instud.

Question 1

1) Redogör för begreppet sensorisk adaptation. Vad är det? Vad fyller det för funktion? (2p)

Answer 1

Sensorisk adaption är när konstant stimulering av sinnesorgan ger minskad receptorpotential. Funktionen är att vi kan fokusera vår uppmärksamhet på informativa förändringar i omgivningen istället.

Question 2

1) Beskriv innebörden av ”bottom-up” och ”top-down processes” i vår varseblivning. Ge ett exempel per begrepp (2p)

Answer 2

Bottom-up processering sker när våra sinnesceller hjälper oss uppfatta vår omgivning, exempelvis när vi ser en frukts färg och form.

Top-down processering sker när våra förväntningar och tidigare erfarenheter hjälper oss uppfatta vår omgivning, exempelvis när vi ska avgöra vilken frukt det är vi ser.

Question 3

1) Karaktärisera dagseende (photopic) och nattseende (scotopic). Beskriv relevanta delar av näthinnan som förklarar skillnaden mellan dessa sätt att se (4p)

Answer 3

Dagseende (photopic) – Cones tappar färg och skärpa forever (gula fläcken).

Nattseende (scotopic) – Rods stavar sig framåt i svagt ljus medan i periferin letar efter vargar.

De flesta av tapparna är lokaliserade centralt på näthinnan och sitter särskilt tätt i foevan vilket gör att vi kan se skarpt. Stavarna, som sitter utanför gula fläcken gör att vi kan se i mörker.

Question 4

a) Beskriv ”lateral inhibition” mellan receptorceller.
b) Vilken funktion fyller det för perceptionen?
c) Ge ett konkret exempel där vi vet att lateral inhibition sker (4p)

(Nämns bl a på perceptionsdemonstrationen och i föreläsningen om somatosensorik)

Answer 4

a)

Lateral Inhibition förhindrar lateral spridning av aktionspotentialer då stimulering av ett neuron hämmar aktivering av närliggande neuroner med hjälp av interneuroner.

b)

Vässar våra sinnen genom att dämpa effekten av vissa sinnesintryck och öka effekten av andra = mer nyanserad perception av vår omgivning som i sin tur gör att vi kan vidta lämpliga åtgärder som gagnar vår överlevnad exempelvis.

Lateral inhibition förhindrar också ett överflöd av information.

Visuell hämning gör att vi uppfattar kontraster och avgränsningar bättre.

Taktil hämning gör att vi kan bestämma den exakta kontaktpunkten för tryck mot huden.

Auditativ hämning förbättrar ljudkontrast och skärper ljudperceptionen

For example, when a small light is presented in a dark environment, receptors on the retina central to the stimulus are activated and transduce the visual information to the brain, while receptors that are peripheral to the stimulus send inhibitory signals that enhance the perception of darkness in the surrounding. This process has the effect of creating greater dark-light contrast and is responsible for the Mach band visual effect.

Question 5

Hur kan vi med hörseln avgöra varifrån ett ljud kommer?

Answer 5

- Volym, det örat som är närmast ljudet kommer att höra ljudet lite bättre än det andra.

- Tidsskillnad, det örat som är närmast ljudet kommer att höra ljudet lite innan det andra örat.

- Örats utforming, som hjälper oss att lokalisera ljudets position.

Question 6

Hur kan vi med hörseln avgöra hur hög en ton är, dess pitch?

Answer 6

Platsteorin - förklarar höga toner. Tonhöjder peakar på olika ställen på basilamembranet och detta kan hjärnan urskilja.

Frekvensteorin - förklarar låga toner. Håret i basilarmembranet vibrerar i samma takt som ljudvågen vilket gör att nervimpulser skickas iväg i samma takt och vi kan uppfatta dess pitch.

Volleyteorin - förklarar mellanhöga toner och säger att grupper av neuroner i hörselsystemet svarar på ett ljud genom att avfyra aktionspotentialer något ur fas med varandra så att när de kombineras kan en högre ljudfrekvens kodas och skickas till hjärnan för att analyseras.

Question 7

Beskriv kort hur vi kan känna lukt

Answer 7

Luftburna molekyler kommer in i vår näsa vid inandning och landar i övre näshålan där de löses upp i mukos och når luktreceptorer. Därefter skickas elektriska signaler via Glomeruli i luktbulben. Via mitralceller skickas signalerna till olika delar av hjärnan, ex hippocampus eller amygdala.

