Tenta frågor Flashcards
(99 cards)
Multiple Choice
The paper “Inferences of Competence from Faces Predict Election Outcomes” by Todorov and colleagues showed that
* Voter preferences are shallower than assumed, unless they are based on trait inferences from facial appearance.
* Inferences from facial appearance cannot be the base for rational voting preferences.
* Voter behavior seems to be based on irrelevant information unless trait inferences from facial appearance predict the underlying traits.
* Inferences about competence and likability predict voter behavior
- Voter behavior seems to be based on irrelevant information unless trait inferences from facial appearance predict the underlying traits.
Multiple Choice
In the Bandura et al. study (1961), which of the following is/are true:
* Both males and females served as aggressive models/demonstrators.
* Measures were collected of both physical and verbal aggression.
* It was speculated that learning occurred through the same principles that govern instrumental conditioning.
* The results showed that when tested, the children displayed no direct copying of the models/demonstrators, but rather novel aggressive behaviors.
- Both males and females served as aggressive models/demonstrators.
- Measures were collected of both physical and verbal aggression.
- It was speculated that learning occurred through the same principles that govern instrumental conditioning.
Multiple Choice
According to Jussim, Crawford, and Rubinstein, what are the critical step/s to determine stereotype accuracy?
* Assess people’s descriptive beliefs about a group.
* Comparing the difference between descriptive and normative stereotypes about a group.
* Identify objective criteria that establish group characteristics.
* Compare people’s beliefs to objective criteria.
- Assess people’s descriptive beliefs about a group.
- Identify objective criteria that establish group characteristics.
- Compare people’s beliefs to objective criteria.
Multiple Choice
The following two brain regions have repeatedly have been implicated in mental state attributions:
* Temporal parietal junction (TPJ) and the medial prefrontal cortex (mPFC)
* Temporal parietal junction (TPJ) and Amygdala
* Orbito-frontal cortex (OFC) and Anterior cingulate cortex (ACC)
* Medial prefrontal cortex (mPFC) and the fusiform face area (FFA)
Temporal parietal junction (TPJ) and the medial prefrontal cortex (mPFC)
Multiple Choice
Research involving the amygdala lesioned patient SM demonstrates that:
* It is not possible to recognize expressions of fear in a face without an intact amygdala
* Healthy individuals are not making use of the eye region when recognizing expressions of fear in a face.
* Amygdala is necessary for guiding attention to the eye region of a face regardless of what emotion is expressed
* Amygdala is necessary for guiding attention to the eye region of a face only if it expresses fear.
Amygdala is necessary for guiding attention to the eye region of a face regardless of what emotion is expressed:
Multiple Choice
The following is/are critical to establish observational learning:
* When learning is tested, the demonstrator is not present.
* When learning occurs, no mimicry is present.
* When learning occurs, no imitation is present.
* When learning occurs, no copying is present.
When learning is tested, the demonstrator is not present.
What do the strategies “punitive deterrent”, “non-punitive deterrent” and “turn the other cheek” mean? How well have they been seen to work in experimental games? (Vad betyder strategierna “punitive deterrent”, “non-punitive deterrent” and “turn the other cheek”? Hur väl har de visat sig fungera i experimentella spel?)
Punitive deterrent (bestraffande avskräckning) innebär att individer straffar icke-kooperativt beteende, även till egen kostnad, i syfte att avskräcka framtida normbrott. Detta illustreras i Ultimatum Game, där mottagare ofta avvisar orättvisa bud, samt i Third-Party Punishment Game, där en extern aktör bestraffar orättvisa trots personlig kostnad. Strategin är särskilt vanlig i WEIRD-samhällen och korrelerar med ökad rättvisa i t.ex. Dictator Game. I små, sammanflätade samhällen (t.ex. Fiji) är strategin mindre förekommande på grund av sociala risker som motbestraffning och skadade relationer.
Non-punitive deterrent (icke-bestraffande avskräckning) syftar till att främja samarbete utan straff. Två centrala mekanismer är:
* Rykte (image score): Generöst beteende ger gott rykte, vilket belönas av andra i framtida interaktioner – en indirekt avskräckning mot själviskt agerande.
* Moraliska förebilder: Exponering för moraliska handlingar från utgruppsmedlemmar kan öka tillit och samarbetsvilja utan att väcka försvar. Strategin ärsärskilt effektiv i upprepade interaktioner där långsiktig social vinning är möjlig.
