Idrott och ledarskap Flashcards
Relationsorieterat ledarskap
fokus på de som ska utföra uppgiften (personerna).
Upggiftsorienterat ledarskap
Har fokus på det som ska göras (uppgiften) Ett annat sätt att beskriva uppgiftsorienterade beteenden är med det s.k. ”managementhjulet” (planera – organisera – genomföra – utvärdera)
Professional knowledge
Professional knowledge är det begrepp som ramar in det som en tränare kan. Detta kan delas upp i tre olika delar. Den första är allmän idrottsvetenskap, den andra är idrottsspecifik kunskap (kunskap om sin egen idrott) och den tredje är pedagogisk kunskap (kunskapen att lära ut). Vidare kan all kunskap också delas upp i deklarativ kunskap och procedural kunskap. Deklarativ kunskap är kunskapen om något, medan procedural är förmågan att kunna omsätta kunskapen i praktiken.
Interpersonal knowledge
Interpersonal knowledge - sociala kunskapen, som handlar om att kunna hantera relationer med andra människor. Modellen identifierar fyra känslosteg som är viktiga för tränarskapet.
- Identifiera känslor både hos sig själv och hos andra.
- kunna använda sig av sina egna känslor samt kalla fram olika känslor hos andra.
- Att förstå andra människors känslor.
- Att kunna kontrollera sina egna och andras känslor.
Intrapersonal knowledge
Intrapersonal knowledge - förmågan att förstå sig själv och att kunna reflektera över sina egna handlingar. Detta begrepp kan delas upp i tre reflektionsförmågor, som är rangordnade efter en tidsaspekt.
Reflection in action är förmågan att reflektera under en pågående händelse och agera för att förändra denna händelse (tex under en match)
Reflection on action handlar om att reflektera efter en händelse och göra förändringar till nästa gång man ställs inför en liknande situation (tex mellan två matcher).
Retro reflection on action är en mer långsiktig reflektion (tex efter en säsong)
Under Karins föreläsningar har sexuella trakasserier och övergrepp inom idrotten behandlats.
a. Förklara begreppet sexuellla trakasserier
b. Hur kan du som tränare agera om en aktiv berättar att hen har blivit utsatt för sexuella trakasserier i idrottsföreningen?
a. När en person utsatts för oönskad sexuell uppmärksamhet / beteend. Kan vara verbal, icke-verbal och fysisk - tec tafs, blickar eller kommentarer
b. Det första är att lyssna på personen, agera snabbt. Ta upp händelsen till föreningens ordförande. Viktigt att arbetet utförs på ett diskret sätt för att skydda offret. Föreningen måste agera, kanske varna personen som utförde handlingen eller stänga av personen. Viktigt att visa att man finns där för den drabbade samt följa upp. För att motverka sexuella trakasserier kan det vara bra att upprätthålla policys. Då vet man även hur man ska agera om något händer.
Nämn och beskriva fyra av Scheins (2004) primära inpräntningsmekanismer, vilka diskuterats under Pärs föreläsningar.
- Uppmärksamma
• Handlar om vad ledaren lägger märke till / inte lägger märke till i organisationen. Hur ledaren reagerar på känsloutbrott och vad han / hon mäter. Ledarens uppmärksammade i organisationen sätter standarden för vad som är okej / inte okej. - Hur ledaren hanterar kriser och incidenter
• Hur ledaren agerar om det exempelvis skulle förekomma mobbning i organisationen - Rollmodering
• Hur ledaren egentligen är. Att han/hon agerar i enlighet med hans / hennes talan. Ex ledaren säger att organisationen ska vara jämställd, men ledaren ger alla män i organisationen högre lön än kvinnorna även fast de utför samma arbete = ingen roll moderering - Hur ledaren fördelar resurserna
• Vem i organisationen får majoriteten av resurserna. Är det ögontjänaren, de som jobbar hårdast osv. En resurs kan exempelvis vara tid med ledaren.
