Introduktion till processäkerhet SGG Flashcards
(80 cards)
Hur definieras processäkerhet?
Förhållanden som minimerar olyckshändelser i en kemisk eller fysikalisk process, som hanterar pulver/vätskor/gaser och innehålller riskkällor som kan påverka människa och/eller miljö samt egendom.
Vad är det för skillnad mellan personsäkerhet och processäkerhet?
Personsäkerhet:
Fokus på individen och sätta upp krav och regler för säkra beteenden, och användning av personlig skyddsutrustning.
Processäkherhet:
Fokus på det som ger avvikelser i processen och de riskkällor som är kopplade till dessa.
Konsekvenser:
Processäkerhet har ofta potentialen att ge större konsekvenser, för större antal personer.
Vad är en riskkälla?
Vad är en riskfaktor?
Riskkällor innehåller alltid energi eller farligt ämne som orsakar skadan vid en olycka.
Riskfaktor är något som ökar sannolikheten för att en riskkälla ska leda till en olycka.
Vad är Schweizerostmodellen?
Kan liknas vid att ett företag och dess produktiva system kan illustreras i form av ett antal skikt t.ex:
- Företagets ledning och styrning
- Förhållanden på arbetsplatsen
- Personalens arbete
- Tekniska skydd
Där varje skikt eller ostskiva har hål med brister. Och det är när varje skikt, varje hål, inte lyckas stoppa en farlig situation som vi får en olycka.
Det finns alltid hål i ost.
Vad är Processäkerhetstriangeln?
Det är en triangel som illustrerar att om en anläggning drabbas av en allvarlig olycka så finns det i anläggningens historia troligtvis ett antal mindre händelser som inte resulterat i en olycka.
Hiarkin: Topp till Tå
Olycka
Mindre olyckor och utsläpp
Tillbud - Brister i skydd
Allvarliga processavvikelser men fungerande skydd.
Para ihop rätt:
Svavelväte och kolmonoxid
Ammoniak och klor
Kväveoxider
Med:
Påverkar kroppens förmåga att ta upp syre
Fördröjd skada på andningsvägarna
Frätande på slemhinnor
Svavelväte och kolmonoxid - Påverkar kroppens förmåga att ta upp syre
Ammoniak och klor - Frätande på slemhinnor
Kväveoxider - Fördröjd skada på andningsvägarna
Vad står BLEVE för?
Boiling Liquid Expanding Vapour Explosion
Barriärer kan vara konsekvensreducerande eller sannolikhetsreducerande. Vilka av nedanstående är exempel på barriärer som reducerar sannolikheten för att en olycka uppstår?
Invallningar
Utfärdande av arbetstillstånd
Brandväggar
Inspektion av utrustning
Utfärdande av arbetstillstånd
Inspektion av utrustning
Vid brand bildas i huvudsak koldioxid och vatten. Övrigt innehåll i rökgaser varierar utifrån vilka ämnen som brinner. Vilket av nedanstående ämnen är giftigt och kan ingå i rökgaser?
Väte
Svavelväte
Kolväten
Väte
Svavelväte
Kolväten
Vad menas med riskhantering?
All industriell verksamhet är förknippad med någon form av risk. För att inte anläggningens personal, dess omgivning och företaget ska utsättas för oacceptabelt stora risker krävs en systematik i hur risker hanteras. Riskhantering syftar till att utreda vilka risker man har, ta kontroll över riskerna, och försäkra sig om att de inte överskrider en tolerabel nivå.
För att kunna skydda sig måste man veta vilka risker som finns och hur varje risk kan skapa ett olycksförlopp.
Det är omöjligt att utforma en anläggning som är så säker att inga olyckor kan inträffa i den. Vad som däremot är möjligt, är att reducera sannolikheten för en olycka och minimera dess konsekvens.
Hur långt man ska gå i denna strävan att reducera sannolikhet och konsekvens bestäms av den tolerabla risken.
