Introduktion till processäkerhet SGG Flashcards

(80 cards)

1
Q

Hur definieras processäkerhet?

A

Förhållanden som minimerar olyckshändelser i en kemisk eller fysikalisk process, som hanterar pulver/vätskor/gaser och innehålller riskkällor som kan påverka människa och/eller miljö samt egendom.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är det för skillnad mellan personsäkerhet och processäkerhet?

A

Personsäkerhet:
Fokus på individen och sätta upp krav och regler för säkra beteenden, och användning av personlig skyddsutrustning.

Processäkherhet:
Fokus på det som ger avvikelser i processen och de riskkällor som är kopplade till dessa.

Konsekvenser:
Processäkerhet har ofta potentialen att ge större konsekvenser, för större antal personer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är en riskkälla?

Vad är en riskfaktor?

A

Riskkällor innehåller alltid energi eller farligt ämne som orsakar skadan vid en olycka.

Riskfaktor är något som ökar sannolikheten för att en riskkälla ska leda till en olycka.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är Schweizerostmodellen?

A

Kan liknas vid att ett företag och dess produktiva system kan illustreras i form av ett antal skikt t.ex:

  • Företagets ledning och styrning
  • Förhållanden på arbetsplatsen
  • Personalens arbete
  • Tekniska skydd

Där varje skikt eller ostskiva har hål med brister. Och det är när varje skikt, varje hål, inte lyckas stoppa en farlig situation som vi får en olycka.

Det finns alltid hål i ost.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är Processäkerhetstriangeln?

A

Det är en triangel som illustrerar att om en anläggning drabbas av en allvarlig olycka så finns det i anläggningens historia troligtvis ett antal mindre händelser som inte resulterat i en olycka.

Hiarkin: Topp till Tå
Olycka

Mindre olyckor och utsläpp

Tillbud - Brister i skydd

Allvarliga processavvikelser men fungerande skydd.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Para ihop rätt:

Svavelväte och kolmonoxid
Ammoniak och klor
Kväveoxider

Med:
Påverkar kroppens förmåga att ta upp syre
Fördröjd skada på andningsvägarna
Frätande på slemhinnor

A

Svavelväte och kolmonoxid - Påverkar kroppens förmåga att ta upp syre

Ammoniak och klor - Frätande på slemhinnor

Kväveoxider - Fördröjd skada på andningsvägarna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad står BLEVE för?

A

Boiling Liquid Expanding Vapour Explosion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Barriärer kan vara konsekvensreducerande eller sannolikhetsreducerande. Vilka av nedanstående är exempel på barriärer som reducerar sannolikheten för att en olycka uppstår?

Invallningar

Utfärdande av arbetstillstånd

Brandväggar

Inspektion av utrustning

A

Utfärdande av arbetstillstånd

Inspektion av utrustning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vid brand bildas i huvudsak koldioxid och vatten. Övrigt innehåll i rökgaser varierar utifrån vilka ämnen som brinner. Vilket av nedanstående ämnen är giftigt och kan ingå i rökgaser?

Väte

Svavelväte

Kolväten

A

Väte

Svavelväte

Kolväten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad menas med riskhantering?

A

All industriell verksamhet är förknippad med någon form av risk. För att inte anläggningens personal, dess omgivning och företaget ska utsättas för oacceptabelt stora risker krävs en systematik i hur risker hanteras. Riskhantering syftar till att utreda vilka risker man har, ta kontroll över riskerna, och försäkra sig om att de inte överskrider en tolerabel nivå.

För att kunna skydda sig måste man veta vilka risker som finns och hur varje risk kan skapa ett olycksförlopp.

Det är omöjligt att utforma en anläggning som är så säker att inga olyckor kan inträffa i den. Vad som däremot är möjligt, är att reducera sannolikheten för en olycka och minimera dess konsekvens.

Hur långt man ska gå i denna strävan att reducera sannolikhet och konsekvens bestäms av den tolerabla risken.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Riskkriterier

Genom att sätta upp acceptanskriterier kan ett företags ledning besluta sig för vad som är tolerabel risk och prioritera sina åtgärder. Ett vanligt sätt att presentera sitt acceptanskriterium är i formen av en riskmatris.

I den 2-dimensionella matrisen finns sannolikheten på ena axeln och konsekvensen på den andra. Rutorna i matrisen representerar sedan risken som en funktion av sannolikhet och konsekvens.

Risk = Sannolikhet x Konsekvens

I matrisen specificeras vad som är tolerabel risk med hjälp av färger.

För vissa typer av aktiviteter kan riskkriteriet bestå av att uppfylla kraven enligt en checklista.

A

Riskkriterier

Genom att sätta upp acceptanskriterier kan ett företags ledning besluta sig för vad som är tolerabel risk och prioritera sina åtgärder. Ett vanligt sätt att presentera sitt acceptanskriterium är i formen av en riskmatris.

I den 2-dimensionella matrisen finns sannolikheten på ena axeln och konsekvensen på den andra. Rutorna i matrisen representerar sedan risken som en funktion av sannolikhet och konsekvens.

Risk = Sannolikhet x Konsekvens

I matrisen specificeras vad som är tolerabel risk med hjälp av färger.

För vissa typer av aktiviteter kan riskkriteriet bestå av att uppfylla kraven enligt en checklista.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad betyder färgerna i en riskmatris?

A

Det gröna området representerar en tolerabel risknivå, där inga nya åtgärder krävs men där befintliga eller föreslagna barriärer underhålls och risknivån bevakas.

