Genetik begrepp Flashcards
(54 cards)
Allel
Vik kan ha flera alternativa former av en gen, som alla kodar för en viss egenskap. En allel är en genvariant.
Arvsanlag
Arvsanlagen, de gener som vi har, d.v.s. långa strängar av DNA. Arvsanlagen påverkar hur vi kommer att se ut och hur vår kropp fungerar.
ATP
Är en förkortning av engelskans adenosine triphosphate (adenosintrifosfat). ATP är en energirik molekys som finns i alla celler. Den används som bränsle i cellernas ämnesomsättning vid energikrävande processer.
Autosomala kromosomer
Till de autosomala kromosomerna räknas alla kromosomer förutom könskromosomerna. Människan har totalt 23 par kromosomer varav 22 par är autosomala kromosomer och ett par är könskromosomer.
Basparning
Syftar på de vätebindningar som finns mellan kvävebaserna i nukleinsyror. A basparar alltid med T (DNA) eller U (RNA), medan G alltid basparar med C och vice versa.
Befruktning
Befruktningen sker då spermien smälter samman med äggcellen varvid en zygot (befruktad äggcell) bildas.
Cellcykeln
Cellcykeln är den process som en eukaryot cell genomgår då den tillväxer och delar sig till två identiska celler, s.k. dotterceller. Man delar in cellcykeln i olika faser, t.ex. interfasen - då replikation och tillväxt sker - eller mitosen - då det genetiska materialet separeras och hamnar i vardera av de två nya cellerna.
Centrala dogmat
Den centrala dogmat kan ses som informationsflödet i cellen från DNA till protein via RNA. Vid replikationen bildas en identisk DNA-kopia medan mRNA bildas vid avskrivningen (transkriptionen). mRNA används sedan som malla vid translationen, då ribosomen översätter budskapet till aminosyrasekvens under proteinsyntesen.
Dihybrid klyvning
Man följer nedärvningen av hur två olika egenskaper, som bestäms av två olika gener sker.
Diploida celler
Diploida celler har dubbel kromosomuppsättningen, d.v.s. två kromosomer av varje slag. Den resulterande zygot som bildas då en spermie befruktat en äggcell får en diploid kromosomuppsättning, en kromosomuppsättning från mamman och en från pappan. En diploid kromosomuppsättning har beteckningen 2n.
DNA-polymeras
Denna enzymklass är verksam vid replikationen och katalyserar denna process.
Dominanta anlag
Det räcker att man ärver ett dominant anlag för att egenskapen i fråga för att egenskapen ska visa sig.
Exoner
De delar av en gen som kodar för ett protein.
Fenotyp
De egenskaper som individen uppvisa och som beror på genotypen samt miljön.
Fria radikaler
Fria radikaler är molekyler eller atomer som har en eller flera opariga elektroner i sitt yttersta skal. De är därför instabila och mycket reaktiva. Om de reagerar med viktiga molekyler i cellen, som t.ex. DNA, kan de orsaka skador som antas spela roll vid både åldrandet och uppkomsten av cancer.
Genotyp
De arvsanlag (gener) som kodar för en viss egenskap hos en individ.
Haploidaceller
Celler med en enkel kromosomuppsättning, d.v.s. en kromosom av varje slag. Man brukar beteckna denna enda kromosomuppsättning med ett n. Könsceller har en haploid kromosomuppsättning.
Histoner
Histoner är en grupp proteiner som DNA-molekyler hos eukaryoter viras upp kring.
Homologa kromosomer
I diploida celler finns kromosomerna i par. Vi har ärvt den ena kromosomen i varje par av vår pappa och den andra av vår mamma. Homo betyder lika och varje homologt par bär på samma gener i samma ordning, men allelerna kan skilja sig åt. Varje homologt par är också lika vad det gäller storlek och struktur.
Inavel
Fortplantning där individerna som fortplantar sig med varandra är nära släkt.
Indermediär nedärvning
När ingen av generna i ett genpar dominerar över den andra utan de är jämnstarka så att avkommans fenotyp blir en blandning av föräldrarnas fenotyper. Ett exmpel på detta är om man korsar en homozygot röd lejongapsblomma med en homozygot vit lejongapsblomma och alla avkommor blir rosa.
Introner
De delar av en gen som skrivs av, transkriberas, men vars mRNA sekvens sedan klipps bort, splitsas. Dessa nukleotidsekvenser kodar alltså inte för proteiner.
Kloning
När individer som har samma arvsanlag bildas genom könlös förökning, t.ex. när en växt skjuter skott eller en bakterie delar sig.
Kodominant nedärvning
När ett allelpar där båda allelerna kommer till uttryck i fenotypen hos en heterozygot individ. Ett exempel på kodominans är nedärvningen av blodgrupper i AB0 systemet där allelerna A och B är kodominanta. Har man blodgrupp AB uttrycks både antingen A och antingen B på de röda blodkropparnas cellmembran.