I artikeln samt under lektionen om ledarskap och genus så nämns begreppet ‘’gränsarbete mellan flickor och pojkar’’
a. Förklara vad gränsarbete är samt ge ett exempel på hur gränsarbete skulle kunna yttra sig i en idrottskontext?
b. Reflektera kring hur du som tränare kan påverka idrottares gränsarbete ( hur kan gränsarbete förstärkas eller minskas?
När man synligör kön startar barns gränsarbete (Thorn, 1986)
Gränsarbete är hur flickor och pojkar delas in i grupper utefter kön och genus. Gränsarbete styr utav normer i flertalet fall och är kopplat till hur / vem / vilka barn ska vara. Inom idrotten kan gränsarbetet yttra sig vid inledning av flickor och pojkar i grupper. När man delar in grupper utefter kön synliggör könsskillnaderna vi inledningen vilket bidrar till att barnen själva arbetar för att upprätthålla de gränser som tränaren skapar genom sin inledning.
Man har sett att flickor ofta får fler individuella instruktioner samt mer beröm. För att minska gräns arbetet kan man försöka tänka på hur man ger beröm till respektive kön. När pojkar får fler tillsägelser lär det sig förmodligen omedvetet förväntningar som finns på att vara pojke i detta fallet.
Istället för att dela in grupper genom att dela på könen kan man istället be alla med tex svarta strumport gå till höger och de med någon annan färg gå till vänster osv.
Som tränaren kan man istället för att fokusera på kön lära dem att samarbeta tillsammans för att lära känna varandra, bygga på barnens gemensamma intresse för idrotten. Barns fria lek har man sett i många fall minskar könsgränserna.
Under pärs föreläningarn har så kallat karismatiskt ledarskap behandlats. Antonakis, Fenley and Lichti(2011) har identifierat antal olika verbala / retoriska tillvägagångssätt, vad de kallar Charismatic Leadership Tactics (CLTs). Nämn åtta av dessa.
12 stycken CLTs
Nio verbala
- Metaphors - Metaforer
- Stories / Anecdotes
- Moral conviction / moraliska övertygelser
- Share the sentiments of the collective / min skyldighet … risktagande..
- High expectations / höga förväntningar på följarna
- Communuicate confidence / självförtroende
- Contrasts / ’’ ska vi fortsätta med detta dåliga eller göra detta kul?’’
- Lists
- Rethorical questions / retoriska frågor
Tre icke-verbala
- Body gesutures / kroppsspråk
- Facial expressions / ansiktsuttryck
- Animated voice tone / anpassa rösten
Under Karins föreläsningar har ledarens roll i konstruktionen av genus behandlats. Nämn och beskriv två sätt för hur tränare har del i den genuskonstruktion som sker inom den idrottsliga praktiken.
- Språket
- Handlingar
- Hur tränaren handskas med idrottarnas genusskapande
Språket – om och till idrottare:
Aggressivt/maskulint språkbruk: ”krossa dem”
Nedvärderade språkbruk: ”spela inte som en kärring”
Exkluderande språkbruk: ”bra jobbat grabbar” till ett lag med pojkar och några flickor
Sexualiserande/heteronormativt språkbruk: ”bög” ”hora”
Skapande av ”in-groups” vs ”out-groups” t.ex. med skämt i omklädningsrum eller planen (tjejerna vs killarna, etnicitet vs etnicitet mm.)
Handlingar:
Socialisationsaktörer (t.ex. tränare) påverkar
Olika bemötande i pojk- och flicklag
Lär sig genom olika symboler (t.ex. färger och kläder)
Tränarens indelning i lag och val av övningar
Hur tränaren handskas med idrottarnas genusskapande:
Barn är måna att passa in i normer
Ideal femininet och maskulinitet – hur ska man vara
Varierande femininiteter och maskuliniteter – t.ex. i olika idrotter
Hur tränaren handskas med barnens genusskapande påverkar vilka normer som ges utrymme i gruppen
Under Karins föreläsningar har sexuella trakasserier och övergrepp inom idrotten behandlats.
a. Vad är sexuella trakasserier inom idrotten? Ge även tre exempel
b. Vad kan du som tränare göra om någon i din träningsgrupp berättar att hen blivit utsatt för sexuella trakasserier?
