Introduktion till medicinsk genetik Flashcards

1
Q

Annat ord för engenssjukdommar. Vad beror på?

A

Mendelska sjukdommar. Beror på en muterad gen med stor effekt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad karaktäriserar komplexa sjukdomar? Annat namn?

A

Polygena. De är vanliga och beror på gener och miljö som samspelar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

var karaktäriserar mitrokondriella sjukdommar?

A

Mutation i mitokondrie DNA. Nedärvs matrinelt. Ovanliga.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

vad karaktäriserar det mitokondriella genomet?

A

Cirkulärt och hög frekvens av kodande regioner (93%). ca 16-17000 baspar. Inga introner. Finns 1000-tals kopior/cell

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

vad är en autosom och var kommer de ifrån?

A

En autosom är en icke-könskromosom. Människan har 22 autosomer i dubbel uppsättning. Hälften från mor hälften från far.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur många kromosomer har en vanlig cell?

A
  1. 22x2 autosomer samt 2 könskromosomer.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad kallas änden av kromosomer?

A

Telomerer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är poängen med telomerer?

A

Viktiga för kromosomen integritet/stabilitet. Innehåller repeterande sekvenser som funkar som ett skydd mot “end replication problem”.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad kallas de två kopiorna av en kromosom

A

Systerkromatider

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad kallas stället där de två systerkromatiderna hålls samman?

A

Centromere

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur stor andel av vårat DNA kodar för proteiner?

A

1.3-1.5%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är resten av DNAn som inte kodar för proteiner?

A

1.5% proteiner, 28% andra genrelaterade sekvenser, tex introner, promotorer. 15% andra unika sekvenser, tex noncoding RNA. 10% är satellitDNA (repetitiva sekvenser.
Slutligen transposon based repeats 45%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är ett annat namn för transposoner? Vad är speciellt med dem?

A

Jumping genes. De flyttar sig i genomet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vilka två undergrupper kan transposoner delas upp i?

A

Klass 1. Retrotransposoner (42%). Copy and paste

Klass 2 Transposoner (2-3%) cut and paste

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad karaktäriserar retrotransposoner?

A

De finns i stor mängd eftersom att de kopieras varge gång de rör sig.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur funkar copy and paste hos retrotransposoner?

A

Transkriberas som ett RNA som uttrycker reverse transkriptas. Syntetiserar dubbelsträngat DNA från RNA och det integreras i genomet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Var karaktäriserar Klass 2 transposoner?

A

Inget RNA-intermediat. Ingen ny kopia genereras när de rör sig i genomet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad finns för undergrupper till retrotransposoner?

A

LTR (long terminal repeat) samt Non-LTR som kan delas in i LINES 20% (long interspersed nuclear elements), samt SINES 11%, Small interspersed nuclear elements.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Varför ger de flesta mutationer inte någon effekt på individen?

A

För att majoriteten av genomet inte kodar för DNA.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Kan en mutation i somatiska celler föras vidare till barn?

A

Nej. Det är endast köncellernas genom som förs vidare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad händer om en mutation uppstår tidigt embryonalt? Vad kalls det.

A

Kallas mosaik. Delar av kroppens celler kommer att bära på mutationen medans andra är friska.

22
Q

Vad är den vanligaste typen av mutationer i våra kroppar? När uppstår.

A

Punktmutationer. Uppstår vid replikering och vid repareringsprocessen.

23
Q

Vad kalls en mutationen som inte ändrar aminosyrasekvensen?

A

Kallas typt. Märks inte-

24
Q

Vad kallas en mutation som ändrar sekvensen av aminosyror?

A

Missence. Kan vara alvarligt men kan också vara lungt. beror på var/vilken aminosyra.

25
Q

Vad kallas en mutation som leder till att en stoppkodon bildas?

A

Nonsene mutation

26
Q

Vilka två sätt kan en mutation påverka ett protein?

A

Loss of function och gain of function

27
Q

Vad innebär en loss of function mutation?

A

Att proteinet helt eller delvis förlorar sig funktion. Leder ofta till reccesiva sjukdomar pga att en kopia oftast är nog.

28
Q

Vad är “halpoinsufficiency”?

