HISTORIA Flashcards
(46 cards)
Vad är historievetenskap? Vad utmärker hi-vetenskap? Vad skiljer från na-vetenskaperna?
Historievetenskap är studier av människans förflutna genom analys av historiska källor. Vetenskapen syftar till att förstå hur samhället utvecklats, vilka händelser som har format världen och hur människor har levt och integrerat genom tiderna. Historievetenskap handlar om att studera mänskliga samhällen, händelser och förändringar över tid. Denna vetenskap fokuserar på sociala, kulturella och politiska sammanhang. Medan naturvetenskap handlar om att studera den fysiska världen och omfattar ämnen som kemi, biologi och fysik. Historievetenskapen baseras på källor som dokument, skrifter eller vittnesmål där källkritik är en viktig metod för att bestämma trovärdigheten hos källorna. Historiker måste arbeta med att tolka subjektiva och vinklade källor medan vetenskapsmän och vetenskapskvinnor arbetar med hypotesprövningar genom experiment och studier som analyseras. En annan skillnad är att historiska händelser inte kan upprepas, som exempelvis som specifika krig eller revolutioner. Detta skiljer sig från naturvetenskapen då experiment ska kunna upprepas för att bekräfta en teori och stärka trovärdigheten för resultatet.
Förklara begreppen: Narrativ, Dualistisk människosyn, aktörs och struktursperspektiv, historiebruk
Narrativ - Ett narrativ är en berättelse eller ett sätt att berätta om något. Det handlar om hur händelser och fakta används för att skapa en mening. Det kan vara en personlig berättelse, en historisk händelse eller en vinkel på ett ämne som påverkar hur vi ser på det.
Dualistisk syn människan - En dualistisk syn på människan betyder att man ser människan som bestående av två delar: kropp och själ. Kroppen är fysisk, medan själen eller medvetandet är något icke-fysiskt, som tankar och känslor. Dessa två delar är olika men hänger ihop.
Aktörs- och strukturperspektiv - innebär detta att man både analyserar individuella aktörers motiv och handlingar, men också de större samhälleliga strukturerna som formar och påverkar deras möjligheter att agera
Historiebruk - Alla olika sätt vi använder det förflutna. Mer känsligt kan historiebruk inom politik vara, politiskt historiebruk kan vara missbruk av historien (förfalskningar).
Vad ska man med historia/historievetenskap till?
Historievetenskap hjälper oss att förstå hur samhällen, kulturer och människor har utvecklats över tid. Genom att studera det som har hänt ger historievetenskapen insikt i misstag och framgångar vilket kan vägleda samhället idag i att fatta bättre beslut i nutid och framtid.
Hur kan man behålla ett vetenskapligt perspektiv och ändå ställa viktiga frågor? Kan du ge exempel på vad du tycker är en viktig historisk fråga ? Motivera.
För att behålla ett vetenskapligt perspektiv och ändå ställa viktiga frågor inom historieforskning bör man grunda sig i källkritik, analysera bevis, och vara medveten om olika tolkningar. Det innebär att vara öppen för nya insikter, och alltid förstå att alla händelser har två sidor.
Bilden av det förflutna präglar vår egen samtid. Vad menas med detta, ge exempel?
Att bilden av det förflutna präglar vår samtid betyder att hur vi tolkar och förstår historien påverkar hur vi ser på världen idag. Till exempel kan olika tolkningar av kolonialismens historia påverka hur vi diskuterar global ojämlikhet och rasism. Historiska händelser som Förintelsen formar vårt moderna synsätt på mänskliga rättigheter och förföljelse. Vår förståelse av det förflutna påverkar därför politiska och sociala attityder i nuet.
Sammanfatta: Äkthetskriteriet, Tidskriteriet, Beroendekriteriet och Tendens
Äkthetskriteriet: Är källan vad den utger sig för att vara? Kan det vara ett förfalskat brev eller bild.
Tidskriteriet: Ju längre det gått innan en person återberättad en händelse, desto mindre trovärdig blir källan eftersom man kan ha hunnit glömma och skapa egna minnen av en händelse.
Beroendekriteriet: Bygger källan på en annan källa, är det en förstahandskälla eller en andra eller tredjehandskälla. Mindre trovärdighet om källan bygger på en annan källa eller kan vara påverkad av en annan källa.
Tendenskriteriet: Finns det personliga intressen eller personlig vinning för han eller hon som berättar källan? Kan källan vara vinklad. En tendentiös källa är mindre trovärdig.
Vad hände för:
4 miljoner år sedan?
2,5 miljoner år sedan?
1 miljon år sedan?
150 tusen miljoner år sedan?
för ca 4 miljoner år sedan? Ett av de tidigaste bevisen för existensen på upprättgående apor kommer från 4 miljoner år sedan. Dagens forskning har spårat våra upprättgående förfäder till mellan 5 och 8 miljoner år sedan.
för ca 2,5 miljoner år sedan? Runt denna tid började uppkomsten av Homo-släktet (de släkte vi tillhör).
för ca 1 miljoner år sedan? Vi började använda eld till att tillaga mat. Detta gjorde maten mjukare, vilket i sin tur gjorde att mindre energi gick åt matsmältning och mer energi åt hjärnan - vi blev smartare och människans hjärna blev större.
för ca 150 000 år sedan? Den moderna människan uppstod i Afrika. Som senare migrerar de från Afrika och ersätter andra hominider som exempelvis neandertalare.
Varför och när uppstod människan (Homo sapiens) i Afrika, enligt modern forskning?
Forskare tror att människan skiljde sig från aporna i Afrika då klimatet blev torrare. I torrare landskap, med mindre växtlighet och glesa skogar måste man röra sig över större områden för att livnära sig. Det som från början skilde människan och aporna var den upprätta gången. Den möjliggjorde att man lättare kunde bära med sig upphittad föda och med två händer fria blev det lättare att vrida, plocka och gripa. Människan uppstod (de första människosläktet) för ca 4 miljoner år sedan.
Vad hände för ca 13 000 år sedan?
Bland annat blev klimatet varmare framåt slutet av istiden, vilket gjorde att vattennivåerna höjdes. Människan började övergå från jägare och samlare till jordbrukare.
Vad innebär ordet ”domesticera”?
Domesticera innebär att människan genom avel förändrar djurens egenskaper och deras beteende. Det kan till exempel handla om djur för kött eller mjölkproduktion. Men det kan också handla om exempelvis sällskapsdjur.
Varför är Eurasien den kontinent där alla de stora civilisationerna växer fram (enligt Diamond)?
Eurasien har haft bra naturliga förhållanden som har spelat en central roll i utvecklingen av stora civilisationer. Klimatet på kontinentens stora öst-västliga utsträckning har varit likartat då det är samma breddgrader, vilket underlättade spridningen av växter och djur mellan olika regioner. Dessutom fanns många vilda grödor och djur som lämpade sig för domesticering, såsom vete, ris, hästar, får och kor. Samtidigt hade Amerika och Afrika en nord-sydlig sträckning, vilket gör att klimatet varierar enormt på kontinenten, vilket leder till att växter och djur inte kan sprida sig på samma sätt. Den tjocka regnskogen i Afrikas mitt ledde även till att Norra och södra Afrika var isolerade och innovationer sprids ej mellan dem. Många afrikanska djur är även svåra att tämja, såsom elefant, gnu och noshörningen.
Ungefär hur långt fram i tiden gäller Diamonds teori?
Diamonds teori gäller de senaste 13 000 åren, med början strax före den senaste istidens slut och fram till nutid.
Redogör kortfattat bilden över utvandringen från Afrika, samt bilden över områden där jordbruket och boskapsskötsel uppstod oberoende av varandra
Bild över utvandring från Afrika s.33: För cirka 90 000 år sedan utvandrade en grupp homosapiens norrut, från Afrika till mellanöstern. Därefter spred de sig till alla världsdelar, till Asien, Oceanien, Europa, Nordamerika och Sydamerika.
Bild över områden där jordbruket och boskapsskötsel uppstod oberoende av varandra s.35: Människor började vid olika tider och olika platser bli bofasta och odla jorden. Det började i mellanöstern, där odling av vete har sitt ursprung. Det fanns även boskap runt om i Afrika, Kina samt i Syd-, Mellan- och Nordamerika.
Vad var det som skilde de första människoliknande varelserna från våra närmaste släktingar bland aporna? Beskriv och förklara hur den moderna människan växt fram.
Den största skillnaden var att de första människorna kunde gå upprätt, på två ben. Detta möjliggjorde att människan kunde gå längre och hade två fria händer. Då kunde människan börja greppa, plocka och vrida saker.
Hur uppstod jordbruket? Vilka fördelar och nackdelar fanns det i nya sättet att försörja sig?
Förmodligen var det kvinnorna som upptäckte att man kunde strö sädeskorn i närheten av boplatsen och återvända till platsen och skörda när fröerna var mogna och på så sätt få föda. Jordbruket gjorde att man kunde få mer föda till fler människor och fler människor kunde försörja sig över lika stor yta som tidigare, vilket gjorde att befolkningen ökade. Men det ledde samtidigt till en viss osäkerhet på grund av väderförhållanden och naturkatastrofer som kunde försvåra skördarna.
Man brukar hävda att skillnaden mellan fattig och rik uppkom med jordbruket. Varför? Och hur förändrades förhållandet mellan könen?
