk aktivitet kommer hjärtminutvolymen att öka som en följd av både högre hjärtfrekvens och större slagvolym än i vila. Vilket av följande bidrar till att ge större slagvolym under fysisk aktivitet?
Längre diastolisk fyllnadsperiod
Ökad kontraktilitet
Lägre afterload
Lägre preload
Ökad kontraktilitet
INFO: Ökad kontraktilitet ger ökad slagvolym
148
Hjärtats ejektionsfraktion (EF) kan översättas som ”grad av utkastning”, d.v.s. hur stor del av ventrikelns slut-diastoliska volym som pumpas ut vid varje hjärtslag (EF = Slagvolym/Slut-diastolisk volym).
Vilket av nedanstående förhållanden ger vanligtvis en ökad ejektionsfraktion?
1. En minskad preload (lägre venöst återflöde)
2. En högre afterload (ökat arteriellt blodtryck)
3. En ökad parasympatisk stimulering
4. En ökad sympatisk stimulering
4. En ökad sympatisk stimulering
149
Artärers och veners tre skikt
1. **Tunica Interna - inre skikt**
2. **Tunica Media - mellersta skikt**
3. **Tunica Externa** - yttre skikt
150
Vilket av följande bidrar mest troligt till att förorsaka ödem?
1. Lägre kapillärt blodtryck
2. Minskad permeabilitet i kapillärväggen
3. Mindre ansamling av blod i venerna
4. Minskat kolloidosmotiskt tryck i blodplasman
Minskat kolloidosmotiskt tryck i blodplasman
151
Vilket av följande påståenden om kranskärlen är sant?
1. Utgår från vänster kammare och har högst flöde under systole
2. Utgår från aorta och har högst flöde under systole
3. Utgår från aorta och har högst flöde under diastole
4. Utgår från vänster kammare och har högst flöde under diastole
2. Utgår från aorta och har högst flöde under systole
152
Bildas av förmaksceller och motverkar stor blodvolym
Atriell natriuretisk peptid (ANP)
153
Hormon från hypofysen som kan ge vasokonstriktion
Vasopressin
154
Hormon som kan ge vasodilatation i t.ex. skelettmuskulatur
Adrenalin
155
Bildas av endotelceller och stimulerar vasodilatation
Kväveoxid (NO)
156
Hormon som stimulerar vasokonstriktion och aldosteronfrisättning
Angiotensin II
157
Neurotransmittor som kan höja blodtrycket
Noradrenalin
158
Det sker ett vätskeutbyte över kapillärväggen som är beroende av olika faktorer. En ökad vätskeansamling i interstitiet leder till ödem, till exempel svullna extremiteter. Vilket av följande kan troligast bidra till svullna ben?
1. Ökning av blodets kolloidosmotiska tryck
2. Ökning av venöst blodtryck
3. Ökning av arteriellt blodtryck
4. Ökning av lymfatiska vätsketransporten
Ökning av arteriellt blodtryck
159
Vilket av nedanstående förhållanden ger vanligtvis en ökad ejektionsfraktion?
1. En minskad preload (lägre venöst återflöde)
2. En högre afterload (ökat arteriellt blodtryck)
3. En ökad parasympatisk stimulering
4. En ökad sympatisk stimulering
4. En ökad sympatisk stimulering
160
I figuren visas variationen i två olika variabler i de olika delarna av den systemiska cirkulationen.
Vad motsvarar variabel A respektive variabel B?
A: Flödeshastighet
B: Total tvärsnittsarea
161
Namnge följande på latin
## Footnote
a) Pulmonalisklaffen
b) Nedre hålvenen
c) Höger kammare
d) Vänster förmak
A. valva trunci pulmonalis
B. vena cava inferior
C. ventriculus dexter (dx.)
D. atrium sinister (sin.)
Rätt stavning
162
Till vilken av följande strukturer strömmar blodet från vv. pulmonales dx. och sin.?
## Footnote
a) Till lungkapillärerna
b) Till aortabågen
c) Till vänster förmak
d) Till höger kammare
c) Till vänster förmak
163
Vilken av följande vävnader är ansvarig för hjärtats pumpfunktion?
a) Myokardiet
b) Perikardiet
c) Endokardiet
d) Epikardiet
a) Myokardiet
164
Hur hög kan man anta att den maximala hjärtfrekvensen är hos en frisk person i 20-årsåldern?
