GEN, VC Flashcards

Question

råga 7.25 (2p) Utredningen visar också att Elsa har en spridd lungcancer. Då Elsa skrivs ut från avdelningen etableras en kontakt med onkologen för ställningstagande till vidare behandling. 6 månader senare träffar du Elsa igen. Hon är nu i palliativ fas av sin sjukdom. Vad betyder det att Elsa är i palliativ fas?

Answer 1

Palliativ fas att man har övergått från att aktivt bota till att lindra och bevara livskvalitet. Hennes existentiella, sociala, fysiska och psykiska behov ska tas i beaktande. Dessutom kommer närstående att erbjudas stöd. Ett multidiscplinärt team ansvarar för behandlingen och en bra kommmunikation. Elsa har en långt framskriden terminal sjukdom. Syftet är att patienten ska må så bra som möjligt och vården inriktas på att lindra besvär, ge smärtlindring och främja livskvalitet, målet är inte längre att förlänga livet.

Answer 2

Rosslig andning ,Andnöd - robinul (antikolinergika) Smärta - opioider (morfin, oxinorm) Oro - benzodiazepin, midazolan Förvirrning (haldol - neuroleptika) Illamående (haldol) Trötthet Avmagring Depression

Answer 3

1. Skelettskada? blödning? 2. Dehydrering? 3. Orsak till förvirring? 4. Risk för njurskada efter fall/muskelsönderfall? 5. Orsak till fall? 6. Akut kardiell händelse? 7. Infektion? 8. Neurologisk akut händelse? Stroke? Epilepsi? 9. Hypoglykemi/Hyperglykemi

Answer 4

Säkerställa vitala funktioner - Airways - Breathing - Circulation - Disability (RLS) - Exponering Anamnes - journalgenomgång - läkemedel ``` Status(brett): - Hjärta - Lungor - Neurologiskt - Underben - Buk Temp - Extremiteter ``` KOntroll: - BP - puls - AF, - Saturation ``` EKG Lab - blodstatus - CRP - NTproBNP, Tnt - Elstatus, krea - PK-INR? ``` DT? Anamnes (personal och om möjligt patienten) (tidigare, nuvarande, socialt), journalgenomgång inkl läkemedel, brett status (hjärta, lungor, buk, neurologi, extremiteter), kontroller (blodtryck, puls, temp, andningsfrekvens, saturation), undersökningar (ev. rtg, EKG), provtagning (blodstatus, el-status, kreatinin, CRP, myoglobin). u tar anamnes från hemtjänstpersonalen och tittar snabbt i journalen. Det framkommer att Maria nyligen varit inlagd på neurologen för en mindre stroke utan sequele och att man då justerat flera mediciner inkl. blodtrycksmedicinering. Hemtjänstpersonalen, som känner Maria väl, tycker att hon blivit lite mer långsam och försiktig i sina rörelser efter vårdtillfället, men i övrigt har hon mått bra. De senaste två dagarna har hon dock ätit och druckit sämre pga förkylningssymtom med snuva och lite feber (38,3 grader). Maria är i vanliga fall relativt pigg, har hemtjänst för hjälp med stödstrumpor och administrering av läkemedel pga nedsatt syn. Hon lever tillsammans med sambo som är iväg på en resa. Distriktssköterskan delar dosett, så läkemedelslistan borde stämma. Har i botten hypertoni, Polymyalgia reumatika, tabl. behandlad diabetes typ 2 och venös insufficiens i benen (tidigare haft bensår, men nu läkt). Du försöker få anamnes från Maria, men hon svarar bara Ja eller osammanhängande på alla dina frågor. Maria har ett defragmenterat tal och har svårt att hålla fokus. Hon ligger ner på britsen, men rör hela tiden händerna och pillar på sladdar, sänggrindar, filten mm. Du undersöker Maria noggrant. A: Fria luftvägar, tydligt tal (men ej adekvat) utan andningspåverkan. B: Bedside: Vesikulära andningsljud bilateralt. Enstaka basala krepitationer bilateralt. Lite slembiljud i övre luftvägarna. Saturation 96% på luft. C: Regelbunden rytm, svagt strävt systoliskt blåsljud PM I2 dx. Puls 100. Blodtryck 100/50. D: RLS 2. Desorienterad. Rör armar och ben symmetriskt. Pupiller reagerar sidlika på direkt och indirekt ljus. Ögonmotorik, synfält, finger-näs och Grasset ej möjligt att bedöma då pat ej följer instruktioner. Babinski saknas bilateralt. Biceps- och patellarreflex ua. E: Palpation och passiv rörelse av höftled, knäled och fotled ua bilateralt. Inga tydliga hematom ses. Kvarvarande rodnad över tryckpunkter på hö sida, men inga sår. Nedsatt hudturgor på bålen. Lätta pittingödem på underbenen. EKG: Sinusrytm, frekvens 105. Partiellt hö-sidigt skänkelblock. Inget nytillkommet. Labvärden visas i tabell nedan, myoglobin är normalt.

Answer 5

Svar 7.29 Behov av inläggning pga konfusion och dehydrering. Ordinera dropp. Njursvikt. Låg misstanke om skelettskada, men ev DT huvud pga fall, konfusion och medverkar ej i status (kan även avstå med tanke på risk att spä på konfusionen, men bör resonera kring detta). Bladderscan. Läkemedelsgenomgång.d arias mest akuta symtom just nu verkar vara en akut påkommen förvirring och njursvikt. Det höga blodvärdet, nedsatt hudturgor och låga blodtrycket skulle kunna tala för en dehydrering som orsak till Marias njursvikt. Du beslutar att Maria är i behov av inläggning för utredning och behandling av konfusion och för rehydrering med dropp. Du ordinerar RingerAcetat 2 liter det kommande dygnet, urinmätning, dryckesregistrering samt nya prover under morgondagen.

Answer 6

Njursvikt: pausa alendronat, alvedon, detrusitol, metformin, simvastatin, enalapril Dehydrering - furix, metoprolol Hjärta: pausa amlodipin Svar 7.30 Kryssa Enalapril, Furix, Amlodipin och Metformin. Sätt ut/kryssa Detrusitol pga antikolinerg effekt, olämpligt läkemedel till äldre, hög dos vid njursvikt. Ev. kryssa Alendronat och Simvastatin pga ej nödvändiga nu och låg njurfunktion. Flera ändringar möjliga, men ej lika akut. Full pott om hypertonibehandling, Metformin och Detrusitol diskuteras. Andra förslag kan delvis väga upp. Resonemang om korten för läkemedelsbehandling av äldre kan också delvis väga upp.