Riskkriterier
Genom att sätta upp acceptanskriterier kan ett företags ledning besluta sig för vad som är tolerabel risk och prioritera sina åtgärder. Ett vanligt sätt att presentera sitt acceptanskriterium är i formen av en riskmatris.
I den 2-dimensionella matrisen finns sannolikheten på ena axeln och konsekvensen på den andra. Rutorna i matrisen representerar sedan risken som en funktion av sannolikhet och konsekvens.
Risk = Sannolikhet x Konsekvens
I matrisen specificeras vad som är tolerabel risk med hjälp av färger.
För vissa typer av aktiviteter kan riskkriteriet bestå av att uppfylla kraven enligt en checklista.
Riskkriterier
Genom att sätta upp acceptanskriterier kan ett företags ledning besluta sig för vad som är tolerabel risk och prioritera sina åtgärder. Ett vanligt sätt att presentera sitt acceptanskriterium är i formen av en riskmatris.
I den 2-dimensionella matrisen finns sannolikheten på ena axeln och konsekvensen på den andra. Rutorna i matrisen representerar sedan risken som en funktion av sannolikhet och konsekvens.
Risk = Sannolikhet x Konsekvens
I matrisen specificeras vad som är tolerabel risk med hjälp av färger.
För vissa typer av aktiviteter kan riskkriteriet bestå av att uppfylla kraven enligt en checklista.
Vad betyder färgerna i en riskmatris?
Det gröna området representerar en tolerabel risknivå, där inga nya åtgärder krävs men där befintliga eller föreslagna barriärer underhålls och risknivån bevakas.
Det gula området representerar risker som bör minskas till det gröna området om det är tekniskt möjligt och kostnaden är rimlig i förhållande till erhållen ökad säkerhet. Det kallas då att risken är As Low As Reasonably Practibable - ALARP
Det röda området representerar en ej tolerabel risknivå och här krävs omedelbara åtgärder för att reducera risken till det gula området.
Riskhanteringsprocessen
Systemdefinition
I det praktiska genomförandet av riskhanteringsaktiviteter är det viktigt att definitionen av systemet är tydlig. Detta för att risker inte ska ”hamna mellan stolarna” och för att resultatet enkelt ska kunna kommuniceras internt och externt.
Ett system kan exempelvis definieras av vad som finns med på ett visst flödesschema eller aktiviteterna i en viss del av ett hus.
Riskhanteringsprocessen
Riskidentifiering, riskanalys och riskvärdering
- identifiera sina riskkällor och hur de kan leda till en skada
man samlar en grupp människor med rätt kompetens och genom ”brainstorming” samt hjälp av checklistor och metoder identifierar man sina risker
- analysera hur stora riskerna är
sannolikhet och konsekvens kan beräknas eller uppskattas genom användning av exempelvis historiska data, logiska resonemang och expertbedömning
- värdera om risken är tolerabel
riskuppskattningarna jämförs mot ett eller flera kriterier som bestämts på förhand, exempelvis i en riskmatris
Du har till uppgift att granska ett tillägg av en bufferttank i en tillverkningsprocess och har insett att överfyllnad av tanken skulle kunna innebära fara. Nivån i bufferttanken hålls normalt konstant genom att reglerventilen automatiskt justerar tillflödet efter den uppmätta nivån i tanken. Hur kan tanken överfyllas? Flera rätta svar är möjliga.
Nivåregleringen är urkopplad (i manuellt läge)
Utflödet ur tanken upphör
Reglerventilen fastnar i öppet läge
Nivåmätningen visar för låg nivå
Nivåregleringen är urkopplad (i manuellt läge)
Reglerventilen fastnar i öppet läge
Nivåmätningen visar för låg nivå
Riskhanteringsprocessen
Genomförande
De riskbedömningar som genomförs utgör ett underlag för beslut om hur riskerna ska hanteras. Om en analys visar på någon oacceptabel risk måste beslut fattas om hur den ska åtgärdas innan man kan gå vidare.