Hjärtfrekvensen= 220 minus åldern.
220 – åldern, det vill säga ungefär 200 slag per minut
220-20år=200slag/min
165
Vilken av följande medicinska benämningar beskriver en puls \<50 slag per minut?
Bradykardi
166
Vilken av följande medicinska benämningar beskriver en puls \>100 slag per minut?
Takykardi
167
Vilka två faktorer beror storleken på hjärtminutvolmen (cardiac output) på?
hjärtfrekvensen och slagvolymen
168
Vilka typer av blodkärl är det som beskrivs nedan?
a) I dessa blodkärl sker utbytet av näring och restprodukter mellan det intravasala vätskerummet (IVV) och det interstitiella vätskerummet (ISV)
b) Dessa blodkärl kan både kontrahera och dilatera. Justeringen av kärlens diameter har två funktioner: att fördela blodflödet och reglera blodtrycket.
A) kapillärer
b) arterioler
169
När man lyssnar på hjärtat med ett stetoskop kan man identifiera olika hjärtljud. Vad ligger bakom det första hjärtljudets uppkomst?
Första: segelklaffarnas stängning (klaffen mellan förmak och kammare stängs)
170
När man lyssnar på hjärtat med ett stetoskop kan man identifiera olika hjärtljud. Vad ligger bakom det andra hjärtljudets uppkomst?
Andra: fickklaffarna stängs (klaffen till artärerna)
Ett annat svar: Andra hjärtljudet beror på stängningen av klaffarna mellan kammare och artärer
171
Vad leder hypovolemi till?
att man blir törstig
172
Excitation-kontraktionskoppling, vad handlar det om?
Handlar om hur vi får ett samspel mellan den elektriska aktiviteten och mekaniska aktiviteten i hjärtat.
173
Excitation-kontraktionskoppling i hjärtmuskel
* Har ingen mekanisk koppling, mellan T-tubuli och SR membranen.
* ”Kalciuminducerad kalciumfrisättning” =\> kalciumjoner från extracellulär vätska för att kalciumjoner ska kunna binda till kalciumkanalerna i SR-membranet.
* ”Multiple steps”: troponin, tropomyosin, aktin, myosin, etc.
* Liksom i skelettmuskulatur avslutas kontraktionen då Ca2+ pumpas tillbaka in i SR
174
Vad står följande förkortningar för?
MAP
CO
TPR
**MAP:** Medelartärtrycket (mean arterial pressure)
**CO:** Hjärtminutvolymen (cardiac output,)
**TPR:** Total perifer resistans (total peripheral resistance)
175
Vad består mikrocirkulationen av?
6 st
1. • Hjärta
2. • Artärer
3. • Arterioler
4. • Kapillärer
5. • Venoler
6. • Vener
176
Ange tre olika typer av mikrocirkulationssystem
* **Enkelt kapillärnätverk**
* **Portasystem:** seriekopplade kapillärnätverk (t.ex. hypotalamus–hypofysen, tarm–lever, i njurarna)
* **Anastomoser** (parallella förbindelser mellan blodkärl)
177
Vilka tre skikt består artärer och vener av?
- Tunica interna/intima
- Tunica media
- Tunica externa
178
Hur skiljer sig artärer från vener?
Artärer har:
* Mer välutvecklade elastiska skikt
* Tjockare lager glatt muskulatur
**Klaffar finns i vener men inte i artärer**
179
Ange följande blodkärlens funktioner:
* Artärer
* Arterioler
* Kapillärer
* Vener
* Venoler
* *Artärer:**
- liten resistans
- tryckreserv
* *Arterioler:**
- flödesreglering
- blodtrycksreglering
* *Kapillärer:**
- utbyte mellan blod och vävnad
- utbyte mellan blod och lymfa
* *Vener:**
- liten resistans
- volymreserv
* *Venoler:**
- uppsamling av blod
- lite utbyte
180
Pulmonär cirkulation
lungkretsloppet
181
Vad gör AV-noden ?
*Fördröjer överföringen av aktionspotentialen från förmak till kammare*
182
Hur sprider sig aktionspotentialen?