Answer 7

Att man går igenom alla läkemedel enskilt och i sin helhet: Enskilt: - indikation - effekt - behandlingstid - biverkningar - nytta/skada Helhet: - dubbelmedicinering - interaktioner - olämpliga behandlingar - kontraindikationer Dessutom ska patienten informeras Uppföljning -vem och när

Answer 8

``` Ålder riskfaktor Somatiska 90% LM Organsvikt Infektion Smärta Naturliga funktioner -urinstämma - förstoppning Trauma, Malnutrition Psykiskt etc ``` Svar 7.32 1. Sömnbrist 2. Somatisk sjukdom med njursvikt 3. Hypoperfusion av hjärnan 4. Förstoppning 5. Urinstämma 6. Läkemedel 7. Malnutrition

Answer 9

Svar 7.33 Somatiskt status inkl. neurologstatus. Anamnes (inkl läkemedelsanvändning) från patient och anhörig. Blodprover inkl TSH, joniserat Ca, B12-prover. DT hjärna. Kognitiv testning samt bedömning av aktivitets- och funktionsniMaria får 24/30 poäng på Mini Mental State vå. DT?

Answer 10

Svar 7.34 Bedöma lämplighet gällande körkortsinnehav och vapenlicensinnehav. Anmäla till Transportstyrelsen om patienten inte uppfyller körkortskrav och patienten kör bil och trovärdig överenskommelse ej kan slutas samt anmäla till polisen om patienten har vapenlicens.

Answer 11

Dessa kan ha muskelsönderfall iom inaktivitet, påverkas av sköldkörtel, ålder, kost., kön Gäller enbart för en person med stabil njurfunktion och jämna plasmanivåer (steady state) Svar 7.35 Att bedöma njurfunktionen på ett tillförlitligt sätt har stor betydelse för att kunna fatta bra beslut om behandling, och är viktigt vid omhändertagande av äldre där njurfunktionen påtagligt avtar. Kreatinin bildas i muskler som en nedbrytningsprodukt från kreatin. Kreatinin filtreras fritt genom glomerulus och ligger hos en person med stabil njurfunktion, på en relativt jämn plasmanivå. Försämras njurfunktionen, som hos t.ex. äldre, stiger plasmakoncentrationen av kreatinin. Vid bedömning av ett kreatininvärde behöver dock hänsyn tas till bland annat patientens muskelmassa, då P-kreatinin ligger högre hos personer med stor muskelmassa, vilket medför att män därför som regel har ett högre värde på plasmakreatinin jämfört med kvinnor. Äldre personers kroppssammansättning ändras med reduktion av muskelmassa, vilket därför påverkar plasmakoncentrationen av kreatinin och kan försvåra bedömningen av njurfunktionen med hjälp av P-Kreatinin

Answer 12

``` NYHA 3-4 Skov, sjukhusvård ökar Dålig effekt på läkemedl Försämrad livskvalitet Skörhet ``` ``` Andningsmönstret Vila, trotthet Aptit, törst Cirkulation - marmorering - perifär kyla ``` Svar 7.36 Generella tecken på allmän försämring/ avtackling som kan indikera att Oskar närmar sig livets slutskede kan vara: Nedsatt performance (funktionsnivå) t.ex. ligger/ sitter mycket och/eller ökat behov av stöd i de flesta dagliga aktiviteter; Avancerad sjukdom med instabila, tilltagande komplexa symptom; Svarar sämre på behandlingar, minskad reversibilitet; Försämrat nutritionsstatus t.ex. tilltagande viktnedgång senaste 6 månaderna (>10%), aptitlöshet; Upprepade akuta inläggningar; Serum-albumin <25g/l

Answer 13

Ett etiskt beslut då man övergår från aktiv livsuppehållande vård till palliativ vård (i livet slutskede). Huvudsakliga målet blir då att lindra Svar 7.37 Brytpunkt till palliativ vård i livets slutskede innebär övergång till palliativ vård i livets slutskede när det huvudsakliga målet med vården ändras från att vara livsförlängande till att vara lindrande. (Definition enligt Socialstyrelsens termbank).

Answer 14

1. Autonomi 2. Rättvisa 3. Göra gott-inte skada - godhetsprincipen - icke-skada Svar 7.38 De medicin-etiska principerna är principer för autonomi, Göra gott-inte skada (nyttoprincipen) och rättvisa. Autonomiprincipen innebär att patientens självbestämmande eller delaktighet i beslut om sitt eget liv och sin egen hälsa respekteras. Göra gott respektive inte skadaprincipen innebär att en medicinsk åtgärd skall medföra mer gott än skada, och att balansen däremellan måste utvärderas tydligt. Rättviseprincipen innebär att resurser för sjukvård eller hälsa ska fördelas rättvist bland patienter, och att ingen grupp ska diskrimineras eller prioriteras otillbörligt

Answer 15

Aktörer: - Oskar - sambon - omvårdnadspersonal - läkare - andra patienter (rättviseprincipen) Autonomi principen - OScar själv tänker Göra gott-inte skada - tröttare - upprepade infektioner, inläggningar - den bästa möjliga vården Kort sikt: - piggare --> dialys - ansträngande resorna och dialysen Långsikt: - förlänga lidandet? Svar 7.39 Aktörer som berörs är bl.a. Oskar själv, sambon Allvar, omvårdnadspersonal, läkare, andra patienter med dialysbehov. På kort sikt kan Oskar bli lite piggare i samband med dialysen men det tar också mycket kraft från honom liksom resorna till och från avdelningen. Oklart i nuläget vad Oskar själv tänker (Autonomi-principen). Vårdpersonal som genomför själva dialysen ser hur Oskar blir allt tröttare, liksom läkaren (Göra gott-Inte skada). På sikt så kommer Oskar att dö oavsett om dialysen fortsätter eller ej. Slutar Oskar i dialys så finns det fler tider för andra patienter, men just nu är det ingen kö till dialys där Oskar får behandling. Allvar vill att Oskar ska ha det så bra som möjligt, och det är viktigt att Oskar får den allra bästa behandlingen.

Answer 16

Morfins metaboliter kan ansamlas då njurarna inte kan eliminera dem. Svar 7.40 Morfin metaboliseras i levern till de två huvudmetaboliterna morfin-3-glukuronid (saknar analgetisk effekt men kan bidra med excitatoriska effekter) samt morfin-6-glukuronid (M6G) (mer potent än morfin själv). Små mängder av morfin-3,6-diglukuronid kan också bildas. Morfin och dess metaboliter genomgår enterohepatisk cirkulering. Eliminationen av morfin sker främst genom glukuronidering och utsöndringen av oförändrat morfin i urinen utgör <0,1 %. M6G utsöndras via urinen, vilket gör att M6G kan ackumuleras vid nedsatt njurfunktion. Nedsatt lever- och njurfunktion påverkar eliminationen av substansen.

Answer 17

Han kan få närståendepenning. Det är en ersättning man får för att fungera som hens stöd. Max 100 dagar Svar 7.41 Du informerar om att det finns närståendepenning, och frågar om han vill att du utfärdar ett sådant intyg.

Answer 18

100 dagar allt som allt Svar 7.42 Om Allvar är den enda närstående som Oskar har kan han ta ut 100 dagar med närståendepenning. Är det fler personer så delar dom på de 100 dagarna. Dagarna är alltså kopplade till den som är sjuk, inte till den närstående

