Inför tenta Flashcards
(163 cards)
1
Q
1.1 Social Perception
Hur sker social perception över tid?
A
Gradvis från reflexiv (automatisk) till reflektiv (medveten och medvetet reglerad) bearbetning
2
Q
1.1 Social Perception
Vilka är de universella grundkänslorna?
A
Rädsla, ilska, sorg, glädje, förvåning, avsky.
3
Q
1.1 Social Perception
Vad är “chameleon effect”?
A
Automatiskt ansiktsmimikry som kan skapa ökad sympati.
4
Q
1.1 Social Perception
Vad lärde vi oss av patient SM?
A
Bristande uppmärksamhet mot ögonen ger nedsatt förmåga att känna igen rädsla.
5
Q
1.1 Social Perception
Hur relaterar “moralisk avsky” till fysisk avsky?
A
De är neurologiskt sammankopplade (insulaaktivering).
6
Q
1.1 Social Perception
Vad är Fusiform Face Area (FFA)?
A
Ett område i hjärnan som är specialiserat på ansiktsigenkänning.
7
Q
1.1 Social Perception
Vad säger “Greeble”-studierna?
A
FFA kan vara specialiserad för expertigenkänning snarare än bara ansikten.
8
Q
1.1 Social Perception
Vad är “Intentional stance”?
A
Tendensen att tillskriva andra medvetna intentioner.
9
Q
1.1 Social Perception
Vad visar Todorovs forskning om snabba bedömningar?
A
Kompetensbedömningar förutspår valresultat.
10
Q
1.1 Social Perception
Vilka två grunddimensioner formar våra intryck enligt Oosterhof & Todorov?
A
Dominans och tillit.
11
Q
1.2 Identity I: Empathy
Vad är de tre komponenterna i empati?
A
Affektiv, kognitiv, och self-other monitoring.
12
Q
1.2 Identity I: Empathy
Vad är skillnaden mellan empathic reactivity och empathic accuracy?
A
- Reactivity: känslomässig reaktion.
- Accuracy: hur exakt vi uppfattar andras känslor.
13
Q
1.2 Identity I: Empathy
Vad mäter Interpersonal Reactivity Index (IRI)?
A
Fantasy, empathic concern, perspective taking, personal distress.
14
Q
1.2 Identity I: Empathy
Vad är skillnaden mellan systemizing och empathizing?
A
- Systemizing: förstå systemets regler.
- Empathizing: förstå andras känslor och svara med lämplig emotion.
15
Q
1.2 Identity I: Empathy
Hur påverkar perspektivtagande empati?
A
“Imagine-other” ökar altruistiskt beteende mest.
16
Q
1.2 Identity I: Empathy
Vad visade Singer et al. (2004) om empati i hjärnan?
A
Egna och andras smärta aktiverar överlappande affektiva hjärnområden.
17
Q
1.2 Identity I: Empathy
Hur påverkar autism empati?
A
Minskad aktivitet i emotionella hjärnregioner och spegelneuronnätverket.
18
Q
1.2 Identity I: Empathy
Vilken roll har oxytocin?
A
Förbättrar empatisk noggrannhet och sociala färdigheter.
19
Q
1.3 Imitation and social learning
Vad är skillnaden mellan imitation och socialt lärande?
A
- Imitation: Direkt kopiering av en annans beteende.
- Socialt lärande: Innebär lärande från andra, men behöver inte vara exakt kopiering.
20
Q
1.3 Imitation and social learning
Vad är mimicry?
A
Automatisk imitation av andras beteende utan inlärning.
21
Q
1.3 Imitation and social learning
Vad innebär “social facilitation”?
A
Andras närvaro ökar aktivitet, utan att inlärning sker.
22
Q
1.3 Imitation and social learning
Varför är socialt lärande adaptivt?
A
Snabbare, billigare och säkrare än individuell inlärning.
23
Q
1.3 Imitation and social learning
Hur skiljer sig social rädsloinlärning från klassisk betingning?
