Historia prov 2

Question 1

Vilka var vikingarnas viktigaste rutter? På vilka olika sätt yttrade sig nordbornas inflytande i Europa?

Answer 1

Vikingarnas viktigaste rutter berodde på vart i Norden de kom ifrån.
Norska och danska vikingar åkte västerut mot Storbritannien, Irland, Island och Frankrike. Svenska vikingarna åkte främst österut genom floder till till exempel Ryssland. Nordbornas inflytande i Europa visade sig bland annat genom plundringar som påverkade politik i Europa. De integrerade sig även i samhällen och påverkade andra länder, till exempel namnet “Normandie” kommer från vikingarna som bosatte sig där.

Question 2

Hur styrdes Sverige för 1000 år sedan? Hur förhöll sig stormän, kyrka och kungamakt till varandra?

Answer 2

För 1000 år sedan fanns inte Sverige som rike. Människorna levde i små jordbruksbygder, skilda åt av ödemarker. I varje byggd fanns stormän, som hade större jordbruk och trälar. Sverige saknade central offentlig makt. Kungar valdes däremot, men hans uppgift var begränsande och kungen var beroende av stödet från stormännen ute i bygden. Det här var även tiden då den kritna tron spred sig till Sverige och tron på de nordiska gudarna gradvis ersattes. De Svenska stormännen anslöt sig till den krista tron och redan från början samarbetade kyrka och kung. Med kungens stöd kunde prästerna sprida sitt budskap lättare och kungen kunde utnyttja kyrkans organisation för att stärka sin kontroll över landet.

Question 3

Hur och när uppkom adeln i Sverige? Peka på andra viktiga steg i rikets ande.

Answer 3

Adeln uppkom i mitten av 1200-talet. Då blev hövdingen Birger Jarl erkänd som ledare i både Göta och Svealandskapen. Nya lagar stiftades, och till skillnad från tidigare gällde de i hela riket. Nu var det bara kungens män som skulle bruka våld och inte stormännens. Ett annat viktigt steg i rikets ande va då bönderna inte behövde ställa upp som soldater längre, utan riddarhärarna blev det främsta stridsmedlet. Birger Jarls son Magnus Ladulås genomdrev istället att bönderna skulle betala en viss summa skatt till kungen. Stormännen befriades däremot till skatt, i utbyte att de hjälpte till att rusta ryttare till kungens försvar. På så sätt uppkom adeln, som fick speciella rättigheter i samhället.

Question 4

Förklara begrepp:
Frälsebonde
Kyrkoboende
Kronobonde
Skattebonde

Answer 4

Frälsebonde - Adelns bonde
Kyrkoboende - Kyrkans bonde
Kronobonde - Kungens bonde
Skattebonde - Bonde som ägde sin egen mark

Question 5

Den starka kungamakten bidrog till att landet enades, men den hade också en inneboende svaghet. Förklara.

Answer 5

De som härstammade från en tidigare regent kunde göra anspråk på kungatronen. Detta gjorde det osäkert om vem som skulle vara kung. Därför skapades konflikter om makten. Ibland kunde adeln genom rådet skapa ett avgörande inflytande på politiken. Men andra gånger var även rådsherrarna splittrade i olika fraktioner.

Question 6

Vad var Kalmarunionen? Hur och varför bildades den?

Answer 6

I slutet av 1300-talet förenades de nordiska länderna i Kalmarunionen. Bakgrunden var bland annat Sveriges maktstrider och släktskapsförbindelserna mellan de nordiska kungahusen. Många adelsmän var missnöjda med styret och därför vände de sig till Danmarks drottning, Margareta. Margareta vad änka efter den norska kungen, som i sin tur var son till Magnus Eriksson (Sveriges före detta kung). På så vis kunde hon göra anspråk på den svenska kronan. I slutet av 1300-talet bekämpades den svenska kungen och i Kalmar bekräftades unionen. Sverige, Norge och Danmark skulle för alltid höra samman.

Question 7

Vad var Hansan? Varför tror du att hansan motsatte sig en stark nordisk stat?

Answer 7

Hansan var ett tyskt handelsförbund som kontrollerade stora delar av handeln vid Östersjön, som hade växt sig allt större under Kalmarunionens ledning. För att Hansan vill kontrollera en så stor del som möjligt av handeln, vill de inte att en stor nordisk stat ska bildas.

Question 8

Bakom Engelbrektsupproret låg missnöje hos flera samhällsgrupper. Varför var bönder, bergsmän och högedal missnöjda med Erik av Pommerns styre? Vad vill de uppnå med resningen?

Answer 8

Erik startade krig mot Hansan under 1420-talet. Pomerans hade en del framgång i sin politik, men den var dyr att genomföra. För att få fram medel till krigföringen höjde han skatterna, vilket främst drabbade bönderna. Missnöjet växte även mycket i bergslagen, där befolkningen livnärde sig på gruvan och export av järn och koppar till utlandet. Eftersom Hansan utfärdade en handelsblockad mot alla hamnar i Norden försvann även en stor del av bergsmännens inkomster. De inhemska adelsmännen förlorade även sin tillgång till slottslängan, till fogdar med dansk eller tysk härkomst. Med resningen ville bönderna få sänkta skatter, bergsmännen ville återfå goda handelsmöjligheter för järnexporten och adelsmännen ville ta tillbaka en del av makten från kungen genom att få tillbaka borgar och län.

Question 9

Hur styrdes Sverige efter Engelbrektsupproret? Vilken roll spelade den danske kungen, adeln, riksföreståndare samt bönderna?

Answer 9

Efter upproret hade den danske kungen förlorat mycket makt över Sverige. Sverige var främst uppdelat i län som adelsmännen styrde över. Det rådde ständiga strider mellan adels fraktioner och flera gången utbröt inbördeskrig. Sverige styrs även av en riksföreståndare som utsågs av adeln i rådet. Han kontrollerade bara en liten del av riket. Men under senare delen av 1400-talet stabiliserades situationen något. Detta var under ledningen av riksföreståndare Sten Sture den äldre och Sten Sture den yngre. Sturarna ville bryta sig loss från Kalmarunionen och fick med sig bönderna, bergsmännen och adeln. På så vis sammankallades de första svenska riksdagarna. I riksdagen fick även bönderna vara med. Deras militära stöd hade efter Engelbrektsupproret växt och bönderna ägde det mesta av jorden själv.

Question 10

Hur kunde Gustav Vasa ta makten inom Sverige? På vilka grupper stödde han sig?

Answer 10

Början av 1500-talet präglades av en konflikt mellan de som stödde Kalmarunionen och de som var emot den. I ett slag besegrades Sten Sture den yngre och dog. Kristian kröntes till kung och några dagar senare skedde Stockholms blodbad där anhängare till Sten Sture dödades. Gustav Vasa var en av de som använde denna händelse till hans fördel och utnyttjade blodbadets hemskheter för att få med sig bönder och bergsmän mot Kristian II. Vasa fick med sig stora delar av landet och efter att Kristian blivit avsatt av den danska adeln valdes Vasa till kung. Kalmarunionen var upphävd.

Question 11

Förklara:
Riksdagen i Västerås 1527
Jordeböcker
Dackefejden
Vasaborgar

Answer 11

Riksdagen i Västerås 1527 - En händelse då Gustav Vasa kallade de fyra stånden till riksdagen och sa att kyrkans tillgångar måste förvaltas av kungen. På detta sätt kunde han ge tillbaka till de som förföljt hans krigande utan att höja skatterna. Adeln skulle även få tillbaka den mark som de skänkt till kyrkan under de senaste 75 åren.
Jordeböcker - Kungen såg till att fogdarna undersökte vad alla gårdar ägde och detta bestämde skatten. Uppgifterna sammanfördes i det som kallas jordeböcker.
Dackefejden - Det allvarligaste bondeupproret mot Gustav Vasa. Nils Dacke och hans bondeuppbåd besegrade stora delar av Småland och Östergötland.
Vasaborgar - De slott eller borgar som uppfördes eller moderniserades av Gustav Vasa eller hans söner.

Question 12

“Gustav Vasa skötte Sverige som en husbonde styr över sin gård”. Ge exempel.

Answer 12

Liknelsen var att Vasas gård var hela Sverige och han såg till att allting gick som han ville. Han såg exempelvis till att Sverige blev så rikt som möjligt (staten). Han försökte lära bönderna hur de skulle sköta sina jordbruk och då han införde Jordeböcker kunde han se till att öka inkomsterna för staten.

Question 13

Vilka områden var det som Sverige erövrade under stormaktstiden? Finns de kvar idag?

Answer 13

Sverige erövrade under stormaktstiden: Trondheims län i Norge, Bornholm som idag tillhör Danmark, en del småstater i Tyskland och Polen, det som idag är Estland, Lettland och Litauen, Finland och även kexholms län. Andre delar som också erövrades var Jämtland, Härjedalen, Bohuslän, Halland, Skåne och Blekinge. De finns kvar idag och är en del av Sverige.

Question 14

Hur styrdes Sverige under Frihetstiden? Vilken makt hade kungen, rådet och riksdagen? Hur demokratiskt var systemet? Vilka stod utanför?

Answer 14

Det fanns en riksdag som sammanträdde var tredje år och satt ihop riktlinjer för politiken samt tillsatte rådet (regeringen). I rådet var kungen ordförande och hade två röster i varje votering, men kunde inte påverka politiken särskilt mycket. Riksdagen vad uppdelat i de fyra stånden. Adel, präster, borgare och bönder. Många samhällsgrupper stod utanför stånds grupperna, vilket gör att dessa personer blir utan röst i samhället. Bland annat arbetare, tjänstefolk, akademiker och ämbetsmän. Även tropare och frälsebönder hade ingen plats i riksdagen. Adeln hade också större inflytande på politiken. Varje adelssläkt hade rätt att skicka en representant till riksdagen, medan de tre andra ståndens representanter utsågs genom val. Adeln hade också dubbelt så många ledamöter när det handlade om finans och utrikespolitik, medan bönderna inte fick vara med. Adeln hade ensamrätt till platserna i rådet.

Question 15

Hattar och mössor var de första politiska partierna i Sverige. Hur uppkom de? Vilken politik stod de för?

Answer 15

Mössorna uppkom då högadliga godsägare med greven Arvid Horn i spetsen insåg att Sverige behövde driva en försiktig och sparsam utrikespolitik. Detta för att syfta till ekonomisk återhämtning och fred. Motståndsrörelsen blev då hattarna som var yngre adelsmän som förespråkade djärvare tag för att Sverige skulle bli en stormakt i Europa. Partierna var mer som lösa grupper av riksdagsmän som inte delade samma åsikter hur sveriges politik ska skötas.

Question 16

Jämför de äldre och de yngre mössorna. Vilken politik förde de? Vilka grupper stödde de på?

Answer 16

De yngre mössorna hämtade främst sitt stöd hos de ofrälse stånden och deras politik blev efterhand alltmer fientlig mot adeln. Medan de gamla mössorna från början var en grupp högadliga godsägare som sökte mer stöd hos adeln.

Question 17

Böndernas ställning förbättrades under 1700-talet. På vilka sätt? Varför?

Answer 17

Genom omfattande nyodlingar och spannmålspriser som steg kunde bönderna öka sin åkerareal och sälja sina grödor med alltmer vinst. Samtidigt som skattesatsen var densamma. Detta gjorde att jordbruksbefolkningen ökade med tre fjärdedelar på 80 år. När böndernas ekonomiska styrka växte kunde de uppträda med större självsäkerhet i riksdagen. De anslöt sig ofta till mössorna som ansåg det viktigare att utveckla jordbruket än att stödja stadsnäringarna.

Question 18

Vilka faktorer blir nog till att Gustav III kunde ta makten? Från vilka grupper fick han stöd och varför?

Answer 18

Gustav III kunde ta makten på grund av det utbredda missnöjet i landet. Under 1770 var stora delar i landet i nöd efter två år av missväxt. Den politiska situationen blev också alltmer kaotisk och fylld av konflikter. Detta gjorde det lättare för Gustav III att framställa sig som enande kraft. Rådet lyckades inte hantera krisen vilket också stärker kundens argument för maktövertagande. En annan faktor var att Gustav III såg till att ha militärt stöd för en statskupp. Han fick stöd av militären och folket i staden.

Question 19

På vilka olika sätt speglades upplysningen i Frihetstidens Sverige?

Answer 19

Politiska reformer, demokrati och maktfördelning
Vetenskapliga framsteg, vetenskapsmän som Carl von Linne verkade under denna tid
Upplysningens ideer om förnuft speglas i tiden och kritik av kyrkans och adelns makt började ta form (ex bönderna i riksdagen)
Tryckfrihetsförordningen, tillät fri spridning av ideer och åsikter i tryckt form

Question 20

Gustav III kallas ibland en upplyst monark. Vad menas med detta? Peka på några av kungens reformer.

Answer 20

Han styrde landet utifrån en del av upplysningens tankar och idéer. Exmepl på kungens reformer som stödjer detta är: Avskaffandet av tortyren och delvis dödsstraff. Judar och katoliker välkommnades in i Sverige. Såg till att operan och dramaten i Stockholm byggdes. Instiftade Svenska Akademien. Kulturmän som musiker och konstnärer fick ekonomiskt understöd av kungen.

Question 21

Man brukar säga att Gustav III var en politisk balanskonstnär, som kunde stödja sig på skilda grupper i samhället. Jämför de båda statskupperna 1772 och 1789.

Answer 21

Statskuppen 1772 har sin bakgrund i det utbredda missnöjet i Sverige samt det militära stödet han fick. Adeln stödde honom också i detta då han lovade att inskränka deras makt och privilegier. Resultatet var att kungen fick ökad makt, medan adeln behöll en stark ställning. 1789 såg han till att få med de ofrälse stånden på sin sida. Genom att beskylla adeln och lova att avskaffa de viktigaste adelsprivilegierna kunde han se till att få en våldsmakt genom riksdagen. I båda statskupperna stärktes Gustav II kungamakten genom att utnyttja splittringen i samhället och förlita sig på olika samhällsgrupper.

Question 22

Vilken var bakgrunden till kungamordet? Vilka låg bakom det? Varför var de emot kungen?

Answer 22

Det var adeln som låg bakom mordet. Det som låg bakom händelsen var missnöjet och adeln bitterhet efter att ha förlorat sina privilegier. Detta var en av anledningarna att de ville göra sig av med Gustav III, men det var också upplysningen.

Question 23

Hur påverkas Sverige av Napoleonkriget?

Answer 23

I samband med kriget förlorade Sverige Finland vilket innebar en stor förlust.
Sverige fick en ny regeringsform där kungen hade mindre makt.
Union startade med Norge som kompensation, den varade till 1905.
Handeln för järn och trä försämrades och statens ekonomi hade blivit belastad under krigen.

Question 24

Åren 1809-10 var på flera sätt viktig i Sveriges historia, hur?

Answer 24

Åren 1809–1810 var avgörande för Sverige på flera sätt.
- Landet genomgick en politisk omvälvning med en ny konstitution, förlorade Finland till Ryssland
- Bernadotte valdes som tronföljare. Dessa förändringar lade grunden för Sveriges moderna politiska system och framtida roll i Europa.

Question 25

Fram till början av 1800-talet var jordbruket organiserat i byar. Hur fungerar dessa? Vad innebar skiftet? Vilken var tanken med reformen?

Answer 25

När man pratar om att jordbruket var organiserat i byar menar man att bönderna bodde tätt tillsammans i byar och den brukade jorden var nära bebyggelsen. Åkrar var uppdelade i smala remsor, tegar, så att varje bonde kunde få din andel i både torr och fuktig, bördig och mager jordmån. Tryggheten med detta typ av jordbruk var att de garanterade alla en knapp en tillräcklig försörjning. 1827 utfärdade riksdagen en förordning om skifte. Det innebar att jorden skulle omfördelas och att varje gård skulle få sin mark i så stora sammanhängande stycken som möjligt. Även allmänningen delades ut till gårdarna. Om en gård fick mark längre bort än den ursprungliga byn” fick de tvingas att bygga en ny bostad. På detta sätt kunde den enskilda bonden införa nya brukningsmetoder och jordbruket blir mer effektivt.

Question 26

Under 1800-talet ökade folkmängden i Sverige snabbt. Peka på olika sätt för att förklara folkökningen.

Answer 26

Plogen och andra redskap som användes i jordbruket kunde efter industrialiseringen produceras billigt helt i järn. Detta tillsammans med skrifterna gjorde det möjligt att bruka tidigare obrukbar mark. Bönderna lärde sig att om de odlade olika grödor behövde jorden inte ligga i träda lika ofta. Åkerarealen fyrdubblades under 1800-talet. Potatisen kom även under 1800-talet till Sverige och hade ett mycket högre näringsutbyte än tidigare brödsäden. Freden är också en förklaring, utan krigets påfrestningar lever människorna längre. Även vaccin är en tänkbar anledning till befolkningsökningen.

Question 27

Inom vilka delar av landet växte hemslöjden fram? Hur var tillverkningen organiserad? På vilket sätt var den viktig för landets modernisering?

Answer 27

Befolkningen i skogstrakter utvecklade hemslöjden. Ett gammalt centrum för textilslöjden var Sjuhäradsbygden i södra Västergötland. I Bergslagen och delaer av småland hade metallslöjden större betydelse med tillverkning av järntråd och spik. Hemslöjden var den första typen av industri som man kunnat påstå. Till en början var det bönderna själva som organiserade uppköp av råvaror och försäljning och ibland tog köpmän från städerna rollen som mellanhänder. Varför hemslöjden var viktig för moderniseringen är för att det gjorde att alla inte behövde vara självförsörjande bönder, pga grund av jordbruks överskottet. Det var början till industrialiseringen och gjorde att Sverige hade den arbetskraft som krävs för att starta en fabrik.

Question 28

Ge några exempel på Sveriges första industrier. Varför började utvecklingen i just dessa branscher?

Answer 28

Textiltillverkningen - för att det fanns en inhemsk efterfrågan av konsumtionsvaror. Järnindustrin - Varorna som tillverkades i masugnar och hammarsmedjor var överlägsna mot vad som producerades i England. Järnets andel av den totala exporten minskade dock. Träindustrin - Blev Sveriges viktigaste exportvara. I england fanns ett stort behov av sågade trävaror.

Question 29

Vilka var avsikterna med folkskolan? När genomfördes reformen?

Answer 29

Man ville ge alla grundläggande kunskaper inom läsning, skrivning, räkning, kristendomskunskap och fosterlandskärlek. Dessutom var det ett sätt att inordna de växande skaran av fattiga barn i samhället så att oron och missnöjet inte skulle rubba samhällsordningen.

Question 30

Förklara: Allmänning - Växelbruk - Husaga - Stambana - Ofrälse stånd person -

Answer 30

Allmänning - Mark som alla bönder i en by äger tillsammans. Växelbruk - Man roterar växternas placering varje år i en viss ordning, då slipper man lägga jorden i träda. Husaga - Föräldrar hade rätt att aga barn och tjänstefolk. Stambana - En typ av järnväg Ofrälse stånd person - Person som socialt ansågs ha en högre ställning i samhället , men som saknade representation i något av de två högsta stånden.Person som socialt ansågs ha en högre ställning i samhället , men som saknade representation i något av de två högsta stånden.

Question 31

ämn politiska och ekonomiska skäl som fick svenskar att emigrera till USA, var det USA som lockade?

Answer 31

Religiöst förtryck, medborgarna levde med en präst och länsman i socken, som övervakade deras levnad och tankesätt. Politiskt förtryck Bättre chanser för överlevnad, i USA lockade bördiga jordar och chanser till bra jobb. Svältkatastrofer, bland annat 1868. 1880-talet sjönk spannmålspriserna i europa pga konkurrensen från USA vilket gjorde att bönder emigrerade under 1990-talet var det hög arbetslöshet och strejker vilket gjorde att arbetarklassen emigrerade

Question 32

Vad var utmärkande för snilleindustrierna? Ge exempel och förklara hur de hänger ihop med industrialiseringen i stort.

Answer 32

Ett exempel på en snilleindustri var AB separator, som byggde på att skilja grädde från mjölken. Under decennierna utvecklade företaget en rad produkter för den växande mejeriindustrin. Snilleindustrierna var en av anledningarna att Sverige blev ett framgångsrikt industriland. Företagen kunde snabbt ta till och utveckla ny teknik genom samverkan mellan företagare, uppfinnare och tekniker.

Question 33

På vilket sätt påverkade industrialiseringen jordbruket? Hur påverkade utvecklingen inom jordbruket industrialiseringen?

Answer 33

Industrialiseringen gjorde att reallön ökade. Detta gjorde i sin tur att marknaden växte. Bönderna kunde sälja mer kött och smör till arbetarna och på så sätt kompensera för de sjunkande världsmarknadspriserna på spannmål. Industrialiseringen gjorde också att större gårdar kunde mekanisera sin produktion med hjälp av maskiner. Jordbruket blev effektivt och kunde försörja fler människor samtidigt som industrin expanderade och befolkningen ökade.

Question 34

Förklara: Strejk Kollektivavtal Lock-out Strejkbrytare Svartlistning

Answer 34

Strejk - En strejk är när arbetstagare gemensamt vägrar att arbeta för att sätta press på arbetsgivaren i syfte att förbättra löner, arbetsvillkor eller andra förmåner. Kollektivavtal - Ett kollektivavtal är ett skriftligt avtal mellan arbetsgivarorganisationer eller arbetsgivare och fackföreningar, där villkor för lön, arbetstid och arbetsmiljö regleras för en viss bransch eller arbetsplats. Fackförening - En fackförening är en organisation som företräder arbetstagare och arbetar för att förbättra deras arbetsvillkor, löner och rättigheter genom förhandlingar och stöd. Lock-out - En lockout är när arbetsgivaren stänger ute arbetstagarna från arbetsplatsen som en motåtgärd mot strejk eller för att sätta press i en arbetsmarknadskonflikt. Strejkbrytare - En strejkbrytare är en person som arbetar trots att det pågår en strejk, vilket kan minska strejkens effekt och leda till konflikter med strejkande arbetstagare. Svartlistning - Svartlistning innebär att arbetsgivare eller organisationer för en lista över personer som man inte vill anställa, ofta på grund av att de varit strejkaktiva eller organiserat sig fackligt. Detta är olagligt i många länder.

Question 35

På vilka sätt var folkrörelserna viktiga för utvecklingen mot demokrati?

Answer 35

Det var unikt för att vanliga människor organiserade sig självständigt. Människorna som tog sig till nykterhetslogen, frikyrkan aller folkets hus hade en egen övertygelse om att de ville förändra samhället. Varje medlem hade samma rättigheter och på så vis bröt folkrörelserna mot det omgivande klassamhället. Det här bidrog till en demokratisk kultur. Där hade människor yttrandefrihet och kunde diskutera och kompromissa. Dessutom påverkade rörelserna reformer i samhället, så att de blev mer demokratiskt. Folkrörelserna samlade människor vilket också gjorde att det blev en spridning av idéer och tankar om samhället. Vanliga människor fick en större politisk medvetenhet och medvetenhet om behovet av samhällsförändring och demokrati.

Question 36

Frikyrko, nykterhet och arbetarrörelsen betydde mycket för framväxten av en demokratisk anda i Sverige. Vilken roll spelar de idag, har det vuxit fram några nya folkrörelser?

Answer 36

De spelar en mindre roll idag om vi bortser från vad de har gjort för Sverige under historien. Vi hade inte haft ett lika bra socialt skyddsnät utan arbetarrörelsen och socialismen exempelvis. För några år sedan var BLM-rörelsen stor och rasism mot svarta uppmärksammades. En annan folkrörelse är miljörörelsen. Skillnaden från då är att dagens folkrörelser är löst organiserade och bygger ofta på att sprida budskap på sociala medier för att nå ut till så många människor som möjligt. Sammanfattningsvis har de gamla folkrörelserna fortfarande betydelse för vissa grupper, men samhällets fokus har flyttat till nya frågor, som klimat, jämställdhet och digital frihet. Dessa nya rörelser spelar en central roll i dagens samhällsutveckling och bidrar till att forma morgondagens demokrati.

Question 37

Hur uppstod de olika partierna? Vilka var deras viktigaste frågor? Vilka grupper stödde de sig på? Hur såg de på rösträttsfrågan?

Answer 37

Socialdemokratiska arbetarparti SAP uppstod 1889 och deras viktigaste frågor var allmän rösträtt och åtta timmars arbetsdag. SAP stödde sig på arbetare som ville kämpa för sina arbetsvillkor. Partiet bildades i och med de tidigare årtiondens arbetarrörelse i Sverige. Liberalerna blev ett landsomfattande parti 1900 och allmän rösträtt var också en central fråga inom partiet. Liberalerna hade sin folkrörelse förankring i nykterhets- och frikyrkorörelsen. De fick framförallt sitt stöd från medelklassen. Liberalerna ville med förbättrad utbildning minska klyftan mellan fattig och rik i samhället. De konservativas (högern) viktigaste fråga var att stärka militären. Högern ville främja sammanhållningen kring nationen och det bestående samhället, där var och en visste sin plats. De konservativa ville bromsa utan att helt motsätta sig frågan om allmän rösträtt. De kan acceptera allmän rösträtt så länge reformen garanterar att de förmögna och välutbildade behåller sitt inflytande.

Question 38

Kraven på kvinnlig rösträtt var viktigare inom medelklassen än inom arbetarklassen. Hur kunde detta komma sig?

Answer 38

För arbetarkvinnor låg fokus på att förbättra de direkta livsvillkoren, som bättre löner och kortare arbetstid. Deras kamp var ofta tätt sammanflätad med arbetarrörelsen, och rösträtt sågs som en långsiktig fråga i jämförelse med dagliga överlevnadsbehov. Medan medelklasskvinnor hade ofta bättre ekonomiska förutsättningar, vilket gav dem utrymme och tid att fokusera på frågor om rättigheter och jämställdhet. Rösträtt ansågs viktigt för att påverka och förändra samhällets strukturer och för att få formellt erkännande som likställda med män. Medelklasskvinnor hade generellt bättre tillgång till utbildning och var mer medvetna om politiska och sociala idéer. Genom detta insåg de tydligare vikten av politisk representation som en väg till förändring, både för kvinnor generellt och för deras egen status i samhället. Medelklasskvinnor mötte även ofta en tydlig begränsning i sina könsroller, där de förväntades vara hemmafruar och försörjas av sina män, trots att de hade kompetens och ambitioner utanför hemmet. Rösträtt och tillgång till politiska rättigheter sågs som nycklar till att bryta dessa roller. Arbetarkvinnor, å andra sidan, hade redan en dubbel börda där de förväntades bidra ekonomiskt genom arbete samtidigt som de skötte hem och familj, vilket kunde göra frågan om rösträtt mindre central.

Question 39

Vad menar vi med begreppet parlamentarism? Varför var Sverige vid sekelskiftet 1900 inte parlamentariskt?

Answer 39

Regeringen måste ha stöd av parlamentet för att kunna styra. Det vill säga inte en kung, statschef eller en president. Sverige var inte parlamentariskt för att kungen fortfarande hade makt över regeringen, den var begränsad, men fortfarande inflytelserik. Större delen av Sverige hade fortfarande inte rösträtt, vilket gjorde att riksdagen inte representerade folkets vilja.

Question 40

Vad var bondetåget 1914? På vilket sätt var det brott mot demokratin och parlamentarismen?

Answer 40

Bondetåget 1914 var en demonstration där 30 000 bönder marscherade till Stockholm för att kräva ett stärkt försvar. Detta var ett brott mot demokratin och parlamentarismen för att kungen tog aktivt politisk ställning, där han kritiserade den liberala regeringen under Karl Staaff för dess försvarspolitik, vilket bröt mot principen att monarken skulle vara opolitisk. Regeringen, som enligt parlamentarismen skulle ansvara inför riksdagen, underminerades av kungens agerande, vilket försvagade det demokratiska styret.

Question 41

Under första världskriget rådde brist på livsmedel i Sverige. Vad var orsaken till matbristen? Varför ledde den till så omfattande oroligheter?

Answer 41

Britterna anklagade Sverige för att fungera som mellanhand när tyskarna kringgick den blockad som var en del av ententens krigföring. Därför stoppade britterna nästan helt importen av olja, fotogen, konstgödsel och spannmål till Sverige. 1917 bröt missnöjet ut fullständigt. Året innan hade skörden slagit fel och det var svårt för arbetarfamiljer att få mat för dagen. Varför matkrisen ledde till så omfattande oroligheter kan bland annat ha sin grund i att det drabbade just arbetarklassen som hårdast. Deras situation, som redan innan var hårt pressad, skapade stor frustration. Andra grupper i samhället gynnas dock av kriget. Storbönder och affärsmän exporterade till Tyskland och kunde snabbt skaffa sig stora förmögenheter. Ojämlikheten skapade ilska mot staten och skärpte klass motsättningarna.

Question 42

Hösten 1918 beslutade riksdagen om allmän och lika rösträtt för män och kvinnor. Tidigare hade detta varit omöjligt att genomföra eftersom högern och första kammaren gick emot, varför gick det nu?

Answer 42

Beslutet om allmän och lika rösträtt blev möjligt 1918 på grund av starkt folkligt tryck, revolutionära strömningar i Europa och insikten hos konservativa krafter att reformer behövdes för att undvika social oro. Dessutom skapade samarbetet mellan liberaler och socialdemokrater en politisk majoritet för att driva igenom reformen, medan monarkins inflytande hade försvagats. Reformen speglade tidens breda förändringar mot ökad demokrati och jämlikhet i samhället.

Question 43

Förklara innebörden i följande politiska paroller och begrepp och sätt dem i sitt sammanhang. Penningstrecket - Sverige för svenskarna - En man, ett gevär, en röst - Det befästa fattighuset - I

Answer 43

Penningstrecket - Innebar att männen behövde ha en viss årsinkomst för att tillåtas rösta. Runt 1900 var penningsrtäcket 800 kr och i och med löneökningarna kunde vänstern få majoritet i andra kammaren. Sverige för svenskarna - Under mitten av 1800-talet översvämmades Sverige av billig brödsäd från Amerika. Detta hotade de svenska bönderna. Därför krävdes det skyddstullar. Men köttbönder, arbetarklassen och medelklassen var emot detta. Tullvännerna gick fram med slagorden “Sverige för svenskarna”. En man, ett gevär, en röst - Slangorden inom högern i sverige i början av 1900-talet då allmän värnplikt infördes. Det befästa fattighuset - Inom socialdemokratin i början av 1900–talet menade man på att Sverige var ett befäst fattighus. Arbetarna levde fattigt och orättvisor i samhället var stora. Socialdemokraterna krävde nedrustning för att pengarna skulle gå till sociala reformer för ett mer jämlikt samhälle.

Question 44

Rösträttens införande innebar att nya politiska frågor kom i centrum och att partierna grupperade sig annorlunda än tidigare. Beskriv och förklara.

Answer 44

Efter 1921 kunde man tydligare se framväxten av vänster och höger block i riksdagen. Socialdemokraterna växte kraftigt genom stöd från arbetarklassen och förespråkade sociala reformer. Medan högern samlade stöd från konservativa grupper, överklassen och kapitalägare som motsatte sig omfattande reformer och socialism. Liberalerna blev så kallade vågmästare i riksdagen och kunde i princip bestämma om socialdemokraternas eller högern förslag skulle gå igenom. Den mer radikala grenen av arbetarrörelsen bröt sig loss och bildade Sveriges kommunistiska parti. I och med att bönder och medelklassen fått rösträtt kom nya frågor i centrum, exempelvis frågor som handlade om sociala reformer och jämställdhet.

Question 45

Hur fungerade det politiska systemet under 1920-talet? Varför blev vissa besvikna på demokratin och samhällets utveckling?

Answer 45

Det politiska systemet fungerade i princip som det gör i Sverige idag. I riksdagen satt kommunisterna, socialdemokraterna, liberalerna och högern. Men det var inte någon av parterna som fick majoritet. Mellan 1920 och 1932 var det 9 minoritetsregeringar som hade styrt landet. Eftersom att alla förslag röstades som i riksdagen var det sällan regeringen fick igenom dem de ville. Detta gjorde inte bara att viktiga beslut bromsades utan det blev också möjligt för väljarna att förutse vilken politik ett parti skulle driva utifrån sina program. Varför en del var besvikna på demokratin och samhällets utveckling bottnar sig förmodligen främst i den höga arbetslösheten och missnöjet i samhället. Arbetslöshetsstöden från staten var låga för att folket skulle överväga att ta ett lågbetalt jobb. Arbetarklassen var besviken då överklassen fortfarande hade stor makt och samhället mötte flera problem.

Question 46

Skotten i Ådalen och Kreugerkraschen var två viktiga händelser i början av 1930-talet. Beskriv bakgrunden och vad betydde de för samhället?

Answer 46

Skotten i Ådalen var då militären kommenderades att skjuta mot ett demonstrationståg då 5 personer dödades och 5 skadades. Händelsen väckte protester i hela Sverige. Det var en sorg för arbetarklassen och en symbol för klasskampen. Kreugerkraschen byggde på Ivar Kreuger som till en början med stor framgång byggde ett imperium på tändsticks försäljning. Han finansierade sina affärer på krediter och inversteringar, men när den ekonomiska krisen kom föll tillgångsvärdet snabbt. 1932 begick Kreuger självmord. I och med detta kollapsade banker, investerare och småsparare. Dessutom visade sig att den liberala statsministern tagit emot pengar för sitt parti. Dessa händelser rubbade förtroendet för det politiska och ekonomiska systemet.

Question 47

Sverige drabbades av 1930-talskrisen, vilken var socialdemokraternas recept för att få fart på ekonomin?

Answer 47

Genom ökade statsutgifter vill man stimulera efterfrågan i ekonomin. Om staten startar offentliga arbeten där arbetslösa erbjuds avtalsenliga löner kan arbetslösheten minska och ekonomin återhämta sig. Programmet skulle finansieras med upplåning och skattehöjningar.

Question 48

Vad var kohandeln? På vad sätt bidrog den till att stabilisera situationen i landet?

Answer 48

Kohandeln på 1930-talet bidrog till att stabilisera Sverige genom att förena två partier: Socialdemokraternas och Bondeförbundets. Den markerade början på Sveriges väg mot ett mer välorganiserat välfärdssamhälle och visade på vikten av samarbete för att hantera ekonomiska och sociala kriser. Det politiska läget stabiliserades och människor tilltro till det demokratiska styret.

Question 49

ad var Saltsjöbadsavtalet? Varför var det så betydelsefullt?

Answer 49

Avtalet mellan Svenska arbetsgivareföreningen och LO hade till syfte att förebygga samhällsfarliga konflikter på arbetsmarknaden. Parterna kom överens om att alltid förhandla vid tvister och utfärda varsel inom bestämd tid innan en strejk eller lockout utlöses. I fortsättningen skulle organisationerna centralt ha större kontroll över avtalshandlingarna. Varför avtalet blev så betydelsefullt var för att det skapade en arbetsfred och stabilitet för både företagen och arbetarna. Med minskad risk för konflikt kunde företagen satsa på långsiktig tillväxt och arbetarna fick ökad trygghet. Dessutom ökade respekten för arbetsgivarorganisationer och fackföreningar som ansvarstagande, utan statlig inblandning.

Question 50

Vad innebär folkhemstanken? Hur kritiserades den av de borgerliga partierna? På vilket sätt skilde den sig från exempelvis kommunisternas syn på samhället?

Answer 50

Folkhemstanken, lanserad av socialdemokraterna och beskrev Sverige som ett "hem" där alla skulle bidra och bli omhändertagna, med jämlikhet, trygghet och välfärd i centrum. Staten skulle säkerställa goda bostäder, utbildning och social trygghet för alla medborgare. De borgerliga partierna kritiserade folkhemstanken som ett hot mot individens frihet och företagandets rätt. De menade att socialdemokratins politik riskerade att leda till för mycket statlig styrning och höga skatter. Till skillnad från kommunisterna, som förespråkade ett klasslöst samhälle genom statligt ägande av produktionsmedlen och revolutionära metoder, accepterade folkhemstanken en blandekonomi. Socialdemokratin bejakade samarbete med olika samhällsgrupper snarare än klasskamp.

Question 51

Officiellt var Sverige neutralt genom kriget. Visa på de tillfällen när Sverige bröt mot neutraliteten.

Answer 51

Efter Tysklands invasion av Norge 1940 tillät Sverige tyska trupper att transporteras genom svensk mark och järnväg till det ockuperade Norge. Under kriget exporterade Sverige stora mängder järnmalm till Tyskland, vilket var avgörande för den tyska krigsindustrin. Dessa leveranser var kontroversiella och ansågs indirekt stötta Tysklands krigsinsats Sverige bröt mot sin neutralitet genom att ge stöd till Finland under Vinterkriget (1939–1940) mot Sovjetunionen, exempelvis genom frivilliga soldater och vapen. Staten kontrollerade bokutgivningen, teater och bio för att undvika protester från den tyska ambassaden. Kommunister placerades i speciella arbetsläger för att de ansågs utgöra en fara för rikets säkerhet. Efter kriget kom det fram att svenska säkerhetspolisen också samarbetat med Gestapo och lämnat uppgifter om motståndsmän i Sverige.

Question 52

Trots att Sverige stod utanför kriget påverkas människors vardag. Ge exempel.

Answer 52

För den manliga befolkningen innebar krigsåren långa perioder av militärtjänstgöring. Mer är 1300 svenskar miste livet till sjöss under kriget på grund av bland annat ubåtskriget. Kvinnorna fick ta över många sysslor som traditionellt ansetts som manliga. Försörjnings läget försämrades då handeln begränsades västerut. Samtidigt som några av de kallaste vintrarna kom under krigsåren.

Question 53

Beskriv den politiska situationen efter andra världskriget. Vilket parti dominerade och vilka var de viktigaste punkterna i deras program?

Answer 53

Socialdemokraterna hade tappat en del röster under kriget men vänsterpartiet hade gått starkt fram. Det fanns stöd för en politik med socialistisk inriktning. Arbetarrörelsens efterkrigsprogram innehöll två delar. Den första delen handlade om ekonomisk politik och socialdemokraterna misstrodde det privata näringslivet och menade istället på att införa olika former av statlig styrning. Offentliga arbeten skulle minska arbetslösheten för att Sverige skulle uppnå det som kallades full sysselsättning. Programmets andra del handlar om fördelning av resurser. Programmet flaggade för att det skulle vara ett rättvis fördelning. Bättre pensioner, statliga försäkringar och fler bostäder med rimliga hyror skulle byggas. Alla barnfamiljer skulle få stöd i barnbidrag och reformerna skulle finansieras genom skatterna.

Question 54

Vad menade de borgerliga när de talade om smygsocialisering?

Answer 54

De borgerliga och högern motsatte sig att staten skulle reglera den privata företagsamheten och pratade då om smygsocialisering.

Question 55

Beskriv tankarna bakom den nya sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen. Hur skilde de sig från äldre system och vad var poängen?

Answer 55

Den nya sjukförsäkringen som infördes handlade om att sjukpenningen ökade med stigande inkomst. Detta innebar att den ekonomiska förlusten vid sjukdom blev så liten som möjligt. Detta för att mer välbeställda grupper i samhället inte skulle teckna privata försäkringar för att slå fast sina levnadsstandarder. De skulle samtidigt bli mer intresserade att finansiera ett trygghetssystem för dem som hade de sämre ställt.

Question 56

Hur finansierades välfärdsreformerna?

Answer 56

Genom skatter. Ju högre inkomst man hade, desto högre andel skatt betalar du.

Question 57

Vad menade tingsten med ideologiernas död?

Answer 57

Han menade att det inte längre finns några avgörande skiljelinjen i svensk politik. De olika partierna representerade bara olika tekniska lösningar för att nå ett mål som alla i grunden var överens om.

Question 58

Vad innebar den nya enhetsskolan? Hur fungerade det äldre systemet? Vad var tankarna bakom reformen?

Answer 58

Det äldre skolsystemet byggde på 7 obligatoriska skolår. I fjärde, femte eller sjätte klass delades barnen upp för de som bara skulle gå de obligatoriska åren och de som skulle läsa vidare. Enhetsskolan innebar 9 obligatoriska grundskoleår som alla läser tillsammans. Det var en allmän förstärkning av utbildningssystemet. Det moderna samhället kräver högre kunskapsnivåer. Skolan skulle också bli ett instrument för att överbrygga klassklyftorna och stärka demokratin.

Question 59

Vad var miljonprogrammet? Hur hänger de samman med samhällets utveckling under 1960?

Answer 59

Under 10 år byggdes årligen 100 000 lägenheter. Genom att bygga i stor skara skulle kostnaderna hållas nere och jämfört med de gamla arbetarkvarteren fick de nya bostäderna hög standard. Under 60-talet växte ekonomin och levnadsstandard. På så vis hänger även de nya bostäderna ökade standard ihop med samhällets utveckling. Det speglade det växande välfärdssamhället.

Question 60

Vad gäller inrikespolitik talade Olof Palme och demokratisering i tre steg. Förklara. Hur kunde han gå till val på en så vänsterinriktad politik?

Answer 60

Han menade att Sverige genomgått två av stegen till demokratisering: Rösträtten och välfärdsreformerna efter kriget. Det tredje steget var att fackföreningarna genom olika lagförändringar fick en starkare förhandlingsposition. Människorna under denna tiden verkade ha samma, mer vänstervridna tankesätt, likt Palme. Människor var kritiska mot kapitalismen och arbetarnas missnöje med den högt uppdrivna arbetstakten bröt fram en rad vilda strejker. Detta medverkade till att socialdemokratin blev radikalare och på så sätt kunde Palme också gå till val med en så vänsterinriktad politik.

Question 61

Hur ser den djupare konflikt ut som finns i det svenska 1500-1700-tal samhället?

Answer 61

Den grundläggande konflikten rörde maktfördelningen mellan kronan och adeln. - Adeln: Växte sig stark under stormaktstiden tack vare privilegier och kontroll över stora gods och gårdar, ofta genom förlängningar. Adelns makt hotade kronans kontroll över resurser och statsapparaten. - Kronan: Behövde stärka centralmakten för att finansiera krig och styra riket effektivt. Kungarna ville minska adelns självständighet och återföra resurser till staten. - Bönderna: Utgjorde majoriteten av befolkningen och pressades hårt av skatter och krig. De hamnade ofta i kläm mellan kronan och adeln.

Question 62

Karl XI försökte lösa den – hur då?

Answer 62

-Kungen återkrävde stora delar av den jord som tidigare förlänats till adeln. Detta stärkte statens ekonomi och minskade adelns makt. Jord och inkomster gick tillbaka till kronan, vilket gjorde staten mer självförsörjande. - Införandet av envälde: Vid riksdagen 1680 stärkte Karl XI sin makt och införde ett kungligt envälde, där han själv kontrollerade beslutsfattandet. Adelns inflytande över politiken reducerades kraftigt, och byråkratin effektiviserades. - Stärka böndernas roll: Karl XI lät bönderna behålla en större del av sin jord, vilket skapade ett visst stöd för kungen och bidrog till en stabilare samhällsstruktur. - Resultat: Karl XI löste konflikten tillfälligt genom att stärka centralmakten och minskade adelns självständighet. Detta lade grunden för en starkare stat, men det innebar också att makten koncentrerades till kungen och att adelns missnöje växte. Modellen var dock kortlivad, och efter Karl XII:s död 1718 återgick Sverige till en mer maktdelad struktur i frihetstiden.

Question 63

Vilken är innebörden av DCA-avtalet?

Answer 63

DCA-avtalet (Defence Cooperation Agreement) mellan Sverige och USA innebär att amerikanska styrkor får rätt att använda 17 svenska militärbaser och övningsområden. USA ges tillgång till dessa för bland annat lagring av vapen, utan att Sverige kan kontrollera deras användning. Dessutom ska amerikansk lag gälla för amerikanska medborgare på dessa baser. Avtalet tjänar USA:s strategiska och militära intressen och är inte direkt kopplat till Sveriges försvar eller Nato. Kritiker menar att avtalet kan påverka Sveriges självständighet och kräver mer transparens och medborgardebatt.

Question 64

2. Hur bra är interpellationen (nedan) som historisk källa?

Answer 64

Interpellationen har värde som en historisk källa eftersom den representerar en samtida politisk reaktion på DCA-avtalet och speglar debatten om svensk säkerhetspolitik. Den erbjuder insikt i Elsa Widdings och hennes partis (Sverigedemokraternas) perspektiv på avtalet och de frågor som anses viktiga i debatten. Dock bör interpellationen läsas kritiskt; den är en politisk text med syfte att påverka, vilket kan innebära selektivt urval av information eller en vinklad framställning. För en mer balanserad bild behöver fler källor, till exempel analyser från experter eller officiella regeringsdokument.

Question 65

Historierna har pekat på olika orsaker bakom den svenska krigspolitiken under stormaktstiden. Hur förklarades krigen i samtiden? Hur har senare forskare förklarat dem? Hur kom det sig att Sverige var så framgångsrikt?

Answer 65

I samtiden förklarades krigen som ett försvar av protestantismen och rikets ära. Senare forskning pekar på ekonomiska motiv och maktbalans i Europa. Framgångarna berodde på stark militär ledning, innovativa strategier och Sveriges geografiska fördelar. Även andra stormakternas svaghet under denna tid, t.ex Ryssland och Tyskland.

Question 66

Under stormaktsväldets framväxt stärkte adeln sin ställning, både politiskt och ekonomiskt. Hur gick det till vilka som förlorade på krigen?

Answer 66

Adeln stärkte sin makt genom att få jord och privilegier i utbyte mot krigstjänst. De dominerade även förvaltningen och riksrådet. Bönderna och invånarna i erövrade områden var de som förlorade mest, då de drabbades av höga skatter, tvångstjänstgöring och plundring.

Question 67

Man kan säga att adeln bidrog till bygget av en stark stat. Man kan också säga att adelns stärkta ställning bidrog till att den ekonomiska grunden för staten underminerades. Förklara.