När denna aktionspotentialen har uppkommit kommer den sprida sig från cell till cell via **Gap junction**.
183
Hjärtsystemet har två huvudfaser, vilka är dessa och vad händer där?
* **Systole** är kontraktionsfasen och allmänt om just ventriklarnas kontraktion.
* **Diastole** är relaxationsfasen och vanligtvis menas ventriklarnas relaxation.
184
**Ange om det är diastole eller systole och var dessa sker:**
a. Tidig fyllnadsfas
b. Sen fyllnadsfas
c. Isovolumetrisk kontraktion
d. Ejektionsfas
e. Isovolumetrisk relaxation
**a. Tidig fyllnadsfas** (förmaks- och kammardiastole)
**b. Sen fyllnadsfas** (förmakssystole och kammardiastole)
**c. Isovolumetrisk kontraktion** (förmaksdiastole och kammarsystole)
**d. Ejektionsfas** (förmaksdiastole och kammarsystole)
**e. Isovolumetrisk relaxation** (förmaks- och kammardiastole)
185
Förklara isovolumetrisk kontraktion
Kammaren kontraheras, men blodvolymen i kammaren förändras inte. Det beror på att både segelklaffarna och fickklaffarna är stängda.
Det är lägst tryck i förmaken och högst tryck i artärerna som gör att alla klaffarna är stängda.
186
Venöst återflöde beror på det venösa
blodtrycket =\> högre ventryck, högre
venöst återflöde
Hur ökas ventrycket?
* Sympatisk stimulering av vener (venkonstriktion)
* Ökad blodvolym
* Ökad användning av skelettmuskler (”skelettmuskelpumpen”.)
* Ökade andningsrörelser (”respiratorisk pump”)
187
Vad händer vid kontraktilitet?
* Ökad kontraktilitet ger större slagvolym
* Ökad kontraktilitet → Lägre ESV
* Kontraktilitet: kontraktionskraften vid en given preload och afterload
* Med ökad kontraktilitet förskjuts kurvan uppåt och åt vänster
* Vid en given slut-diastolisk volym kommer slagvolymen att vara större
* Förändring i kontraktilitet påverkar slut-systolisk volym (förändrar ESV med konstant EDV)
* Vid samma fyllnad av ventrikeln (oförändrad EDV) ger
ökad kontraktilitet mer tömning av ventrikeln (mindre ESV)
EDV= end diastole volume
ESV= en systole volume
188
Vad säger Frank-Starlings hjärtlag?
**Ökad preload ger större slagvolym**
* Ju större slut-diastolisk volym desto större slagvolym
* Ökad kontraktionskraft, men ej ökad kontraktilitet
* Ökat venöst återflöde ger större slut-diastolisk volym (ökad preload)
* Större slut-diastolisk volym ger större slagvolym
* Slagvolym = Slutdiastolisk volym – Slutsystolisk volym
Notera att SV ökar genom ökning av EDV med konstant ESV!
EDV= end diastole volume
ESV= en systole volume
189
Vad ger ökad kontraktilitet?
2 st
* Sympatisk stimulering och adrenalin (β1-rec.stim.) → ger bl.a. mer Ca2+ i myocyterna
* Olika typer av läkemedel (kan användas vid hjärtsvikt)
190
Vad kan mindre slut-systolisk volym ge?
större slagvolym
191
**Ejektionsfasen**
**Ejektionsfasen** börjar när trycket i kamrarna blir högre än trycket i artärerna, och **då öppnas fickklaffarna.** **Segelklaffarna** kommer vara **stängda** eftersom trycket är högre i kamrarna än i förmaken. Men det kommer tryckas blod från det högre trycket i kamrarna till det lägre trycket i artärerna och får en ejektion - en tömning av blod från kamrarna och ut till artärsystemet. Mot slutet av ejektonsfasen så börjar kraften som ventriklarna skapade att avta och då kommer trycket i ventriklarna att minska - vilket gör att vi går vidare till nästa fas, dvs isovolmetrisk relaxation.
192
Vad händer med segelklaffarna och fickklaffarna vid diastolens tre faser?
* Isovolumetrisk relaxation: segel- och fickklaffar stängda
* Tidig fyllnadsfas: segelklaffar öppna, fickklaffar stängda
* Sen fyllnadsfas: segelklaffar öppna, fickklaffar stängda
193
Vad händer med segelklaffarna och fickklaffarna vid systolens tre faser?
