Inför kvalitativ tenta Flashcards
(40 cards)
Vad innebär/karaktäriserar kvalitativ metod?
Handlar om att söka efter artskillnader istället för gradskillnader. Inom kvalitativ metod använder man sig av bland annat observationer, textanalyser och intervjuer. Forskaren står närmre det/de som studeras i jämförelse med kvantitativ metod. Man undersöker processer istället för resultatet, och når mer djup i sin studie än bredd.
Vad undersöks med kvalitativa metoder?
människors erfarenheter, upplevelser, meningsskapande, sociala villkor, sociala problem, olika konstruktioner av fenomen.
När är kvalitativ metod användbar (dvs för vilka forskningsintressen och frågor)?
Kvalitativ metod är användbar när forskningsintresset handlar om att förstå meningar, upplevelser, processer och sociala fenomen, snarare än att mäta dem. Den lämpar sig särskilt för frågor som “Hur upplever kvinnor sexuellt våld i digitala rum?” eller “hur beskriver våldsutsatta sin erfarenhet av stöd i digitala forum?”.
Vad kan vi få kunskap om när vi använder kvalitativ metod? Och vad kan vi inte få kunskap om?
Vi kan få kunskap om subjektiva upplevelser och erfarenheter, mening och tolkning av fenomen, olika sociala processer. Vi kan inte få kunskap om orsakssamband i kvalitativ forskning, och kan inte visa på samma breda mönster i en större population, (generaliserbarhet) som en kvantitativ metod.
Vad innebär mättnad?
Mättnad i kvalitativ forskning brukar komma på tal när man diskuterar representativitet i kvalitativa intervjuer. Mättnad är något man vill uppnå, genom att forskaren upplever att man känner igen svaren eller att samma svarsmönster återkommer i ett flertal intervjuer. Då ger kanske ytterligare intervjuer inte någon helt ny kunskap. Det går inte på förhand att säga var exakt en mättnadsnivå ligger.
Vad innebär ett syftesstyrt urval?
Att urvalet ska harmoniera med syftet för studien. I en studie av hur ett socialt problem framställs i massmedia blir ett urval av nyhetsartiklar, debattartiklar etc möjligt och lämpligt.
Vad innebär kriterieurval?
Dessa urval görs inom ramen för det syftesstyrda urvalet. Forskaren väljer urval utifrån vissa kriterier som är relevanta för ens forskningsfråga. Ska man undersöka hur ungdomar ser på sin framtida arbetsmarknadsetablering blir urvalet intervjuer med gymnasieelever, och ett kriterieurval kan vara att ha en könsvariation, olika gymnasieprogram etc.
Vilka betydelser kan homogenitet (likhet) och heterogenitet (variation) ha när det
gäller urval?
Handlar om vilka likheter och skillnader det ska finnas inom ett urval. Homogenitet handlar om gemensamma likheter, medan heterogenitet handlar om skillnader i urvalet för att få variation i materialet och mer representativitet. Har man för stor heterogenitet kan det vara svårt att finns mönster då variationen är för stor. Homogenitet riskerar att missa något om variationen är för liten. Balans mellan dessa är viktigt.
Vad innebär ett kedjeurval?
Samma som snöbollsurval. Ett ticke-sannoliketsurval som handlar om att forskaren först rektyreterar en intitial deltagare som är lämplig för studien. Denna deltagare tar sedan kontakt med andra individer som denna känner för kan vara relevanta för forskningen, och på så vis “rullar” urvalet vidare (som en kedja).
Vad innebär ett volontärurval?
Detta urval inkluderar människor som frivilligt anmäler sig till en studie. Dessa deltagare kan ha en viss anledning till att göra det vilket kan skapa tendenser i materialet.
Vad kan ett urval bestå av inom kvalitativ forskning?
T.ex organisationer, individer, textgenrer, aktiviteter, dokument/texter.
När/för vilka studier är individuella intervjuer lämpliga?
Denna typ av intervju kan vara lämplig när man ska behandla känsliga ämnen i och med att det endast är en forskare närvarande. T.ex livsberättelser. Lämpar sig även när man vill få djupgående och detaljerade svar i en studie.
Semistrukturerad intervju - vad karaktäriserar den? Hur går den till? Och när är den en lämplig intervjuform?
Denna intervjuform karaktäriseras av att den är flexibel och ger möjlighet för utförliga svar, samtidigt som den är lite strukturerad genom att ha ett utarbetat underlag genom en intervjuguide med olika teman och förslag på frågor. Denna intervjuform styr mot ett mål men med en flexibel intervjuprocess. Även om frågorna på pappret följer en viss ordning kan man hoppa mellan olika teman/frågor beroende på vad deltagaren tar upp och hur den svarar. Man ska ha täckt av allt som intervjun syftade till att behandla. Lämplig när man vill undersöka människors erfarenheter av ett specifikt socialt fenomen, där man vill ställa samma grundläggande frågor till alla deltagare för att jämföra svar, men ge dem frihet att diskutera sina upplevelser mer fritt. T.ex ämnesorienterade eller kulturorienterade intervjuer.
Ostrukturerad intervju/djupintervju - Vad karaktäriserar den? Hur går den till?
När är den en lämplig intervjuform?
En ostrukturerad intervju liknar ett vanligt samtal. Den är inte styrd och forskaren kan ha med sig ett underlag som en minneshjälp, med en öppningsfråga och lite nyckelord. Denna kan vara lämplig som intervjuform när man pratar om livsberättelser då deltagaren i intervjun styr samtalet utifrån dennes berättelse. Forskaren följer då upp intressanta teman med följdfrågor, och kan även dela med sig lite av sig själv så att forskaren “inte bara tar” i intervjun. Denna form kan kräva att forskaren är erfaren inom intervjuer på grund av den ostrukturerade formen.