A
Klassisk betingning sker genom direkt erfarenhet, social rädsloinlärning sker genom observation av andra.
24
Q
1.3 Imitation and social learning
Vad är brain-to-brain coupling?
A
Synkroniserad hjärnaktivitet mellan observatör och demonstratör.
25
# 1.3 Imitation and social learning
Hur påverkar ingruppstillhörighet inlärningen?
Vi lär oss mer effektivt från medlemmar av vår egen grupp.
26
# 1.3 Imitation and social learning
Vad gör mirror neurons?
De aktiveras både när vi själva utför och när vi ser andra utföra handlingar.
27
# 1.3 Imitation and social learning
Vilka områden i hjärnan ingår i människans mirror neuron-system?
Inferior parietal lobule, inferior frontal gyrus, premotor cortex.
28
# 1.3 Imitation and social learning
Vad visade Bobo-docka-experimentet?
Barn imiterar aggressivt beteende från vuxna modeller.
29
# 1.3 Imitation and social learning
Hur påverkar våldsamma videospel beteende enligt forskning?
Ökar aggression, minskar hjälpbeteende och empati (APA, 2005).
30
# 1.5 Attribution
Vad säger Heider om social perception?
* Vi uppfattar orsakssamband automatiskt.
* Vi tenderar att överskatta interna orsaker till andras beteende.
31
# 1.5 Attribution
Vad är Jones & Davis Correspondent Inference?
Handlingar säger mer om personen om de är frivilliga, oväntade eller valda bland flera alternativ.
32
# 1.5 Attribution
Vad är Kelley’s Covariation Model?
* **Konsistens**: Gör personen detta ofta?
* **Distinkthet**: Bara i denna situation?
* **Konsensus**: Gör andra likadant?
33
# 1.5 Attribution
Vad är Fundamental Attribution Error (FAE)?
Vi överskattar interna orsaker till andras beteende, underskattar situationen.
34
# 1.5 Attribution
Vad är Actor-Observer Effect (AOE)?
Vi förklarar vårt eget beteende med externa faktorer, andras med interna.
35
# 1.5 Attribution
När är AOE mest sannolik?
* Vid negativa eller avvikande beteenden.
* När aktör och observatör är bekanta.
* I hypotetiska situationer.
36
# 1.5 Attribution
Vad innebär False Consensus Effect?
Vi tror att fler delar våra åsikter och beteenden än vad som faktiskt är fallet.
37
# 1.5 Attribution
Varför sker False Consensus Effect?
* Vi använder oss själva som referenspunkt (ankare).
* Vi vill undvika att känna oss avvikande.
38
# 1.5 Attribution
Vad är Self-Serving Bias (SSB)?
* Framgång = min egen förtjänst (intern orsak).
* Misslyckande = yttre faktorer.
39
# 1.5 Attribution
Vad är kopplingen mellan SSB och depression?
Personer med låg SSB är mer benägna att drabbas av depression.
40
# 1.5 Attribution
Vad är Group-Serving Bias?
* Ingruppen: framgång = intern orsak, misslyckande = extern orsak.
* Utgruppen: tvärtom.
41
# 1.5 Attribution
Vad är skillnaden mellan intern och extern Locus of Control?
* **Intern LoC**: Jag styr själv mitt öde.
* **Extern LoC**: Yttre faktorer styr.
42
# 1.5 Attribution
Hur påverkar Locus of Control socioekonomisk status (SES) och hälsa?
* Hög SES och god hälsa → ofta intern LoC.
* Intern LoC är kopplad till bättre hälsa.
43
# 1.5 Attribution
Vad säger teorin om self-perception?
Vi lär känna oss själva genom att observera vårt eget beteende.
44
# 1.5 Attribution
Vad innebär overjustification effect?
Yttre belöningar kan minska vår inre motivation.
45
# 1.6 Identity II: The Self
Vilken hjärnregion är central för tankar om självet?
mPFC (mediala prefrontala cortex).