* Isovolumetrisk kontraktion: segel- och fickklaffar stängda
* Ejektionsfas: segelklaffar stängda, fickklaffar öppna
194
**Isovolumetrisk relaxation**
**Isovolumetrisk relaxation** börjar när fickklaffarna mellan artärerna och kamrarna stängs, vilket gör att det är inte möjligt för blodet att lämna kamrarna. Segelklaffarna är fortfarande stängda, alltså klaffarna mellan kammare och förmak är stängda.
Kammaren relaxerar men eftersom både inflödet och utflödet från kamrarna är stängda så förändras inte volymen. Vid en tidpunkt under relaxationsfasen så kommer trycket i kamrarna att bli lägre än trycket i förmaken som leder till att segelklaffarna öppnas och då börjar den tidiga fyllnadsfasen.
195
Tidiga fyllnadsfasen
**Tidiga fyllnadsfasen** när trycket i förmaken blir högre än i kamrarna så öppnas segelklaffarna och då kommer blod flöda ner i kamrarna från förmaken. Fickklaffarna är fortfarande stängda för att trycket är högre i artärerna än i kamrarna. Alltså hög tryck i förmak än i kammare men lägre tryck i kammare än i artärerna.
Segelklaffarna öppnar men fickklaffarna är stängda.
196
Sena fyllnadsfasen
**I sena fyllnadsfasen** fickklaffarna är fortfarande stängda och segelklaffarna är öppna.
Skillnaden mellan den tidiga fyllnadsfasen och den sena fyllnadsfasen är att förmaken kontraherar under den sena fyllnadsfasen.
I den sena fyllnadsfasen kommer kamrarna fortfarande vara i Diastole medans förmaken går in i sin Systole.
197
På bilden visas hur ventrikulärt tryck (pressure) och ventrikulär volym (volume) förändras under hjärtcykelns olika faser. Figuren visar förändringarna som sker i den vänstra ventrikeln. Vad hade varit den primära skillnaden om figuren i stället hade visat förändringar i den högra ventrikeln?
OBS! Endast en skillnad, den huvudsakliga, efterfrågas.
Ett lägre tryck under ejektionsfasen (systole)
198
Det autonoma nervsystemet reglerar hjärtats aktivitet genom att påverka både hjärtfrekvensen och slagvolymen. Vilka är effekterna på hjärtfrekvensen respektive slagvolymen av ökad sympatisk hjärtstimulering?
Både hjärtfrekvensen och slagvolymen minskar
Hjärtfrekvensen minskar, men slagvolymen ökar
Hjärtfrekvensen ökar, men slagvolymen minskar
Både hjärtfrekvensen och slagvolymen ökar
Både hjärtfrekvensen och slagvolymen ökar
199
Hjärtat har ett "eget cirkulationssystem"; kranskärlen. Blodet från kranskärlen återförs till resten av cirkulationssystemet via sinus coronarius. Sinus coronarius dräneras i sin tur in i en specifik struktur. Vilken?
Höger atrium
200
De arteriella baroreceptorerna är mycket viktiga för regleringen av blodtrycket. Var finns de arteriella baroreceptorerna placerade?
i (arcus aortae) och i (sinus caroticus)
Annat svar: I aortabågen och i halspulsådern finns baroreceptorer.
201
På vilken "nivå" (i vilken kärltyp) i systemiska cirkulationen är resistansen mot blodflödet som högst?
I artärerna
I arteriolerna
I kapillärerna
I venerna
I arteriolerna
202
Om en person känner sig yr och har svårt att stå upprätt kan en åtgärd vara att lägga pesonen ner och höja upp benen. Ur en cirkulationsfysiologisk synvinkel, och särskilt i förhållande till hjärtats pumpfunktion, vad är det som blir resultatet av att lägga personen ner och höja upp benen?
Högre kammarkontraktilitet
Högre hjärtfrekvens
Större slut-diastolisk kammarvolym
Lägre afterload för vänster kammare
Större slut-diastolisk kammarvolym
203
Vilken betydelse har blodvolymen för regleringen av blodtrycket?