Fokusgruppsdiskussion - Vad innebär de och vad får vi veta när vi använder den?
En fokusgruppsdiskussion innebär att studien innefattar x antal grupper med omkring 4-8 deltagare i varje (antal deltagare skiljer sig åt och någon enhetlig riktlinje saknas). Människorna i fokusgruppen har något gemensamt och deltar i syfte att diskutera ett givet ämne. Kan användas för att få kunskap om kollektiva och gemensamma erfarenheter, och används ofta i forskning där människor har gemensamma erfarenheter av någon utsatt situation, t.ex behandling inom sjukvården, eller personer i hemlöshet.
Vilka för- och nackdelar har fokusgruppsdiskussioner?
Fokusgruppens styrkor är att den ger kunskap om ett kollektivt meningsskapande. Effektiv datainsamlingsmetod genom att flera intervjuas samtidigt och man kan då samla in data på kortare tid. Nackdelar kan vara att deltagarna påverkas av grupptryck/andras åsikter, och om gruppen är för stor kan det vara svårt för samtliga deltagare att komma till tals.
Vad bör forskaren tänka på vid sammansättningen av en fokusgrupp?
Det är viktigt för forskaren att betrakta heterogenitet och homogenitet när det kommer till gruppsammansättningen. Viktigt med homogenitet för att deltagarna ska uppleva att de har något gemensamt som ska initiera en diskussion, men viktigt med heterogenitet för att täcka mångfald inom fokusgruppen.
Vad bör man som intervjuare tänka på under en intervju, eller under en fokusgrupp? Hur bör man bete sig?
Inom fokusgrupper är ledarens roll inte att intervjua gruppen, utan att främja samspelet mellan deltagarna. Gruppledarens roll är att uppmuntra deltagarna att prata med varandra, och vägleda dom i att dela med sig av sina erfarenheter och åsikter. Fokusgruppsledaren kan inledningsvis säga att denne kommer säga till om deltagarna börjar prata i mun på varandra, så att alla är medvetna om detta. En intervjuare i en intervjusituation bör vara påläst och informerad genom att ha koll på ämnet, men utan att förstöra deltagarnas egna berättelser. Viktigt att denna är trygg och flexibel genom att undvika att ta en auktoritär position, och undviker att ge råd eller moraliska uppmaningar.
Beskriv validitetskriteriet “diskurskriteriet”
När vi presenterar resultat eller argument måste vi vara öppna för att dessa prövas mot andra möjliga påståenden eller synsätt. Interaktionen där olika argument möts och ifrågasätts är en central del i att fastställa vad som egentligen är giltig kunskap. Detta kriteriet handlar om hur väl ett påstående eller en analys håller när det prövas i en diskussion med andra perspektiv och argument. Om en analys eller studie inte hittar några uppenbara svårigheter i förhållande till andra synsätt eller påståenden, kan den anses ha god kvalitet.
Beskriv validitetskriteriet “det heuristiska värdet”
Kvalitativ forskning handlar inte bara om att bekräfta det vi vet, utan att skapa nya sätt att förstå eller beskriva fenomen, t.ex genom att använda nya begrepp för ett fenomen eller en situation. Heuristisk kvalitet handlar om hur väl den kvalitativa forskningen lyckas förändra vårt sätt att se på världen, hur övertygande och användbar forskarens gestaltning av verkligheten är för läsaren och om den öppnar upp nya sätt att tänka på.
Beskriv validitetskriteriet “empirisk förankring”
Empirisk förankring handlar om överensstämmelse mellan verklighet och tolkning. Förenklat uttryckt handlar det om att beskrivningen av fenomenen skall överensstämma med alla möjliga sätt att uppleva fenomenet. Essensen skall finnas i alla tänkbara upplevelser av fenomenet.
Beskriv validitetskriteriet “konsistens”
Konsistenskriteriumet handlar om att det inte ska finnas motsägelser mellan tolkningen och fakta. Tolkning ska vara sammanhängande, där delarna (data) passar ihop med helheten (tolkning). Ett exempel är att när vi ser en film, förstår vi detaljer (såsom ett mord) i relation till helheten (t.ex genren deckare). Ju mer vi ser, desto mer justeras vår helhetsbild utifrån nya detaljer.
Beskriv validitetskriteriet “det pragmatiska kriteriet”
Det pragmatiska kriteriet handlar om hur användbar eller praktisk en tolkning eller teori är i verkliga situationer. När man bedömer forskning utifrån detta kriterium, fokuserar man på hur väl resultaten kan tillämpas eller hur de bidrar till att lösa konkreta problem.
I forskning innebär det att resultaten inte bara ska vara teoretiskt intressanta, utan också ha en praktisk nytta eller relevans. En teori eller tolkning bedöms som stark om den kan användas för att förstå eller förbättra verkliga förhållanden och situationer. Det handlar alltså om att hitta lösningar eller insikter som verkligen gör skillnad i praktiken.
Kort sagt: Det pragmatiska kriteriet handlar om att värdera forskning och tolkningar efter hur användbara de är i praktiska sammanhang.
När är observationer lämpliga? Vad får vi veta när vi använder observationer?
Lämplig när forskaren vill förstå en kultur, ett socialt sammanhang eller beteende i sin naturliga miljö. Man vill få en djupgående och direkt förståelse för hur människor agerar och interagerar i sitt dagliga liv. Vi får t.ex syn på icke-verbal kommunikation, omedvetna eller rutinmässiga handlingar och vad dom kan betyda.