Anatomi: Luktreceptorernas axon bindar tillsammans kranialnerv I som leder upp till luktbulben, där impulserna filtreras.

Därfrån leds till till tre olika ställen:

1. amygdala (med koppling till emotionell upplevelse av lukt),
2. hippocampus (med koppling till minnet av lukten)
3. primära luktkortex, där lukten identifieras.

Från dessa tre områden leds signalen till thalamus eller hypothalamus, och sen vidare till frontalkortex, där beslutsfattande sker gällande lukten (närma eller fjärma: indikerar lukten något farligt och ska vi därför ta avstånd till det, eller indikerar den något angenämt och ska vi därför närma oss det).

Question 8

Redogör för s k monokulära och binokulära ledtrådar till djupseende och skillnaden mellan dessa två typer av ledtrådar

binokulära 2x

monokulära 6x (SPR HST)

Answer 8

För att uppfatta djup tar vi hjälp av olika ledtrådar. Dessa kan delas in i binokulära (två ögda) och monokulära (enögda)

binokulära

1. Retinal disparitet - smått olika bild av omgivningen. Genom jämförelse av bilder - avgöra närhet. Ju större retinal disparitet mellan bilderna desto närmare är objektet i fråga.
2. Ögonen konvergerar vid närmande objekt.

monokulära

1. textur - grov/slät
2. skärpa
3. höjd
4. storlek över tid
5. Placering
6. Relativ storlek

Question 9

1) Redogör för begreppet ljushetskontrast (brightness contrast)?

Answer 9

Ett stimulis brightness kan uppfattas som olika ljus i olika kontext.

Mot en mörkare bakgrund upplevs en grå cirkel vara ljusare grå än den faktiskt är och mot en ljusare bakgrund upplevs samma gråa cirkel vara mörkare grå än den är.

I båda fallen har den gråa cirkeln samma luminence. Mängden ljus som når ögat bestämmer därför inte lightness/brightness utan omgivningen gör.

Question 10

1) Redogör för hur vi kan uppleva färg (4p)

Answer 10

Young-Helmholtz teori- tre typer av tappar (cones) som registrerar varsin färg.

långa våglängder - rött

korta våglängder - blått

mellanlånga - grönt

Herrings opponentprocessteori - De tre typerna av färgreceptorer ansvarar alla för två olika våglängder

red vs green

Det stavarna ger oss är främst svart vitt seende utan färger men då stavarna är 500 gånger ljuskänsligare än tapparna så är de bra att ha i svag belysning. Nu ser ju de flesta människor även med färg och hur det går till har det funderats mycket kring. För ett par hundra år sedan visste man att de tre färgerna blå grön och röd kunde additivt kombineras till mängder med färger. Young Helmhotz trikromatiska teori bygger på att det finns tre olika ljuskänsliga celler i ögat som tillsammans ger upphov till alla färgerna vi kan se.

Nu var det bara ett problem med denna teori och det var att det fanns röd grön färgblinda som ändå kunde se gult som kommer av en kombination av dessa färger. Dessutom har vi fenomenet med eftereffektfärger, för att praktiskt prova detta. Därför kom det fram en ny teori av Hering år 1870 som kallades opponent process teorin. Enligt denna teori har kan var och en av de tre slagen av tappar reagera på två olika färger: röd eller grön, blå eller gul, svart eller vit (se fig. 4.12).

Inte heller denna teori visade sig vara helt rätt. Istället blev det en tvåstegsmodell kallad dual process teorin som bäst kunde förklara färgseendet. Första steget är som i den trikromatiska teorin medan andra steget består av nervceller som fungerar som i opponent process teorin. Stöd för denna teori finns bland annat i mätning av nervaktiviteten i ögat med hjälp av mikroelektroder (i princip små nålar som man kan avläsa elektriska spänningar/nervimpulser med.

blur vs yellow

black vs white

Question 11

Beskriv luktsystemets neurala struktur och funktion?

Answer 11

Funktion: varningssinne, rutten mat, gift, förmedlar vad som är attraktivt och eftersträvansvärt, leder till belöning

Neurala struktur: Luftburna molekyler kommer in i vår näsa vid inandning och landar i övre näshålan där de löses upp i mukos och når luktreceptorer. Därefter skickas elektriska signaler via Glomeruli i luktbulben. Via mitralceller skickas signalerna till olika delar av hjärnan, ex hippocampus eller amygdala.