Turn the other cheek (vänd andra kinden till) innebär att inte bestraffa orättvisa trots provokation, utan fortsätta samarbeta. I Ultimatum Game kan detta betyda att acceptera ett lågt bud för att ändå få något. På Fiji visar deltagare motvilja att straffa även vid orättvisa, ofta på grund av höga sociala kostnader. Dock har denna strategi begränsad avskräckande effekt och lyfts i forskningen främst som en alternativ norm, inte som ett effektivt verktyg för att upprätthålla samarbete i spel.
Multiple Choice
Psychological intergroup interventions aimed at conflict resolution and intergroup reconciliation utilize the approach of exposing people to information that challenges peoples’ existing beliefs about social outgroups. The moral exemplar intervention utilizes:
* information that challenges peoples’ beliefs about effective conflict resolution
* information that confirms the stereotypes people hold about social outgroups
* information that challenges peoples’ beliefs about groups’ morality
* information that challenges peoples’ expectations about the world
information that challenges peoples’ beliefs about groups’ morality
Give a possible explanation for helping between individuals that are not genetically related to each other. (Ge en möjlig evolutionär förklaring till hjälpande beteende mellan icke-släktingar)
Hjälpbeteende mellan icke-släktingar kan förklaras evolutionärt genom flera mekanismer. En central är reciprok altruism (Trivers, 1971), där individer hjälper andra i förväntan om framtida gengäld – särskilt i upprepade interaktioner. I större grupper kan samarbete upprätthållas via normer och straff, där individer bestraffar normbrytare trots personlig kostnad. Rykte och social signalering spelar också roll: att hjälpa förbättrar individens image och ökar chanserna till framtida samarbete. Dessutom kan en utvidgad känsla av “vi” – grundad i likhet, närhet eller empati – leda till prosocialt beteende även gentemot främlingar. Dessa mekanismer stärker samarbete och ökar individens långsiktiga reproduktiva framgång.
Multiple Choice
According to research in non-human animals, what brain region has been shown to be necessary for observational fear/threat learning to occur? (Vilken hjärnregion är nödvändig för att rädslo-/hot inlärning genom social observation ska kunna ske, enligt forskning på djur?):
* Anterior cingulate cortex ACC
* Dorsolateral PFC
* Superior temporal sulcus, STS
* Anterior insular, AI
Anterior cingulate cortex ACC
Multiple Choice
What conclusion/s has Chagnon (1988) drawn from his studies on the Yanomamös:
* Violent males are likely to have more off-springs because they have better biometric (e.g. athletic) properties.
* When seeking revenge, the target can be any-one related to the individual believed to have initially caused harm.
* This group displays similarities with Rousseau’s concept of the ‘Noble Savage’
* Violent males are likely to have more off-springs because cultural success leads to biological success.
- When seeking revenge, the target can be any-one related to the individual believed to have initially caused harm.
- Violent males are likely to have more off-springs because cultural success leads to biological success.
What does the expression “The Emotional Dog and its Rational Tail” refer to in the writings of Jonathan Haidt? Please, describe two research findings that support his view. (Vad syftar uttrycket “The Emotional Dog and its Rational Tail” på i Jonathan Haidts skrifter? Beskriv två forskningsrön som stödjer hans uppfattning).
“The Emotional Dog and its Rational Tail” syftar på Jonathan Haidts sociala intuitionistiska modell, där moraliska omdömen främst styrs av snabba, automatiska intuitioner (den ‘emotionella hunden’), medan rationellt moraliskt resonerande (den ‘rationella svansen’) ofta uppstår i efterhand för att rättfärdiga känslomässiga reaktioner.
Två forskningsrön stödjer denna syn:
* Joshua Greene et al. visade i fMRI-studier att moraliska dilemman aktiverar olika hjärnregioner beroende på graden av emotionellt engagemang, vilket tyder på att emotioner påverkar det moraliska omdömet kausalt.
* Neuropsykologiska fynd visar att strukturer som amygdala aktiveras vid snabba affektiva responser, vilket stödjer Haidts idé att känslan uppstår före kognitivt resonerande.
Describe two motives to why people adapt to others behavior, instructions and wishes?
-
Att välja korrekt (Choosing correctly):
Individer söker efter vägledning i osäkra situationer och förlitar sig på andra som informationskällor. Genom att följa auktoriteter, experter eller majoritetens beteende (social validering), använder man sociala genvägar för att fatta effektiva beslut. Detta är kopplat till informationssocial påverkan, där konsensus i gruppen uppfattas som en signal om vad som är rätt. -
Att bevara självbild och vinna socialt godkännande:
Människor anpassar sig för att passa in, undvika avvisning och upprätthålla en positiv självbild. Enligt normativ social påverkan sker detta ofta genom att följa gruppens normer, särskilt när beteendet är synligt. Labeling-tekniker visar att när man kopplas till en viss identitet (t.ex. “du verkar som en som röstar”), tenderar man att agera i enlighet med den. Sociala motiv som relatedness (viljan att behaga andra) och coherence (att bevara en enhetlig självbild) spelar också in.
What is the ’false consensus effect’? Please, provide an example.
False consensus effect (falsk konsensuseffekt) syftar på tendensen att överskatta hur många andra som delar ens åsikter, beteenden eller val. Människor antar att deras sätt att tänka och agera är vanligare än det faktiskt är.
En möjlig förklaring är att vi använder oss själva som ankare vid sociala bedömningar – eftersom vi har mest information om oss själva – men misslyckas med att justera tillräckligt (anchor and adjustment heuristic). Det kan också bero på ett behov av att inte framstå som avvikande från gruppen.
Ett klassiskt exempel är studien av Ross, Greene & House (1977), där studenter fick välja om de ville bära en skylt (“sandwich board”) på campus. De som tackade ja trodde i högre grad att andra också skulle tacka ja, medan de som tackade nej trodde att andra skulle göra detsamma.
Please, list four “gains” that can result from behaving pro-socially.
-
Förbättrad välfärd och framtida vinster:
Genom att hjälpa släktingar (inkluderande fitness) eller bygga ömsesidiga relationer (reciprok altruism) ökar chanserna till både genetisk överlevnad och materiell hjälp. Hjälpsamt beteende fungerar som en social investering som ofta ger utdelning över tid. -
Socialt godkännande och status:
Prosociala individer får ofta högre status och ett gott rykte. Att följa injunktiva normer (vad man bör göra) ökar chansen att bli accepterad, uppskattad och undvika socialt avvisande – särskilt i synliga situationer. -
Stärkande av självbild och självkänsla:
Att hjälpa andra kan förstärka eller bekräfta ens självbild som en generös, god person. Detta kan drivas av interna motiv (självbekräftelse) eller externa etiketter som påverkar hur vi ser på oss själva (t.ex. genom social feedback). -
Humörreglering och känslomässig belöning:
Hjälpbeteende kan lindra negativa känslor som uppstår vid andras lidande (arousal-cost-reward model), eller fungera som medveten humörreglering (mood management hypothesis). Hjälpande aktiverar belöningssystemet och upplevs ofta som positivt i sig.
Describe three ways to measure empathy. Briefly exemplify each-one and describe what specific aspect of empathy they measure.
-
Självskattningsskalor:
Formulär som mäter individens egna upplevelser av empati.
Exempel: IRI (mäter affektiv och kognitiv empati) och BEES (affektiv empati).
Mäter: Dispositionell empati, men kan påverkas av social önskvärdhet. (Självrapporterad empati, som kan inkludera både affektiva och kognitiva komponenter, beroende på skalan) -
Fysiologiska mått:
Registrerar kroppsliga/neurala reaktioner vid upplevd eller observerad emotion.
Exempel: Singer et al. (2004) – fMRI visade överlapp i hjärnaktivitet vid egen och andras smärta.
Mäter: Affektiv empati (emotionell delning). -
Uppgiftsbaserade mått:
Testar förmågan att förstå andras mentala tillstånd.
Exempel: Reading the Mind in the Eyes Test, Empathic Accuracy.
Mäter: Kognitiv empati (perspektivtagande/ToM).
Please, describe, and give concrete examples of, at least three of the factors that increase the likelihood of internal attribution according to Jones and Davis’ “correspondent inference theory”
-
Fritt val (Choice):
Om handlingen utförs frivilligt, snarare än under tvång, tolkas den som mer reflekterande av personens inre egenskaper.
Exempel: Att frivilligt donera en stor summa till välgörenhet uppfattas som ett tecken på generositet – till skillnad från om donationen gjorts under tvång. -
Social avvikelse (Social desirability):
Beteenden som bryter mot sociala normer eller är oväntade tolkas som mer avslöjande om individens personlighet.
Exempel: Att skrika högt på en tyst restaurang (olämpligt) signalerar något om personens karaktär, medan normala beteenden (som att prata tyst) gör det i mindre grad. -
Få alternativa orsaker (Non-common effects):
När en person väljer ett alternativ bland många med olika konsekvenser, eller agerar trots motverkande krafter, ses valet som mer avslöjande för individens värderingar eller mål.
Exempel: En student som väljer en smal och ovanlig kurs trots mer attraktiva alternativ visar troligen ett genuint intresse – det ses som ett uttryck för deras interna preferenser.
Vad är ”multiple audience dilemmat” och hur kan detta dilemma hanteras?
Multiple audience dilemma uppstår när en individ samtidigt måste presentera sig inför två eller fler publiker med motstridiga förväntningar eller värderingar. Personen riskerar att inte tillfredsställa någon fullt ut eftersom varje publik förväntar sig ett visst beteende, språk eller attityd.
Strategier för att hantera dilemmat:
1.Publiksegregering: Hålla publikerna isär för att kunna anpassa sig separat till varje grupp.
2.Prioritering: Välja att tillfredsställa den publik man värderar högst, även om det sker på bekostnad av den andra.
3.Moderation: Presentera ett kompromissbeteende eller budskap som delvis tilltalar båda parter.
4.Tvetydig kommunikation: Formulera sig så att olika publiker kan tolka samma uttalande olika, baserat på sin förkunskap eller tolkning.
5.Olika kanaler: Använda verbal och icke-verbal kommunikation samtidigt för att signalera olika budskap till olika mottagare.
Exempel:
Att i ett samtal med både en lärare och nya vänner uttrycka sig så att läraren tolkar ens uttalande som seriöst (t.ex. “jag var uppe hela natten och läste”) medan vännerna uppfattar det som att man varit ute sent och haft kul – båda drar slutsatser som passar deras bild av en själv.
Multiple Choice
How are Batson and colleagues (tex 2003) interpret their findings of the effect of instructions on empathy?:
* Empati är en automatisk process som inte går att påverka genom instruktioner.
* Medan ”empathic concern” leder till ökad altruism, så kan ”empathic distress” leda till det motsatta.
* Att föreställa sig själv i den andre personens situation ökar alltid altruistiskt hjälpande.
* Empati kan förstärkas genom att aktivt ta en annan persons emotionella perspektiv
- Medan ”empathic concern” leder till ökad altruism, så kan ”empathic distress” leda till det motsatta.
- Empati kan förstärkas genom att aktivt ta en annan persons emotionella perspektiv
What are Bloom’s (2016) arguments in support of not letting empathy constitute the base for moral decisions? Please, examplify.
Paul Bloom argumenterar i Against Empathy (2016) för att empati är en opålitlig grund för moraliska beslut. Han lyfter flera problem:
-
Empati är partisk och begränsad:
Vi känner starkare empati för individer som liknar oss eller är identifierbara (ingroup bias), och har svårare att relatera till större, anonyma grupper.
Exempel: I fallet med Baby Jessica, ett barn fast i en brunn, mobiliserades enormt mycket hjälp – trots att många andra barn i världen lider mer, men utan uppmärksamhet. Detta visar hur empati tenderar att fokusera på det konkreta snarare än det proportionerliga. -
Empati leder till irrationella och orättvisa beslut:
I studier har deltagare, efter att ha fått empati för en utsatt individ, varit benägna att bestraffa oskyldiga tredje parter – vilket visar hur empati kan motivera moraliskt problematiskt beteende. -
Empati är styrbar – men på fel sätt:
Eftersom vi kan välja vem vi känner empati för, riskerar empatin att styras av fördomar, stereotyper eller politiska mål snarare än objektiv rättvisa.
Alternativet:
Bloom förespråkar istället rationell medkänsla – att vi använder logik, principer och konsekvensbedömningar för att fatta mer rättvisa, konsekventa och långsiktiga moraliska beslut.
What is the “door-in-the-face” technique? Give one concrete example, and briefly provide a possible explanation for why this technique works.
Door-in-the-face (dörren-i-ansiktet) är en övertalningsteknik där man först gör en stor och sannolikt orimlig förfrågan som nästan säkert avslås. Därefter följer man upp med en mindre och mer rimlig förfrågan – vilket ökar sannolikheten att den accepteras.
Exempel:
* Ett vardagligt exempel är en scout som först försöker sälja cirkusbiljetter för 5 dollar. När detta nekas, erbjuder han istället chokladkakor för 1 dollar – och får då oftare ett ja.
Varför fungerar det?
Tekniken utnyttjar reciprocitetsprincipen, särskilt reciprocal concessions: när den som frågar “backar” från sin stora begäran, uppfattas det som en eftergift. Mottagaren känner sig då socialt skyldig att också kompromissa – genom att säga ja till den mindre förfrågan. Dessutom framstår den mindre begäran som mer rimlig i kontrast till den första. Det kan också handla om att man vill reparera självbilden efter att ha nekat en “generös” förfrågan.
What could be the reasons why people sometimes refuse to accept help? Which factors reduce the willingness to receive help have been identified?
Forskning visar att det finns flera psykologiska skäl till varför människor ibland vägrar att ta emot hjälp, även när de behöver den:
- Hot mot självbild och självkänsla: Enligt Threat-to-self-esteem model (Nadler & Fisher, 1986) kan hjälpmottagande upplevas som förnedrande, särskilt om det signalerar att man är inkompetent eller beroende. Detta hotar både den inre självbilden och det sociala intrycket, vilket kan leda till att man avvisar hjälpen. Det speglas i uttrycket att “välgörenhet sårar mottagaren”.
- Rädsla för obalans eller skuld: Människor kan känna sig obekväma med att ta emot hjälp om de inte tror sig kunna återgälda den – ett brott mot normen om reciprocitet. Detta kan skapa känslor av underlägsenhet eller skuld, vilket minskar viljan att ta emot stöd, särskilt i nära relationer.
- Situationsstress och skam: I prestationssituationer kan hjälp uppfattas som ett tecken på svaghet. När man redan känner sig stressad eller misslyckad, kan andras närvaro förstärka negativa känslor, vilket gör att man undviker att söka hjälp för att bevara värdighet och undvika skam.
Describe ”the three-stage pattern of separation distress”
Den trestegsmodellen för separation distress, som formulerades av John Bowlby inom ramen för anknytningsteorin, beskriver hur små barn (och ibland vuxna) reagerar på separation från en närstående anknytningsperson:
1. Protest – Den första reaktionen är intensiv och känslomässig. Barnet visar stark oro, gråter, skriker och försöker aktivt återfå kontakten med den förlorade personen. Detta är ett uttryck för att anknytningen fortfarande är levande och hoppet om återförening starkt.
2. Förtvivlan – Om separationen fortsätter och återförening inte sker, övergår barnet till ett mer passivt tillstånd. Det blir tillbakadraget, ledsamt och visar tecken på hopplöshet. Det här stadiet innebär ett inre lidande där barnet börjar inse att protesten inte ger resultat.
3. Avskiljning (detachment) – Efter en längre tids separation kan barnet verka ha anpassat sig. Det blir mer aktivt igen, men visar mindre känslomässigt engagemang. Anknytningen verkar ha “stängts av” som ett slags självförsvar, och barnet kan verka oberört eller distanserat vid en återförening.
What is ”Pluralistic Ignorance”? Please, give an example.
Pluralistisk ignorans är ett socialpsykologiskt fenomen där individer i en grupp felaktigt tror att deras egna åsikter eller känslor avviker från gruppens, eftersom alla beter sig på ett sätt som döljer deras egentliga uppfattningar. Detta skapar en situation där ingen säger vad de egentligen tycker, eftersom varje individ tror att hen är ensam om att tänka annorlunda.
Exempel:
I en nödsituation med flera åskådare (t.ex. någon faller ihop på gatan), kan människor känna oro men ändå förbli passiva för att inte verka överdrivna. Samtidigt tolkar de andras passivitet som ett tecken på att läget inte är allvarligt. Resultatet blir att ingen ingriper, trots att många egentligen vill – en typisk effekt av pluralistisk ignorans.
Varför händer detta?
Mekanismen bygger på att människors yttre beteende inte speglar deras inre uppfattningar. Eftersom alla döljer sin osäkerhet eller oro, blir detta tysta, lugna beteende en felaktig signal till andra om att allt är normalt – vilket i sin tur förstärker den falska kollektiva uppfattningen.