Häst Flashcards
(182 cards)
1
Q
Vad är hästar evolutionärt anpassade till att äta oavsett vad de används till?
A
Gräs
2
Q
Hur ser frilevande hästar ätbeteende ut?
A
Frilevande hästar betar 10-14h per dygn uppdelat på 10 perioder, om det är ont om föda så kan de beta upp till 18h per dygn.
3
Q
Hur ska hästars ätbeteende se ut?
A
Bra att de äter ofta men det ska vara på rätt sätt! Strövar långsamt medan de äter.
Längsta pauserna är ca 4h men 90% är kortare än 2h
4
Q
Vad kan hända om hästar inte får söka föda?
A
De är programmerade att beta och söka föda under lång tid och om de får för kort tid att äta på så kan de utveckla sterotypier.
Om de äter ensilage stilla i en hage blir det inte ett naturligt ätbeteende och kan ge övervikt.
5
Q
Vad är en ponnys konsumtionsförmåga?
A
Ponny kan äta 1,5-5% av kroppsvikten i kg ts
6
Q
Vad är en stor hästs konsumtionsförmåga?
A
Stor häst kan äta 1,5-3% av kroppsvikt i kg ts
7
Q
Vad är en högdräktig stos konsumtionsförmåga pch varför?
A
ca 2% av kroppsvikt i kg ts på grund av platsbristen
8
Q
Vad beror intervallet i konstumtionsförmågan på?
A
- Intervallet beror i hög grad på fiberinnehållet
- Ju lägre fiberinnehåll desto högre intag eftersom det går fort att tugga.
9
Q
Måste en häst äta mer halm eller tidigt skördat vallfoder för att bli mätt?
A
De måste äte mer tidigt skördat vallfoder än halm eftersom halm innehåller mer fibrer.
10
Q
Var sker den mekaniska nedbrytningen hos häst?
A
i munhåla via tuggning.
Det är den enda mekaniska nedbrytningen som sker. Partikelstorleken är det man kommer hitta i träcken.
11
Q
Var sker den kemiska enzymatiska nedbrytningen hos häst?
A
i magsäck och tunntarm
12
Q
Vad sker mikrobiell nedbrytningen hos häst?
A
Mikrobiell nedbrytning i grovtarmen. Den är väldigt central i att smälta hästens foder
13
Q
har hästar en stor grovtarm relativt till tunntarm och magsäck?
A
Ja
14
Q
Hur tuggar hästar?
A
Hästar har en smalare underkäke än överkäke. De tuggar fodret på en sida i taget.
Tuggrörelser är olika för pellets och hö, mer utförlig cirkelformad rörelse vid grov foder.
15
Q
Hur påverkar tuggningen tänderna hos häst?
A
Tuggningen har betydelse för hur jämnt tänderna slits, om de inte tar ut cirkelrörelsen tillräckligt så kan de få vassa taggar som inte slits ner. - Kan finnas en viss koppling mellan typ av foder
Tänderns slits med 1-2mm per år
16
Q
Vad stimulerar saliv prouktion hos häst?
A
Behöver foder i munhålan för att stimulera salivproduktion, särskilt vid grovfoder.
17
Q
Varför är salivet viktigt?
A
Salivet smörjer och buffrar (pH 8-9) för at höja pH i magsäcken.
Om de inte har tillräckligt med saliv kan de få foderstrupsförstoppning som kan trycka på luftrör och ge respiratoriska problem
18
Q
har hästar amylas i salivet?
A
Nej
19
Q
Varför kan hästan inte kräkas?
A
Magsäcken har en enkelriktad ingång. Ett lock gör att foder enbart kan åka nedåt, vilker gör att hästar inte kan kräkas.
20
Q
Hur länge behöver en häst fasta för att magsäcken ska bli helttom?
A
8-12h.
21
Q
passerar födan magsäcken snabbt eller långsamt?
A
födan passerar fort och stannar inte särskilt länge. Men magsäcken är nästan aldrig tom.
22
Q
Passerar kraft eller grov foder snabbast?
A
Grovfoder.
Kraftfoder passerar inte lika fort som grovfoder, stimulerar inte magsäckstömning på samma sätt
23
Q
Vad händer med vattnet i magsäcken?
A
Vattnet blandas inte med fodret utan går längs med inre kurvaturen
24
Q
Vad kan hända om hästar äter mycket stärkelerikt foder?