Question 12

Vi kan känna beröring av olika slag. Hur går det till?

Answer 12

Det finns receptorer i huden som ex är känsliga för tryck, sträckning, vibration ( sk mekanoreceptorer). När dessa receptorer aktiveras skickas en nervisgnal till hjärnan via ryggmärgen.

1. Information om diskriminativ beröring, tryck, vibration och proprioception går via baksträngsbanan.
2. information om lättare beröring och tryck går via anterolaterala funikeln.

Informationen processas i thalamus för att sedan gå vidare till primära somatosensoriska kortex.

Andra receptorer:

Question 13

Förklara och ge två exempel på perceptuell konstans. Ange också vilken funktion detta fenomen fyller.

Answer 13

Perceptuell konstans: Föremålen upplevs som (nästan) oförändrade trots att näthinnebilden ändras.

Storlekskonstans: Innebär att det som upplevs som avlägset “förstoras” och det som tycks vara nära “förminskas”, så att storleken blir (nästan) konstant.

Funktionen för fenomenet är att vi på ett mer effketivt sätt hantera vår omgivning eftersom vi vet objekts specifika egenskaper och ser dessa som konstanta.

ex: bil långt borta eller bok i bokhyllan

Question 14

Redogör för och jämför begreppen ”apperceptiv agnosi” och ”associativ agnosi”. (Olssons föreläsning om visuell perc )

Answer 14

Agnosi - oförmåga att på ett normalt sätt tolka syn- hörsel eller känselintryck.

Kan handla om svårigheter att få fram information kring ett sinnesintryck eller oförmåga till helhetsbild.

apperceptiv agnosi - oförmåga att utröna former, svårt att se skillnad mellan, känna igen eller rita av olika former.

associativ agnosi - beskriva men inte känna igen objekt

proposagonosi - ansiktblindhet

Question 15

Purves beskriver två huvudsakliga nervbanor för visuell perception som förmedlar olika typer av information (dorsal and ventral stream).

1. Redogör för dessa banor, den information de förmedlar och hur man kommit fram till att informationen skiljer sig mellan banorna.

Answer 15

ventral stream - what pathway leads to temporal lobe (visuell igenkänning)

dorsal stream - where pathway leads to parietal lobe (spatiala lokalisation)

Hur man kommit fram till detta:

I en studie med apor där aporna hade bilaterala skador i antingen temporalloben (ventral stream) eller parietalloben (dorsal stream)

Temporalskada- apa kunde inte se skillnad mellan objekt. Positiv förstärkning vi syn av föremål men kunde inte välja rätt vid ihopparning med annat föremål.

Parietalskada- apa kunde i avgöra var föremålet var i förhållande till ett annat. Inga problem att identifiera föremålen.

Question 16

1) Vad är ett neurons receptoriska fält?
b) Beskriv ett receptoriskt fält med s k on center – off surround organisation. (Purves s.67)

Answer 16

a) neuronets sensoriska upptagningsområde - det är med andra ord inom det receptiva fältet som stimuli kan påverka neuronet så att den depolarisering sker.
b) On center - off surround organisation - ljus stimulerar enbart on center (centrala delen)

off suround beslyning - neuronets aktivitet hämmas

on and off belysning - inhibitorisk/excitatorisk aktivitet kommer att ta ut varandra

Syfte:

visuella förändringar lättare ska upptäckas. T.ex. kanter, var någonting slutar och börjar. Så att vi lägger pennan på skrivbordet och inte på golvet eller så att vi inte snubblar på trottoarkanten.

Question 17

Vad gör det proprioceptiva systemet?

Answer 17

ger upphov till vår kroppsuppfattning i rummet.

Medieras av proprioreceptorer. Receptorerna registrerar ledernas lägen genom att registrera spänningen i muskler och senor. Ofta ej medvetet.

Exempel med att fylla ett vattenglas. Ju tyngre glaset blir desto större kompensation.

Receptorerna skickar informationen i lillhjärnsbanor i ryggmärgen till lillhjärnan där beslut om åtgärd fattas.