Answer 67

Adeln bidrog till en stark stat genom sin roll i krigsorganisationen. Samtidigt försämrades statens ekonomi av adelns skattefrihet och stora jordegendomar, vilket tvingade staten att senare genomföra reduktionen.

Question 68

Karl XI genomförde flera viktiga reformer. Vilka problem löste de?Vem vann och vem förlorade på dem?

Answer 68

Karl XI löste ekonomiska problem genom reduktionen, som gav tillbaks jord från adeln till staten, och genom indelningsverket, som effektiviserade armén. Vinnarna var kungen och staten, medan adeln och bönderna förlorade privilegier och fick ökade belastningar.

Question 69

Förklara följande: Westfaliska freden (1648) Tåget över Bält (1658) Skattefrälsejord Reduktionen Indelningsverket Slaget vid Poltava (1709)

Answer 69

Westfaliska freden (1648) gav Sverige territorier i norra Tyskland och stärkte dess stormaktsstatus. Tåget över Bält (1658) var ett fälttåg mot Danmark och ledde tillslut att Danmark förlorade Skåne, Blekinge och Halland. Skattefrälsejord var adelns skattefria egendom, vilket minskade statens inkomster. Reduktionen var en politisk insats av Karl XI som återförde jord till staten och stärkte ekonomin. Indelningsverket skapade en effektiv armé genom bondesamhällets vilja att strida. Slaget vid Poltava (1709) var Sveriges stora militära förlust som markerade stormaktstidens slut.

Question 70

Vilka var de viktigaste folkrörelserna, vad var deras mål, vad förenade dem och vad skiljer dem åt?

Answer 70

Frikyrkorörelsen - Obligatoriskt för alla att vara medlem i kyrkan och delta i dess aktiviteter. Religiösa sammankomster utanför kyrkan var förbjudna. Målet var att bilda fristående församlingar. Detta var även ett steg på vägen för individen att frigöra sig från auktoriteten och religionsfriheten. Nykterhetsrörelsen - Svenska folket, speciellt männen, drack mycket starksprit. Detta var en del av den sociala misären och rörelsen menade att om man får bukt på alkoholismen kommer flera problem lösas. Nykterhetslogerna skapade ett socialt alternativ till krogen. Arbetarklassen - Arbetarna hade dåliga arbetsvillkor och löner. Socialistiska tankar väcktes i samhället. Socialistiska föreningar och fackföreningar bildades runt om i landet. Målet med arbetarrörelsen var att förhandla och sluta avtal med arbetsgivaren. Rörerlserna hade gemensamma drag som grundade sig i social förändring och individens frigörelse. Folkrörelserna utvecklade också demokratiska metoder genom möten, omröstningar och samverkan, vilket var avgörande för Sveriges utveckling mot demokrati. Det som skiljer de åt var deras mål och fokusområden .Arbetarrörelsen var starkt ideologiskt färgad av socialism, medan nykterhetsrörelsen och frikyrkorörelsen ofta hade moraliska eller religiösa motiv.

Question 71

En viktig sida av Sveriges industrialisering är förnyelsen av basnäringarna. Vad grundar sig denna på?

Answer 71

Gamla svenska näringar baserades på malmen och skogen. Basnäringen förnyades och utvecklingen gjorde att nya industrigrenar sköt fart. Inom järnindustrin ökade exporten kraftigt av stål och smidesjärn. Den nya tekniken för kemisk framställning av pappersmassa ur träfiber öppnade nya möjligheter för skogsindustrin.

Question 72

Beskriv alternativen i pensionsstriden på 1950-talet, vem vann?

Answer 72

1 - Socialdemokraterna ville ha en allmän tjänstepension som finansierades genom att arbetsgivarna betalar in avgifter för sina anställda till statliga fonder. 2 - Bondeförbundet ville höja folkpensionen och ge den enskilde möjligheten att därefter teckna en frivillig tilläggsförsäkring. 3 - Högern menar att pensionsfrågan skulle lösas genom frivilliga avtal mellan arbetsgivare och anställda och fonder som administreras av företagen. De var emot statens inblandning. Efter ett par omrösningar, fick Socialdemokraterna som dem ville och en allmän tilläggspensin infördes.

Question 73

Varför var Sverige inte en demokrati i slutet av 1800-talet och hur styrdes landet?

Answer 73

Sverige var inte en demokrati eftersom politiskt inflytande var begränsat till en liten del av befolkningen. Rösträttsystemet var baserat på inkomst och förmögenhet. Kvinnorna utestängdes helt. Landet styrdes genom ett tvåkammarsystem som ersatte ståndsriksdagen. För att kunna väljas till riksdagsman i första kammaren behövde man ha en stor förmögenhet. Hälften av ledarmöterna i första kammaren var adelsmän. Medan andra kammaren valdes av en större men fortfarande begränsad väljarbas, självägande bönder dominerade. Tvåkammarsystemet avspeglade inte allt folkets vilja och kungen hade fortfarande hade betydande makt. Bland annat utsåg kungen sina regeringar utan att ta hänsyn till majoritetsförhållanderna.

Question 74

Sammanfatta Olof Palmes syn på Sveriges plats i världen.

Answer 74

Olof Palme ansåg att Sverige kunde spela en sjävständig roll på den internationella arenan och hävda de små staternas intressen. Han menade att koloniernas frigörelse gjorde det möjligt att driva en sådan politik.

Question 75

Varför var daghemsfrågan så viktig för kvinnorörelsen under 1970-talet? På vilket sätt ökade jämlikheten under årtiondet?

Answer 75

Daghemsfrågan var viktig för kvinnorörelsen under 1970-talet för att möjliggöra för kvinnor att kombinera arbetsliv och familjeliv. Genom krav på fler daghem kunde kvinnor komma ut på arbetsmarknaden, vilket ökade deras ekonomiska oberoende och makt. I och med daghemsuttbyggnaden på 1870 talet kunde fler kvinnor komma ut i arbetslivet. Även löneskillnader mellan män och kvinnor minskade, trotts att det fortfarande fanns skillnader. 1974 införder okså föräldrarförsäkring som innebar 6 månader betald ledighet, vilket därefter ledde till den så kallade pappaledigheten som bara fadern kunde få ut. När kvinnorna började kunna stå på egna ben ekonomiskt öppnades vägen för att förändra förhållandet mellan könen. Frågor som rör jämnlikhet lyftes fram i samhälldebatten.

Question 76

Vad menar vi med begreppet gröna vågen och vilket parti gynnas?

Answer 76

Den gröna vågen under 1970-talet handlade om att alltfler människor reagerade på mlijöförstöringen och människor tog naturen, landet och småskaligheet i beaktning. Centerpartiet gynnades, då deras ledare Thorbjörn Fälldig vann röster genom att förespråka förnybara energikällor som kunde ersätta kärnkraften.

Question 77

Hur försökte den borgerliga regeringen möta 1970-tals krisen och vad blev konsekvenserna?

Answer 77

Den borgerliga regeringen försökte dämpa krisen genom statliga subvensioner till de drabbade brancherna. De devalderade kronan för att hålla uppe industrins konkurenskraft. De höga statliga utgifterna ledde också till ett underskott i budgeten- En allt större dek av sjatteinkomsterna måste därför användas för att betala rönta på stadsskulden.

Question 78

Vad handlade fondstriden om? På vilket sätt innebar det en omsvängning i svensk politik?

Answer 78

Det handlade om att alla företag skulle tvingas avsätta en del av sina vnster till fonder som fackförreningarna skulle styra över. Ur det borgerliga synvinkeln ansågs detta som ett försök till socialistik omvanlig av samhället. Protersterna mot löntagarfonderna innabar en omvänding i svenk politik som förespråkade provat företagsamhet och egen karriär. Til följd blev moderaterna det största partiet.