Blodvolymen är en viktig faktor i regleringen av blodtrycket då det är en faktor som påverkar blodflödet. Ökning eller minskning i blodvolymen leder till en ökning eller minskning i det systoliska blodtrycket. Kroppen har mekanismer för att reglera blodvolymen, såsom hormoner och hjärt- och njurfunktion.
204
Vilken roll har baroreceptorer i regleringen av blodtrycket?
Baroreceptorer är receptorer som detekterar förändringar i blodtrycket och hjälper till att reglera det genom att öka eller minska hjärtfrekvensen och motståndet i artärerna. Detta håller blodtrycket inom ett normalt intervall.
205
Hur förses hjärtvävnaden med syre och näringsämnen?
Genom kranskärlen.
Hjärtat har ett "eget cirkulationssystem"; kranskärlen. Blodet från kranskärlen återförs till resten av cirkulationssystemet via sinus coronarius.
206
Hur är retledningssystemet i hjärtat uppbyggt (ange namn och placering på ingående delar)? Och hur fungerar de ingående delarna?
Retledningssystemet i hjärtat är uppbyggt av flera olika delar som arbetar tillsammans för att reglera hjärtrytmen. Dessa inkluderar:
1. Sinusknutan (SA-noden) - Belägen i hjärtats vänstra förmak, är denna nod ansvarig för att skapa hjärtrytmens grundimpulser.
2. Atrioventrikulär noden (AV-noden) - Belägen mellan förmaken och kamrarna, överför denna nod impulser från SA-noden till hjärtats kamrar.
3. Hiss bunt - En grupp av nervfibrer belägna mellan AV-noden och hjärtats högra kammare, ansvarar för att överföra impulser till hjärtats kamrar.
4. Purkinjefibrer - En grupp av nervfibrer som finns i hjärtats kamrar, ansvarar för att överföra impulser från Hiss bunt till hjärtat muskel.
Retledningssystemet är ansvarigt för att säkerställa att hjärtat slår i rätt rytm och säkerställer att hjärtat pumpar ut tillräckligt med blod för att tillgodose kroppens behov.
207
Vad är betydelsen av pacemakerpotentialen i SA-noden?
Är ansvarig för att initiera hjärtrytmen. Det är en serie elektriska händelser som sker i SA-noden som leder till en ökning av den elektriska potentialen i hjärtat, vilket gör att hjärtat börjar slå.
Pacemakerpotentialen är mycket viktig för hjärtats rytm och hjärtats förmåga att pumpa blod runt i kroppen.
208
Vilken betydelse har fördröjningen av impulsöverföringen i AV-noden?
Fördröjningen av impulsöverföringen i AV-noden gör att hjärtat får tid att fylla kamrarna med blod innan det pumpas ut till kroppen. Det gör det möjligt för hjärtat att få ut så mycket blod som möjligt med varje slag. Detta förbättrar syresättningen av kroppens vävnader.
Fördröjningen är även viktig för att undvika ett för snabbt hjärtslag, vilket kan leda till hjärtsjukdomar.
209
Varför har pacemakerceller placerade ”under” SA-noden i retledningssystemet normalt sett ingen betydelse för hjärtfrekvensen?
Svara
210
Vad är ett EKG?
- Elektrokardiogram
- Visar hjärtats elektriska impulsspridning
211
Varför är pacemakerceller placerade ”under” SA-noden i retledningssystemet och har normalt sett ingen betydelse för hjärtfrekvensen?
Eftersom de har en lägre frekvens av pacemakerpotentialer. SA-noden är den primära pacemakern i hjärtat och har den högsta frekvensen av pacemakerpotentialer. Därför övertar SA-noden kontrollen över hjärtfrekvensen och de andra pacemakercellerna i retledningssystemet är inte aktiva.
212
Vilka klaffar finns i hjärtat och hur fungerar de?
Hjärtat har fyra klaffar: två trikuspidalisklaffar och två mitralisklaffar.
**Trikuspidalisklaffen** öppnar sig från höger förmak till höger kammare. Denna klaff säkerställer att blodet strömmar från förmaket till kammaren, inte bakåt.
**Mitralisklaffen** (eller bicuspidalisklaffen) öppnar sig från vänster förmak till vänster kammare. Denna klaff säkerställer också att blodet strömmar från vänstra förmaket till vänstra kammaren och inte bakåt.
