Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

III & IV > Intro till virologi och viral genetik > Flashcards

Intro till virologi och viral genetik Flashcards

1
Q

Vad är virus?

A
  • Obligata intracellulära parasiter
  • Kan ej föröka sig själv utan använder cellens metabolism
  • Har ett proteinhölje som skyddar det paketerade genetiska materialet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är viral infektion?

A

Symtomatisk eller asymatomatisk infektion som orsakas av ett virus. Dessa är vanliga och sker ca 6-9 gånger per år

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är en kapsid?

A

Symmetrisk proteinstruktur som innesluter genomet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Förklara kapsomer

A

Proteinerna i kapsidens proteinstruktur som är många kopior av ett eller ett fåtal proteiner som skyddar genomet då den bl a är stabil mot variationer i pH och temperatur. Interagerar med värdcellen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilka olika varianter av kapsider finns? Beskriv kortfattat var och en.

A

Helikal = finns vanligen i virus med ssRNA, längen av kapsiden styrs av längden på genomet
- Exempel: influensavirus

Icosahedral = består av 20 liksidiga trianglar, varje triangel har 3 subenheter → 60 subenheter bygger upp kapsiden
- Exempel: adenovirus

Komplex symmetri = består ofta av ett huvud och en “svans”, är en slags hybrid mellan helikal och icosahedral
- Exempel: bakteriofager eller poxvirus (humanpatogen)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Förklara vad en nukleokapsid är.

A

Benämning på kapsid och kapsidens innehåll, dvs kapsid och genom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är matrix?

A

Utrymmet mellan hölje och kapsid. Här finns proteiner som täcker insidan av höljet och stabiliserar höljet samt underlättar uppbyggnad av nukleokapsiden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är hölje hos virus?

A
  • Lipidmembran med glykoproteiner, finns endast hos vissa virus. Höljet tas från cellulära membran på virusets väg ut från värdcellen. Har specifika virusproteiner som hjälper viruset binda till en värdcell
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Nämn egenskaper ett höljebärande virus har.

A
  • Sitter utanpå kapsiden
  • Tål ej uttorkning, om det uttorkas kan det ej interagera med värdcellen och således hämmas infektion
  • Väldigt känsliga mot etanol, dör av handsprit
  • Klarar ej gastrointestinal miljö
  • Sprids ofta via droppsmitta, kroppsvätskor eller blodtransfusion
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Beskriv vad virala glykoproteiner är och dess delar

A

Transmembrana proteiner som finns i höljet hos höljebäranade virus. Proteinerna är mer eller mindre glykosylerade och är antingen homo- eller heterodimerer

Delar:

  1. Ektodomän = glykoproteinets yttre del. Här sker inbindning till antikroppar, fusion med cellmembran och enzymatisk aktivitet
  2. Intern domän = glykoproteinets inre del. Här sker ihopsättning av virion (hel infektiös viruspartikel)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad gör enzymer i virus?

A
  • Ser till att virus kan använda sig av värdcellens mekanismer för replikation
  • Finns i nukleokapsid eller matrix
  • Exempel: polymeraser, proteaser, poly(A), capping-enzymer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Virusklassifikation efter strukturella egenskaper

A
  1. Typ av genom
    - DNA eller RNA
    - Enkel- eller dubbelsträngat
    - Polaritet: t.ex. (+)RNA eller (-)RNA
  2. Kapsidsymmetri
    - Helikal eller kubisk
  3. Hölje eller ej hölje
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur skiljer sig virala genom från humana?

A
  • Mänsklig cell ca 1000 ggr större än bakterie, bakterie ca 1000 ggr större än virus = virus små
  • Finns ca 10 gener i ett virus och ca 25 000 i människa. Virus måste vara utrymmeseffektiva, dvs få eller inga introner
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

DNA virus vs RNA virus

A
  • Replikation sker på olika ställen:
    RNA-virus ofta i cytoplasma
    DNA-virus ofta i cellkärna
  • Storlek hos DNA-virus varierar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är unikt med RNA-virus?

A

De kan utnyttja “förbjudna” vägar:
1. Omvänt transkriptas
- RNA-viruset kan ta sig in i cellkärna → bli en del av värdcellens genom →
replikeras till nytt DNA → utnyttja värdcellens mekanismer för transkription och translation
Exempel: HIV
2. RNA-beroende RNA-polymeras
- Enzymet driver omskrivning från (-)RNA till (+)RNA → kan användas som mRNA och protein fås
Exempel: HCV

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Felfrekvenser vid viral replikation

A

DNA-virus → ca en mutation per 10^6-10^8 replikerade nukleotider
RNA-virus → ca en mutation per 10^4-10^6 replikerade nukleotider

  • Humant DNA-polymeraser är noggrannare än virala DNA-polymeraser → har mindre felfrekvens
17
Q

Vad beror felfrekvens vid viral replikation i RNA-virus?

A

De använder egna enzym som saknar proof-reading funktion

18
Q

Vad är kvasiespecies?

A

Grupp/population av virus som är lika varandra men ändå har vissa skillnader vad gäller kvävebassekvens.

19
Q

Vad orsakar skillnader i genomet hos kvasiespecies?