Answer 19

``` Förlänga livet Rädsla för svält/törstdöd Underbehandling, bortprioritering Fel beslut - bristande tillit Räddsla för skuldkänslor ``` Svar 7.43 Det kan finnas flera orsaker till att närstående vill att dropp sätts in i livets slutskede: exempelvis kan önskan finnas om förlängt liv, rädsla för att svältdöd/törstdöd är plågsam, rädsla för underbehandling till följd av bortprioritering, bristande tillit till vårdansvarigas beslut (tveksamhet över om bedömningen är korrekt) eller att beslutet fattas p.g.a bristande resurser, eller att närstående är rädda för att efteråt känna skuld

Answer 20

- Du ska lyssna aktivt på honom. - Bemöta hans rädsla med empati. - informera kring riskerna till ökat lidande (vätska i lungorna försvårar andningen, förlänger inte livet, döende människor saknar aptit och törst) - vårdgivarna ska göra allt för att patienten lider så lite som möjligt - trösta: ex håll tyst, håll om häll i och håll ut. För att bemöta Allvars rädsla informerar du om att patienter som inte får dropp inte brukar ha mer lidande i livets slut än de som får dropp, att dropp ibland kan bidra med andningsbesvär, att teamet kommer att vara mycket aktiva med att på bästa sätt försöka förebygga och lindra eventuella symptom som Oskar får, t.ex. genom aktiv munvård.

Answer 21

Man kan ge - robinul - antikolinergika injektion - lägesändring - munvård (munhålan torkas ren, slemhinnan fuktas) - erbjuda samtal och stöd med vårdgivare när rossligheten upplevs skrämmande Svar 7.45 Mot rossligheten ordinerar du lägesändring, varsam munvård (munhålan torkas ren och munslemhinnan fuktas), inj. Robinul (Glykopyrron) s.c. samt samtal av någon i teamet med närstående, då rosslighet kan upplevas skrämmande av närstående 􀂱 kan tro att patienten är på väg att kvävas

Answer 22

Antikolinergika: Motverkar acetylkolins effekter, genom att blockera muskarinreceptorer. - salivproduktionen hämmas Biverkningar: - dåsighet - synrubbningar - takykardi - hjärtklappning - ventrikulär arytmi - muntorrhet - miktionsbesvär Glykopyrron har antikolinerga egenskaper. Antikolinergika är läkemedel som motverkar effekten av det kroppsegna ämnet acetylkolin och utövar sin effekt genom att blockera muskarinreceptorer. Detta innebär bland annat att salivproduktion hämmas. Vid fysiologiskt pH är glykopyrron till största delen joniserat och penetrerar därför i mycket ringa grad blodhjärnbarriären. Vanliga biverkningar som anges i FASS är dåsighet, synrubbningar, takykardi, hjärtklappning, ventrikulär arytmi, muntorrhet och miktionsbesvär. De är alla relaterade till preparatets antikolinerga egenskaper och är av typ A.

Answer 23

1. Avsaknad av perifera pulser 2. Inga hjärtljud vid auskultation 3. Ingen spontanandning 4. Ljusstela pupiller (oftast vida) Alla ska vara uppfylda

Answer 24

Anamnes - beskriva dyspnen (0-10) - försämring? (när, hur) - F, F,F - läkemedelslista Status Hjärta (BP, underbenen) Lungor Buk Inspektion: - cyanos (perifer, central?) - kall? Auskultation - dyspne? - lyssna på alla lober och luftvägarna Perkusion: - hypersonor - dämpningar Pulsoximeter

Answer 25

Morfin 2,5 mg vb eller om man sätter in långverkande direkt, exempelvis depottablett Dolcontin 5mg x2. b) Handfläkt, öppna fönstret, sitta upp, lugn miljö. Hjärtläge Mobilisera Ändra position c) Hjärtsvikt indelas i 4 funktionsklasser enligt New York Heart Association (NYHA-klassificering). Klassificeringen är utgångspunkt för behandlingsinsatser och har även en prognostisk betydelse där de med högst NYHA-klass har sämst prognos.

Answer 26

HLR Respirator Antibiotika Blodtransfusioner Aktörer Principer - Göra gott - inte skada - Autonomi - rättviseprincipen Svar 7.50 Inga har en långt gången hjärtsvikt på basen av ischemisk hjärtsjukdom, och redan innan den aktuella försämringen i samband med senaste hjärtinfarkten hade hon kraftigt nedsatt performance. Detta i kombination med att hennes kronologiska och biologiska ålder är hög, vilket påverkar möjligheten att få positiv effekt av respiratorbehandling samt hjärtlungräddning. Risken är att man åsamkar henne mer skada (revbensfrakturer, hjärnskada, svårt att komma ur respiratorn osv) än gör gott (minska lidande och förlänga liv) med sådana åtgärder. Med anledning av den situationen så bedöms vare sig HLR eller respirator vara aktuell. Antibiotika och blodtransfusion skulle däremot båda kunna göra mer gott, än bidra med lidande/skada vid ev infektion/ blödning, då hon inte är i livets slutskede, även om hon är i en palliativ sjukdomsfas HLR, Respirator nej Antibiotika, blodtransfusion ja

Answer 27

Antibiotika Blodtransfusioner Aktörer Principer Göra gott- inte skada - ta upp saker som hon är rädd för funderar över - kortsiktig ökad ångets --> långsiktigt visar forskning ingen högre ångest efter samtalet, betydelsefullt - ångest för döden (-) - alla vill inte prata (-) - tillit till sjukvårde Autonomi: -Delaktighet (+), - självbestämmande (-?) (egna åsikter alternativ kring annan vård, önskemål) Rättviseprincipen Fördelar: Utifrån autonomiprincipen är det viktigt att involvera Inga i samtalet, och även om beslutet om vårdbegränsning är fattat och hon inte kan påverka det, så ger samtalet Inga möjlighet att höra bakgrunden till beslutet, förstå hur man resonerat och få tillfälle att ge sin åsikt. Detta skulle kunna bidra till upplevelse av autonomi hos Inga. Beroende på hur samtalet förs, så kan det Göra gott/Inte skada då Inga får chans att på ett respektfullt sätt samtala om frågor som berör henne och som hon kanske funderar på och är orolig för. Samtalet 145 kan också bidra till att hon känner tillit och ärlighet i kommunikationen med läkare, att man för samtal med henne om viktiga aspekter av vården, även om hon inte kan välja vilken vård hon vill ha. Nackdelar: Att läkaren tar upp ämnet med patienten kan upplevas som att hen inviteras i beslutsprocessen. Är då beslutet, som redan fattats och som man nu informeras om, inte vad man själv som patient önskar, då kan det upplevas som att det inskränker på ens autonomi. Ett samtal om HLR/ respirator kan också vara känsligt, och ångest kan väckas inför den egna döden. Alla patienter vill inte prata så specifikt och detaljerat om sin vård, men många vill prata om vårdens inriktning och vad man kan göra för att lindra. Då patienter numera kan läsa sina egna journaler, så har Inga även utan ett läkarsamtal, direktåtkomst till dessa uppgifter i journalen. Att avstå från att ge Inga den informationen muntligt betyder inte säkert att Inga inte får information om dessa beslut. Att via journalen få informationen om beslutet (och inte via läkarsamtal) kan ha negativa efter på Ingas tillit till sjukvården och upplevelse av ärlighet från läkaren. Detta kan minska möjligheterna för vården att Göra gott/Inte skada

Answer 28