Question 79

2. Ett sätt att undersöka svaret på frågan ”hur blir man rik i Sverige idag?” redovisas i Tabell 11. Hur blir man rik i Sverige idag? Vilka konsekvenser kan det ha?

Answer 79

Tabell 11 visar att arv är den vanligaste källan till rikedom. En dryg tredjedel av sveriiges har blvit miljardärer genom arv. Även andra brancher som finans, handeö och IT har också varit grunden till förmögenheter för personer i Sveigre. framgångsrika entreprenörsdrivna verksamheter är en del av förmögenhetskällorna, men den är inte lika vanlig som at ärva kapital. Konsekvenskerna av att den främsta aledningen till rikedom är arv bild att det kan förstärka klassskillnader i och med att arv ofta går genom familjer. Dessutom är det möjligt att det bidrar till att färre personer kämpar hårt för att skapa framgångsrika företag som kan utvecka sverige om man lever i ett land där hårt arbete och prestation inte verkar löna sig. En anna tänkbar konsekvens av att arv är den främsta förmögenhetkällan är att ekonomisk makt kan koncentreras till ett fåtal familjer som kan påverka samhällets ekonomi och sociala utveckling till ett visst håll. I grund och botten handlar detta om orättvisa i samhället. Din ekonomi beror på många sätt hur dina förändrar eller familjen har det ställt. Det hanlar inte om hur mycket du kämpar eller utbildningen du har, vilket kan komma att stoppa utvcklingen i samhället.

Question 80

Kan texterna i antologin (t ex denna text Inledning) vara tendentiösa och samtidigt ändå vetenskapliga?

Answer 80

Ja, texter i en antalogi kan vara tendensiösa och samtidigt vetenskapliga. Om en text presenterar en analyseller ett perspektiv men samtidigt grundar sig i fakta och välgrundade argument, kan den betraktas som vetenskaplig.

Question 81

Palmemordet och Estoniakatastrofen – kan man hävda – är tecken på att Sverige förändrats: hur då?

Answer 81

Både Palmemordet och Estoniakatastrofen kan tolkas som exempel på en utveckling där Sverige gått från att vara ett land präglat av förtroende och säkerhet till en mer komplex och sårbar verklighet. Palmemordet (1986), där en sittande statsminister mördades utan att gärningspersonen fällts, utmanade den svenska självbilden av trygghet och ordning. På samma sätt kan Estoniakatastrofen (1994), där 852 människor dog utan att någon tydligt ställts till ansvar, ses som en signal på brister i myndighetsutövning och ansvarstagande.

Question 82

En viktig förändring är den svenska utrikespolitiken: hur har den förändrats?

Answer 82

Tidigare låg fokus på neutralitet och avhållande från stormaktspolitik, vilket varit en konstant sedan Napoleons tid. Men denna traditionella linje har gradvis ersatts av ett mer aktivt engagemang på den internationella scenen. EU-medlemskapet (1995) markerade en förändring i Sveriges sätt att interagera med omvärlden. Sverige gick från att vara en observatör till att bli en aktiv deltagare i internationella frågor. Bland annat anslutningen till NATO understrycker denna utvecklingen.

Question 83

Ange tre faktorer som låg till grund för den svenska stormakten. När var denna period?

Answer 83

Perioden var ca 1611-1718 De tre faktorerna var: En stark statsmakt: Från bröjan var det Gustav Vasa och hans tre söner som bygger upp den svenska staten. Böndernas makt: De har större makt och är repersenterade i ståndsriksdagen. Detta gynnar landets stabilitet. Naturtillgångar: Resurser som järnmalm och trä gynnade sveriges militära och ekonomiska styrka vilket är en förutsättning för att vi blev en stormakt. Maktvaccum: Till exemepel var Ryssland ganska svaga.

Question 84

Varför ”måste” den svenska stormakten – till slut – gå under?

Answer 84

Den svenska stormakten gick under på grund av: - Ekonomisk utmattning: Ständiga krig tömde rikets resurser, och den lilla befolkningen kunde inte upprätthålla stormaktens krav. Kort sakt var den svenska ekonomin för liten. Medan landets utbredning blev för stor.

Question 85

Redogör för Sveriges historia 1500-1700 med diagrammen s 171

Answer 85

I början av 1500-talet ägdes en stor del av sveriges mark av självägande bönder. Resten av marken var fördelad mellan främst krykan och adeln. Medan bara en liten del tillhörde staten. Under århundradet flrlorade kyrkan den så kallade kyrkohemman som gick till staten istället. Detta tack vare att en starkare statstat växte fram pga bland annat Gustav Vasa som kom till makten och menade att staten skulle förvalta kyrkans rikedommar. Men under 1600-talet minskade skattehemman medan frälsehemman växte mycket, då även adelnfick mer makt. På 1700 talet var fördelningen av mark lika mellan kronan, skatte och frelsehemman som ägdes av staten, självägande bönder respektive adeln.

Question 86

För att en industriell revolution ska inträffa i ett land måste vissa nödvändiga faktorer vara för handeln. Vilka saknas i Sverige under 1700-talet?

Answer 86

- Kapital: Det fanns begränsat med investeringskapital för att bygga industrier. - Arbetskraft: Befolkningen var fortfarande bunden till jordbruket, och det saknades en urban arbetskraft. - Energi/råvaror: Fanns - Avsättning/marknad: Fanns - Instutioner/”miljö”: (saknades)

Question 87

Hundra år senare (1800-talet) fanns alla faktorer – hur hade det gått till?

Answer 87

- Kapital: Svenska staten tog lån från GB - Arbetskraft: Skiftet och jordbrukets förändringar frigjorde arbetskraft, - Instutioner: 1865 avskaffandet av ståndsriksdagen.

Question 88

Under 1700-, 1800-talen ersätter en mäktig grupp en annan mäktig grupp: vilka är dessa två olika härskar klasser?

Answer 88

- Den gamla härskarklassen: Adeln, vars makt byggde på jordägande och privilegier. - Den nya härskarklassen: Handel och indusrtri-män(kapitalister och industriägare), som fick makt genom handel, industri och investeringar.

Question 89

Vilken är den yttersta orsaken till att den nya härskar gruppen ”vinner”?

Answer 89

Den nya klassen vinner för att de har beslydligt större potential, i och med större ekonomisk makt samt inflytande.

Question 90

Redogör för hur konflikten om energin i Sverige vid 1700-talets mitt ser ut. Hur slutar den?

Answer 90

Konflikten om energi grundade sig i skogens användning. Ekonomin var beroende av skogen i och med att produktionen av träkol var nödvändigt för järn och stålproduktionen samt jordbruket. Medan skogen också behövdes till ved. Konflikten löstes bland annat i att staten började reglera skogsavverkningen för att säkra tillgången. Kompromisser och regleringarna gynnades framförallt järnindustrin i och med att de var en central del i den svenska ekonomin. Bönderna fick också en viss säkerhet av regleringarna.

Question 91

Författaren är kritisk till hur Stockholms blodbad framställs av historikerna idag. Hur ser hennes kritik ut?

Answer 91

Hon kritiserar att historiker fortfarande sprider Gustav Vasas propagandabild som förenklar händelserna och ignorerar modern forskning.

Question 92

Författaren är kritisk till hur Stockholms blodbad framställs av historikerna idag. Vilka kan orsakerna vara, enligt Skantze?

Answer 92

Rädsla för kontroverser, önskan att upprätthålla nationella myter, och svårigheten att nyansera berättelser i en tid av förenkling.

Question 93

Vad kan vi enligt Skantze få syn på i dagens värld om vi använder det som hände för 500 år sedan ”som en spegel”?

Answer 93

Skantze ser likheter mellan dåtidens och nutidens maktstrukturer, t.ex. finanssektorns inflytande, propaganda via informationsspridning, och hur teknologiska skiften som tryckpressen och internet formar samhällen och opinioner.