Det gula området representerar risker som bör minskas till det gröna området om det är tekniskt möjligt och kostnaden är rimlig i förhållande till erhållen ökad säkerhet. Det kallas då att risken är As Low As Reasonably Practibable - ALARP

Det röda området representerar en ej tolerabel risknivå och här krävs omedelbara åtgärder för att reducera risken till det gula området.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Riskhanteringsprocessen

Systemdefinition

A

I det praktiska genomförandet av riskhanteringsaktiviteter är det viktigt att definitionen av systemet är tydlig. Detta för att risker inte ska ”hamna mellan stolarna” och för att resultatet enkelt ska kunna kommuniceras internt och externt.

Ett system kan exempelvis definieras av vad som finns med på ett visst flödesschema eller aktiviteterna i en viss del av ett hus.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Riskhanteringsprocessen

Riskidentifiering, riskanalys och riskvärdering

A
  1. identifiera sina riskkällor och hur de kan leda till en skada

man samlar en grupp människor med rätt kompetens och genom ”brainstorming” samt hjälp av checklistor och metoder identifierar man sina risker

  1. analysera hur stora riskerna är

sannolikhet och konsekvens kan beräknas eller uppskattas genom användning av exempelvis historiska data, logiska resonemang och expertbedömning

  1. värdera om risken är tolerabel

riskuppskattningarna jämförs mot ett eller flera kriterier som bestämts på förhand, exempelvis i en riskmatris

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Du har till uppgift att granska ett tillägg av en bufferttank i en tillverkningsprocess och har insett att överfyllnad av tanken skulle kunna innebära fara. Nivån i bufferttanken hålls normalt konstant genom att reglerventilen automatiskt justerar tillflödet efter den uppmätta nivån i tanken. Hur kan tanken överfyllas? Flera rätta svar är möjliga.

Nivåregleringen är urkopplad (i manuellt läge)

Utflödet ur tanken upphör

Reglerventilen fastnar i öppet läge

Nivåmätningen visar för låg nivå

A

Nivåregleringen är urkopplad (i manuellt läge)

Reglerventilen fastnar i öppet läge

Nivåmätningen visar för låg nivå

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Riskhanteringsprocessen

Genomförande

A

De riskbedömningar som genomförs utgör ett underlag för beslut om hur riskerna ska hanteras. Om en analys visar på någon oacceptabel risk måste beslut fattas om hur den ska åtgärdas innan man kan gå vidare.

Det är viktigt att upprätta en handlingsplan och utse ansvariga för alla åtgärder som identifierats. Åtgärderna ska reducera riskerna till en tolerabel nivå, och/eller säkerställa att risknivån förblir tillräckligt låg.

Det är nu som företagets riskkriterier sätts på prov mot ekonomiska begränsningar, liksom organisationens förmåga att besluta om, följa upp och genomföra åtgärder.

Texas City olyckan är ett illustrativt exempel på när åtgärder som identifierades i riskanalyser aldrig blev genomförda.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Riskhanteringsprocessen

Kommunikation och rådgivning

A

Centralt för en fungerande riskhanteringsprocess är vilken kompetens som används. För att kunna identifiera risker krävs olika kunskaper och erfarenheter. Det krävs också att ritningar, processbeskrivningar, driftsrutiner och annat underlag för riskanalyser är lämpliga för ändamålet.

Resultatet av analyser måste kommuniceras till överordnade och många andra inom organisationen och ibland även externt, för att motivera åtgärder samt ge förståelse för riskerna och hur säkerheten i anläggningen upprätthålls.

Förståelse för riskerna är en väldigt viktig del av riskhanteringen. En operatör som förstår varför han inte får köra processen utan fungerande nödkylning stoppar anläggningen när nödkylsystemet frusit sönder istället för att chansa. På samma sätt beordrar avdelningschefen reparation innan processen körs igång igen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Riskhanteringsprocessen

Uppföljning och granskning

A

En viktig del av varje process är uppföljning och granskning av aktiviteterna som genomförs, exempelvis genom revision/stickprov eller i samband med utredningar av olyckor och tillbud:

  • identifierar vi alla viktiga risker?
  • gör vi korrekta bedömningar?
  • genomför vi rätt åtgärder?
  • fungerar gränssnitten mot andra riskhanteringsprocesser?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Riskhantering under en anläggnings livscykel

Konceptfas

A

Det som beslutas i konceptfasen blir styrande för hela det efterföljande projektet. Här finns stora möjligheter att påverka och bygga in inneboende säkerhet i processen från början (se avsnitt längre fram).

I konceptfasen används med fördel metoder som Grovanalys eller What-if tillsammans med lämpliga checklistor för att identifiera de stora riskerna och viktigaste åtgärderna för att komma vidare till nästa steg. Acceptanskriteriet kan vara i formen av en riskmatris.

Om den nya anläggningen eller processen kan påverka personer utanför anläggningen, yttre miljö och angränsande verksamheter ska riskhanteringen även beakta detta. I samband med tillstånd kan det även finnas krav på att riskanalyser presenteras för myndigheter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

GRovanalys

A

En grovanalys är av övergripande slag och fördjupar sig inte i detaljer. Syftet är att identifiera de risker som kräver en noggrannare analys. Denna bedömning baseras på de uppskattningar av sannolikhet och konsekvens som görs.

I en grovanalys går man systematiskt igenom riskkällorna, alternativt tänkbara vådahändelser. Checklistor över tänkbara riskkällor och olycksfenomen är bra hjälpmedel. Exempel på vad som kan ingå i en sådan checklista är: giftiga kemikalier, brand- och explosionsrisker, exoterma reaktioner, höga/låga tryck, höga/låga temperaturer, bortfall av el, luft, vatten och kyla, risker från omgivande verksamhet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

What if

A

Namnet kommer från att man i analysen ställer frågor som ”Vad händer om det ena eller andra sker eller inte sker?”.