Det finns tre typer av proprioceptorer:

●Muskelspolar

●Berörings och tryck receptorer

●Golgissenorgan, också kallade senspolar

Question 18

1) Redogör för blindsight (3p) (se Purves s. 237. Kolla också Olssons föreläsning)

Answer 18

Blindsyn (eng: blindsight) är det något förvånande fenomen där man trots blindhet pga skada i primära syncentrum ändå har viss förmåga att “se” ett föremål som finns i det blinda fältet, trots att man inte är medveten om att det är där.

Hur kan det komma sig att man ser fast man inte ser?

Seendet är uppdelat i två system, ett evolutionärt äldre och ett nyare.

Informationen från ögonen delas först upp så att höger halva av synfältet går till vänster halva av hjärnan och tvärtom. I hjärnan leds sedan signalen till de två systemen.

Den första vägen är evolutionärt mycket gammal och går via övre fyrhögen på hjärnstammens ovansida till tinningloben.

Den andra, nyare, vägen går via Talamus till den optiska synbarken i hjärnans nacklob. Detta är det nyare system som ger oss vårt medvetna seende.

Om hjärnbarken skadas kan den medvetna synupplevelsen utebli, men den äldre vägen finns kvar och man har alltså blindsyn.

Egentligen har alla, även seende, blindsyn eftersom vi reagerar på intryck som kommer från sidan i synfältet innan vi blir medvetna om dem.

Question 19

1) Inom objektsigenkänning (object recognition) diskuteras hierarchical coding hypothesis och ensemble coding hypothesis för hur objekt representeras i hjärnan. Redogör för dessa hypoteser och det eventuella stöd de har. (4p) (från Olssons föreläsning)

Answer 19

Represenation av objekt i hjärnan (objektsigenkänning):

Hierarchial coding hypothesis - innebär t.ex. om jag ser ett bord att jag först ser färg, kanter och sen former och bitar och sen hela objektet. Att det börjar simpelt och blir mer komplext.

+ Stöd för detta är att man har upptäckt t.ex. celler som reagerar för vissa specifika och komplexa stimuli.

• Det som går emot detta är att det är sällsynt att det skulle uppstå plötsliga luckor där man inte känner igen ett visst objekt. Dessutom kan man tänka sig att det vore orealistiskt att, med tanke på mångfalden av objekt att känna igen, vi skulle ha representationer för alla.

Ensemble coding hypothesis - känner igen flera delar av en mer holistisk bild. Jag ser rynkor, glasögon, rosa kinder, vitt hår och på detta sätt förstår jag att det är mormor, snarare än att jag skall ha en cell som reagerar på just mormor.

+Stöd för detta är att vi ibland ser fel på saker som har de rätta komponenterna uppfyllda. Dessutom kan vi ju uppfatta saker vi aldrig sett förut.

Question 20

1) Redogör för ansiktsperception och hur den förhåller sig till objektperception i övrigt. Redovisa stöd för dina påståenden (5p) (Olssons föreläsning)

Answer 20

ansikts - objektperception - olika delar av hjärnan aktiveras

• ansiktsperception mer hollistisk…
• Skillnad finns i t.ex. att det är ett annat område i temporalloben där man känner igen ansikten, än där man känner igen objekt.

Om vi vänder ett ansikte upp och ned på t.ex. Obama så känner vi igen honom även när ögonen och munnen är helt felvända, hierarkisk inkodning. Då märker vi inget konstigt. Så fort vi vänder på bilden dock, så ser plötsligt Obama med de uppochned vända delarna helt konstig ut, vilket verkar tyda på en annan sorts inkodning, ensembleinkodning.

Question 21

Argumentera för att perceptionen inte alltid är sanningsenlig utan mer funktionell. Dvs, vi varseblir inte vår omvärld exakt så som den egentligen är i fysisk mening utan vi gör snarare en användbar tolkning av omvärlden.

8x

Answer 21

perception inte alltid sanningsenlig….

Perceptuell konstans (färg, form, ljus, färg, storlek)

Visual capture - synen dominerar över andra sinnesorgan

Gestaltteorin innebär att vi tenderar att organisera intryck till meningsfulla enheter. Ex proximity, simularity (nära och lika saker klumpas ihop)

Grupperingsprincipen innebär att vi tror att saker och ting hänger ihop.

Upplevelsemagnituden och Stimulusmagnituden
Fördubblat ljus upplevs som mindre ökat än i verkligheten.
Fördubblad smärta upplevs som mer ökad än i verkligheten.

Müller-Lyers illusion visar att vi tror att >-< är mindre än <->.