Det upplevda beteendet som riktas mot en person är oönskat, hotfullt, besvärande, förolämpande eller kränkande. Icke verbala, tex olämpliga blickar. Verbala, tex sexuella kommentarer samt fysisk, tex beröring.
- Ta den utsattes berättelse på allvar
- Förening ska agera snabbt
- Ordförande har ansvar
- Skydda barnet / ungdomen, den drabbade
- Inhämta relevant information
- Gör en bedömning, agera med ansvar och diskretion
- Kommunicera med de berörda
- Ev. avstängning, uteslutning
- Följ upp
Under Pärs föreläsningar har så kallat karismatiskt ledarskap behandlats. Antonakis, Fenley och Liechti (2011) menar att karismatiska ledare använder sig av ett antal olik verbala / retoriska tillvägagångssätt. Nämn åtta av dessa.
- Metaforer. Tänk att man ska beskriva en rörelse: tänk att du trycker golvet genom marken. Pedagogiskt verktyg för att någon ska lära sig. Påverkar hur enkelt det är att processa informationen.
- Man använder historia och anektoker. Det är enkelt att ta till sig budskapen. Föreningen vann SM guld förra året exempelvis. Skapa en koppling mellan gruppen som jag leder och det budskapet jag vill skicka.
- Har en moralisk övertygelse. Står för något. Bra, dålig. Fult, fint osv. Måste stå för den moraliska övertygelsen.
- Använder kontraster
- Retoriska knep: kontrasterar saker mot varandra, man säger något man vill få fram och börjar med att säga hur dåligt motsatsen är. Ex hjärndöd träning och springa eller vill man göra något som istället är kul.
- Listor när man berättar saker. För att göra detta behöver man göra det här, det här och det här.
- Retoriska frågor. Ett sätt att skapa förväntan på något. Man börjar tänka. Tror deras tränare att dom kan slå oss med den dåliga taktiken.
- Sätter höga och ambitiösa mål
- 3 icke verbala: Kroppsspråk, ansiktsuttryck, har en dynamisk röst (motsatsen är tråkig röst med samma tonläge).
Vad står PJDM för?
Det är ett annat sätt att beskriva uppgiftsorienterade beteenden , även kallat managementhjulet.
Planera - Organisera - Genomföra samt utvärdera.
Vilka två ledarskapsbeteenden återkommer i många ledarskapsteorier?
Uppgiftsorienterade ( fokus på vad som ska utföras) samt relationsorienterade ( fokus på personerna som utför uppgiften)
Uppgiftsorienterade - planering, tydliggöra övervaka, övervaka, gör folk vad de ska göra osv?
Relationsorienterade - Stödja, uppmärksamma, utveckla
Vad vet vi om tränarens roll i konstruktionen av genus?
- Genus skapas i sociala praktiker
- Genus skapas i sociala relationer
- Genus skapas i interaktion med andra
Tre exempel på hur tränaren har en del i genus-konstruktionen som sker inom den idrottsliga praktiken:
- Språket
- Handlingar
- Hur tränaren handskas med idrottarnas genusskapande
Vad menas med att genus ibland skapas av idrottarna själva?
Barn är måna om att passa in i normer och att bevaka andra barn.
Vad är skillnaden på direkt samt indirekt diskriminering?
- Direkt – tex om man ej fått ett jobb pga kön eller hudfärg osv
- Indirekt diskriminering - tex om en maskin inte passar för en kvinna eftersom den är för stor, kvinnan kan ej söka jobbet då tex