1. Räddsla/lidande - Vem tar hand om min närstående? - Kommer det göra ont? 2. Kroppen känns främmande - Jag känner mig inte hemma i min kropp. 3. Skuld - Varför har jag drabbats? - Kunde jag ha gjort något annorlunda? - Har man levt sitt liv? - Hur vill jag/skulle jag ha viljat leva? 4. Mening med livet: - Vad är meningen med livet? - Vad händer efter döden? 5 Hopplöshet och ensamhet - Kommer jag bli övergiven? - kommer jag att skiljas från mina kära? 6. Självständighet och integritet: - Hjälp med intim hygien? - Blöjor - Bli förvirrad? - Bestämma själv? Svar 7.52 Aspekter som skulle kunna bidra med existentiell ångest hos Inga: Egen skuld & livets mening: Varför har jag drabbats av sjukdom? Har jag någon egen skuld i det som sker? Hur har jag levt mitt liv? Hur vill jag leva? Vad är meningen med livet? Vem tar hand om min Karin när jag inte finns? Kommer hon att klara sig? Vad händer efter döden? Lidande: Hur går det till när man dör? Kommer jag att ha ont? Kroppen känns främmande: Jag känner mig inte hemma i min kropp! Ensamhet & förändrade roller: Kommer jag att bli övergiven (av familj, vänner, sjukvård)? Jag kommer att skiljas från mina kära! Självständighet & integritet hotas: Kommer jag att behöva hjälp av någon utomstående med min intima hygien? Behöva ha blöjor? Bli förvirrad och inte kunna fatta några egna beslut? Kunna och få bestämma om min situation?

Answer 29

Depott dolcontin tablett 10mg 1x2 1/6 av dygnsdosen (5 mg morfin) vid behov Depottablett Dolcontin 10mg 1x2. T Morfin 10 mg ½ vid behov.

Answer 30

1. Opioidreceptorer i GI 2. MInskar tarmrörelserna - ökad tonus i glattmuskulatur (käsnlighet för utspänning, minskar framåtdrivning) 3. Mera vätska upptas i tjocktarmen --> hårdare avföring Patienten får svårare att känna när man behöver gå på toaletten = gasbilindning, smärta, utspänd buk, aptitlöshet, nausea B) Laxantiabehandling Movicol (Makrogol), Natriumpikosulfat (laxoberal) Gå på toaletten efter maten Rutiner Lugn miljö Defekeringsställning a) Förstoppning är en närmast ofrånkomlig biverkan och kvarstår under hela behandlingstiden. Egentligen handlar det om mer än bara förstoppning; opioider gör att tarmrörelserna blir långsammare, men också att det blir en ökad tonus (ökad muskelspänning) i glatt muskulatur i tarmar bl.a., vilket hämmar framåtdrivande tarmperistaltik och minskar känsligheten för utspänning rectalt, som annars utlöser defekationsreflexen. Opioider medför därför att passagen av avföring i tarmen förlångsammas, att mer vätska hinner sugas upp i tjocktarmen. Dessutom får patienten svårare att 􀂴k􀁬nna􀂴 att det 􀁬r dags att sk􀁼ta magen. 􀂴Det tr􀁜cker inte p􀁮 nerifr􀁮n.􀂴 P􀁮 engelska kallas detta syndrom med förstoppning och tonusökning för OIBD (opioidinduced bowel dysfunction) och innebär förutom risken för förstoppning att patienten i svåra fall också kan drabbas av buksmärtor, gasbildning, utspänd buk, aptitlöshet och illamående. Behandlingen består av att förebygga besvären genom att vid opioidinsättning påbörja laxantiabehandling. b) Du sätter in t.ex. Makrogol (exempelvis Movicol) 1 dospåse per dag i kombination med Natriumpikosulfat (exempelvis Laxoberal). Du undviker bulkmedel. Det kan också vara bra att uppmana patienterna att försöka gå på toaletten strax efter matintag d􀁮 tarmen 􀂴r􀁼r􀂴 p􀁮 sig som mest.

Answer 31

Natriumpikosulfat - laxoberal: - lokalt, - påverkar slemhinnorna - ökar peristaltiken i kolon - vätskeansamling i kolon --> elektrolyter - naturliga tarmtömningsprocessen --> nedre delen av GI Makrgol, movikol - osmotisk effekt - ökar avföringsvolymen --> ökad rörlighet (neuromuskulära banor9 - ökad propulsiv transport - underlättar tarmtöning Svar 7.55 Natriumpikosulfat, det aktiva ämnet i t.ex. Laxoberal, är ett lokalt verkande laxermedel. Efter bakteriespjälkning i kolon påverkar det slemhinnorna i tjocktarmen, ökar peristaltiken i kolon, 146 befrämjar ansamlandet av vätska och därmed även elektrolyter i tjocktarmen (kolonlumen). Natriumpikosulfat stimulerar, med sin verkan i tjocktarmen, den naturliga tarmtömningsprocessen specifikt i den nedre delen av gastrointestinalkanalen. Makrogol agerar genom sin osmotiska effekt i tarmarna, vilket inducerar laxerande effekt. Makrogol ökar avföringsvolymen, vilket i sin tur utlöser rörlighet i colon via neuromuskulära banor. Den fysiologiska konsekvensen är en förbättrad propulsiv transport av uppmjukad avföring i colon och underlättad tarmtömning. Det sker ett utbyte av elektrolyter i kombination med macrogol över tarmmukosan tillsammans med serumelektrolyter och dessa avsöndras i fekalt vatten utan någon nettovinst eller förlust av natrium, kalium och vatten.

Answer 32

Svar 7.56 Syrgas vid syrebrist Lågdos morfin --> ingen fara för andning, -->upptrappning: kroppen vänjer sig --> ingen problem med andningen Syrgas kan ha positiv effekt när man har syrebrist, men Inga har inte syrebrist. Inga får en låg dos morfin, och då har morfin inte sådan påverkan på andningen. Om hon skulle behöva högre doser morfin, så brukar det inte medföra något kliniskt problem heller, för kroppen vänjer sig vid denna effekt under tiden som morfinet trappas upp.

Answer 33

Svar 7.57 Per oral morfindos: 10mg x2 + (5mg x 4) = 40mg -> 20mg parenteralt morfin = Morfin 10mg/ml 2 ml per dygn

Answer 34

Svar 7.58 a) Differentialdiagnoser: Hjärtinfarkt, blödning, lungemboli b) Somatisk undersökning - EKG, - saturation, - puls, - andning och - blodtryck. - Fördjupar anamnes a( tidigare kardiella besvär och aktuella besvär. ) - Diskuterar med ansvarig specialist. - Tar om Hb. - Troponinserie. - Ordinerar blod och vid behov syrgas

Answer 35

Svar 7.59 Du misstänker lungemboli. Förnyat somatiskt status, EKG, troponinserie. Datortomografi (DT) för att utesluta lungemboli.

Answer 36

A) Wells score: - paralys/pares/gips - operation/sängbundenhet - malignitet , långa flyg - ömhet över djupa vener - tidigare DVT/PE - helbenssvullnad b) GFR/krea, njurfunktion pga iv kontrast a) Aktiv cancer senaste 6 mån eller under palliation, immobilisering, kliniska tecken på djup ventrombos (DVT), puls >100/min, tidigare verifierad DVT eller lungemboli, hemoptys, lungemboli mer sannolikt än andra alternativa diagnoser. b) Gustavs njurfunktion.

Answer 37

Svar 7.61 Diskussion om pre-, post- och renala orsaker. Intorkning? Läkemedel? Fungerar KAD? Urinvägsstopp? Resurin? Tidigare njurfunktion? (ev avstå DT-lungemboli/diskutera med rtg-dr). Prerenal: - Blödning - Sepsis Postrenal - kateter dysfunktion - prostata förstorad Bladder scan- anamnes Brett status; - prostata Lab: CRP, (U-odling) Urinanalys - hematuri proteinuri - sediment

Answer 38

a) innohep = är ett Lågmolekylärt heparin som förstärker antitrombins effekt--> hämmar FXa B) underbens status Svar 7.62 a) Innohep blockerar faktor X och trombin i koagulationskaskaden. 147 b) - Status underben, - duplex underben 􀂱 en DVT stärker misstanke om lungemboli. - Hjärteko, EKG med frågeställning högerkammarsvikt, ökat tryck i lilla kretsloppet. - D-dimer ej lämpligt på lungembolimisstanke, njursvikt och nyopererad. (används vid låg misstanke)

Answer 39

Svar 7.63 | Ge 1/6 av dygnsdosen vid behov. I Gustavs fall blir således en extrados 5 mg.

Answer 40

``` Anamnes -anhöriga Status - somatiskt - neurolgiskt Kognitivt bedömning - klocktest - MMSE Arbetsterapeut ``` Labprover - tyreoidea - B12 Dt-huvud Svar 7.64 Somatiskt och neurologiskt status. Kognitiv bedömning, men tolkning med försiktighet pga pågående vårdtillfälle efter femurfraktur. Lab-prover för diff-diagnostik. Ev DT huvud. Anhöriganamnes. Remiss VC. Kroppsligt status och lab-prover för att utesluta behandlingsbara åkommor såsom ex hypothyreos, och B12-vitaminbrist. MMSE (Mini Mental State Examination), klocktest och arbetsterapeutbedömning kan göras på avdelningen, men man måste beakta att Gustav inte är fullt återhämtad än så resultaten bör tolkas med försiktighet. Du ger en symtomenkät till anhöriga för att få information om hur de upplevt senaste tiden. Vid hemgång planerar du skicka remiss till Gustavs vårdcentral för demensutredning i lugnt skede

Answer 41

a) 1. Läkarbeslut, tillsammans med annan leg vårdgivare 2. Diskssion med patient 3. Dokumentera - uppmärksamhets signal - journalen 4. Vårdplan - vad ska göras - vad ska inte göras Samtalet: 1. Info 2. Team24h 3. Medicinlista, behovsLM 4. Närstående penningsintyg 5. Dokumentation b) 1: smärta, -opioider 2 andnöd -opioider 3. oro - benzodiazepin 4. Illamående, förvirrning - neuroleptika haldol 5. Rosslig andning - robinul antikolinergika Svar 7.65 a) Noggrann förberedelse där jag läser på samt lägger upp en strategi för samtalet. Brytpunktssamtal med patient och närstående närvarande. Informera om möjlighet till närståendepenning, erbjud intyg. Dokumentera i Cosmic. Läkemedelsgenomgång, sätt ut onödiga läkemedel. Sätt in symptomlindrande läkemedel när du bedömer behov finns för det. Vid avslutande av livsuppehållande behandling konferera med annan legitimerad personal, t.ex. legitimerad sjuksköterska på SÄBO.s. b) Smärta-morfin, andnöd-morfin, rosslighet-robinul, illamående-haldol, oro-midazolam.

Answer 42

``` Svar 7.66 Venösa bensår: beror på nedsatt venöst återflöde. Visar sig som - svårläkta ytliga sår på - underbenen, - varicer, - staspigmentering, -eksem och - skleros ses ofta i omkringliggande hud. ``` Behandlas med kompression, remiss kärlkirurg, sårvård. ``` Arteriella bensår - förträngningar i artärer i nedre (ateroskleros). - svårläkta, - smärtsamma sår, - vanligen distalt, ofta djupa och belagda av nekroser. ``` Undersök tecken på arteriell insufficiens, palpera perifera pulsar, mät tå- och ankeltryck, remiss kärlkirurg, behandla orsaker till ateroskleros, sårvård, smärtlindring, mobilisering.

Answer 43

I detta fall gör lönar det sig att göra en fördjupad LM-kontroll Till det hör att gå igenom LM-skilt för sig och alla som en helhet Enskilda - effekt - biverkningar - nytta/skada - kontraindikationer/indikationer - dosering Hela listan - dubbelmedicinering - interaktioner etc. Patienten informeras sedan. VIktigt att planera uppföljning också - vem och när Dokumentation

Answer 44

Svar 7.68 Kreatinin alternativt annat njurfunktionsprov. Flera läkemedel som kan påverka och där doseringen är beroende av njurfunktionen. 0,5p om HbA1c och resonemang kring diabetesmedicinerng istället.

Answer 45

Metformin om han har insulinbehandling behöver han ingen metformin Naproxen - iom CVD och trombyl Detrusitol ges inte till äldre pga antikolinerg effekt Oxascand, imovan? Sifrol Omeprazol indikation? Alvedon indikation?

Answer 46

``` A-airways B- breathing C- cirkulation D- disability E- exopsuer ``` ``` Anhörigas ananmnes Status Lab Journalgenomgång Enkel LM-genomgång Smärtlindring Socialt ```

Answer 47

Brytpunktsbedömning i den ingår att fastställa. - kognitivt kapabel, psykisk sjukdom - kommer att stå fast i sitt beslut - har haft tid att fundera - har fått tillräckligt med information om följderna och alternativen - förstår dem En annan leg vårdpersonal för vara närvarande Ska dokumenteras Förstår Henry konsekvenserna av sitt handlande? Lider han av en allvarlig psykisk störning? Är Henry beslutskapabel? Studenten ska resonera kring dessa frågor, ej kring medicinska tillstånd eller behandlingsalternativ.

Answer 48

A) Lindra istället för att bota, - livskvalitet - existensiella, sociala, fysiska ,psykiska behov ska tas i beaktande - stöd till närstående - multidisciplnärt team - kommunikation Vid progressiv obotlig/livshogtande sjukdom ``` B) 1. Läkareslut i samråd med annan leg vårdgivare 2. Info 3. Vårdplan - team 24h - göra inte göras 4. LM - uppdatera - vidbehov 5 Närstående penningsintyg 6. Dokumentation ``` a) Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter och de närstående, genom att förebygga och lindra lidandet genom tidig upptäckt, bedömning och behandling av smärta och andra fysiska, psykosociala och existentiella problem som kan uppkomma i samband med livshotande sjukdom. Palliativ vård innebär att: lindra smärta och andra plågsamma symtom, bekräfta livet och betrakta döden som en normal process, inte påskynda eller fördröja döden, integrera de psykosociala och andliga aspekterna av patientvården, stödja patienten i att leva så aktivt som möjligt fram till döden, stödja de närstående under patientens sjukdom och i deras sorgearbete, genom ett tvärprofessionellt förhållningssätt inrikta sig på patientens och de närståendes behov, främja livskvalitet som kan påverka sjukdomsförloppet positivt, vara tillämplig i ett tidigt sjukdomsskede, tillsammans med andra terapier som syftar till att förlänga livet, såsom kemoterapi och strålning, samt även de undersökningar som behövs för att bättre förstå och ta hand om plågsamma kliniska komplikationer b) Brytpunktssamtal med patienten och de anhöriga patienten vill involvera. Erbjud andligt stöd. Dokumentera samtalet. Beslut om begränsning av livsuppehållande behandling. Rensa bort onödiga kontroller. Eventuellt utfärda en vårdplan med detaljerad information om hur patienten önskar olika situationer ska hanteras. Läkemedelsgenomgång, rensa bort läkemedel som inte längre behövs, sätt in palliativa läkemedel mot symptom som kan uppstå, t.ex. oro, smärta, illamående, rossel, andnöd, intyg närståendepenning vid behov.

Answer 49

1. Undersöka - fastställa att den uppfyller kriterier (indirekt) 2. Yttre undersökning - explosivt impantat - öron, näsa, ögon, mun - hud och läge 3. Dokumentera - när och hur - avlidnas id - -> id-band, bårhusmeddelande 4. Informera närstående 5. Dödsbevis, dödsorsaksintyg Svar 7.73 Konstatera dödsfallet (ingen palpabel puls, inga hörbara hjärtljud vid auskultation, ingen spontanandning, och ljusstela, oftast vida, pupiller). Fyll i bårlapp. Fyll i dödsbevis i Cosmic (blankett). Skriv ut dödsbeviset och signera detta. Ge i pappersform till vårdadministrator eller samordnare. Säkerställ att anhöriga fått information och stöd. Gör diktat alternativt skriv daganteckning som ska innehålla uppgifter om: Datum och klockslag för när döden fastställdes, på vilket sätt döden konstaterades, om och i så fall hur den avlidne identifierats. Diktera/skriv dödsorsaksintyg i Cosmic (blankett). Skriv ut och signera detta, lämna till sekreterare.

Answer 50

Anamnes + status med brett anslag, inkluderande fysiska, psykiska, sociala och existentiella möjliga dimensioner som orsak till hennes oro-ångest . Om möjligt hitta specifik orsak till hennes symptom.