Sensorisk adaption

Perceptuell adaption innebär att vi har möjlighet att adjustera ett förvrängt synfält (t.ex. lära oss att fungera normalt med upp-och-ner-prismor).

Question 22

I Myers kan man bland annat läsa om Webers lag. Förklara vad den säger

Answer 22

säger bland annat:

• stimulusökning måste vara en andel av det aktuella stimulit för att ökningen ska vara märkbar (precentuell ej intensitet)
• Difference threshold - två stimulin uppfattas inte som skilda varandra förrän åtskillnadströskeln är har nåtts. Åtskillnadströskeln är den minsta, vid hälften av gångerna märkbara, skillnad som krävs mellan två stimulin för att skillnaden ska märkas.

Question 23

Når vi slår oss kan vi t ex massera och blåsa på området där vi har gjort illa oss. Beskriv hur den neurala mekanismen bakom denna smärthämning ser ut enligt ”portteorin” (gate control theory)

Answer 23

Neural mekanism (gate control theory)

-port i ryggmärgen som öppnas vid smärtasignaler, nervfibrer för andra sensoriska intryck inaktiverar porten. Genom att blåsa/massera dämpar vi smärtupplevelsen.

Smärta - smärtnerver skickar impulser till ryggmärgen - hjärnan
‘

Massage - aktiverar afferenta neuron - ryggmärgen aktiverar interneuroner - GABA inhibitorisk neurotransmittor - hämmar C och Aδ - smärtan hämnas

Ryggmärgen innehåller dels nervfibrer som vidare förmedlar smärtsignaler och dels nervfibrer som vidareförmedlar andra afferenta signaler.

Enligt portteorin finns det en slags port i ryggmärgen som smärtfibrerna kan aktivera (öppna) så att man känner smärta. Fibrerna för andra sensoriska intryck kan däremot inaktivera porten och i förlängningen hindra smärtsignaler från att nå hjärnan. Genom att massera och blåsa på ett område där vi känner smärta kan vi därför inaktivera porten i ryggmärgen.

Question 24

Smärta kan enligt Lännergren delas in i fyra olika huvudtyper:

1) nociceptiv,
2) inflammatorisk,
3) neuropatisk,
4) långvarigt smärtsyndrom (idiopatisk).

Redogör kort för dessa typer.

Answer 24

Neuropatisk - Nervsystemet är skadat på central eller perifer nivå

Nocieceptiv - direkt relaterad till mekanisk, termisk eller kemisk stimulering av afferenter i olika organsystem (hud, muskler, leder, inälvor)

Inflammatorisk - här aktiveras s.k. tysta nociceptorer som annars inte aktiveras av mekanisk eller termisk smärtsam stimulering

Långvarigt smärtsyndrom - Kan kännetecknas av en central sensitisering (smärtförstärkande mekanism) Patienter kan också sakna aktivering av descenderade smärthämmande system.

Question 25

Beskriv central sensitisering

Answer 25

Central sensitisering är en fysiologisk smärtförstärkande mekanism som är beroende av pågående afferent impulsflöde både vid akut och mer långvarig perifer retning.

• ökad känslighet hos nociceptorerna - smärtupplevelse starkare
• överaktivering av neuron i dorsalhorn
• centrala nervsystemet
• naturlig följd av upprepad aktivering av C-fibrer från leder, muskler eller hud

Question 26

Redogör för begreppet psykogen smärta

Answer 26

Smärta trots att nerverna inte är påverkade och trots att det inte finns några impulser från vävnaderna.

Smärtan har istället psykiska orsaker.

ex: depression, PTSD, Shizofreni

Question 27

Craig ser smärta som en homeostatisk känsla. Utveckla det

Answer 27

Homeostas kallas det jämviktsläge där kroppen är i balans. Vi har olika system som ex reglerar törst, kroppstemp, hunger osv som bidrar till upprätthållandet av homeostas

Craig ser smärta som en homeostatisk känsla eftersom sensorisk smärta i samma sekund som den uppkommer ger upphov till motivation att bli av med smärtan.