A
Stärkelserikt foder i stora mängder kan fylla upp till den kutana slemhinnan (utan magsafter), problem blir då att frånvaron av körtlar som producerar slem gör att det inte finns något skydd.
Om fodret ligger kvar kommer det börja jäsa och bildar mjölksyra. Det kan fräta på den kutana slemhinnan. Detta är en anledning till magsår hos häst
25
Vad händer i nedre delen av magsäcken?
Nedre delen i magsäcken finns saltsyra och jäsning är inget problem. Här bryts protein ner med pepsin och bakterier oskadliggörs.
26
Vad tar upp näringsämnen i tunntarmen?
Mikrovilli med borstbräm (trådliknande utskott) som tar upp näringsämnen.
27
Vilka ämnen tas upp i tunntarmen?
Här finns många av enzymerna och fruktos, glukos, aminosyror och fettsyror tas upp.
28
Hur ser utsöndringen av galla, bukspott och tarmsaft ut?
Kontinuerlig utsöndring av bukspott, galla och tarmsaft i tunntarmen (Sätts dock igång när de börjar äta och slutar när hästen slutar äta, men den går aldrig ner till noll)
29
Vad är bukspottets funktion?
Bukspott innehåller amylas som bryter ner stärkelse, lipas som bryter ner fett och peptidaser som bryter ner protein
30
Var kommer gallan från?
Galla kommer direkt från levern och koncentreras inte i gallblåsa. Detta gör att hästan inte kan äta mycket fet på samma gång
31
Varför kan hästar inte äta mycket fett på samma gång?
Gallan som bryter ner fett kan inte koncentreras utan utsöndras lite hela tiden.
32
Vad är pH i tunntarmen?
ungefär 7
33
Har hästar hög eller låg halt amylas i förhållande till andra djurslag?
Halten av amylas är väldigt låg i förhållande till andra djurslag
34
Hur passerar stärkelse tunntarmen och hur ser upptaget ut?
Upptag av stärkelse går lite sämre hos häst tillsammans med att det går fort genom tarmen
35
Har fodret en snabb eller långsam passage genom tunntarmen?
Snabb passage, 45 min till 1,5 timme (ca 30 cm/min)
36
tar vitaminer och mineraler upp i tunntarmen?
Ja
37
Vilka mineraler tas upp i tunntarmen?
kalcium, klor, kalium och magnesius
38
Var tas fosfor upp?
grovtarmen
39
Vilka två delar består grovtarmen av?
Cecum(blindtarm) och kolon(tjocktarm)
40
Var sker den mikrobiella nedbrytningen?
Mikrobiell nedbrytning i hela grovtarmen. Mindre fiber nedbrytning i lilla kolon där vatten snarare absorberas
41
Vad är de korrekta VFA-proportionerna på en vallfoderdiet?
VFA-proportion på vallfoderdiet är vitkigt
- Ättiksyra 0,70
- Propionsyra 0,20
- Smörsyra 0,10
42
Om VFA-proportionen skiljer sig, vad kan det tyda på?
Om detta skiljer sig så kan det visa på en tarmstörning
43
Vad är pH-vädet i grovtarmen?
pH-värde 6-7
44
Producerar mikrober vitaminer?
Ja, Mikrober producerar vitamin B och K
45
Kan aminosyror tas upp i grovtarmen?
En liten del av aminosyror kan tas upp av grovtarmen, men det är en väldigt liten del
46
Vad händer om fet tkommer in i grovtarmen?
Om fett kommer i grovtarmen så lägger det sig runt fibrerna och mikroberna kommer inte åt att jäsa de
47
Är mikroberna bra eller dåliga på att anpassa sig?
Mikroberna klarar inte snabba förändringar som ex. tvärt byte av foder. De kräver tid att anpassa sig, minst två veckor tar det för dem att ställa om sig. Helst tre veckor vid foderbyte, mellan höpartier eller innan beten.
48
När ökar risken för kolik?
Risken för kolik är 5-10 gånger högre de första två veckorna efter foderbyte
49
Vad kan det hända om osmält sträkelse når grovtarmen?
Osmält stärkelse som passerat tunntarmen och kommer tilll grovtarmen vlir då ett substrat för mikroberna, men de är dock anpassade för fibrer.
Då blir det mindre VFA och mer mjölksyra vilket gör att pH-värdet sjunker.
Övriga mikrober trivs inte och dör av och släpper lös en del substanser från cellväggar som är giftiga för hästen.