A

För vissa gener är det inte nog att ha en fungerande gen och de ger då dominanta sjukdomar.

29
Q

Vad karaktäriserar gain of function mutationer?

A

Att de nya proteinet som bildar får en nu toxisk funktion. leder ofta till dominanta sjukdomar. tex att en receptor binder till annat substrat, protein aggregerar etc.

30
Q

Vad är målet med mitos?

A

Att producera två dotterceller som är genetiskt identiska med föräldracellen.

31
Q

Vad är målet med meios?

A

Att producera haploida gameter från en diploid föräldracell. gameterna är genetiskt olika.

32
Q

Vad händer i meios 1?

A

kromosomerna segregerar till olika dotterceller. Överkorsning.

33
Q

Vad är överkorsning?

A

Under meios 1 kommer de två kromosomerna ha kontakt vid minst en punkt och hör kan utbyte av genetiskt material ske.

34
Q

Vad betyder “locus”?

A

En unik position på en kromosom (en gen eller genetisk markör typ).

35
Q

Vad betyder allel?

A

En av flera olika alternativa former av en locus

36
Q

vad betyder polymorfi?

A

En vatiation som förekommer med signifikant frekvens i populationen (>1%)

37
Q

Vad betyder homozygot?

A

Två identiska anlag för en gen.

38
Q

Hetrozygot

A

Två olika anlag (alleler) för en gen (locus)

39
Q

Vad betyder genotyp/fenotyp?

A

Genotyp: genuppsättningen hos en indivit. Fenotyp: den synliga manifestationen av genotypen

40
Q

Vad menar man med att två gener är kopplade?

A

Att de ligger på samma kromosom och inte nedärvs oberoende av varandra.

41
Q

Hur ser symbolen för man/kvinna ut i ett pedigree? Hur markerar man symptom/anlagsbärare?

A

fyrkant=man
Cirkel=kvinna
Ifylld=symptom
Prick=Bär på anlaget. Avliden sträck över. sträck mellan par, streck ner från sträcket för barn. Dubbelsträck om par besläktat.

42
Q

Vilka typer av nedärvning finns?

A

Autosomalt dominant
Autosomalt reccesov
X-bundet dominant/recessiv
Y-bunden

43
Q

Vad menas med penetrans?

A

Om en gen har full penetrans betyder det att de som har anlag för sjukdommen alltid får sjukdommen.

44
Q

vad karaktäriserar x-bundet dominant?

A

Drabbar båda könen men oftare kvinnor än män. Dock svagare symptom för kvinnor.

45
Q

varför får fler kvinnor än män x-dominanta sjukdommar?

A

För att en kvinna med sjukdommen har 50% risk att få barn med sjukdomen oavsätt kön, medans en man med sjukdomen alltid kommer att få friska söner och sjuka döttrar.

46
Q

Vad karaktäriserar x-bunden recessiv nedärvning?

A

Oftast sjuka män eftersom att kvinnor kräver två trasiga gener. Ingen överförning från far till son.

47
Q

Vad menas med genetic imprinting?

A

Det innebär att man ser en skillnad i genuttrycket beroende på om man ärvt dem från mamman eller pappan. Vissa är inaktiva om ärvt från mamma, andra om ärvts från pappa.

48
Q

Förklara hur prader-willi/angelmansyndrom kan skilja när det är samma gener som saknas?

A

Det beror på vilken kromosom som det sker på: om deletionen sker på pappas kromosom får man prader willi pga att de generna är imprintade hos mamman och vise versa.

49
Q

mad karaktäriserar mitokondriella sjukdommar?

A

Både män och kvinnor drabbas. Nedärvs matrinellt. Olika symptom hos olika individer pga heteroplasmi.

50
Q

Vad menas med heteroplasmi?

A

Aka threshold effect. celler har en blandning av friska/sjuka mitokondrier. Krävs en kritisk av muterad mitokondrier i en viss cell/vävnad för att få sjukdomsfenotyp. celltyper med stor energiförbrukning är mer könsliga.

51
Q

Vad menas med polygena/komplexa sjukdommar?

A

De vanligase genetiska sjukdommar. Beror på ett stort antal riskgener i kombination med miljöfaktorer. Inget tydligt nedärvningsmönster. Tex alzheimers, cancer, diabetes.