A

Viruspartiklarna befinner sig i en miljö med hög mutationsfrekvens. Kvasiespecies är utsatt för kroppens selektionstryck.

20
Q

Vad är selektionstryck?

A

Tryck som viruspopulationer hela tiden utsätts för → antikroppar i kroppens immunsystem kommer framför allt binda till muterade virus i kvasiespecies som inte känns igen → bryts ned.

21
Q

Mutation: Addition

A

Kvävebas adderas någonstans i DNA/RNA-kedjan

22
Q

Mutation: Deletion

A

Kvävebas tas bort någonstans i DNA/RNA-kedjan

23
Q

Mutation: Punktmutation

A

Kvävebas byts ut mot en annan

24
Q

Mutation: Transposition

A

Grupper av flera kvävebaser byter plats

25
Q

Mutation: Inversion

A

Grupper om komplementära baser byter plats med varandra

26
Q

Vilka effekter har mutationer på translation?

A

Tyst = ingen förändring av aminosyra, kan ske vid punktmutation

Utbyte = förändring av aminosyran

Nonsens = ett kodon byts ut till ett stoppkodon. Proteinet blir kortare. Ger nästan alltid letal (dödlig) effekt

Frameshift = addition eller deletion av en eller två nukleotider → läsramen ändras → alla efterföljande aminosyror förändras. Ger nästan alltid letal effekt

27
Q

När ger mutationer dödlig effekt?

A

Om en aminosyra i strukturellt viktiga delar av proteinet förändras. Frameshift- och nonsensmutationer orsakar nästan alltid virusets död

28
Q

Hur framkallas mutationer?

A
  • Tillsättning av vissa kemikalier → kan påverka vissa nukleotider → mutationer på vissa baser
  • UV-strålning
  • Oxidativ stress
  • Molekylärbiologiska metoder
29
Q

Förklara rekombination.

A
  • Kan ske när 2 virus infekterar samma cell vid samma tidpunkt → två olika virala genom som ska replikeras samtidigt
  • Genomet rekombinationer, dvs fragment från virusens genom byter plats med varandra
  • Störst sannolikhet att rekombination sker om virusets genom består av stort och linjärt DNA
30
Q

Förklara reassortment.

A
  • Kan ske när 2 olika virus infekterar samma cell samtidigt
  • Sker endast hos virus med segmenterat genom
  • De olika segmenten blandas mellan virusens avkommor efter replikation
31
Q

Förklara reassortment med exempel

A

Influensavirus och grisar:

  • Influensavirus är segmenterat virus → har 11 gener som är fördelade i 8 segment
  • Grisar kan smittas av influensavirus från både fåglar och människor → inuti en griscell kan segmenten från de 2 olika virusen blandas → reassortment kan ske → genererar nya typer av influensavirus
  • De nya influensavirusen innehåller vissa egenskaper från människoviruset samt vissa egenskaper från fågelviruset → kan bli farliga för människan pga immunförsvaret ej sett denna typ innan
32
Q

Vad är antigenic shift?

A

Reassortment. En helt ny uppsättning av neuraminidase och hemagglutinin som ej funnits innan. Alla kan smittas av en helt ny influensastam (immunförsvaret kan ej känna igen alls)

33
Q

Vad är hemagglutinin?

A

Glykoprotein på ytan hos influensavirus, ansvarar för att binda till sialinsyror på cellmembranets yta

34
Q

Vad är neuroaminidaser?

A

Grupp enzymer på ytan av influensavirus. Bryter bindningar mellan sialinsyra från glykoproteiner i cellmembranets receptor och nya virion → hjälper virus lämna värdcell.

Effektivt läkemedel mot influensa är inhibitorer till detta enzym.

35
Q

Vad är antigenic drift?

A

Punktmutationer under en längre tid → genererar kvasiespecies som är närbesläktade men som ej känns igen av immunförsvar (mutationer sker i gener som kodar för proteiner i antikroppsbindande siter)

36
Q

Ge exempel på antigenic drift.

A

Säsongbaserad influensa → små mutationer sker i influensavirus över tid som gör att sjukdomen kan “återkomma” år efter år eftersom kroppens antikroppar ej känner igen viruset

HIV → viruset muterar över tid vilket gör att medicinresistens kommer utvecklas → patienten kommer ibland behöva nya bromsmediciner

37
Q

När sker fenotypisk blandning?

A

När närbesläktade virus infekterar samma cell → en virion får med sig komponenter från det andra viruset, dvs dess fenotyp blandas med en fenotyp från ett närbesläktat virus (genetiskt material blandas ej, endast uttryckta proteiner) → viruspartikeln kommer kunna infektera andra celltyper

38
Q

Vad innebär fylogeni?

A

Det är hypotesen om släktskap mellan olika organsimer. Släktskap kan kartläggas genom indelning i roterande träd och icke-roterande träd.

39
Q

Vad är skillnaden mellan roterande träd och icke-roterande träd?

A

Roterande träd har en förfader som utgångspunkt, man ser hur en mutation av denna har skapat nya typer

Icke-roterande träd utgår ej från någon ancestor, utan syftar endast till att visa släktskapet mellan olika organismer

III & IV (19 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions