Grupprocesser och hjälpbeteende Flashcards
Tuckmans modell för gruppers utveckling:
5 faser i gruppers utveckling:
- Forming: gruppens Formas, osäkerhet i gruppen, testar beteenden, präglas av beroende, man kollar av andras beteende på vad man gör
- Storming: konflikter i gruppen, man vill hitta sin plats i gruppen. vem ska ha vilken position
3.Norming, man vet sin roll
- Performing: i en perfekt värld vet alla sin roll
- Adjourning: splittras,
kritik till Tuckmans modell
Det är ju inte en trappa, det är inte linjär. Det kan gå fram och tillbaka i stegen. Det kan tillkomma nya medlemmar eller gamla medlemmar lämnar. Ex: en nyanställd kanske omgrupperar gruppen. I skolans värld vill de ibland bryta upp klasser, vilket blir jobbigt, då en ny gruppdynamik måste skapas.
Prosocialt beteende
beteende som värderas positivt av samhället. olika i olika kulturer.
Hjälpbeteende
Ett beteende med intention som gynnar en annan person eller grupp. All form vinner man något på. egoistiska motiv eller att undvika skuldkänslor eller materiell belöning.
Altruism:
Hjälpbeteende där hjälparen själv inte kan förvänta sig att vinna något på det. ingen vinst
Varför hjälper människor?
evolutionsperspektiv:
- urval baserat på släktskap, för att leva vidare
- reciprok altruism
- gruppselektion- gruppens intresse hjälper det egna intresset.
belöning för hjälpsamhet
- kostnad
- Det får oss att må bättre
- Hjälpsamhet skapar positiv självbild.
Finns sann alturism?
finns ingen forskning som bevisar,
Finns en teori: empati-altruism-teorin. (Batson. 1991)
perspektivtagande→ altruistiska motiv
egoistiska alternativ:
undvika skuldkänslor
reparerar negativ sinnesstämning
empatisk glädje
affektiv empati: smittat av känslan
kognitiv empati: kan förstå deras känslor, men känner inte själv.
kritik: inte allt hjälpande är altruistiskt , kan vi skilja mellan egoistiska och altruistisk
När hjälper människor andra?
Ju fler människor runt omkring minskar chansen till hjälp.
Uppmärksammande:
vi kan bli distraherade:
Av något annat som händer
Våra egna tankar
Tolkning: behöver de hjälp eller inte?
hinder i denna fas kan vara:
tvetydighet: har dem druckit för mycket
relation mellan offer och gärningsman
pluralistisk okunskap: en del av åskådareffekten, ingen annan verkar bry sig.
Tillvägagångssätt
Hinder:
Ansvarsdiffusion: vem ska göra vad?
Motverkas av: en persons roll t.ex. sjuksköterska, läkare, psykolog. då de redan har en hjälpande roll eller om man känner till den som behöver hjälp.
om samlingen av individer är en grupp där man känner varandra. ‘’’
brist på kompetens.
Publik inhibition: Jobbigt när andra kollar på att hjälpa till, eller tidspress, man vill inte själv råka illa ut.
Vem hjälper?
Hjälper man i en situation hjälper man i en annan. Studier visar att hjälpsamma barn tenderar att vara hjälpsamma i framtiden.
Är man på gott humör är man mer hjälpsamma.
mindre stad är man mer hjälpsam, kan vara för fler känner varandra, mindre intryck.
Finns ingen personlighetstyp, men egenskaper finns, moralisk mognad,
Anknytningsstil.
Scrooge-effekten: är man mer hjälpsam när man bemöts med sin egen dödlighet.
Kompetens: Om en människa känner sig mer kompetent är det troligt att hon hjälper till. hjärt- och lungräddning, vad gör vi när det brinner osv.
Ledare: Om man känner sig som en ledare så är sannolikheten större att man hjälper till.
Vem hjälper vi?
Attraktiva människor:
Fysiska attribut: snygg eller inte
Vänlighet: man ler eller inte
Karismatisk
Personer som råkat ut för saker bortom sin kontroll: ( råkat ut för naturkatastrof vs. hemlös missbrukare).
Vi hjälper hellre människor som liknar oss själva.
gemensamma förhållanden: relationer där man känner ett gemensamt ansvar för varandras välbefinnande somt tex vänner.
Kön och hjälpsamhet:
Män är mer benägna att hjälpa kvinnliga främlingar i akuta situationer är tvärtom.
kvinnor hjälper vänner och bekanta i vardagliga situationer mer än män.
män ber inte om hjälp lika ofta som kvinnor
Reaktion på att bli hjälpt:
Tacksamhet
Threat-to-self-esteem modell: man uppskattar inte det,
känner att man hamnar i skuld.
