Hjärtsjukdomar Flashcards
(59 cards)
Symtom vid hjärtsjukdomar, det görs en anamnes där följande bör uppmärksammas.
Bröstsmärtor som beskrivs efter kvalitet, lokalisation, varaktighet och eventuellt förekomst av utlösande faktorer.
Smärtans kvalitet, är den tryckande kramande, brännande och utstrålande.
Smärtans lokalisation - Centralt under bröstbenet, i halsgropen och upp emot käkarna, lokaliserad i en axel (vanligen vänster och utstrålar emot armen och nedåt i handen. Kan också sitta i nedre delen av epigastriet.
Smärtans varaktighet - Bröstsmärtor kan komma plötsligt 1 minut, för att därefter antingen öka eller avta. Om smärtan är konstant kan hjärtinfarkt misstänkas. Vid avtagande/långdragen smärta kan det vara annan hjärtsjukdom t.ex. aortaaneurysm, lungemboli, esofagit (matstrupsinflammation), eller esofagusspasm (muskelsammandragningar i matstrupen).
Smärtutlösande faktorer vid hjärtsjukdom
Vid låg fysisk ansträngning - kranskärlssjukdom är i instabilt läge
Vid konstant likvärdig ansträngning - Ansträngning vid trappor etc innebär stabilt sjukdomsläge.
Vid en allmän undersökning vid hjärtsjukdom, vad gör du då?
1: Är patienten påverkad? Förekomst av smärta, ångest, oro illamående eller andfåddhet. Kolla även efter eventuellt ödem, helsvenskas eller cyanos.
2: Hur är pulsen? Bedöms beträffande frekvens och fyllighet.
3: Blodtrycket. Lågt blodtryck - Tecken på svår hjärtsvikt eller utveckling av chock.
Högt blodtryck - Täck på takykardi, oro och ångest. Kan förekomma vid hyperintensiv kris som om patienten inte följt sin medicinering eller om blocdtrycksmätningen har försämrats på annat vis. Högt blodtryck ökar belastningen på hjärtat och kan utlösa hjärtsvikt.
4: Ödemförekomst - Perifera ödem förekommer vanligen på nedre extremiteterna.
5: Kroppsvikt, är viktigt vid hjärtsjukdom. Ska registreras vid ankomst och efterföljs under behandlingen.
6: Förekomst av halsvenstas. Iakttas i gropen ovanför bröstbenet och upp längsmed halsen. Vena jugularis är oftast utspänd, vilket talar för ett ökat intertorakalt tryck eller ökat tryck i lungorna.
Ischemisk hjärtsjukdom innebär?
Blodflödet är försämrat i någon eller några delar av kranskärlen. Blodtillförseln för myokardiets syrebehov räcker inte till, varpå myokardischemi uppstår.
Myokardischemi, när uppstår det?
Uppstår när det är obalans mellan hjärtmuskulaturens aktuella syrebehov och tillförsel.
Vad är angina pectoris?
Är ett symtom på myokardischemi i samband med ansträngning. Då blodflödet reducerats till mindre än hälften uppträder angina pectoris redan vid vila.
Myokardischemi?
Kan föreligga utan tydliga symtom och kallas för tyst ischemi. Kan uppkomma som: Kärlkramp Hjärtinfarkt Hjärtsvikt Arytmi Plötslig död
Riskfaktorer för hjärtsjukdom delas in i opåverkbara och påverkbara faktorer
Opåverkbara faktorer är: Ålder Manligt kön Tidig menopaus (sista menstruation) Ärftliga faktorer
Påverkbara faktorer: Rökning Hypertoni (höjt blodtryck) Diabetes Övervikt Insulinresistens Lipidrubbningar Fysisk inaktivitet Psykosociala faktorer
Kvinnor har delvis ett skydd med ischemisk hjärtsjukdom på grund av östrogen. de drabbas främst i samband med relationsstress och män drabbas främst på grund av stress i arbetsliv, ekonomiska problem och brist på kontroll.
Vad innebär angina pectoris?