I och med att människor blev bofasta och började producera livsmedel kunde människor skaffa sig ägodelar. Framstående personer som hövdingar kunde tillgodogöra sig större delar av marken och överskottet av skörden gjorde då att de kunde byta till sig varor som markerade deras status. Detta gjorde att samhället blev mindre jämlikt då man ägde olika mycket. Förhållandet mellan könen förändrades också då männen fick mer ansvar för jordbruket. Könsroller uppkom.
Vad har årtalet 1859 att göra med ”den långa perioden” av människans historia (storleksordningen 106 år)?
Eftersom det var året då Charles Darwin publicerade sin bok “Om arternas uppkomst”. Denna bok introducerar en ny banbrytande evolutionsteori, som handlar om det naturliga urvalet.
På vilket sätt kan en evolutionsteori bidra till en förklaring av Förintelsen?
Nazisterna använde Darwins evolutionsteori på ett sätt för att rättfärdiga rasismen. Nazisterna anammade det man kallas socialdarwinismens idéer och integrerade dem i sin rasbiologi. Nazizsterna ansåg att judar och andra var ett hot mot den “ariska rasens” överlevnad. Jag tror dock inte att man enskillt kan skylla förintelsen på darwins evoltionsteori.
Vad var det som utmärkte högkulturen jämfört med tidigare stadier i människans utveckling?
Från början var den största skillnaden att de använde sig av konstbevattning. Man byggde floder och kanaler vilket gjorde att man kunde sprida smältvattnet från bergen över större områden. Smältvattnet drog även med sig slam som gjorde jorden näringsrik och bördig. Detta gjorde att ytterligare fler människor kunde livnära sig på jordbruket och befolkningen ökade. En annan sak som utmärkte högkulturerna var civiliserade samhällen. Samhället var genomsyrat av religiösa företeelser, där gudarna som dyrkades symboliserade naturkrafter, som sumererna var beroende av för att överleva. Nya ekonomiska system uppfanns, förrådsmagasin för spannmål. Under normala år skulle bönderna ge bort en del av skörden, överskottet samlades in av makthavare som vid missväxt kunde delas ut till de svältande. Födan från förråds magasinen användes också av andra yrkesgrupper som inte var bönder, till exempel handelsmän och krigare. Militärmakten utvecklades också i högkulturerna.
Varför uppstod högkulturerna just kring floderna?
Tillgången till stora vattendrag kunde användas för både odling och transport. Floderna och översvämningar gjorde det möjligt med konstbevattning. I sin tur gjorde detta att det blev ett jordbruksöverskott och alla människor behövde inte längre arbeta för att överleva. Den konstbevattning som floderna medger kräver också en stark förvaltning - alltså en stat. Vilket är en förutsättning för högkulturerna.
Vilka var de första metallerna människorna lärde sig att framställa?
Först lärde sig människan att utvinna guld, silver och koppar. De var mjuka metaller som används mest för prydnad. Sedan började man framställa brons genom att blanda koppar och tenn. Det är en mer hållfast metall som kunde användas för redskap och vapen.
Vilka – enligt författaren – är den västerländska kulturens två viktigaste ursprungskällor?
Den västerländska kulturens två viktigaste ursprungskällor anser författaren vara Judarnas Palestina och grekernas Hellas.
Vilken/vilka kan orsakerna vara till den västerländska kulturernas två ursprungskällor.
Bland annat den judiska tron på en gud (monoteism) lade grunden för kristendommen och islam, vilket har präglat den västerlänska kulturen, moral och värderingar. Medan de grekiska filosoferna lade grunden för den västerländska filosofin och vetenskapen.
Mänskligheten är engagerad i en dubbel utvecklingsprocess” står det på s 13: motivera!
Texten menar på att människan genomgår en biologisk evolution och en kulturell evolution. Den biologiska evolutionen är en mycket långsam utveckling som grundar sig i darwins evolutionsteori, slumpmässiga gynnsamma mutation och survival of the fittest gör att vissa “bra” gener får ökad spridning och därigenom förändras människorasen långsiktigt. Men eftersom denna process går välldigt långsamt finns det knappast någon biologisk skillnad mellan oss och de människor som levde för 10 000 år sedan. Men ändå är det stora skillnader i de liven vi lever idag jämfört med då. Exempelvis när det handlar om vad vi har på oss, hur vi umgås, levnadsförhållanden och föreställningsvärldar. Den andra utvecklingsprocessen, som jag precis förklarat, blir då den kulturella evolutionen. Den kulturella utvecklingen för framåt av nya idéer, upptäckter och uppfinningar. Den kulturella evolutionens motsvarighet till evolutionens fortplantning blir uppfostran, studier och utbildning.