+ logiskt utifrån funkionalitet (hunger - äta/ smärta -dra bort handen)

+ smärtsignaler färdas i samma bana i ryggmärgen/hjärnstamen som andra homeostatiska känslor.

exempel på motiverande känslor som smärta uppger:

• *Diskriminativ sensation** - var gör det ont?
• *Affektiv motivation** - obehagskänslan som gör att vi exempelvis drar bort den skadade kroppsdelen.
• *Kognitiv analys** - man jämför från erfarenheter, är det farligt Dödligt?
• *Autonom reaktion** - tex. Ökad hjärtfrekvens, anding, kroppen får ett sympatiokus påslag
• *Reflektorisk motorstimulus** - vi drar automatiskt bort den skadade kroppsdelen

Question 28

1) Vilka är nociceptorernas egenskaper – nämn 3 av dem.

Answer 28

• omyleiniserade nervendsslut
• finns i princip i all vävnad utom i hjärnan
• de tar emot sensorisk information om smärta.
• De har ett väldigt högt tröskelvärde för aktionspotential i förhållande till andra receptorer.
• Nocireceptorer kan svara på olika typer av stimuli såsom mekanisk, kemisk och termisk.
• Unimodala receptorer svarar bara på en av dessa medan polymodala svarar på flera.
• Liten risk för sensorisk adaption

Question 29

1) Beskriv vad uttrycket ”den dubbla smärtan” innebär.

Answer 29

”Den dubbla smärtan” består av den första, snabba, plötsliga och skarpa smärtan jag känner när jag slår mig. ”Aj!” skriker jag. (A-delta-fiber som är snabbare, myeliniserad. Aktiverar reflex) Efteråt kommer den långsammare, dova smärtan och då skriker jag inte utan då kanske jag klarar mig med att tänka ”det här gör ont”. C-fiber, långsam.

Question 30

1) Smärta brukar beskrivas som en multi-dimensionell upplevelse. Beskriv de tre dimensionerna (namn och innebörd) samt vilka områden i hjärnan som anses aktiverade vid upplevelse av de respektive dimensionerna.

Answer 30

Diskriminitiva komponenten: Vi kan lokalisera smärtan. Ange intensitet, duration. (Somatosensoriska cortex)

Afferenta komponenten: Obehagskänslan. Den plågsamma och emotionella delen. (Limbiska systemet)

Kognitiva komponenten: Hur vi tolkar, analyserar och agerar utefter smärtan. (Front cortex)

Question 31

1) Beskriv vad primär respektive sekundär hyperalgesi innebär.

Answer 31

Stegrad smärtupplevelse vid smärtpåverkan till följd av skador på vävnad innehållande nociceptorer eller skadad perifer nerv.

Hyperalgesin kan uppträda såväl i skadeområdet (primär hyperalgesi) som i omgivande, oskadad vävnad (sekundär hyperalgesi).

Question 32

1) Kroppsegen hämning av smärta kan ske på olika nivåer i centrala nervsystemet – vilka.

Answer 32

Kroppsegen hämning av smärta, olika nivåer:

• en annan stark smärta någonstans som ”suddar” bort den ursprungliga smärtan.
• Det kan vara en hämning av de nervbanorna som aktiverar och ökar sensitiviteten för smärtan.
• Det kan vara en aktivering av smärthämmande nerver med GABA receptorer och andra opioidreceptorer.
• psykologiska metoder för smärthämning, aktiverar endogena opioidsystem,
• Vid akut stress hämmas också smärta, däremot förvärras den vid långvarig stress

Substanser som är viktiga för kroppsegen smärthämning är bl.a. GABA, noradrenalin, serotonin och andra opiater som endorfiner.

Question 33

1) Smärttillstånd kan delas in i olika klasser – vilka och vad är karakteristiskt för var en (beskriv korttfattat)

Answer 33

https://www.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/smarta/smarta-analys/

Question 34

Vad är selektiv uppmärksamhet och varför behöver vi den? Ge konkret exempel. För och nackdelar.

Answer 34

Vi bombarderas av intryck från världen utanför oss.

Selektiv uppmärksamhet - vi väljer vad vi vill fokusera på

nackdelar:

• vi är aningen bergänsade med vad vi kan ta in.
• vi stänger ute saker från vårt medvetande som inte passar vår invanda föreställningsram - hindrar människor från att lägga märke till sådant som är viktigt i situationen.
• filter

fördelar:

• fokusera på det viktigaste utan att bli distraherad. Viktigt på savannen för att överleva. Fokus är viktigt i många andra samtida situationer också. Prestation på idrottstävling ex.
• vi behöver inte processera lika många stimuli = mindre energikrävande - tidseffektivt.