Denna metod kan beroende på hur detaljerat frågan ställs användas väldigt flexibelt, allt ifrån en översiktlig granskning av en verksamhet ned till en djupt detaljerad riskanalys av en komplex del av verksamheten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Riskhantering under en anläggnings livscykel

Konstruktion och upphandling

A

Konstruktion och upphandling

När konceptet för anläggningen är klart ska den konstrueras enligt konstens alla regler och utrustningen ska köpas in.

Systemet samt de tekniska och organisatoriska barriärerna detaljkonstrueras nu och för komplicerade processer krävs mycket tid och detaljerade underlag för att kunna genomföra riskbedömningar. Exempel på underlag är säkerhetsdatablad för hanterade ämnen, processbeskrivningar, flödesscheman, orsak/effekt-diagram m.m.

Riskanalysmetoder som kan användas under konstruktionsfasen är HAZOP, What-if, FMEA och LOPA.

Under konstruktionsfasen finns det även ett flertal EU-direktiv som tillverkare och användare av processutrustning måste ta hänsyn till. Hit hör bland annat:

ATEX-direktivet för brännbara gaser och damm,
maskindirektivet för rörliga maskiner,
tryckkärlsdirektivet för trycksatta utrustningar.
Samtliga dessa direktiv ställer krav på riskbedömning. Knutna till dessa direktiv finns också diverse standarder som anger hur man undviker de vanligaste riskerna i typiska utrustningar. Det finns också branschstandarder och interna företagsstandarder som kan vara till hjälp då processen utformas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

HAZOP

A

I en HAZard and OPerability study (HAZOP) går man systematiskt igenom effekten av avvikelser i processen. Först definieras de olika analyspunkterna (noderna) i processen, såsom rörledningar, lagringstankar och reaktorer. För dessa noder bestäms sedan vilka parametrar som kan påverkas, t.ex. flöden, nivåer eller temperaturen i en reaktor. Vid själva riskidentifieringsarbetet används sedan ett antal ledord för att beskriva avvikelserna. Exempel på ledord är: inget, lägre, högre, delvis, dessutom, motsatt, istället. Ledorden måste självfallet anpassas till den aktuella noden. För varje ledord söker man sedan efter orsaker och bestämmer konsekvensen.

Det kan finnas behov av att komplettera HAZOP-analysen med en Operatörsanalys med specifikt fokus på procedurer och manuella operationer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

FMEA

A

I Failure Mode and Effect Analysis (FMEA) går man systematiskt igenom effekterna av utrustningsfel. Systemet delas upp i dess ingående komponenter och för varje komponent identifieras vilka felfunktioner som kan uppstå samt effekterna av detta, på komponentnivå och för hela systemet.