Akuta bröstsmärtor orsakat av obalans mellan hjärtmuskulaturens aktuella syrebehov och syretillgång.
Myokradiets behov av syre och tillgång förändras av olika anledningar:
Ateroskleros
Kraftig ansträngning
Övriga orsaker ex. svår infektion.
Finns olika former av angina pectoris
Stabil angina pectoris= Kärlkrampsbesvär som förekommit under minst 3 månader utan tecken på försämring. Bakgrunden är främst eller flera lokaliserade stenoser i kranskärlen.
Instabil angina pectoris= Kan förgå utveckling av hjärtinfarkt. Nydebuterad och lättutlöst angina pectoris med ökad smärta. Kan uppträda i vila utan föregående ansträngning.
Effortangina= Ansträngningsangina som utlöses av ansträngning, kyla, blåst, stora måltider eller psykologisk påfrestning. Minst ett av kranskärlen är förträngt av plack. Ökat syrebehov i kyokardiet som inte kan förses.
Spasmangina= Viloangina som utlöses oregelbundet, även under vila, ofta nattetid, som orsakas av syrebrist utan ökat syrekrav. Beror på tillfällig kärlväggsspasm.
Köldangina= Provoceras av kyla och rå, fuktig väderlek med ansiktet som utlösande kroppsdel.
Blandangina= Attackerna av angina pectoris växlar i frekvens och svårighetsgrad då inslag av ansträngningsangina och spasmangina förekommer.
Postprandial angina= Angina pectoris som uppträder efter stora måltider då cirkulationen koncentreras till bukens organ.
Symtom på angina pectoris av olika slag
Bröstsmärta är det vanligaste symtomet och kan upplevas på olika sätt.
Ett band över bröstet, bröstet trycks ihop, kniv borras genom bröstet. Vanligaste med smärta som börjar bakom bröstbenet som därefter utstrålas i vänster arm eller upp emot halsen, ryggen eller båda armarna.
Smärta för kvinnor - Ryggont, andnöd eller stramande känsla i käkarna och utlöses främst under vila medan hos män i samband med ansträngning. Alla upplever dock inte smärta. Ångest och lufthunger kan vara symtom.
Varför är anamnesen viktig?
För att fastställa rätt diagnos eftersom bröstsmärtor kan ha många olika orsaker. Man analyseras smärtans lokalisation, utstrålning, karaktär, varaktighet och eventuell förekomst av andnöd, ångest eller illamående. Samt provocerande eller lindrande faktorer.
Diagnosen kan bestå av
Vilo-EKG - Kan vara normalt vid angina.
Arbets-EkG - Viktigt för att fastställa diagnosen. Vid undersökningen noteras vid vilken belastning patienten måste avbryta arbetet pga subjektiva besvär (smärta eller andfåddhet)
Bandspelar-EKG - Vanligtvis under ett dygn
Koronarangiografi - Info om kranskärlens utseende och ev aterskleros i kärlen.
Angografi - kranskärlröntgen.
Differentialldiagnos= Kan vara viktigt då bröstsmärtor kan ha olika bakomliggande orsaker. Andningskorrelerad smärta kan bero på pneumoni (lunginflammation), lungemboli, eller pneumotorax. Rörelsekorrelerad smärta kan bero på revbensfraktur och retrosternala smärtor på grund av matstrupen såsom esofagit eller hiatusbråck.
Medicinsk behandling består av:
1= Nitroglycerin ger snabb symtomlindring då medicinen skapar kranskärlsdilation(vidgning). Då reduceras det venösa återflödet och därmed minska belastningen på hjärtat och det diaboliska blodtrycket sänks. Finns som spray, plåster, sublinguala resoritabletter, buckaltabletter som läggs mot kindens slemhinna.
2=Acetylsalicylsyra motverkar trombocytaggregation. ASA i låg dos ges till alla som har besvär med angina pectoris. ASA ser till arr trombosyter inte aggregerar till aterosklerosiska plack i kranskärlen, vilket reducerar risken för infarktuppkomst. VAR UPPMÄRKSAM FÖR BIVERKNINGAR I FORM AV BLÖDNING FRÅN MAG-TARMKANALEN.