46
# 1.6 Identity II: The Self
Vad är spotlight-effekten?
Vi överskattar hur mycket andra lägger märke till oss.
47
# 1.6 Identity II: The Self
Vad innebär illusionen av transparens?
Vi tror att våra känslor och lögner är tydligare än de är.
48
# 1.6 Identity II: The Self
Vad är "better-than-average"-effekten?
Tron att vi är bättre än genomsnittet på många områden.
49
# 1.6 Identity II: The Self
Hur definieras narcissism?
Överdriven, skör självkänsla; mäts med NPI.
50
# 1.6 Identity II: The Self
Vad är självförhöjning?
Strategier för att höja självkänslan inför sig själv och andra.
51
# 1.6 Identity II: The Self
Vad är self-handicapping?
Medvetna handlingar som sänker prestationen för att ha en ursäkt vid misslyckande.
52
# 1.6 Identity II: The Self
Hur kan vi reglera våra känslor enligt Goldin et al. (2008)?
Genom kognitiv omstrukturering som minskar känsloaktivitet i hjärnan.
53
# 1.6 Identity II: The Self
Hur påverkar social exkludering oss?
Vi kan reagera med ökad konsumtion (ex. mer snacks), eller ge upp lättare vid svåra uppgifter.
54
# 1.7 Conformity and obedience I
Vad är konformitet (conformity)?
Attityder, beteenden och åsikter anpassas till vad man uppfattar som norm i en grupp.
55
# 1.7 Conformity and obedience I
Vad är imitation?
Att direkt kopiera en modells beteende.
56
# 1.7 Conformity and obedience I
Vad är emulation?
Att uppnå samma resultat som en modell, men inte nödvändigtvis på samma sätt.
57
# 1.7 Conformity and obedience I
Vilka är de fyra huvudorsakerna till konformitet?
* **Informativa skäl** – Man tror att andra vet bättre (ex. ny på jobbet).
* **Normativa skäl** – Man vill bli accepterad och omtyckt (ex. klädkod).
* **Neurologiska skäl** – Spegelneuroner, PFC-skador leder till tvångsmässig imitation.
* **Evolutionära skäl** – Gruppanpassning ökar överlevnad.
58
# 1.7 Conformity and obedience I
Vilken roll spelar spegelneuroner?
De aktiveras både när vi själva gör något och när vi ser andra göra det – kopplat till socialt lärande och konformitet.
59
# 1.7 Conformity and obedience I
Vilken hjärnregion aktiveras vid avvikelse från gruppen? (Klucharev et al., 2009)
Rostral Cingulate Zone (RCZ) – signalerar behov av justering när man avviker från gruppen.
60
# 1.7 Conformity and obedience I
Hur påverkar uppgiftens svårighet och viktighet konformitet? (Baron et al., 1996)
* **Svår + viktig uppgift** → ökad konformitet.
* **Lätt + viktig uppgift** → minskad konformitet (vi litar på oss själva).
61
# 1.7 Conformity and obedience I
Hur påverkar stämningsläge vår konformitet? (Tong et al., 2008)
* **Positivt humör** → mer konformitet (”allt är lugnt”, autopilot).
* **Negativt humör** → mindre konformitet (”något är fel”, PFC aktiveras).
62
# 1.7 Conformity and obedience I
Hur påverkar likhet med modellen konformitet? (Linde & Patterson, 1964)
Vi konformerar mer till personer som vi upplever som lika oss (t.ex. om båda sitter i rullstol).
63
# 1.7 Conformity and obedience Ie
Vad är bystander-effekten?
Ju fler vittnen som är närvarande, desto mindre sannolikt är det att någon ingriper.
64
# 1.7 Conformity and obedience I
Varför sker bystander-effekten?