Detta kan orsaka kolik (tarminflammation) eller fång.
En frisk tarm-slemhinna släpper inte igenom dessa substanser men ett lågt pH skadar slemhinnan och då kan de åka igenom
I bästa fall så kan de få en snabbt övergående diarré
50
Vid vilket pH-värde sker Grovtarmsacidos ?
Grovtarmsacidos = pH runt 4
51
vad är kolik?
Kolik = smärta från bukhåla
52
Vad är fång?
Fång = systematisk inflammation, symptom syns i hovar
53
Hur får föl i sig mikrober?
Föl äter mammans träck för att få i sig nedbrytande mikrober (Även hästar på nya platser kan äta andra hästars träck)
54
När är mikroberna etablerade i tarmen hos föl?
Från ca 2 månader har mikroberna etablerat sig i tarmen och kan överleva på bara gräs från och med då. Etableringen börjar precis vid eller direkt efter fölning
55
Vad är riktlinjer för en fiberbaserad foderstat?
Minst på 1kg torrsubstans per 100kg kroppsvikt och dygn, Helst mer
56
Vad är riktlinjer för stärkelse i utfodringen?
- Max 150g stärkelse per 100kg kroppsvikt och måltid
- Under 500 g per 100 kg kroppsvikt per dygn pga mindre amylas och fastnar i magsäcken
57
Vad är riktlinjer för fett i utfodringen?
Max 75 g fett per 100 kg kroppsvikt och dygn pga ingen koncentrerad galla
58
vad är smältbart rå protein?
- Smältbart råprotein (andel av råprotein i ett foder)
- Om man analyserar proteininnehållet så analyserar man inte proteinet utan då analyserar man kväveinnehållet och så har man en fixfaktor som man multiplicerar med eftersom protein alltid inehåller en viss ämngd kväve.
Det finns andra delar av fodret som inte är kväve, det kommer också med i råprotein. Därför benämner man det faktiska proteinet för smältbart råprotein
59
Vilka delar tar man hänsyn till vid hästens foder
Omsättbar energi (räknas i megajoule MJ)
Smältbart råprotein (andel av råprotein i ett foder)
Mineraler (anges i makro och mikro)
Vitaminer (fettlösliga, anges i mg eller IE Internationella enheter)
60
Vilka 6 steg tas när man gör en foderstat?
1. Räkna ut det teoretiska behovet av energi och näringsämnen
2. Ta reda på energi- och näringsinnehållet i det foder hästen äter
3. Ta reda på hästens aktuella hull (hullbedömning)
4. Om möjligt, ta reda på hästens nuvarande foderstat
5. Räkna ut hur mycket av ett eller flera foder hästen bör utfodras med per dag (utan att överutfodra)
6. Kontrollera att hästen äter upp de beräknade fodergivorna (varken mer eller mindre)
61
vad är Omsättbar energi hos häst?
Omsättbar energi = all energi i foder minus energin i gödsel och gaser. Det är det vi använder för att uppskatta fodrets energivärde.
62
Vad är underhållsbehov?
det behov när man bara är och inte gör något
63
Vad är tilläggsbehov, och ge exempel på dessa
Tilläggsbehov för olika aktiviteter
- Arbete
- Tillväxt
- Dräktighet
- Di
- Hög ålder, grupphållning eller hullkorrigering
- Kyla under längre tid
64
När är hästen vuxen ur ett nutriotionellt perspektiv?
3 års ålder
65
vad är formeln för att räkna underhållsbehover för en lättfödd häst?
Beräknas som: 0,5 MJ* kv^ 0,75
66
Hur mycket lägger man till och för vad?
- För normalfödd lägger man på 5%
- För svårfödd lägger man på 10%
- Hingstar behöver ytterligare 10%
67
Vad är behovet för smb rp?
6g smältbart råprotein per MJ
68
Vilka hästar är lättfodda?
- De som behöver mindre foder än genomsnittet för att hålla hull
- Många ursprungliga raser
- Men stor variation inom raserna
69
Vilka hästar är normalfödda?
- Genomsnittet
- Halvblodshästar, varmblodiga
- Men stor variation inom raserna
70
Vilka hästar är svårfödda?
- De som behöver mindre foder än genomsnittet för att hålla hull
- Fullblodshästar
- Men stor variation inom raserna
71
Hur ser tillägget ut för träning?