Answer 51

Icke-farmakologiska åtgärder 􀂱 - lugnt bemötande, samtal (t.ex. med maken och hur han ser på hur han kommer att klara sig, möjliga åtgärder för att stödja maken, t.ex. barnens stöd mm), - taktil massage, avslappning. Farmakologisk åtgärd 􀂱 liten dos bensodiazepiner per os, t.ex. T Oxascand 5mg vb.

Answer 52

Närståendepenningen handlar bara om att stöda och vara därför den som håller på att avlida Närståendepenning är ersättning man kan få för att vara hos en närstående person som är svårt sjuk som ett stöd. Det är alltså inte att hjälpa personalen med det praktiska arbetet. Med svårt sjuk menas att sjukdomen är ett påtagligt hot mot hens liv. Den som är sjuk måste samtycka till vården.

Answer 53

100 dagar | Delat mellan alla

Answer 54

Då man tar ett etiskt beslut och övergår till palliativ vård. Målet är då huvudsakligen att lindra och bevara livskvaliteten. Patientens behov holisitiskt- Medicinskt motiverat eller patientens egna vilja Svar 7.78 Definition enligt Socialst􀁜relsens termbank: 􀂴􀁧verg􀁮ng till palliativ v􀁮rd i livets slutskede n􀁬r det huvudsakliga målet med vården ändras från att vara livsförlängande till att vara lindrande. 􀂴Man kan också se det som ett etiskt beslut om vårdinriktning som bygger på medicinsk bedömning och/eller patientens uttryckta vilja.

Answer 55

Svar 7.79 - DT Dolcontin 10mg x 2 􀂱 Kvarstår oförändrat - T Behepan 1mg 1 x 1 􀂱 Utsättes - T Oxascand 5mg x 2 􀂱 Kvarstår oförändrat - T Tromby 75mg x1 􀂱 Utsättes - T Simvastatin 20 mg till kvällen 􀂱 Utsättes - Enterokapsel Omeprazol 20mg x1 􀂱 Utsättes - T Morfin 10mg 0,5 vb 􀂱 Kvarstår oförändrat - T Oxascand 5mg 1 vb 􀂱 Kvarstår oförändrat - Inj Morfin 10mg/ml 0,25 ml sc vb 􀂱 Mot smärta och andningsbesvä r - Inj Midazolam 5 mg/ml 0,25ml sc vb Mot oro - Inj Haldol 5mg/ml 0,2ml sc vb Mot illamående - Robinul20mg/ml 1ml sc vb - Mot rossel

Answer 56

Svar 7.80 DT Dolcontin 30mg x2, T Morfin 10mg 1 vb. 1/6 av den långverkande dosen morfin som vid behovsdos kortverkande morfin.

Answer 57

Svar 7.81 | Inj Morfin 10mg/ml 0,5ml sc vid behov.

Answer 58

Svar 7.82 | Lungemboli, andningssvikt till följd av ALS, och infektion (lunga/underben).

Answer 59

``` Syrgas Opiodibehandling mot andnöden Midazolam mot ångesten Samtalsstöd Innohep symtomlindrande syfte? Hem/sjukhus ``` Svar 7.84 1) Vård hemma eller 2) Vård på sjukhus. I båda alternativen symptomlindrande behandling i form av syrgas, morfin, midazolam, samtal, stöd till närstående. Ev Innohep i symptomlindrande syfte. Oavsett plats för vården, inte aktuellt med utredning, provtagning eller livsförlängande åtgärder såsom IVAvård, HLR.

Answer 60

Legitimerad läkare SOSFS

Answer 61

- patient och närstående - läkare , vårdpersonal - samhället

Answer 62

Autonomiprincipen (dvs. att få bestämma själv, att vad man själv önskar kring sitt eget liv respekteras, att vård sker frivilligt och respektfullt) har att göra med Ann-Christines egen inställning till sin vård och livssituation. Hon har i tidigare samtal uttryckt att hon inte vill ha livet förlängt, men att symptomlindrande behandling är önskvärd, liksom att få vårdas i hemmet om det går med tanke på hur maken orkar. Detta talar för vård hemma. - Göra gott (att sjukvårdens insatser ska syfta till att göra gott och främja patientens intressen): Symptomlindrande vård i hemmet i form av syrgas, morfin, midazolam, samtal, omvårdnad och stöd till närstående. Möjligheten att göra gott med vård hemma förutsätter att denna symptomlindrande vård också verkligen kan erbjudas Ann-Christine i hemmet dygnets alla timmar, och att t.ex. personalen i hemtjänsten är informerade och har kunskap att bidra i Ann-Christines vård i livets slutskede. Om inte detta är möjligt, så kan det vara bättre med inneliggandevård, t.ex. om hon inte kan få syrgas eller dyspné-lindrande läkemedel även nattetid vid behov. - Inte skada (att sjukvården inte skall skada patienten med insatser, inte agera mot patientens intressen): Att sätta igång med utredning av orsaken till Ann-Christines dyspné skulle kunna skada henne, dels pga att hon själv uttryckt att hon inte vill ha livsförlängande åtgärder, dels pga att Ann- Christines sjukdom är så långt framskriden att sådana åtgärder inte bedöms gagna henne. Likaså inte aktuellt med några åtgärder vid hjärtstopp, bedöms inte gagna patienten. Börje och barnen måste också känna sig tillräckligt trygga med att vården bedrivs hemma. Om de känner sig för otrygga, så bidrar den vården med lidande för Ann-Christine. - Rättviseprincipen (att sjukvårdens insatser skall fördelas rättvist mellan olika patienter, där inte vissa patienter/grupper gynnas/missgynnas): Ann-Christine är åldrad och sjuk men skall inte prioriteras bort pga. detta, t.ex. bör hon erbjudas vård i hemmet på liknande sätt som ung, tidigare frisk person. - Analys & Beslut: Efter att du funderat kontaktar du din överläkare och samråder. Beslutet fattas efter sammanvägning av olika individuella faktorer och diskuteras och förankras med Ann-Christine om det bedöms att hon vill, orkar och fortfarande kan vara delaktig. Om hon inte kan det informeras närstående om bedömningen. Samtal måste föras med familjen som helhet och planering av vården så att de kan känna sig tillräckligt trygga vad gäller tillgänglighet och möjlighet till symptomlindring. Beslutet blir att i första hand planera symptomlindrande vård hemma mot bakgrund av principerna för Autonomi respektive Göra gott och Inte skada. Beslutet journalförs tydligt med beskrivning av vad som beslutats, vilka skäl som motiverat beslutet och hur involverad och informerad Ann-Christine varit.

Answer 63

``` Du gör en enkel läkemedelsgenomgång. Enskilda + helhet - Aktuella problem Information till patient Uppföljning hur det har fungerat ``` Du i) tar reda på hur Albert uppfattar sin medicinering med avseende på vilken nytta och vilka problem som han ser; ii) tar reda på hur personalen uppfattar Alberts medicinering med avseende på vilken nytta och vilka problem de ser; iii) gör en enkel läkemedelsgenomgång. (T10 C76). Farmakoterapi hos äldre; T10 B19. Äldre med komplex symptomatologi eller multisjukdom (T10 C23). Arbetssätt för att uppnå samsyn och tillsammans med patienten utforma en åtgärdsplan, uppnå en god följsamhet till behandling

Answer 64

1. Gå igenom tillgängliga dokument kring angående LM ta reda på eventuella receptfria --> vilka använder patienten 2. Kolla indikationen för respektive LM 3. Dosering och styrka 4. Får hjälp av medicineringen Problem? 5. Behov för fördjupad genomgång? Fråga 2 Nedanstående moment ingår i en enkel läkemedelsgång: a. Ta reda på vilka läkemedel patienten är ordinerad och vilka patienten använder. b. Gå igenom den aktuella listan och bedöm om behandlingen är rimlig. Värdera om det finns uppenbara medicineringsproblem såsom dubbelmedicinering, försämrad njurfunktion, kliniskt betydelsefulla interaktioner och biverkningar. c. Åtgärda enkla problem som exempelvis dubbelmedicinering, kliniskt betydelsefulla interaktioner samt beakta försämrad njurfunktion och misstänka biverkningar. Vid eventuell utsättning ta ställning till om läkemedlet kan sättas ut omedelbart eller om det behöver titreras ut. d. Om olösta problem kvarstår planera för en fördjupad läkemedelsgenomgång e. Beskriv förändringar i läkemedelsbehandlingen och orsakerna till dessa. f. Beskriv målen med läkemedelsbehandlingen samt planering av uppföljningen, och kommunicera detta till patient, närstående och andra vårdgivare. (T10 C76. Farmakoterapi hos äldre; T10 B19. Äldre med komplex symptomatologi eller multisjukdom)

Answer 65

Det handlar om en eventuell brytpunkt och övergång till palliativ vård. Om patienten inte önskar mera få aktiv behandling är det läkarens uppgift att kontrollera ifall patienten är 1. Kognitivt kapabel (ex psykisk sjukdom) 2. Står fast vid sitt beslut 3. Har haft tid att tänka 4. Har fått information om ex följder och de olika alternativen - Har förstått informationen 5. Dokumentera En annan leg. vårdpersonal måste också vara närvarand --> uppfatta på samma sätt. Du samtalar i lugn och ro med Albert om hans tillstånd, prognos, vilka behandlingsmöjligheter som finns, vilka konsekvenserna blir av Alberts val att avstå livsuppehållande behandling. Du uppfattar att Albert är införstådd med detta. Du bedömer att Albert är klar och redig och inte lider av en svår psykisk sjukdom som ex. depression. Du samråder med den legitimerade sjuksköterskan på boendet, som uppger att Albert till henne uttryckt samma önskan vid flera tillfällen de sista månaderna. Ni beslutar att Alberts önskan att avstå livsuppehållande behandling vid livshotande tillstånd och få kvarstanna på boendet vid eventuell försämring ska hörsammas, och gör en vårdplan vid eventuell framtida försämring vilket dokumenteras i journalen. (T10B 21, Att avstå från möjlig behandling respektive att avsluta livsuppehållande behandling)

Answer 66

Du diskuterar igenom situationen i lugn och ro. - varför? - konsekvenserna Patienten har ändå rätt till egen autonomi. Så om han i slutändan önskar så så ska vården respektera det Fråga 4 Sekretessen och tystnadsplikten kan brytas om patienten själv går med på det, det vill säga du kan inte lämna uppgifter till närstående i detta fall. Däremot kan du försiktigt fortsätta diskussionen med Albert om orsaken till varför han inte vill att döttrarna ska informeras och om möjliga konsekvenser för patienten respektive närstående. Ibland, som i Alberts fall, vill patienten till exempel inte berätta att hen har en allvarlig svår sjukdom för närstående för att hen inte vill belasta honom/henne/dom och orsaka ökat lidande, men isamtal kan man då tillsammans fundera på hur konsekvenserna kan bli, att det kanske kan innebära risk för ökat lidande för närstående att hållas utanför, förstå väldigt sent att livet går mot sitt slut för patienten, kanske något som är viktigt att hinna prata om tillsammans

Answer 67

Fråga 5 Du gör ett besök på boendet, där du undersöker Albert, samtalar med honom, tar ställning till fortsatt handläggning.

Answer 68

Brytpunkt 1) information till patienten och närstående 2) vårdplan - team24h - avstå, vad skal behandlas - behov, f,p,s,e - samtal, annat 3) Läkemedel - kryssa onödiga - vid behovsläkemedl 4) Närstående penningsintyg 5) Dokumentation Fråga 6 Du samtalar med Albert, ni enas om att han stannar på boendet, erhåller god omvårdnad, äter och dricker det han vill, får febernedsättande läkemedel, hostdämpande, KOL- läkemedel och du ordinerar annan symptomlindring vid behov, men att ni avstår fortsatt livsuppehållande behandling. Du bedömer att Albert passerat brytpunkten till vård i 152 livets slutskede. Du dokumenterar i journalen och kommunicerar planen med sjuksköterskan. Du tar upp frågan om informerande samtal med döttrarna med Albert igen. (T10C52. Brytpunktsbedömning och brytpunktssamtal i livets slutskede;

Answer 69

``` Förlänga livet Rädsla för svält/törstdöd Underbehandling, bortprioritering Fel beslut - bristande tillit Räddsla för skuldkänslor ``` Det kan finnas flera orsaker till att närstående vill att dropp sätts in i livets slutskede: exempelvis kan önskan finnas om förlängt liv, rädsla för att svältdöd/törstdöd är plågsam, rädsla för underbehandling till följd av bortprioritering, bristande tillit till vårdansvarigas beslut (tveksamhet över om bedömningen är korrekt) eller att beslutet fattas på grund av bristande resurser, eller att närstående är rädda för att efteråt känna skuld.

Answer 70

Fråga 8 Ett etiskt problem uppstår när flera normer, värden eller intressen kommer i konflikt med varandra, vilket medför att det inte är klart vad som är rätt att göra i den aktuella situationen. Ett etiskt problem kan innefatta flera olika intressenter (flera olika aktörer) och olika konsekvenser på kort eller lång sikt, som måste vägas mot varandra. Ett etiskt problem bör särskiljas från ett problem som uppstår till följd av bristande kunskapsunderlag (bristande fakta eller olika tolkning av fakta). Medicinskt sätt är det ändå inte etiskt att tillägga dropp: Det finns ingen evidens att dropp skulle förlänga livet Dropp kan även orsaka ökat lidande med ex ansamling av vätska i lungorna. Mycket tyder på att patienten inte är törstig eller har aptit i livets slutskede

Answer 71

Medicinskt sätt är det ändå inte etiskt att tillägga dropp: Det finns ingen evidens att dropp skulle förlänga livet Dropp kan även orsaka ökat lidande med ex ansamling av vätska i lungorna. Mycket tyder på att patienten inte är törstig eller har aptit i livets slutskede I en liten subgrupp kan det delvis lindra symptom Det etiska problemet utgörs av att sätta in droppbehandling i livets slutskede eller inte. Kunskapsunderlaget kring droppbehandling i livets slutskede (exempelvis Cochraneöversikt) visar att droppbehandling inte förlänger livet hos döende, att det kan öka risken för ödem, pleuravätska, ascites, men att droppbehandling kan lindra symtom hos patienter med terminal förvirring (en mindre andel av alla döende). Du identifierar aktörerna som berörs, går igenom olika viktiga principer och normer samt konsekvenser på kort och lång sikt. Beslut: Du bestämmer dig för att avstå droppbehandling i livets slutskede. Du ordinerar dock god munvård.

Answer 72

Lyssnar Bemöter deras räddsla med empati Berättar om att varför dropp inte förlänger livet och att det kan tom förvärra symptomen Berättar att vården gör allt vad de kan för att patienten inte ska lida Erbjuder samtalsstöd Fråga 10 Du informerar om att patienter som inte får dropp inte brukar ha mer lidande i livets slut än de som får dropp, att dropp ibland kan bidra med andningsbesvär, att teametsamtal kan man då tillsammans fundera på hur konsekvenserna kan bli, att det kanske kan innebära risk för ökat lidande för närstående att hållas utanför, förstå väldigt sent att livet går mot sitt slut för patienten, kanske något som är viktigt att hinna prata om tillsammans osv. Fråga

Answer 73

Rosslighet - robinul antikolinergika Ändrad position Munvård Samtalstöd för anhöriga - kan var chockerande att höra sådan andning

Answer 74

Fråga 80 Jag förbereder mig genom att läsa på resultaten av undersökningarna som gjorts hittills, ta reda på behandlingsmöjligheter och planering så att jag kan redogöra för detta vid samtalet. Planerar in gott om tid för mötet, om möjligt se till att anhörig kan närvara, berätta sakligt om fynden, ge Stig och anhöriga tid för frågor, lyssna av vilka önskemål Stig har om framtiden. Be någon ta hand om din sökare.

Answer 75

Fråga 81 Förklara att Stig är helt adekvat och har rätt att själv besluta om vårdnivå. Du förklarar att en utförlig utredning kan vara jobbig och inte är helt utan risker. Du lyssnar på sonen och försöker bemöta sonens känslor på ett sakligt sätt. Du erbjuder kuratorskontakt. Du tar reda på om det finns flera nära anhöriga som kan behöva läkarsamtal. Du erbjuder ytterligare kontakt om sonen eller andra anhöriga behöver mer information. Du ser även till att finnas tillgänglig för Stig om han har ytterligare funderingar och frågor. (

Answer 76

1) Information - patient, närstående personal 2) Vårdplan - Team24h - Önskemål - vad ska göras/inte - Beakta behov f,s,p,e - icke-farmakologiskt - hem/sjukhus 3) Medicinering - ta bort onödiga - Palliativt kit - vb 4) närståendepenning Dokumentation Fråga 82 Inriktning på vården, vilka utredningar kan vara aktuella, vilka är inte aktuella. Plan för smärtlindring och annan läkemedelsbehandling/andra icke-farmakologiska åtgärder vid oro, andningsbesvär eller andra symptom, t.ex. näsblödning, som verkar troliga utifrån Stigs 154 situation. I möjligaste mån vård i hemmet, specificera undantag när det är aktuellt med transport till akuten. Vem ska hantera eventuellt dödsfall. (

Answer 77

Bedömningen görs av leg läkare. tillsammans med en annan leg vårdgivare. Sker då vården ser utsiktlös ut - > ingen evidens för fortsatt botande behandling Beslutet måste dokumeteras - uppmärksamhetsignal -journalanteckning Patienten informeras Fråga 83 Brytpunktssamtal med patienten och anhöriga om möjligt. Informera anhöriga om närståendepenning. Genomgång av läkemedel, utsättning vid behov även antibiotika, insättning av palliativa läkemedel om detta inte är gjort. Eventuellt hjälpa patienten med kontakt med samtalsstöd. Dokumentera i cosmic. Informera personal som sköter omvårdnad av Stig. 1) Information - patient, närstående personal 2) Vårdplan - Team24h - Önskemål - vad ska göras/inte - Beakta behov f,s,p,e - icke-farmakologiskt - hem/sjukhus 3) Medicinering - ta bort onödiga - Palliativt kit - vb 4) närståendepenning Dokumentation

Answer 78

Anamnes + närstående anamnes Status: Kognitiv bedömning Följande diagnoser bör övervägas: depression, malignitet, hyperkalcemi, demenssjukdom, konfusion, pseudodemens orsakad av hypotyreos, infektion, anemi. Följande anamnestiska frågor bör kompletteras: hur länge besvären har pågått, om de varierar över dagen, om de är tilltagande, om det föreligger andra symptom, såsom psykiska-kognitiva (nedstämdhet, sömnbesvär, minnesbesvär) eller kroppsliga (fördjupad smärtanamnes, smärtor på andra ställen?, neurologiska bortfallssymptom?, viktnedgång? aptitförlust?, miktions- eller avföringsbesvär? blod i urin eller avföring? infektionssymptom? feber? andnöd? mm). I status bör en bred allmän undersökning genomföras, inklusive orientering till tid, plats och rum, palp av tyreoidea, cor, BT, pulm, buk, per rectum, grovneurologiskt status.

Answer 79

``` P-CRP 14 <10 mg/L BHemoglobin 164 117 - 152 g/L P-Kreatinin 112 55 - 100 ȝmol/L 134 Pt--Krea, eGFR, MDRD 43 > 45 ml/min/1.73 m2 P-Natrium 146 137 - 145 mmol/L P-Kalium 3.8 3.5 - 4.4 mmol/L S-Calciumjon 1.8 1.15-1.34 mmol/L fP-Glukos 6.9 4.2-6.0 mmol/L P-Fosfat 0.76 0.85-1.40 mmol/L S-TSH 5.7 0.30 - 4.0 mU/L S-Fritt T4 10.6 8 - 23 pmol/L ```

Answer 80

Fråga 86 . | I det här fallet är hyperkalcemi mest angelägen att handlägga snabbt.

Answer 81

Fråga 87 Att bedöma njurfunktionen på ett tillförlitligt sätt har stor betydelse för att kunna fatta bra beslut om behandling, och är viktigt vid omhändertagande av äldre där njurfunktionen påtagligt avtar. Kreatinin bildas i muskler som en nedbrytningsprodukt från kreatin. Kreatinin filtreras fritt genom glomerulus och ligger hos en person med stabil njurfunktion, på en relativt jämn plasmanivå. Försämras njurfunktionen, som hos t.ex. äldre, stiger plasmakoncentrationen av kreatinin. Vid bedömning av ett kreatininvärde behöver dock hänsyn tas till bland annat patientens muskelmassa, då P-kreatinin ligger högre hos personer med stor muskelmassa, vilket medför att män därför som regel har ett högre värde på plasmakreatinin jämfört med kvinnor. Äldre personers kroppssammansättning ändras med reduktion av muskelmassa, vilket därför påverkar plasmakoncentrationen av kreatinin och kan försvåra bedömningen av njurfunktionen med hjälp av P-Kreatinin. Det mått som bäst beskriver hur väl njurarna fungerar är filtrationshastigheten i glomeruli (glomerular filtration rate, GFR). Att mäta GFR är komplicerat samt resurs-och tidskrävande. GFR kan istället skattas (estimeras) från ett blodprov med hjälp av formler (eGFR), som är baserade på plasmakoncentrationen av kreatinin eller cystatin C. MDRD är en sådan kreatinin-baserad formel för beräkning av eGFR.

Answer 82

Fråga 88 Med tanke på hyperkalcemin sätter du ut calcium och D-vitamin. Kombinationspreparatetet med losartan (angiotensin II-antagonist) och hydroklortiazid (diuretikum) bör också sättas ut, eftersom hydroklortiazid också kan ge hypercalcemi och 155 eftersom det finns en risk att Märta är uttorkad. Blodtrycket följs upp i ett senare skede. Indikationen för omeprazol är oklar och bör utredas ytterligare. Du noterar i journalen att du genomfört en enkel läkemedelsgenomgång. (T10C76

Answer 83

Fråga 89 Rehydrering är i regel förstahandsåtgärd vid uttalad hyperkalcemi. Ökad peroral vätsketillförsel räcker ibland, men om patienten är påverkad eller om calciumnivån är mycket hög bör parenteral tillförsel exempelvis av NaCl 9 mg/mL 2-5 liter ges första dygnet. Detta sänker ofta calciumnivån signifikant.

Answer 84

- Läkemedelsinducerad - Parathormon överproduktion PHPT - Homeostasrubbning- fel set point - bensönderfall - malignitet Fråga 90 Orsaken till akut hyperkalcemi är oftast primär hyperparathyroidism eller malignitet men även vitamin D-intoxikation och sarkoidos förekommer. Tiaziddiuretika kan ge hyperkalcemi som dock inte brukar vara så här uttalad.(T10C67, T9C68)