**Ansvarsspridning** – vi tror att någon annan kommer att agera.
65
# 1.7 Conformity and obedience I
Vilka faktorer leder till groupthink? (Janis, 1972)
1. Sammanhållen grupp
2. Isolering från andra
3. Auktoritärt ledarskap
4. Otydlig beslutsprocess
66
# 1.7 Conformity and obedience I
Vad är groupthink?
Gruppens behov av enighet går före kritiskt tänkande.
67
# 1.7 Conformity and obedience I
Hur kan man motverka groupthink?
* Ledaren uttrycker inte åsikt först
* Skapa trygghet att säga emot
* Utse en ”djävulens advokat”
68
# 1.7 Conformity and obedience I
Vad är skillnaden mellan informativ och normativ lydnad?
* **Informativ**: Vi tror auktoriteten vet bättre.
* **Normativ**: Vi vill få belöning eller undvika straff.
69
# 1.8 Conformity and obedience II: Persuasion
Vad skiljer central och perifer bearbetning i Dual Process Model?
* **Central**: fokus på argumentens kvalitet (System 2)
* **Perifer**: fokus på ytliga faktorer. T.ex räkna antalet argument (System 1).
70
# 1.8 Conformity and obedience II: Persuasion
Vad visade Petty & Cacioppo (1984) om antal och kvalitet på argument?
Vid låg personlig relevans räckte många argument (oavsett kvalitet). Vid hög relevans var kvalitet viktigare.
71
# 1.8 Conformity and obedience II: Persuasion
Vad innebär "repetitionseffekten" enligt Hasher et al. (1977)?
Upprepad exponering ökar sannolikheten att ett påstående upplevs som sant – även om det är falskt.
72
# 1.8 Conformity and obedience II: Persuasion
Hur fungerar Foot-in-the-door?
En liten initial begäran gör att en större senare begäran oftare accepteras.
73
# 1.8 Conformity and obedience II: Persuasion
Vad är Door-in-the-face-effekten?
En stor begäran avslås → en mindre begäran accepteras oftare.
74
# 1.8 Conformity and obedience II: Persuasion
Vad är Low-ball-tekniken?
Information om negativa aspekter kommer först efter att personen accepterat något.
75
# 1.8 Conformity and obedience II: Persuasion
Vilken roll spelar auktoritet enligt Bickman (1974)?
Folk lyder mer när order ges av personer i auktoritetskläder (t.ex. uniform).
76
# 1.8 Conformity and obedience II: Persuasion
Vad är "psykologisk reaktans"?
Människor motstår påverkan som uppfattas hota deras frihet.
77
# 1.8 Conformity and obedience II: Persuasion
Vad är "backfire-effekten"?
Korrigering av felaktiga uppgifter kan förstärka personens felaktiga övertygelser.
78
# 1.9 Attraction and choice of partner
Vilka är de fem huvudsakliga faktorerna som påverkar attraktion?
Utseende, status, likhet, exponering, andras åsikter.
79
# 1.9 Attraction and choice of partner
Hur förklaras skillnaden mellan könen i hur viktigt utseende är i en partner?
Socio-strukturella teorin: kvinnor har historiskt haft mindre frihet att välja efter utseende p.g.a. ekonomiskt beroende.
80
# 1.9 Attraction and choice of partner
Vad visar Andersson et al. (1992) om sambandet mellan kroppsideal och mattillgång?
Idealet för kroppsstorlek är kopplat till mattillgång – "tjockare" ideal i samhällen med låg mattillgång.
81
# 1.9 Attraction and choice of partner
Vad är MHC och hur påverkar det attraktion?
Ett genkomplex som påverkar immunförsvaret och lukt. För hög likhet i MHC minskar sexuell attraktion.
82
# 1.9 Attraction and choice of partner
Vad menas med 'mere exposure effect'?
Ju oftare vi ser något, desto mer tenderar vi att gilla det (Zajonc, 1968).
83
# 1.9 Attraction and choice of partner
Vad är 'imprinting' i sammanhanget attraktion?
En process där tidiga relationer (t.ex. till föräldrar) påverkar vilka drag vi senare attraheras av.