Intensitet och varaktighet påverkar. exempelvis Ridträning
Trav och galoppträning
Skogs-/jordbruksarbete
Lägg till detta till underhållsbehovet beroende på hur mycket de rör sig:
72
Hur ser tillägget ut för träning?
Intensitet och varaktighet påverkar. exempelvis Ridträning
Trav och galoppträning
Skogs-/jordbruksarbete
Lägg till detta till underhållsbehovet beroende på hur mycket de rör sig:
73
Har en tränad häst större protein behov?
Nej, En tränad häst har inte större proteinbehov i relation till MJ, även de har 6g som behov
74
Hur ser tillägget för dräktighet ut?
Månad 8-9: + 15 % av u-håll
Månad 10: +25 % av u-håll
Månad 11: + 30 % av u-håll
75
Behöver dräktiga ston mer protein?
Ja! De behöver 12g smältbart råprotein per MJ i tilläggsdelen. PLUS 6g i underhållsdelen
76
Hur ser tillägget för digivande ston ut?
- Månad 1-3: +100 % av u-håll
- Mån 4- avvänjning: +70 % av u-håll
- Sinläggning (u-håll, ev arbete)
77
skiljer det sig i energitillägg mellan stora och små raser?
Ja, Mindre raser kräver ca 20% ytterligare i energitillägg eftersom de producerar mer mjölk.
78
Behöver digivande ston mer protein?
Ja, Behöver 12g smältbart råprotein per MJ i tilläggsdelen. PLUS 6g i underhållsdelen
79
Vad påverkas tillägg vid tillväxt?
Kan delvis styra hur snabbt hästen växer.
- De som ska prestera samtidigt som de ska växa behöver en snabb tillväxthastighet
- Hästar som inte har det kravet kan ha en lägre tillväxthastighet
80
Är det dåligt med en snabb tillväxt?
Finns inga bevis för att det skulle vara sämre att ha en hög tillväxthastighet. Däremot kan det störa att ge för mycket stärkelse och fosfor eftersom det kan ge störningar i ben- och ledbrosk.
81
Vad är lysin?
Lysin är en aminosyra som är viktigt för tillväxt. Behöver mer protein och lysin beroende på ålder
82
Hur vet man att lysin behovet är täckt?
Om vallfodret täcker unghästens proteinbehov täcks också lysinbehovet.
83
Vad är hästars mineralbehov?
Makromineraler, gram
- Kalcium – skelett, muskler
- Fosfor –skelett, energiomsättning i celler
- Magnesium – enzymer, muskler
- Natrium – vätskebalans
- Kalium – vätskebalans, enzymer
Mikromineraler = spårämnen, milligram
- Järn – hemoglobin
- Mangan – energiomsättning, broskbildning
- Koppar –enzymer, hemoglobinbildning
- Zink – enzymer, keratin (hud, hår, hovhorn, slemhinnor)
- Kobolt –enzymer, bildning av vitamin B12
- Jod – sköldkörteln
- Selen –enzymer som skyddar cellmembran
84
Vilka är de viktigaste makromineralerna?
kalcium, fosfor och magnesium
85
Vad är Kalcium/fosfor-kvoten för häst?
Kvoten Ca/P måste alltid vara > 1,2 i totalfoderstaten!
- dvs Måste alltid finns 1,2 gånger så mycket mer kalcium än fosfor
86
klarar sig hästar som ofta svettas på saltten?
Nej, Enbart saltsten räcker inte för att återställa salt- och vätskebalansen hos hästar som svettas ofta.
- Snabbast återhämtning genom att lära hästen dricka en fysiologisk koksaltlösning (knappt 9 g NaCl per L vatten) efter svettiga prestationer (vanligt vatten skall finnas tillgängligt samtidigt)
87
varför behövs selen?
- Selen behövs i tillsammans med vitamin E för att skydda cellmembran
- Brist kan ge myopati (”white muscle disease”), svaghet, stapplighet, svårt att dia och svälja (föl), andningssvårigheter, försämrad hjärtfunktion
88
finns det selen i svenskt vallfoder?
Nej
89
Vad kan för mycket selen leda till?
Toxiskt i för höga doser:
- Akut: skenbar blindhet, tryck med huvud, svettning, koliksymptom, diarré, ökad hjärt och andningsfrekvens, letargi, dödsfall. Förlust av hår och förändringar i hovhorn efter en tid.
- Kronisk: alopeci (håravfall), sprickor/fåror i hovhorn särskilt i kronrand.