FMEA kan exempelvis användas på kritiska komponenter och delsystem för att identifiera behov av redundans och back-up-system.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
LOPA
Layer Of Protection Analysis (LOPA) eller barriäranalys på svenska, tittar i detalj på vilka barriärer som finns för att förebygga och lindra ett specifikt olycksscenario. Själva olyckscenariot måste först identifieras i en HAZOP, Grovanalys eller What-if. Genom att använda LOPA kan du titta i detalj på hur mycket risken reduceras med hjälp av varje barriär. LOPA är mycket användbart för att bestämma kravet på riskreduktion för instrumenterade barriärer (så kallad SIL-bestämning). Om du exempelvis identifierat en icke tolerabel risk i en Grovanalys kan LOPA användas för att utvärdera hur ytterligare barriärer påverkar risken.
26
ATEX
ATEX är en förkortning av det franska namnet på två av EU:s direktiv för att hindra antändning av explosionsfarliga gaser, Appareils destinés à être utilisés en ATmosphères EXplosibles. De två direktiven reglerar bland annat hur elektrisk och mekanisk utrustning ska vara utformad för att minimera antändningskällor, och de ställer krav på riskbedömning, klassning och dokumentation.
27
Riskhantering under en anläggnings livscykel Byggfas och uppstart
Under byggfasen finns nästan alltid stora personsäkerhetsrisker. Om arbete utförs på eller intill en befintlig anläggning finns även stora processäkerhetsrisker. Det är viktigt att analysera riskerna i varje moment som ska utföras, exempelvis med en SJA eller ASA. Under byggnation och montage i anslutning till en befintlig processanläggning är det viktigt att det sker en samordning av arbetet mellan driftorganisationen och de entreprenörer och leverantörer som är på plats, bland annat för att undvika att entreprenörer utsätts för liknande risker som vid explosionen i Texas City. Vid uppstart kontrolleras att alla säkerhetsfunktioner är installerade enligt plan och de sista detaljerna i processparametrar och driftsinstruktioner prövas ut. Det är speciellt viktigt att ändringar som genomförs under byggfas och uppstart genomgår granskning, ofta kallat ”management of change” (MOC), så att de inte påverkar viktiga barriärer eller har annan påverkan på risker. Alldeles innan uppstart utförs en oberoende säkerhetsgranskning på plats, där man kontrollerar en sista gång bland annat att personalen är utbildad och att fabriken är redo och i säkert läge inför uppstart.
28
SJA; ASA
I en Säker Jobb Analys (SJA) eller Arbetssäkerhetsanalys (ASA) tittar man på säkerhetsaspekterna hos en specifik aktivitet som ska utföras. Analysen ska göras gemensamt av driftsorganisationen och byggorganisationen. Analysen görs ofta med hjälp av checklista och ska säkerställa att alla tekniska och organisatoriska aspekter på arbetet analyseras. Exempelvis: Vilka risker utgör arbetet för processen? Vilka risker utgör processen för oss som gör arbetet? Hur säkerställs avställning, avskiljning och återställning av utrustning? Vilken risker finns med arbetsutrustning som används? Vilka rutiner gäller vid ett nödläge?
29
Riskhantering under en anläggnings livscykel Drift
Under driftfasen av en anläggning krävs ständig kontroll och uppföljning för att upprätthålla den låga risknivå som utarbetades under koncept- och konstruktionsfasen. Drift- och underhållsinstruktioner ska löpande granskas ur säkerhetssynpunkt. Verktyg för kontroll kan vara rondering av driftpersonal, granskning av avvikelser och tillbud, orsaker till akut underhåll samt skyddsronder med fokus på processäkerhet. Den mekaniska integriteten hos utrustningen måste säkerställas genom inspektion och tester. Alla tekniska barriärer måste underhållas och testas. Organisatoriska barriärer och kompetensen hos personal måste säkerställas genom utbildning, övning och egenkontroll. Alla avvikelser, tillbud och olyckor måste följas upp och granskas. Var det en ny risk som inte identifierats tidigare eller var det barriärer som fallerade? Avvikelser bör riskbedömas utifrån den potentiella konsekvens de skulle kunnat leda till.
30
Riskhantering under en anläggnings livscykel Modifieringar och expansion
Alla förändringar av en processanläggning eller dess drift måste också granskas, så att säkerhetsnivån inte äventyras. Detta kallas ofta för ”Management of Change” (MOC). Beroende på hur stor ändring som ska göras ställer det olika krav på riskhanteringsprocessen. En stor ändring kan behöva ny konceptfas samt konstruktions- och byggfas. Vid mindre förändringar, som byte av material i en komponent eller ändring av en rördragning, finns oftast ingen konceptfas och det behövs kanske minimal konstruktion vilket gör att man går direkt på byggfasen. Det kan då vara lätt att processrelaterade risker missas och att endast risker med byggfasen hanteras. Någon form av riskbedömning med avseende på processrelaterade risker krävs alltid, hur ”liten” ändringen än är. En annan form av ändring, som kan få stor påverkan på processäkerheten är organisatoriska förändringar. Dessa måste också genomgå en riskhanteringsprocess.
31
Riskhantering under en anläggnings livscykel Avveckling
Avveckling av ett system eller ett delsystem kan ge upphov till konsekvenser för andra system eller delsystem. En avveckling kan också innebära organisationsförändringar. Riskhanteringsprocessen för avveckling ska säkerställa att alla aspekter av avvecklingen tillvaratas. Avvecklingen kan även ge upphov till att farliga restprodukter måste hanteras.
32
Välj vilken fas i en anläggnings livscykel som nedanstående riskanalysmetoder bäst används till. Säker Jobb Analys FMEA Grovanalys Med: Konstruktion och upphandling Byggfas och uppstart Konceptfas
Säker Jobb Analys - Byggfas och uppstart FMEA - Konstruktion och upphandling Grovanalys - Konceptfas
33
Välj vilken fas i en anläggnings livscykel som nedanstående riskanalysmetoder bäst används till. Säker Jobb Analys FMEA Grovanalys Med: Konstruktion och upphandling Byggfas och uppstart Konceptfas
Säker Jobb Analys - Byggfas och uppstart FMEA - Konstruktion och upphandling Grovanalys - Konceptfas
34
Teknisk säkerhet Löken En process och dess skyddssystem kan liknas vid en lök. Klicka på löken för att läsa mer.
Innerst en process med så stor inneboende säkerhet som möjligt dvs. undvik farliga ämnen, processteg, utrustningar och hanteringar. Kontroll- och styrsystem finns så att processen håller sig inom rätt förhållanden. Larmsystem som uppmärksammar processoperatörerna på eventuella onormala förhållanden i anläggningen. Instrumentella säkerhetsfunktioner som automatiskt kan föra anläggningen till ett säkert läge. Mekaniska säkerhetsfunktioner såsom tryckavsäkringar och nödventilation, passiva skydd såsom invallningar och skyddsavstånd. Nödlägesåtgärder, exempelvis brandskyddssystem, begränsar skadorna. Stor betydelse för säkerhet har även administrativa eller organisatoriska barriärer, exempelvis utbildning, rutiner för arbetstillstånd, provtagning och kontroller av utrustning.
35
Inneboende säkerhet
Grunden till inneboende säkerhet (Inherent Safety på engelska) lades i en artikel som Trevor Kletz skrev om Flixborough katastrofen 1974. I artikeln myntande Kletz uttrycket ”det du inte har, kan inte läcka”. Kletz beskrev inneboende säkerhet med en analogi om trappor i en vanlig villa: Trapporna är en av de farligaste platserna i ett hem där många personer ramlar och gör sig illa. Ett sätt att hantera detta skulle vara att införa skyddsåtgärder, exempelvis ett trappräcke. Om man använder sig av inneboende säkerhet är åtgärden istället att köpa ett enplanshus, utan trappa. Om det är för dyrt, kan man istället ha en trappa med trappavsatser vilket gör att om man skulle ramla inte faller hela trappan utan endast några trappsteg ned till nästa avsats. Ju tidigare under processutvecklingen en risk identifieras, desto enklare är det att helt undvika den. Att byta hustyp från ett tvåplanshus till ett enplanshus är betydligt enklare och mindre kostsamt innan huset är byggt.
36
Inneboende säkerhet för en anläggning kan delas in i fyra huvudprinciper: Minimera Ersätta Begränsa eller mildra effekterna Förenkla …samt den ytterligare principen: Användarvänlighet
Inneboende säkerhet för en anläggning kan delas in i fyra huvudprinciper: Minimera Ersätta Begränsa eller mildra effekterna Förenkla …samt den ytterligare principen: Användarvänlighet
37
Teknisk säkerhet Minimera
Lagra och hantera så lite farliga ämnen som möjligt - ”det du inte har, kan inte läcka”. Förvara och processa bara det som är nödvändigt och i så små mängder som möjligt. Ett exempel kan vara att byta en satsvis process med en stor reaktor mot en kontinuerlig process med mindre mängder åt gången. Ett annat exempel är att undvika lagring av farliga mellanprodukter. Bhopal-katastrofen hände därför att den giftiga mellanprodukten metylisocyanat läckte ut. Det var praktiskt men inte nödvändigt att mellanlagra detta ämne.
38
Teknisk säkerhet Ersätta
Ersätt de farliga ämnena med mindre farliga; exempelvis genom att välja en vattenbaserad process istället för att använda brandfarliga lösningsmedel, eller genom att byta ut en toxisk kemikalie mot en annan liknande kemikalie med lägre toxicitet. En möjlighet kan vara att ersätta ett brännbart och/eller giftigt kylmedia med ett icke brännbart, exempelvis att använda vatten/ånga för värmeöverföring istället för olja.
39
Teknisk säkerhet Begränsa eller mildra effekterna
Genom att ändra betingelserna för processen kan man begränsa eller mildra effekterna av en avvikelse och minimera konsekvenserna vid en olycka, exempel är: arbeta med utspädda lösningar istället för koncentrerade kontrollera reaktiva system med dosering av reaktant istället för att styra med temperaturreglering arbeta med vakuum för att sänka kokpunkten och begränsa tryck och temperatur använda katalysatorer för att sänka reaktionstemperaturer optimera dimensioner på pumpar och rör för att potentiella läckage ska bli så små som möjligt De stora konsekvenserna i Texas City-olyckan berodde bland annat på att säkerhetsventilerna var kopplade till en atmosfärisk avblåsningstank, och inte till ett fackelsystem, en uråldrig design som BP beslutat fasa ut men inte genomfört i Texas City.
40
Teknisk säkerhet Förenkla
Sträva efter en så enkel anläggning som möjligt. Angrip hellre problem vid källan och konstruera bort problemet snarare än att lägga till utrustning eller styrning för att hantera problemen i efterhand. Exempelvis kan tillräckligt mekaniskt hållfast utrustning användas för att innesluta en tryckökning eller explosion istället för att lägga till tryckavlastning på utrustningen. Tätningslösa pumpar och helsvetsade system utan flänsar minimerar möjligheter för läckage. Ett annat exempel är att utföra reaktioner med flera steg i separata reaktorer istället för en komplex flerstegsreaktion i en reaktor. Här får man dock beakta risker med hantering av farliga mellanprodukter.
41
Teknisk säkerhet Användarvänlighet
Användarvänlighet kan i sin tur delas in i fyra underprinciper: Undvik dominoeffekter/Separera Omöjliggör felaktiga handgrepp och kopplingar Möjliggör att personal ser processens status tydligt Säkerhet även vid felanvändning
42
Undvik dominoeffekter/Separera
Det bör finnas tillräckliga skyddsavstånd mellan anläggningsdelar så att de inte påverkar varandra i form av värmestrålning och tryck vid en eventuell brand eller explosion. Personalutrymmen, som kontrollrum och kontor, ska vara på betryggande avstånd från processutrustning. Inkompatibla kemikalier bör separeras under lagring och hantering för att undvika riskfyllda sammanblandningar. Giftiga ämnen bör exempelvis separeras från brandfarliga eftersom de giftiga ämnena annars riskerar att frigöras i händelse av en brand. Explosionen vid Texas City är ett tydligt exempel, där bättre separation mellan tillfälliga arbetsbodar och processutrustningen skulle ha räddat livet på 15 personer.