84
# 1.9 Attraction and choice of partner
Vad säger forskning om hur andras åsikter påverkar vår uppfattning om attraktion?
Vi påverkas av vad andra tycker, särskilt när det gäller potentiella partners (Dugatkin, Hill & Buss).
85
# 1.10 Stereotypes and Prejudice
Vad är en stereotyp?
Generaliserad tro om en grupp (kan vara explicit eller implicit).
86
# 1.10 Stereotypes and Prejudice
Vad är en fördom?
En känslomässig reaktion mot en individ baserat på grupptillhörighet.
87
# 1.10 Stereotypes and Prejudice
Vad är diskriminering?
Beteende som positivt eller negativt behandlar individer baserat på grupptillhörighet.
88
# 1.10 Stereotypes and Prejudice
Vad menas med bias?
Systematiskt fel i bedömning eller beteende, ofta omedvetet.
89
# 1.10 Stereotypes and Prejudice
När uppfattas trakasserier som allvarligare?
När de utförs av någon i maktposition (Pryor & Day, 1988).
90
# 1.10 Stereotypes and Prejudice
Vad är stereotype threat?
Rädsla för att bekräfta negativa stereotyper om sin egen grupp.
91
# 1.10 Stereotypes and Prejudice
Vad visade Steele & Aronson (1995)?
Svarta studenter presterade sämre på svåra test när ras gjordes salient (t.ex. genom att fråga om ras före testet).
92
# 1.10 Stereotypes and Prejudice
Vad visade Stone et al. (1999) om stereotype threat i sport?
Vita män presterade sämre om de trodde testet mätte "naturlig förmåga", svarta män sämre om de trodde det mätte "intelligens i sport".
93
# 1.10 Stereotypes and Prejudice
Hur kan stereotype threat minskas?
Genom humor, positiva förebilder, och medvetandegörande om stereotype threat.
94
# 1.10 Stereotypes and Prejudice
Nämn tre orsaker till varför vi stereotypiserar.
(1) Skydda den egna gruppen, (2) Hantera självbild, (3) Förenkla social information.
95
# 1.10 Stereotypes and Prejudice
Vad visar minimal group paradigm?
Människor gynnar sin egen grupp även när grupptillhörigheten är slumpmässig.
96
# 1.10 Stereotypes and Prejudice
Vad säger Realistic Group Conflict Theory?
Konkurrens om resurser leder till fördomar och konflikt mellan grupper.
97
# 1.10 Stereotypes and Prejudice
Hur kopplas självbild till fördomar?
Personer med låg självkänsla, och personer som hotas i sin självbild, tenderar att visa mer fördomar.
98
# 1.10 Stereotypes and Prejudice
Hur mäts stereotypers noggrannhet enligt Jussim et al. (2015)?
(1) Mäta människors tro om grupper, (2) Samla objektiva data om grupper, (3) Jämföra tro och data.
99
# 1.10 Stereotypes and Prejudice
Vilken hjärnregion kopplas starkast till implicit bias?
Amygdala
100
# 1.10 Stereotypes and Prejudice
Vilken hjärnstruktur är associerad med konfliktövervakning?
Anterior Cingulate Cortex (ACC).
101
# 1.10 Stereotypes and Prejudice
Vilken hjärnstruktur hjälper till att reglera fördomsfulla reaktioner?
Dorsolaterala Prefrontala Cortex (dlPFC).
102
# 1.10 Stereotypes and Prejudice
Vad säger kontaktteorin?
Kontakt mellan grupper minskar fördomar under vissa förhållanden (jämlikhet, gemensamma mål, stöd från normer).
103
# 1.11 Aggression I
Hur påverkar förebilder aggression?
Våldsmedia ökar aggressivt beteende, särskilt hos unga män (Huesmann, 2003)
103
# 1.11 Aggression I
Vad är den centrala modellen för aggression?
Hot + Obehag + Låg risk + Förebilder + Kultur + Hormon/Gentik + Kognitiv kapacitet
104
# 1.11 Aggression I
Vilken gen är kopplad till aggressivitet?
MAOA-genen – låg aktivitet + dålig uppväxt → högre risk för aggressivitet (Caspi, 2002)
105
# 1.11 Aggression I
Hur påverkar social exkludering aggression?
Twenge (2001): Personer som exkluderas visar mer aggressivitet i efterföljande interaktion.
106
# 1.11 Aggression I
Vilken roll spelar kön och ålder i aggression?
Unga män är mest aggressiva, särskilt i åldrarna 15–30.
107
# 1.12 Aggression II
Vad är aggression?
Avsikt att skada någon; kan vara instrumentell (mål) eller emotionell (känsla).
108
# 1.12 Aggression II
Skillnad mellan instrumentell och emotionell aggression?
* **Instrumentell**: medel för annat mål.
* **Emotionell**: uttryck för ilska/smärta. Kan vara impulsiv eller planerad (hämnd).
109
# 1.12 Aggression II
Är aggression universellt?
Ja! Enligt tvärkulturella studier förekommer våld, hämnd, dominans m.m. i alla kulturer.
110
# 1.12 Aggression II
Vad säger Pinker om våld i modern tid?
Våldet har minskat historiskt tack vare lagar, moral och statsmakt.
111
# 1.12 Aggression II
Vad lär vi oss av Yanomamöfolket?
* Våld = adaptivt → kopplat till status, hämnd, sexuell konkurrens.
* Vanligt med blodsfejd och raider.
112
# 1.13 Aggression III: Violence prevention
Nämn fem individuella riskfaktorer för våldsamt beteende.
Impulsivitet, låg empati, aggressivitet, emotionell labilitet, substansbruk.
113
# 1.13 Aggression III: Violence prevention
Vad innebär Riskprincipen?
Att behandlingsintensitet ska matcha individens risknivå för återfall i brott.
114
# 1.13 Aggression III: Violence prevention
Vad står Behovsprincipen för?
Fokus på att behandla individens kriminogena behov (riskfaktorer för brott).
115
# 1.13 Aggression III: Violence prevention
Vad menas med Mottaglighetsprincipen?
Att behandling ska anpassas efter individens mottaglighet och förutsättningar, inklusive psykiatriska tillstånd.
116
# 1.14 Cooperation I: Altruism
Vad säger Hamiltons regel om när altruism är evolutionärt fördelaktigt?
När kostnaden för den som hjälper är mindre än släktskap multiplicerat med nyttan för den som får hjälp.
117
# 1.14 Cooperation I: Altruism
Vad innebär begreppet "reciprok altruism" enligt Trivers (1971)?
Att man hjälper andra med förväntan att de ska hjälpa tillbaka i framtiden.
118
# 1.14 Cooperation I: Altruism
Vilka tre villkor krävs för att reciprok altruism ska uppstå?
1. Nyttan för mottagaren > kostnaden för hjälparen
2. Flera interaktioner mellan individer
3. Möjlighet att känna igen och straffa fuskare
119
# 1.14 Cooperation I: Altruism
Vad visade Regan (1971) om ömsesidighet?
Deltagare som fått en tjänst tidigare var mer benägna att köpa lotter – alltså återgälda en tjänst.
120
# 1.14 Cooperation I: Altruism
Vad är indirekt reciprocitet?
Hjälpbeteende som utförs för att stärka sitt rykte i gruppen, vilket kan ge framtida sociala belöningar.
121
# 1.14 Cooperation I: Altruism
Vad visade Wedekind & Milinski (2000) i sin studie om rykte?
Människor donerade mer pengar när andra kunde se deras beteende, vilket visar att bra rykte motiverar altruism.
122
# 1.14 Cooperation I: Altruism
Vad säger Negative State Relief Model om varför vi hjälper?
Människor hjälper andra för att lindra sina egna negativa känslor (t.ex. skuld eller obehag).