90
Vilke vitaminer behöver hästar?
- fettlösliga: A, D, E, K
- vattenlösliga: B
91
behöver man tillsätta vitaminer i fodret?
Nej oftast inte, Det finns normalt sett tillräcklig mängd i vallfodret
- Sällan behov av att tillföra extra vitaminer i foderstaten.
Undantag: utfodring med fjolårsfoder.
92
vilka vitaminer bildar mikrobfloran?
B och K bildas av mikrobfloran i grovtarmen hos friska hästar
93
Vilke hästar har högre behov av vitamin e?
högre behov hos högpresterande, högdräktiga och digivande hästar, samt om mkt fett i foderstaten (antioxidant)
94
Behöver hästar vitamin C via födan?
Nej
95
Tre olika fodermedel för hästar
- Grovfoder = vallfoder, halm, helsädesensilage, sly etc
- Kraftfoder
- Mineral- och vitaminfoder
96
Hur mycket ts har ensilage?
ca 30-50% ts
97
Hur mycket ts har hösilage?
ca 50-84% ts
98
Hur mycket ts har hö?
>84%
99
Hur mycket ts har stående grödor?
ca 20-25% ts
100
Hur räknar man ut energivärdet för ett foder i ts?
MJ i fodret/ts i decimalform= MJ per kg ts
smb rp i gram/ts i decimalform=smb rp per kg ts
101
vad bestämer vallfodrets energi- och näringsinnehåll ?
Vallfodrets energi- och näringsinnehåll bestäms i huvudsak av plantmognad vid skörd.
102
Hur påveras vallfodret av en ökad plantmognad?
- Ökande plantmognad = minskande smältbarhet pga högre fiber och lignininnehåll = lägre näringsvärde och energiinnehåll
103
Vad kan variationen av de olika näring och energivärderna i vallfodrena inebära i praktiken?
Att hästen kan behöva mer eller mindre mängd beroende på vallfodret som används.
eller?
104
När ger man kraftfoder?
- Om grovfodret inte innehåller tillräckligt mycket energi och/eller protein för att täcka hästens behov (vid maximal grovfodergiva)
- Vid brist på grovfoder
- Kraftfoderråvaror varierar mindre än vallfoder
105
Vad skiljer havre från övriga spannmålsslag?
- Havre innehåller mer fett, fiber och lysin samt mindre stärkelse än övriga spannmålsslag
- Havres tunntarmssmältbarhet för stärkelse ca 83-85 % hos häst, valsat korn 21 %, hel/krossad majs 29 %
106
Kan man utfodra korn och majs obehandlat?
Nej, Korn och majs har hårda kärnor och behöver behandlas innan utfodring (krossas, stöpas, mikroniseras, poppas etc)
107
Hur bör man introducera spannmål i foderstaten?
Långsam introduktion i foderstaten nödvändigt
108
Några exempel på fettrika foder
- Vegetabilisk olja från raps, linfrö, soja, solros etc
- Linfrö, rapsfrö, solros etc samt deras respektive oljepresskakor
109
hur mycket korn motsvarar 1kg olja?
- 1 kg olja motsvarar ca 3 kg korn map energiinnehåll
110
Har varm eller kallpressning högre fett innehåll?
– högre fettinnehåll vid kallpressning än vid varmpressning eller extraktion (men högst i opressade frö). Presskanan blir mer koncentrerad map protein.
111
Biprodukter från sockerframställning
Biprodukter från sockerframställning - pektinfiber
Betmassa och melass
112
hur ser näringsvärdet ut i betmassa och melass?
Betmassa och melass är energirika och proteinfattiga
113
Vad fungerar melass som
Smakförhöjare
114
Hur fungerar betmassa?
- Betmassa med/utan tillsats av melass, torkas och består framför allt av pektinfiber
- Vätskehållande foder (betfiber)
- Betfor måste blötläggas innan utfodring sker. Förvaras oåtkomligt för hästar och fukt
115
Exempel på protinrika fodermedel
Potatisprotein, sojamjöl(extraherat), linfrö, linfrökaka/expeller, bryggerijäst, raspexpeller(värmebehandlade), åkerböna, ärter(foder/matärt)
116
är rapsmjöl, soja eller proteinfoder bäst?
De är lika bra, enligt en Utfodringsstudier med växande unghästar
117
Hur fungerar linfrön som fodermedel?