3= Betablockare - Reducerar hjärtats energiförbrukning genom att sänka blodtrycket och pulsfrekvens. Minskar risken för kärlkramp
4= Kalciumagonister - Vidgar blodkärlen i ic´schematiska myokardområden. Sänker blodtrycket, vilket minskar belastningen på hjärtat. Ex. på läkemedel är diltiazem och cardiezem.
5= Lipidsänkande statiner vilka stabiliserar instabila plack i kranskärlen. Även inflammationshämmande.
Icke medicinsk behandling, vad består det av?
God info till patienten om sjukdom, medicinsk behandling, (minutsnabb nitro och anfallsprofylax), och läkemedelsbiverkningar.
TOBAKSTOPP!!!!
Reducera negativ stress
Ökad fysisk aktivitet
Kostförändringar, mindre mättat fett och kolesterol, öka intag av enkelomättat fett.
Instabil angina pectoris innebär?
Plötsligt försämrad stabil angina pectoris med smärtor som provoceras vid mindre ansträngning än tidigare eller med kraftigare smärta med högre och ibland även med smärta i vila.
I regel tillkommit nya förändringar i kranskärlen som spasm eller rupturerade plack.
Symtom= Kan uppleva samma symtom som vid hjärtinfarkt men smärtorna kan kuperas genom att inta nitroglycerin. Vid instabil återkommer dock smärtorna i regel och situationen upplevs mer hotfull. Patienten bör snabbt uppsöka sjukhus, vanligen med ambulans. övervakning och diagnostik sker på samma sätt som vid hjärtinfarkt.
Diagnos= Kontroll av troponin och andra myokardskademarkörer.
EKG vid instabil -> ST-sänkningar och eller T-vågsförändringar i de EKG-avdelningar som motsvarar det område som är ischemiskt.
Akut eller subakut koronarangiografi övervägs för specifik diagnos av kranskärlsförändringen.
Behandling= Stor rik för att utveckla hjärtinfarkt
Övervakning sker på HIA-avdelning och behandlingen är densamma som vid NSTEMI. Behandling startar i ambulansen.
Vad är en hjärtinfarkt?
Innebär den plötsliga syrebristen i myokardiet medfört skadlig ischemi som orsakat irreversibel nekros av hjärtmuskelceller.
Orsaker till hjärtinfarkt?
Blodkärl med ateroskleros har hård plack i kärlväggen, vilka kan bli inflammerade, bli bristningsbenägna och kan spricka. Sker i följande steg:
1: En skada uppkommer på kranskärlet endotlceller.
2: Plackväggens underliggande bindväv blottas och där startar trombocyterna en reparationsprocess. Dessa blir kladdiga och då bildas en liten trombos.
3: En spricka uppstår i plakett och blod läker in som då möter upplagrat fett, kolesterolkristaller och fettrika celler.
4: Endotelceller och trombocyter frisätter vasoaktiva substanser som utlöser spasm i det lokala kranskärlsavsnittet, vilket orsakar lokal myokardischemi.
5: Ischemi förklarar orsak till den celldöd som uppkommer i kyokardiet - dvs hjärtinfarkten.
Utan plackbristning - I kranskärlsavanitt kan vasoaktiva substanser skapa sådan kraftig vasospasm att detta förorsakar infarkt. Detta kan uppstå i samband med ökat hjärtarbete såom hög stress, feber, grav anemi eller plötsligt blodtrycksfall. Beror mycket på graden av kärllocklusion och längden kärlspasmen pågår samt trombonens storlek.
STEMI och NSTEMI är två typer av hjärtinfrakt.
STEMI
ST-höjnings infarkt uppkommer om plackbristning och trombos inträffar centralt i ett större kranskärl. Kärlets blodflöde stängs av helt och ingen effektiv kolleteralcirkulation från andra mindre kärl går att etablera. Mykordcellerna som är beroende av blodflödet blir skadade och nekrotiserade.