43
Omöjliggör felaktiga handgrepp och kopplingar
Användarvänliga anläggningar är konstruerade på ett sätt som gör det svårt eller omöjligt att genomföra felaktiga handgrepp. Exempel kan vara vid sammankoppling av utrustningar, val av manuella vred eller funktionsval på displayer i styrsystem - det ska vara lätt att göra rätt och svårt att göra fel!
44
Möjliggör att personal ser processens status tydligt
Det ska vara enkelt att avgöra status på en anläggning. En operatör ska ha relevant information på processbilder och status ska också kunna utläsas ute i anläggningen. Det ska exempelvis vara enkelt att avgöra om en ventil är öppen eller stängd. Ett annat exempel är vikten av tydlig information om avställd utrustning och pågående underhållsarbeten genom styrda rutiner för märkning och ansvar för avställd utrustning samt återställning till driftklart läge. Vid explosionen i Texas City kunde inte kontrollrumspersonalen avgöra att nivåmätningen visade fel.
45
Säkerhet även vid felanvändning
Enstaka fel ska inte kunna leda till en svår olycka. Detta undviker man genom att ha marginaler i sin process. Det ska finnas tid för detektion av avvikelser och för att sätta in åtgärder. Om man kör nära temperaturen för skenande reaktion ”run-away” eller designtrycket för utrustningen kan kraven på säkerhetssystemet bli för stora. Ventiler och annan utrustning bör gå till felsäkert läge vid enkla fel. Exempelvis att ventiler för kylning öppnar fullt och ventiler som styr inmatning stänger vid strömavbrott eller avbrott i tryckluftsmatning. Genom att använda sig av flera olika skyddsbarriärer ökar förutsättningarna för att förhindra en olycka och anläggningen blir mer robust.
46
Para ihop den åtgärd som bäst beskriver respektive princip. Åtgärd: Undvika lagring av farliga mellanprodukter Välja en vattenbaserad process istället för att använda brandfarliga lösningsmedel Använda en katalysator för att sänka reaktionstemperaturen Konstruera ett reaktorkärl för att klara intern explosion istället för att lägga till skydd mot sprängning av kärlet Princip: Begränsa och förmildra Ersätta Förenkla Minimera
Undvika lagring av farliga mellanprodukter - Minimera Välja en vattenbaserad process istället för att använda brandfarliga lösningsmedel - Ersätta Använda en katalysator för att sänka reaktionstemperaturen - Begränsa och förmildra Konstruera ett reaktorkärl för att klara intern explosion istället för att lägga till skydd mot sprängning av kärlet - Förenkla
47
Teknisk säkerhet Mekanisk integritet
Med mekanisk integritet menas att utrustningen i anläggningen fungerar som den ska och bibehåller inneslutningen av processmedia. Utrustningen ska konstrueras korrekt från början med avseende på material och dimensionen på utrustning. Processutrustning ska inte dimensioneras efter normaldrift, utan efter det värsta förutsägbara driftsfallet. Förutom brister i konstruktionen kan den mekaniska integriteten äventyras om utrustning utsätts för yttre våld. Det är viktigt att skydda utrustning från exempelvis påkörning. Rörbryggor över och längs med transportvägar kan vara mycket utsatta.
48
Mekanisk integritet Några fenomen som kan leda till problem är:
Utmattning Försprödning Korrosion och erosion Beläggningar Den mekaniska integriteten ska upprätthållas genom en anläggnings livstid. Om man gör förändringar i processen kan kraven på den mekaniska integriteten ändras. Eftersom den mekaniska integriteten hos en utrustning inte är statisk utan något som förändras över tiden, krävs att utrustningen kontrolleras/inspekteras och att man utför förebyggande underhåll. Svaga konstruktioner som slangar, bälgar, m.m., som är speciellt utsatta, kräver ofta kortare inspektionsintervall än resten av utrustningen.
49
Teknisk säkerhet Utmattning
Utmattning är en försvagning i ett material som uppkommer då materialet utsätts för upprepade belastningsväxlingar vilka leder till sprickbildning och sedan till haveri trots att varje enskild belastning ligger inom konstruktionsgränserna. Exempel på sådana belastningar är upprepade temperaturväxlingar, tryckväxlingar eller vibrationer. Utmattning förekommer i de flesta material, så som betong, plast och metall. Utrustning ska konstrueras för att klara både maximal belastning och belastningsväxlingar. Förändringar, kapacitetsökningar och byte av utrustning måste riskbedömas ur utmattningssynpunkt.
50
Teknisk säkerhet Försprödning
Metaller, plaster och betong kan bli spröda och spricka även vid normal belastning om de utsätts för lägre temperaturer än de är konstruerade för. Tillförsel av hett material till en kall ledning kan dessutom orsaka spänningar på grund av temperaturskillnaden. Detta var vad som hände vid olyckan i Longford. Utrustning som kan utsättas för vätgas, även i låga halter, måste vara konstruerade för detta, eftersom väte kan orsaka försprödning i vissa metalliska material. Vätgasens små molekyler kan absorberas i metallen och minska dess hållfasthet
51
Teknisk säkerhet Korrosion och erosion
Korrosion uppstår när ämnen reagerar med konstruktionsmaterialet i utrustningen och bryter ner det – i dagligt tal kallat rost. Tankar, rör och exempelvis packningar måste konstrueras för att tåla de ämnen utrustningen ska hantera, både vid normal drift och vid avvikelser. Läckage av korrosiva ämnen som syror och baser eller yttre påverkan från exempelvis havsvatten, sura gaser eller fukt innanför isolering, kan också skada utrustningen på utsidan. Detta var den stora orsaken till olyckan i Helsingborg, som nämnts tidigare. Erosionsskador uppstår genom att ett media flödar och nöter ner materialet i utrustningen. Rörböjar, ventiler m.m. där flödet ändrar riktning är känsliga för erosion. Partiklar i flödet, och bubblor på grund av avkokning av vätska, ökar risken för erosion. För att upptäcka och åtgärda korrosion och erosion krävs regelbunden inspektion. Processflödens sammansättning måste kontrolleras och ändringar granskas så att de inte ökar korrosionsrisken.
52
Teknisk säkerhet Beläggningar
Beläggningar och avlagringar i processutrustning kan äventyra utrustningens funktionalitet. Exempelvis kan en kylare som sätter igen och tappar sin funktion skapa förutsättning för en skenande reaktion. Tuber i eldade pannor kan spricka om de får inre beläggningar och inte längre kyls av mediet inuti tuberna.
53
Teknisk säkerhet Inspektion
En utrustnings felfrekvens följer ofta en s.k ”badkarskurva”. Felen i början beror på felkonstruktioner och kvalitetsbrister, fel i slutet på livscykeln beror på att utrustningen till slut blir utsliten. Regelbundna inspektioner av anläggningar och utrustning är en viktig del av en anläggnings skötsel. Exempel på sådana inspektioner är el-revisioner och besiktning av tryckbärande anordningar som ska utföras av extern part enligt vissa förutbestämda intervall. Även andra kontroller, som dagliga ronderingar och egenkontroller är mycket viktiga för att upptäcka fel i tid. Konditionen hos roterande utrustningar kan övervakas med hjälp av vibrationsmätare. Om onormala vibrationer detekteras kan det vara en indikation på att lager eller andra delar börjar bli utslitna.
54
Teknisk säkerhet Svaga konstruktioner Vissa komponenter i en processanläggning är av olika skäl inte lika starka som övrig utrustning, och kräver därför särskild omsorg. Man bör minimera den typen av komponenter samt konstruera, övervaka, underhålla och inspektera dem särskilt noga. Dit hör bland annat:
Slangar för exempelvis lastning och lossning Bälgar för att ta upp termisk expansion i rör eller maskinrörelser Små avstick på rör och tankar, exempelvis dränerings- och avluftningsventiler eller instrumentanslutningar Synglas Pump- och kompressortätningar
55
Teknisk säkerhet Underhåll
Generellt brukar underhållsåtgärder delas in i planerat och oplanerat/akut underhåll. Planerat underhåll följer ett schema och syftar till att byta ut och justera komponenter innan de går sönder. Med oplanerat underhåll syftas på reparation av utrustning efter ett haveri. En av slutsatserna efter Texas City-explosionen var att raffinaderiet hade allvarliga brister i sitt förebyggande underhåll. Raffinaderiet ansågs ha som filosofi att köra utrustning tills den gick sönder.
56
Teknisk säkerhet Skyddsåtgärder för att minimera konsekvenser När väl mindre läckage eller större utsläpp sker krävs skyddsåtgärder för att begränsa konsekvenserna. Det gäller att:
Upptäcka små och stora läckage Begränsa utsläppsmängden och spridning Förhindra antändning vid utsläpp av brandfarliga ämnen Begränsa skadorna
57
Teknisk säkerhet Skyddsåtgärder för att minimera konsekvenser När väl mindre läckage eller större utsläpp sker krävs skyddsåtgärder för att begränsa konsekvenserna. Det gäller att: Upptäcka små och stora läckage
Mindre läckage kan upptäckas genom bland annat läcksökningsprogram, rondering, förebyggande underhåll och personliga gasmätare. Hög kvalitet på underhållsarbeten och noggranna kontroller vid uppstart är också viktiga. Större utsläpp upptäcks exempelvis med gasvarningssystem och övervakning av processparametrar.
58
Teknisk säkerhet Skyddsåtgärder för att minimera konsekvenser När väl mindre läckage eller större utsläpp sker krävs skyddsåtgärder för att begränsa konsekvenserna. Det gäller att: Begränsa utsläppsmängden och spridning
Utsläppsmängder kan begränsas genom system för att reducera tryck i utrustning eller för att isolera utrustningsdelar från varandra. Även barriärer som hårdgjorda ytor, invallningar och länsor är viktiga. Gaser kan också spädas ut eller transporteras bort med exempelvis ventilation. Dammspridning begränsas genom exempelvis slutna system och städning.
59
Teknisk säkerhet Skyddsåtgärder för att minimera konsekvenser När väl mindre läckage eller större utsläpp sker krävs skyddsåtgärder för att begränsa konsekvenserna. Det gäller att: Förhindra antändning vid utsläpp av brandfarliga ämnen
Vid hantering av brandfarliga varor ska antändningskällor minimeras. ATEX-direktivet reglerar hur antändning från elektriska och mekaniska antändningskällor begränsas. Andra viktiga åtgärder är jordning av utrustning och regler för hetarbeten. Statisk elektricitet kan bland annat begränsas genom att undvika icke ledande material.
60
Nedanstående fenomen kan leda till problem i en processutrustning. Vad innebär begreppen nedan? Para ihop begreppen med rätt definition. Fenomen: Försvagning i ett konstruktionsmaterial som uppkommer då det utsätts för upprepade belastningsväxlingar Konstruktionsmaterialet bryts ned genom att det reagerar med ämnen som hanteras i utrustningen eller finns på utsidan Konstruktionsmaterialet blir sprött och spricker på grund av t.ex. att det utsätts för lägre temperaturer än de är konstruerade för Igensättning av utrustning som då kan tappa sin funktion Definition: Beläggningar Korrosion Utmattning Försprödning
Försvagning i ett konstruktionsmaterial som uppkommer då det utsätts för upprepade belastningsväxlingar - Försprödning Konstruktionsmaterialet bryts ned genom att det reagerar med ämnen som hanteras i utrustningen eller finns på utsidan - Korrosion Konstruktionsmaterialet blir sprött och spricker på grund av t.ex. att det utsätts för lägre temperaturer än de är konstruerade för - Försprödning Igensättning av utrustning som då kan tappa sin funktion - Beläggningar
61
Teknisk säkerhet Olika typer av barriärer Det finns många olika sorters skyddsbarriärer. Ett sätt att dela in dem är följande:
Passiva barriärer, som beter sig likadant i normal drift som vid avvikelser exempel: -Invallningar -Brandväggar, explosionssäkra väggar -Överstarka tryckkärl, som exempelvis klarar en intern explosion ``` Mekaniska barriärer, som har en mekanisk princip för åtgärd exempel: -Säkerhetsventiler -Sprängbleck -Flamspärrar -Överströmningsventiler ``` Instrumentella barriärer som ger åtgärd via elektriska/pneumatiska signaler exempel: -Startförreglingar, som förhindrar uppstart innan alla villkor för säkerheten uppfyllts. -Stoppförreglingar, som avbryter en farlig utveckling, exempelvis överfyllnadsskydd. -Andra förseglingar som vidtar åtgärder, exempelvis hög nivå stänger inlopp, hög temperatur stoppar tillflöde och ökar kylning, gasvarning ger forcerad ventilation m.m. Administrativa barriärer med mänsklig åtgärd enligt en instruktion. exempel: -Säkerhetskritiska larm -Kontrollrutiner och granskning -Rutiner för separation av material i lager
62
Teknisk säkerhet Underhåll av tekniska barriärer
Eftersom ett fel på en skyddsbarriär inte ger sig till känna förrän den verkligen behövs så är det särskilt viktigt att sådan utrustning testas och kontrolleras regelbundet. För exempelvis säkerhetsventiler och förreglingar som skyddar tryckkärl och rör finns lagstadgade test- och inspektionsintervall. Drift- och underhållspersonal ska känna till vad det finns för skydd i processen, hur de fungerar och vad de skyddar mot. När man gör en riskbedömning idag så ingår det också att undersöka om de skydd man har är tillräckliga. En skyddsbarriär tar inte bort en risk, men den reducerar risken genom att minska sannolikheten för skada.
63
Para ihop följande exempel på mänskliga fel med rätt typ av arbetsuppgift och lämplig typ av åtgärd. Mänskliga fel: Hoppade över en säkerhetskritisk kontroll för att hinna hem i tid Konstruerade en järnbalk för svag på grund av ett enkelt räknefel Misstolkade en ovanlig processtörning och vidtog olämplig åtgärd Arbetsuppgift och lämplig typ av åtgärd: Omedvetet fel i invand arbetsuppgift – Införa oberoende kontroller Omedvetet fel i kunskapsbaserad arbetsuppgift – Förbättra utbildning och träning Medvetet fel – Förbättra säkerhetskultur och förståelse för säkerheten
Hoppade över en säkerhetskritisk kontroll för att hinna hem i tid = Medvetet fel – Förbättra säkerhetskultur och förståelse för säkerheten Konstruerade en järnbalk för svag på grund av ett enkelt räknefel = Omedvetet fel i invand arbetsuppgift – Införa oberoende kontroller Misstolkade en ovanlig processtörning och vidtog olämplig åtgärd = kunskapsbaserad arbetsuppgift – Förbättra utbildning och träning
64
Varför måste skyddsbarriärer testas och kontrolleras regelbundet? För att de ofta utsätts för stort slitage För att drift- och underhållspersonal ska känna till hur de fungerar För att ett fel annars inte upptäcks förrän de verkligen behövs
För att ett fel annars inte upptäcks förrän de verkligen behövs
65
Under vilken livscykelfas på en anläggning bör inneboende säkerhet främst tillämpas? Konceptfas och konstruktion Byggfas och uppstart Drift
Konceptfas och konstruktion
66
Vad menas med en tolerabel risk? En risk som är så liten som möjligt En risk som anses rimlig i förhållande till nyttan med ytterligare riskreduktion En risk som har hanterats i en riskbedömning
En risk som anses rimlig i förhållande till nyttan med ytterligare riskreduktion
67
Om man börjar använda vätgas i en befintlig anläggning, vad måste man då särskilt beakta? Att vätgas kan orsaka försprödning i vissa metalliska material Att vätgas samlas i lågpunkter Att vätgas saknar lukt
Att vätgas kan orsaka försprödning i vissa metalliska material
68
Vilka steg ingår i en riskbedömning? Systemdefinition, Riskidentifiering och Riskanalys Riskidentifiering, Riskanalys och Riskvärdering Riskanalys, Riskvärdering och Uppföljning
Riskidentifiering, Riskanalys och Riskvärdering
69
Vad är MTO förkortning för? Maskin Teknik Operatör Material Teori Organisation Människa Teknik Organisation
Människa Teknik Organisation
70
Varför görs riskbedömningar? För att visa myndigheter att ni arbetar aktivt med riskreducering För att identifiera risker, fatta beslut om hur de ska hanteras och genomföra åtgärder För att dokumentera riskerna och informera personalen
För att identifiera risker, fatta beslut om hur de ska hanteras och genomföra åtgärder
71
När kan utmattning i ett tryckkärl uppstå? Om det utsätts för vibrationer Om det utsätts för lägre temperatur än det konstruerats för Om det saknar säkerhetsventil
Om det utsätts för vibrationer
72
Vilken typ av barriär är en säkerhetsventil? Passiv barriär Mekanisk barriär Instrumentell barriär
Mekanisk barriär
73
Vilken av nedanstående komponenter är viktig i ett säkerhetsledningssystem? Teknisk beskrivning av företagets skyddsbarriärer Kompetenskartläggning av personalen Rutiner för identifiering och bedömning av risker
Rutiner för identifiering och bedömning av risker
74
Vad menas med inneboende säkerhet? Att riskerna i en process är tolerabla Att konstruera en process så att farorna undviks Att utrustning ska vara av rätt material och rätt dimensionerad
Att konstruera en process så att farorna undviks
75
Vad menas med mekanisk integritet? Att utrustningen försetts med skyddsbarriärer Att processen kan köras utan operatör Att utrustningen fungerar som den ska
Att utrustningen fungerar som den ska
76
Mot vad skyddar en säkerhetsventil? Läckage Överhettning Högt tryck
Högt tryck
77
Vilken av nedanstående är en trolig orsak till ett medvetet fel? En kultur där tidsoptimering går före säkerhet Invanda arbetsuppgifter Bristfällig introduktion till arbetsuppgiften
En kultur där tidsoptimering går före säkerhet
78
Vilken av nedanstående faktorer ger en förhöjd risk för erosion i en processutrustning? Hastiga temperaturväxlingar Partiklar i ett vätskeflöde Fukt innanför isoleringen
Partiklar i ett vätskeflöde
79
Vad är viktigast för att en anläggning ska anses ha hög teknisk säkerhet? Att anläggningen innehåller så många skyddsbarriärer som möjligt Att utrustningen är dimensionerad för normaldrift Att anläggningen är konstruerad med så få risker som möjligt
Att anläggningen är konstruerad med så få risker som möjligt
80
Ni konstruerar en ny processlinje på anläggningen. Vilken riskanalysmetod föreslår du att ni använder? HAZOP ASA Grovanalys
HAZOP?