- Hela linfrö goda dietiska egenskaper (slembildande ämnen) men måste upphettas pga innehåll av vätecyanid. Linfrökaka kan utfodras som den är. Lågt lysininnehåll
118
Hur fungerar soja som fodermedel?
Soja innehåller mkt lättlösligt protein och bör endast ges i små givor – ökad risk för Baron Gruffsjuka (intestinal klostridios, mkt kraftig diarré).
Miljöaspekter-odlas i Brasilien.
Onödigt att ge till häst.
119
Hur fungerar ätror och åkerböna som fodermedel?
- Ärtor och åkerböna har högt innehåll av lysin. Hela bönor/ärtor bör krossas/stöpas innan utfodring till hästar med nedsatt tuggfunktion (hårda att tugga).
120
Hur fungerar bryggerijäst som fodermedel?
- Bryggerijäst/foderjäst, biprodukt från öltillverkning. Kan vara enda proteinfodermedel i foderstat för växande unghästar, högt innehåll av bl a lysin.
121
Hur fungerar potatisprotein som fodermedel?
- Potatisprotein mkt proteinrik biprodukt från stärkelseindustrin, ingår ofta i färdigfoder. Högt innehåll av lysin och metionin. Dammigt och luktar, behöver blandas i ngt annat mer smakligt foder.
122
Vad är syftet med mineralfoder?
att täcka de mineralbehov som inte uppfylls av andra foder (samt rätta till en för låg Ca/P-kvot)
123
Vilka hästar ska ha saltsten?
Alla! plus extra salt (NaCl) till hästar med högre Na behov
124
Vad kan man göra om endast selen saknas?
Ge tillskott av Se/vitamin E kan ges som veckodos (små mängder)
125
Hur ska man utfodra mineralfoder?
Mineralfoder som inte är pelleterade kan vara svåra att få hästen att äta – blandas ut med liten mängd annat foder
126
Fungerar mineralbaljor?
tveksamt, risk för under- och överkonsumtion
127
Vilka två av hästens behov behöver täckas?
- behov av näringsämnen och energi
- behov av födosökstid
128
Vad menas med födosök?
födosök: totala tid hästen lägger på att söka föda, äta och tugga
129
Vad menas med ättid?
bara själva ätandet
130
Vad menas med tuggtid?
bara tuggtiden
131
Hur ser vilda hästarna födosökstid ut?
Hästar i frihet betar ca 60 % av dygnet, strövar långsamt över ytan
132
Varför är det viktigt att hästen får födosöka?
Begränsad tillgång till grovfoder minskar födosökstid/ättid, kan öka frustrationsbeteenden (speciellt orala stereotypier ex krubbitning, luftsnapning)
133
Vad finns det för risker med foder som har kort ättid?
Fodermedel som ger kort ättid kan bidra till utveckling av stereotypa beteenden som t ex krubbitning
134
När är det vanligt att hästar utvecklar stereotypa beteenden?
vanligast att de påbörjar beteendet när man avvänjer fölet från mamma
135
Vad är de effektivaste sättet att ge lång födosökstid?
Betesgång/fri tillgång på grovfoder. Dock finns det risk för övervikt.
Man kan ge halm som grovfoder, nästan alla hästar kan ha fri tillgång på halm av god hygienisk kvalitet.
Inget kraftfoder
136
Vad är fördelarna med halm?
Det är ett näringsfattingt foder som är fiberrikt och ger mycket sysselsättning för hästen. det kan ges till även överviktiga hästar så de kan få lång födotid.
137
Vad är viktigt att tänka på utöver näringsinnehållet i fodretstaten?
Ättiden som fodret medför
138
Vad ger ett foder en längre ättid?
Ju högre fiber innehåll ju längre tid för hästen att äta det.
139
vilken negativ konsekvens kan Fri tillgång på vallfoder (och bete) resultera i och vad behöver man då göra?
fetma för många hästar – begränsad vallfodergiva är då nödvändigt.
betet har högre näringsinehåll än vad hästen behover.
Effektivaste sättet att öka ättiden för begränsad vallfodergiva är att öka dess fiberinnehåll. Ju högre fiber innehålll ju längre tid tar det för hästen att äta.
140
har nytt eller högt "gammalt" gräs mer näring?
“nytt” gräs= mer näring
141
hur fungerar hönät?
väldigt individuellt om det fungerar, Kan ge upp till 1,5 ggr längre ättid vid portionsutfodring, men individuell variation mellan hästar.
stora maskor=lättare att få ut foder,
mindre maskor= svårare att få ut foder.