213
I vilka till hjärtat kopplande blodkärl finns inga klaffar?
I de stora artärerna, som aorta och a. pulmonalis, finns inga klaffar. Dessa kärl har starka väggar och högt tryck, vilket gör att det inte behövs någon klaff för att hindra blodet från att flöda tillbaka.
214
Hur är hjärtat uppbyggd?
Hjärtat ä uppbyggd av 4 hålrum, två kammare (ventriklar) och två förmak (atrium).
Atrium samlar in blod från kroppen och lungorna och pumpar det vidare till ventriklarna. Ventriklarna pumpar sedan ut blodet till kroppen och lungorna via stora artärer. Mellan atrierna och ventriklarna finns klaffar som reglerar blodflödet och förhindrar att blodet rinner tillbaka. Hjärtat har också ett retledningssystem som hjälper till att reglera hjärtrytmen.
215
Vad innebär följande termer: diastoliskt tryck, systoliskt tryck, pulstryck och medelartärtryck (MAP)?
* Diastoliskt tryck är det lägsta trycket i en persons artärer under hjärtcykeln, mäts efter att hjärtat vilar
* Systoliskt tryck är det högsta trycket i en persons artärer under hjärtcykeln
* Pulstryck är skillnaden mellan systoliskt och diastoliskt tryck,
* Medelartärtryck (MAP) är det genomsnittliga trycket i en persons artärer under en hel hjärtcykel.
216
Vad är det som skapar de karakteristiska "lubb" "dubb" ljuden, dvs. 1:a och 2:a hjärttonen?
* 1:a tonen "lubb"= mitralis- och tricuspedalisklaffarnas stängning.
* 2:a tonen "dubb"= aorta- och pulmonalisklaffarnas stängning.
217
Vilken paus mellan ljuden motsvarar systole: den korta eller den långa?
Den korta pausen mellan de två hjärtljuden motsvarar systole, dvs. sammandragningen av hjärtats kamrar.
218
På vilka sätt och varför skiljer sig hjärtcykeln mellan höger och vänster sida av hjärtat?
Tryck: Trycket är lägre i höger förmak än i vänster förmak.
Volym: Vänster kammare pumpar ut mer blod än höger kammare.
Väggtjocklek: Väggen i vänster kammare är tjockare än i höger kammare på grund av den högre belastningen.
Dessa skillnader orsakas av hjärtats olika funktioner, höger kammare behöver syresätta blodet som kommer in från levern genom att pumpa den till lungorna och behöver därför inte lika mycket kraft. Medans vänster kammare tar emot syrerikt blod och skickar ut den till systemkretsloppet och kräver därför större kraft, blodtryck och tjockare muskelväggar i kammaren.
219
Vad är sambandet mellan hjärtminutvolym, hjärtfrekvens och slagvolym?
MV = HF x SV
**Hjärtfrekvensen (HF) x Slagvolymen (SV) = Hjärtminutvolymen (MV)**
Hjärtminutvolym, hjärtfrekvens och slagvolym är relaterade komponenter i hjärtats pumpförmåga.
Hjärtminutvolym (HMV) är den totala mängden blod som pumpas ut av hjärtat per minut.
Hjärtfrekvens (HF) är antalet hjärtslag per minut.
Slagvolym (SV) är mängden blod som pumpas ut av hjärtat per hjärtslag.
En ökning i hjärtfrekvens leder till en ökning i hjärtminutvolym, men endast om slagvolymen är oförändrad. Å andra sidan, en ökning i slagvolymen leder till en ökning i hjärtminutvolym, även om hjärtfrekvensen inte ändras.
220
Vad är sambandet mellan slagvolym, slutdiastolisk volym och slutsystolisk volym?
Slagvolymen (SV) = End diastole volym (EDV) - End systole volym (ESV)
SV = EDV - ESV.
**Slagvolym (SV) är mängden blod som pumpas ut från hjärtat vid varje hjärtslag.**
Slutdiastolisk volym (EDV) är mängden blod som finns i hjärtat när det är mest fyllt, eller i diastolen.
Slutsystolisk volym (ESV) är mängden blod som finns kvar i hjärtat efter att det har sammandragits, eller i systole.