På EKG visas en ST-höjning i de avdelningar som motsvara området där infakten uppkommit. Förlis av R-vågen vid ett senare skede.
Uppkomst av s.k. patologisk Q-våg som är bredare och djupare än en normal Q-våg, innebär att död neurotisk myokardvävnad finns i hela hjärtmuskelns tvärsnitt, ks transmural hjärtinfarkt. Uppkommer vid ett senare skede.
NSTEMI
Icke ST-höjnings infarkt Nstemi. Aterosklerotiskt plack utvecklas i ett kranskärl men ett visst blodflöde kvarstår. Ingen transurmal infarkt utvecklas. Cellnekrosen begränsas istället till att omfatta enbart celler i det inre myokardiets vägg. Kallas för subendokardiell hjärtinfarkt.
På EKG visas: Ibland ST-sänkning inom det ischemiska området och ofta en negativ T-våg. ST-sänkning uppkommer pga ischemi i myokardiets tvärsnitt inom det drabbade området.
Symtom= Bröstsmärtor, plötsligt påkommet ihållande obehag, tryck eller smärta i bröstet under vila eller vid ansträngning.Utstrålande eller diffusa, ibland så svåra att de upplevs outhärdliga. Smärtan kan spridas mot vänster arm, upp i nacken upp mot underkänna eller ut i ryggen mellan skulderbladen. Akut andnöd, feber, ångest, illamående, kallsvettig, andfåddhet mer framträdande än smärtan, svaghetskänsla, svimning, tyst hjärtinfarkt (inga symtom syns endast på EKG.
Diagnos på NSTEMI
Ställs med ledning av symtom, EKG och laboratorieanalyser:
Typisk utveckling och bröstsmärtorna
Typiska EKG-förändringar
Infarktenzymer i serum
Troponinerna T och I läcker till blodet från skadade myokardceller och kan mätas i serum. Enzymerna följs för diagnostik och bedömning av infarktens storlek.
Förhöjd CRP
Övriga labanalyser: elektrolytstatus både hypo och hyperkalemi medför ökad risk för arytmiuppkomst, liksom avvikelser i kalciumvärden.
Leverstatus förhöjt.
Behandling vid infarkter
Alla patienter EKG-moniteras under första dygnet beträffande. Arytmiuppkomst Ischemiepisoder Puls och blodtryck Pulsoximeter Dryck och urinmängd Kroppstemp Auskultation av lungor och hjärta.
Observationer man ska göra= kallsvettighet och blekhet. Utveckling av kardiogen chock. Allmäntillstånd, cyanos som åtgärdas med syrgas.
Halvsvenstas utfyllningsgrad - ökad stas= stas i lungkretsloppet
Bensvullnad - svullnad - hjärtsvikt
PATIENTEN BEHÖVER LUGN OCH RO. INGA STRESSIGA SITUATIONER OCH PROFESSIONELLT FÖRHÅLLNINGSSÄTT GÄLLER.
Medicinsk behandling
Acetylsalicylsyra (trombyl) + klopidogrel + lågmolekylära hepatiter (fragmin) - motverka påbyggnad av trombosen.
Fibrinreceptorblockad - om smärtorna inte viker och om PCI planeras.
PCI - för patienter med riskfaktorer för att återinsjukna
Morfin iv - snabb lindrgin av smärta och ångest.
Syrgas - till alla med smärtpåverkan och cirkulatorisk påverkan.
Betareceptorblockerare - minskar hjärtfrekvensen och motverkar bröstsmärtor.
Omv. åtgärder
För att undvika onödig belastning på hjärtat Diuretika, KAD, Lätt mat i små portioner
Personlig hygien, viktigt att pat får göra det själv om möjligt. Kan bli en stressad situation att inte få göra det själv. Toalettbesök, ligga på ett bäcken ofta mer ansträngnde än att sitta. Observera smärta, ångest, oro, dyspné, takypne´, torrhosta.