123
# 1.14 Cooperation I: Altruism
Vad visade Van Baaren et al. (2004) om härmning?
Människor är mer benägna att hjälpa eller donera när någon har imiterat deras beteende eller tal.
124
# 1.14 Cooperation I: Altruism
Nämn tre huvudkategorier av drivkrafter för altruism enligt föreläsningen.
1. **Evolutionära** (Hamiltons regel, reciprocitet)
2. **Sociala** (rykte, likhet, familjaritet)
3. **Emotionella** (empati, skuld, negativ affekt)
125
# 1.15-16 Cooperation II och III
Vad är ett fångarnas dilemma?
Ett spel där två individer måste välja mellan att samarbeta eller förråda, med olika utfall beroende på vad båda väljer.
126
# 1.15-16 Cooperation II och III
Varför är fångarnas dilemma problematiskt ur kooperationssynpunkt?
Eftersom egenintresse leder till att båda förråder, trots att samarbete vore bättre.
127
# 1.15-16 Cooperation II och III
Vad är “Tit-for-tat”?
En strategi där du samarbetar först och sedan imiterar motpartens förra drag.
128
# 1.15-16 Cooperation II och III
Vad är “Win-stay, lose-shift”?
En strategi där man behåller sitt val efter vinst men byter efter förlust.
129
# 1.15-16 Cooperation II och III
Vad är skillnaden mellan samarbete och defektion i sociala dilemman?
Samarbete gynnar kollektivet, defektion gynnar individen (snålskjutsbeteende).
130
# 1.15-16 Cooperation II och III
Vad är ett socialt dilemma?
När individers egenintresse står i konflikt med gruppens bästa.
131
# 1.15-16 Cooperation II och III
Vad betyder “shadow of the future”?
När framtida konsekvenser gör det rationellt att samarbeta idag.
132
# 1.15-16 Cooperation II och III
Hur fungerar “cheap talk”?
Icke-bindande kommunikation som ändå kan signalera intentioner och bygga tillit.
133
# 1.15-16 Cooperation II och III
Hur fungerar “cheap talk”?
Icke-bindande kommunikation som ändå kan signalera intentioner och bygga tillit.
134
# 1.17 Political psychology
Hur hanterar människor kollektiva moraliska överträdelser?
Genom strategier som: förnekelse, moralisk rättfärdigande, skadeförminskning, skuldbeläggning av offer, avhumanisering och ansvarsförskjutning.
135
# 1.17 Political psychology
Vad menas med "moral disengagement"?
Kognitiva strategier för att frikoppla sitt moraliska ansvar från omoraliskt beteende – används för att skydda gruppidentiteten.
136
# 1.17 Political psychology
Vad är syftet med identitetsbekräftelse i interventionssammanhang?
Att minska motstånd mot att erkänna fel och öka stöd för reparativa åtgärder genom att stärka självbilden eller gruppidentiteten.
137
# 1.17 Political psychology
Vad var syftet med att använda svenska moraliska förebilder i studier om samer?
Att bekräfta svenskarnas moraliska identitet och därigenom öka stöd för gottgörelse till samerna.
138
# 1.18 Decision making
Vad är beslutsfattande (decision-making)?
Att generera, utvärdera och välja mellan alternativ – ofta under osäkerhet eller risk.
139
# 1.18 Decision making
Vad är en rationell beslutsfattare enligt normativ modell?
En person som uppfyller principerna om konsistens och transitivitet.
140
# 1.18 Decision making
Vad är "Expected Value Theory"?
En normativ modell där man väljer alternativet med högst förväntat värde, baserat på utfallens sannolikhet och värde:
141
# 1.18 Decision making
Vad visar framing-effekten?
Att samma information, presenterad som vinst eller förlust, kan leda till olika beslut.
142
# 1.18 Decision making
Vad innebär “descriptive invariance”?
Beslut bör bero på utfall, inte på hur de beskrivs. Framing-effekter bryter mot detta.