Ju större slutdiastolisk volym, desto större blir slagvolymen, såvida den slutsystoliska volymen inte ökar i samma takt. Å andra sidan, ju mindre slutsystolisk volym, desto större blir slagvolymen, såvida den slutdiastoliska volymen inte minskar i samma takt.
221
a) Hur regleras hjärtminutvolymen?
b) I vilket sammanhang är parasympatisk stimulering av liten betydelse här?
a) Hjärtminutvolym regleras av nervsystemet och hormoner, samt av volymen av blod i hjärtat och styrkan av det hjärtat som pumpar.
b) Parasympatisk stimulering är av liten betydelse i sammanhanget reglering av hjärtminutvolym under fysisk ansträngning, då det sympatiska nervsystemet ökar hjärtfrekvensen och slagvolymen.
222
Vad är preload, afterload och kontraktilitet och hur påverkar förändringar i dessa slagvolymen?
1. Preload är den belastning som hjärtmuskeln har innan sammandragningen.
2. Afterload är den belastning som hjärtmuskeln möter när det försöker pumpa blod ut i kroppen.
3. Kontraktilitet är hjärtats förmåga att kontrahera och pumpa ut blod.
Förändringar i preload och afterload påverkar slagvolymen. En ökning i preload leder till en ökning i slagvolym, såvida kontraktiliteten inte förändras. En ökning i afterload leder till en minskning i slagvolym, såvida kontraktiliteten inte ökar i samma takt. En ökning i kontraktilitet leder till en ökning i slagvolym, oavsett preload och afterload.
223
Identifiera latinska namn på och placering av större artärer och vener i thorax( bröstbenen), buk, hals, huvud, samt övre och nedre extremitet.
**Artärer:**
1. Thorax: Aorta, Arteria pulmonalis, Arteria thoracica
2. Buk: Arteria mesenterica, Arteria renalis, Arteria lienalis
3. Hals: Arteriae carotides, Arteriae subclaviae
4. Huvud: Circulus arteriosus Willisii (Arteria basilaris, Arteriae carotides internae, Arteriae vertebrales)
5. Övre extremiteter: Arteria radialis, Arteria ulnaris
6. Nedre extremiteter: Arteria tibialis, Arteria fibularis
**Vener:**
1. Thorax: Venae cavae, Vena pulmonalis, Vena thoracica
2. Buk: Vena portae, Venae mesentericae, Venae renales
3. Hals: Venae jugulares, Venae brachiocephalicae
4. Huvud: Sinus sagittalis, Sinus transversus, Vena vertebralis
5. Övre extremiteter: Vena cubiti, Vena cubiti medialis
6. Nedre extremiteter: Vena saphena, Vena poplitea.
224
Venerna fungerar också som volymreservoarer. Förklara!
Venerna fungerar som volymreservoarer eftersom de har förmågan att utvidga sig och kontraktera sig, vilket reglerar mängden blod som återflödar till hjärtat och påverkar hjärtats preload och kontraktilitet.
225
Varför är ventrycket så viktigt?
Ventrycket är viktigt eftersom det styr mängden blod som återflödar till hjärtat, vilket påverkar hjärtats preload och därmed hjärtats förmåga att pumpa ut blod.
226
Varför har vi ett blodflöde i artärsystemet under diastole när inget blod lämnar ventriklarna? (Var kommer då ”drivkraften” ifrån?)
Vi har blodflöde eftersom en del av den energi som uppstår vid systole lagras som ”elastisk” energi i artärernas väggar. Under diastole omvandlas en stor del av den lagrade energin till tryckenergi och rörelseenergi när artärerna drar ihop sig. Blodflödet under diastole i artärsystemet är resultatet av den elastiska energin och spänning som finns i artärväggarna.
Så, "drivkraften" är den mekaniska energin som är resultatet av artärens elastiska energin och hjärtats diastoliska tryck.
227
Hur kan arteriolerna stimuleras till antingen vasokontraktion eller vasodilatation?
Nervimpulser, från det autonoma nervsystemet, kan leda till vasokonstriktion eller vasodilatation beroende på om det är sympatisk eller parasympatisk stimulering. Hormoner som adrenalin och noradrenalin, frisätts vid stress eller fysisk aktivitet, kan leda till vasokonstriktion. Lokala faktorer, såsom CO2-halt och syremättnad i vävnaden, kan också påverka arteriolernas tonus.