142
negativt med hönät
- Skaderisk
- Frustrationsbeteenden och aggressivitet kan öka, hästen kan tycka det är lite för svårt att få fram foderet och blir arga och irriterade.
- Vissa hästar ger upp om de tycker det är för svårt
143
Spelar det någon roll hur halm utfodras?
Nej, halm förlänger födosökstiden på något sätt oavsätt hur de utfodras
144
Kan kraftfoder ges ensamt?
Nej! Kraftfoder, om det ges alls, ska ges ”mitt i” eller i samband med en grovfodergiva – aldrig ensamt.
145
hur fungerar ät motivationen med kraftfoder?
ätmotivation: kort tid för hästen att äta upp kraftfoder, men ät motivation är längre så när de har satt igång att äta viöö den äta under en längre period. risk att hästen börjar försöka äta på andra saker och risk att hästen börjar utveckla krubbbitnings beteende eller luftsnappsbeteende.
146
Varför måste kraftfoder ges tillsammans med grovfoder?
Det har att göra med ätmotivationen men också salivutsändringen. Ju mer hästen tuggar ju mer saliv bildas och saliv är viktigt så att hästen lätt kan svälja.
147
Vad styr hästars mättnadskännsla?
Mättning styrs av tuggarbete (inte i digationsignalen), feedbacken för mättnad sitter i tuggandet och ätandet.
148
När slutar hästar äta?
hästar äter tills den är mätt, inte tills fodret är slut.
149
Vad finns det för sätt att öka ättiden för kraftfoder?
- Gropig krubba ökar ättiden om foderstaten innehåller större andel kraftfoder (dock är hästar är bra på att sortera ut foder med läppar)
- Hackelseinblandning (hackad grovfoder) kan öka ättiden för kraftfoder, kan vara halmhackelse, höhackelse, lusernhackelse eller liknande
150
Vad är posetivt med individuell utfodring?
- Lätt att styra på individnivå
- Lättare att anpassa efter enskilda individens behov
- Kontroll och uppföljning av foderstat enklare
151
Vad är positivt med individuell utfodring?
- Lätt att styra på individnivå
- Lättare att anpassa efter enskilda individens behov
- Kontroll och uppföljning av foderstat enklare
152
Vad är negativt med individuell utfodring?
- Kräver ofta mkt manuellt arbete
- Att äta ensam kan påverka foderintaget negativt. Hästan vill äta tillsammans
153
Vad är positivt med grupputfodring?
- Hästar äter tillsammans naturligt
- Kräver mindre manuellt arbete
154
Vad är negativt med grupputfodring?
- Svårare/dyrare att styra på individnivå
- Anpassning till enskild individ svårt
- Kontroll och uppföljning av foderstat svårare, svårt att veta hur mycket en häst äter.
155
Vad krävs för att grupputfodring ska fungera?
Det kräver homogena hästgrupper för att fungera bra
156
Hur fungerar grovfoderstation i lösdriftssystem?
Aktiv grupphäst hållning
Transponder för varje individuell häst, tidsstyrd tillgång på vallfoder
Tid för varje individ att äta viss mängd av varje parti vallfoder måste mätas innan:
- variation mellan olika vallfoder (fiberinnehåll)
- Individvariation
Dyra, eftersom man dässutom behöver fler grovfoder stationer om man har fler hästar (1 station på ca 6 hästar)
157
Äter ponnys eller stora hästar i regel snabbast?
hästar äter olika snabbt, små ponnys äter i regel snabbare än stora hästar.
158
Vilka risker finns med grovfoder stationer?
- Ranghöga hästar kan blockera ingång/utgång till ätplatsen
- Köbildning kan uppstå (flera stationer behövs), inte bra eftersom hästar vill äta tillsammans.
- Kraftfoderstation kan behövas för att ”driva” systemet, motiverar hästar som blockerar ingången till grovfodret att flytta sig.
- de kan överlist systemen!
- äter kanske snabbare i sånna system? kanske är stressade i sånna system?
159
Varför är foderbal i hagen inte bra?
foderbal i hagen är inte bra, vissa län säger tom nej.
Risk för att häst äter plast, och de blir tillslut att fodret spiller ut och hästarna står i det, och foder hygienen är dålig.
160
Exempel på andra utfodringstekniker än grovfoder station och höbal?
- utfällbar krubba, timer som öppnar och stänger krubban.
- Ge begrensade foder givor utomhus, inte ger mer än vad den äter upp. viktigt att det inte är för små portioner så hästen har massa ätmotivation kvar.
- foderhäck
161
Vad kan man använda för att minska foderspill?
Foderhäckar reducerar foderspill
om ingen foderhäck upp till 57 % spill vid fri tillgång, med foderhäckar runt 10 % spill
undantag ”hösläde/balvagga” och ring‐33 respektive 20 % spill
162
Vad är viktigt att tänka på när man har foderhäckar?
viktigt att se hur foderhäckarna är utformade så att hästen kan äta bra.
felaktig utfodring = risk för spänningar i nacken, trycker med kroppen mot kanten (bli sår och tryck skador), foderspill i ögon och nos
163
Hur ska hästen opptimalt stå när de äter?
Hästen ska opptinalt stå avslappnat men ett ben framför det andra med mulen nedanför manken.
164
Vad är viktigt att tänka på vid grupp utfodring?
Hästar har en inbördes ording, därför är det viktigt att se till att alla kan äta samtidigt, inte bara teoretisk att de får plats.
Om hästarna får olika foder växer de olika om de är unghästar.
Hästar vill äta samtidigt. Är det verkligen fri tillgång för alla hästar i gruppen?
165
Vad är en tummregel vid utfodring i grupp?
Tumregel: fler ställen att äta på än det finns hästar i gruppen,
t ex om grovfodergivor läggs ut i en hage med flera hästar placerar man fodret i fler högar än det finns hästar i gruppen, och med flera meter emellan.
166
Hur ofta per dygn ska man utfodra?
Det beror på vad det är för typ av häst, vad det är för utfording osv, men minst 2 utfodringar per dygn, helst fler. (om hästen inte har fri tillgång till grovfoder) Minska ”tomtid” så mycket som möjligt
167
När på fygnet ska man ge den störta fodergivan?
Ge största fodergivan inför det längsta uppehållet mellan utfodringarna (oftast natt)
168
Vad är den minsta fodergivan vid varje utfodring?
data på det finns inte idag, så man får kolla på individen om den verkar nöjd med sin fodergiva.
169
Vad beror vatten behovet hos häst på?
Vattenbehovet beror på vatteninnehåll i foder, omgivningstemperatur, träning, digivning etc
170
Vad är viktigt att tänka på om man ska mäta vatten intaget för häst?
hästar reglerar inte sitt vatten intag per dygn, de varierar ganska mycket. behöver ta ett genomsnitt över flera dygn om man ska mäta
171
Vatten intaget för underhåll
Underhåll 5 l/100 kg KV(kroppsvikt) och dygn
172
Vatten intaget för medelhård träning
Medelhård träning 7 l/100 kg KV och dygn
173
Vatten intaget för hård träning
Hård träning 10‐15 l/100 kg KV och dygn
174
Vatten intaget för digivande ston
Digivande ston 8‐10 l/100 kg KV och dygn
175
Föredrar hästar kallt eller tempererat vatten?
Individuell preferens för kallt eller tempererat vatten - oavsätt årstid.
176
Vad är viktigt att se till om man använder vatten kopp?
- kontrollera flöder i vattenkoppar- Flöde i vattenkopp 6‐8 l/min
- annars kan det vara att hästen tröttnar på att försöka få fram vatten
Om hästen inte är van vid vattenkopp‐ge vatten i hink/balja (viktigt på klinik ex.)
177
När är det extra viktigt med tillgång till vatten?
Viktigt med tillgång till vatten i samband med utfodring (specielt grovfoder), då ökar vätskebehovet och hästar dricker då
178
Vad behöver man tänk på i kallstall?
- Frostskydda vattnet
179
Vad är en vanlig djukdom av fryst vatten?
- vantligt med förstoppningskolik av att vattnet fryst
180
Vad fördrar hästar oftast att dricka från?
Dricker mer från öppen yta
181
Vad ska man göra om man är osäker på att hästen dricker från vattenkällan?
komplementera med vattenbalja om det finns minsta osäkerhet om hästen dricker av befinligt vattenkälla.
182
Vad är lågt vatten intag förenat med?
nedsatt prestation, dålig aptit, ökad risk för förstoppningskolik
- Lågt vätske innehåll i grovtarmen, vattnet kommer tas från grovtarmen istället för vattenintag.