143
# 1.18 Decision making
Vad är heuristiker?
Mentala genvägar som förenklar beslutsfattande, t.ex. tillgänglighetsheuristik.
144
# 1.18 Decision making
Vad är "Somatic Marker Hypothesis" (Damasio)?
Känslomässiga kroppsliga signaler (t.ex. från amygdala, OFC) vägleder beslut – även omedvetet.
145
# 1.18 Decision making
Vilka hjärnstrukturer är involverade i somatic markers?
Orbitofrontala cortex, amygdala, somatosensorisk cortex.
146
# 1.18 Decision making
Vad är neuroekonomi?
Ett fält som kombinerar psykologi, ekonomi och neurovetenskap för att förstå beslutsfattande biologiskt.
147
# 1.18 Decision making
Vad är “Choice Blindness”?
Oförmåga att märka att ens val blivit manipulerade, följt av att man rationaliserar det nya valet.
148
# 1.18 Decision making
Vad avslöjar choice blindness om beslutsfattande?
Att vi ofta konstruerar beslut i efterhand, snarare än att agera enligt fasta preferenser.
149
# 1.18 Decision making
Vad visar beslutsforskningen om mänskligt beteende?
Människor är inte fullständigt rationella, utan påverkas av emotioner, presentation, heuristiker och social kontext.
150
# 1.19 Cooperation IV - Moral psychology
Vad är moral enligt moralpsykologin?
System av regler, känslor och principer som hjälper oss avgöra vad som är rätt eller fel i sociala sammanhang.
151
# 1.19 Cooperation IV - Moral psychology
Vad är den rationalistiska synen på moralens ursprung?
Moraliskt tänkande grundas i förnuft och logisk argumentation (Platon, Kant).
152
# 1.19 Cooperation IV - Moral psychology
Vad är emotivism enligt Hume?
Moral grundas i känslor och intuitioner, inte i rationellt tänkande.
153
# 1.19 Cooperation IV - Moral psychology
Vad är Kants "kategoriska imperativ"?
Handla endast enligt den maxim som du samtidigt kan vilja se bli allmän lag.
154
# 1.19 Cooperation IV - Moral psychology
Vad innebär utilitarism?
En handling är rätt om den skapar mest nytta för flest människor (Bentham).
155
# 1.19 Cooperation IV - Moral psychology
Vad kännetecknar prekonventionell moral?
Moral styrs av straff och belöning.
156
# 1.19 Cooperation IV - Moral psychology
Moral styrs av straff och belöning.
Fokus på att vara omtänksam och följa regler för att upprätthålla social ordning.
157
# 1.19 Cooperation IV - Moral psychology
Vad innebär postkonventionell moral?
Rätt/fel avgörs utifrån egna etiska principer som kan gå emot lagen.
158
# 1.19 Cooperation IV - Moral psychology
Vad är Haidts "Social Intuitionist Model"?
Moralbedömningar sker först via intuition, och därefter kommer resonemanget som en efterhandskonstruktion.
159
# 1.19 Cooperation IV - Moral psychology
Vad är moralisk intuition enligt Haidt?
En omedelbar känslomässig reaktion som leder till ett moraliskt omdöme utan medveten analys.
160
# 1.19 Cooperation IV - Moral psychology
Vad visade Greene et al. (2001) om moraliska beslut i hjärnan?
Personliga moraliska dilemman aktiverar emotionella områden (t.ex. medial PFC), medan opersonliga dilemman aktiverar kognitiva områden (dlPFC).
161
# 1.19 Cooperation IV - Moral psychology
Hur skiljer sig kollektivistisk och individualistisk moral?
- **Kollektivistisk moral** fokuserar på gruppens välmående
- **Individualistisk moral** fokuserar på individens rättigheter
162
# 1.19 Cooperation IV - Moral psychology
Hur kan moralpsykologi tillämpas praktiskt?
Inom etik, juridik, konflikthantering, kulturförståelse och AI-etiska beslutssystem.