228
MAP är en produkt av hjärtminutvolym (CO) och total perifer resistans (TPR). Sammanfatta alla faktorer som via hjärtminutvolym och total perifer resistans påverkar MAP!
2 / 2
MAP (Mean Arterial Pressure) är en produkt av hjärtminutvolym (CO) och total perifer resistans (TPR). Följande faktorer påverkar MAP genom att påverka CO och TPR:
1. Hjärtminutvolym: Ökad hjärtfrekvens och/eller kontraktionskraft (systoliskt blodtryck) ökar CO och därmed MAP.
2. Total perifer resistans: Ökad TPR minskar blodflödet och därmed MAP. Faktorer som påverkar TPR inkluderar vaskulär resistans, kärltone och vävnadsperfusion.
3. Vaskulär resistans: Vasodilation (utvidgning) av blodkärlen minskar resistansen och ökar blodflödet, vilket minskar TPR och därmed MAP. Vasokonstriktion (smalning) ökar resistansen och minskar blodflödet, vilket ökar TPR och därmed MAP.
4. Kärltone: Variationer i tonen hos blodkärlen kan påverka TPR och därmed MAP. En ökning av tonen ökar resistansen och minskar blodflödet, vilket ökar TPR och därmed MAP. En minskning av tonen minskar resistansen och ökar blodflödet, vilket minskar TPR och därmed MAP.
5. Vävnadsperfusion: Perfusionen av vävnader påverkar blodflödet och TPR och därmed MAP. Ökad perfusion minskar resistansen och ökar blodflödet, vilket minskar TPR och därmed MAP. Minskad perfusion ökar resistansen och minskar blodflödet, vilket ökar TPR och därmed MAP.
229
Vilka faktorer påverkar ventrycket och det venösa återflödet av blod till hjärtat?
Ventrycket och venöst återflöde påverkas av faktorer såsom:
1. Muskulatur i väggen i venerna
2. Hjärtfrekvens och kontraktilitet
3. Blodvolym
4. Trycket i artärerna
5. Blodkärlens elasticitet
6. Friktion från blodets rörelse mot väggen i kärlen.svara
230
Varför är ventrycket så viktigt?
Ventrycket är viktigt för flera anledningar:
1. Reglerar blodflödet: Ventrycket påverkar blodflödet till hjärtat och styr mängden blod som pumpas ut från hjärtat till kroppen.
2. Maintains venous return: Ventrycket håller också det venösa återflödet av blod till hjärtat och hjälper till att reglera blodvolymen i kroppen.
3. Maintains cardiac output: Ventrycket hjälper också till att bibehålla hjärtproduktionen och säkerställer att organen får tillräckligt med syre och näring.
4. Indikator of kardiovaskulära hälsan: Ventrycket är också en indikator på kardiovaskulär hälsa och kan varna för hälsoproblem såsom hjärtsvikt eller kärlsjukdomar.
231
Venerna fungerar också som volymreservoarer. Förklara!
Venerna fungerar som volymreservoarer eftersom de är elastiska och kan expandera för att ta upp överskottsblod från kroppens vävnader. När blodvolymen i arterierna ökar, ökar också trycket i kärlen och blodet strömmar tillbaka till hjärtat via venerna. På detta sätt kan venerna lagra extra blod och fungera som en "reservoar" för blod, särskilt när kroppen kräver mer blod, till exempel under fysisk ansträngning eller vid blodförlust. Detta hjälper till att reglera blodvolymen och säkerställa att hjärtat har tillräckligt med blod att pumpa ut till kroppens vävnader.
232
Varför är det viktigt att hålla MAP inom vissa gränser?
För att säkerställa att hjärnan och andra viktiga organ får tillräckligt med blodflöde och syre. Lågt MAP kan leda till organskador, medan en högt MAP kan skada blodkärlen och öka risken för hjärt-kärlsjukdomar. Dessutom kan en oregelbunden MAP påverka hjärnans funktion och orsaka huvudvärk, yrsel och andra symptom.
MAP= cardiac output x System vaskulär resistans. MAP behöver vara minst 50 för att kunna förse vitala organ med blod och syre.
233
Hjärtats placering?
Mediastinum