Det är viktigt att upprätta en handlingsplan och utse ansvariga för alla åtgärder som identifierats. Åtgärderna ska reducera riskerna till en tolerabel nivå, och/eller säkerställa att risknivån förblir tillräckligt låg.
Det är nu som företagets riskkriterier sätts på prov mot ekonomiska begränsningar, liksom organisationens förmåga att besluta om, följa upp och genomföra åtgärder.
Texas City olyckan är ett illustrativt exempel på när åtgärder som identifierades i riskanalyser aldrig blev genomförda.
Riskhanteringsprocessen
Kommunikation och rådgivning
Centralt för en fungerande riskhanteringsprocess är vilken kompetens som används. För att kunna identifiera risker krävs olika kunskaper och erfarenheter. Det krävs också att ritningar, processbeskrivningar, driftsrutiner och annat underlag för riskanalyser är lämpliga för ändamålet.
Resultatet av analyser måste kommuniceras till överordnade och många andra inom organisationen och ibland även externt, för att motivera åtgärder samt ge förståelse för riskerna och hur säkerheten i anläggningen upprätthålls.
Förståelse för riskerna är en väldigt viktig del av riskhanteringen. En operatör som förstår varför han inte får köra processen utan fungerande nödkylning stoppar anläggningen när nödkylsystemet frusit sönder istället för att chansa. På samma sätt beordrar avdelningschefen reparation innan processen körs igång igen.
Riskhanteringsprocessen
Uppföljning och granskning
En viktig del av varje process är uppföljning och granskning av aktiviteterna som genomförs, exempelvis genom revision/stickprov eller i samband med utredningar av olyckor och tillbud:
- identifierar vi alla viktiga risker?
- gör vi korrekta bedömningar?
- genomför vi rätt åtgärder?
- fungerar gränssnitten mot andra riskhanteringsprocesser?
Riskhantering under en anläggnings livscykel
Konceptfas
Det som beslutas i konceptfasen blir styrande för hela det efterföljande projektet. Här finns stora möjligheter att påverka och bygga in inneboende säkerhet i processen från början (se avsnitt längre fram).
I konceptfasen används med fördel metoder som Grovanalys eller What-if tillsammans med lämpliga checklistor för att identifiera de stora riskerna och viktigaste åtgärderna för att komma vidare till nästa steg. Acceptanskriteriet kan vara i formen av en riskmatris.
Om den nya anläggningen eller processen kan påverka personer utanför anläggningen, yttre miljö och angränsande verksamheter ska riskhanteringen även beakta detta. I samband med tillstånd kan det även finnas krav på att riskanalyser presenteras för myndigheter.
GRovanalys
En grovanalys är av övergripande slag och fördjupar sig inte i detaljer. Syftet är att identifiera de risker som kräver en noggrannare analys. Denna bedömning baseras på de uppskattningar av sannolikhet och konsekvens som görs.
I en grovanalys går man systematiskt igenom riskkällorna, alternativt tänkbara vådahändelser. Checklistor över tänkbara riskkällor och olycksfenomen är bra hjälpmedel. Exempel på vad som kan ingå i en sådan checklista är: giftiga kemikalier, brand- och explosionsrisker, exoterma reaktioner, höga/låga tryck, höga/låga temperaturer, bortfall av el, luft, vatten och kyla, risker från omgivande verksamhet.
What if
Namnet kommer från att man i analysen ställer frågor som ”Vad händer om det ena eller andra sker eller inte sker?”.
Denna metod kan beroende på hur detaljerat frågan ställs användas väldigt flexibelt, allt ifrån en översiktlig granskning av en verksamhet ned till en djupt detaljerad riskanalys av en komplex del av verksamheten.
Riskhantering under en anläggnings livscykel
Konstruktion och upphandling
Konstruktion och upphandling
När konceptet för anläggningen är klart ska den konstrueras enligt konstens alla regler och utrustningen ska köpas in.
Systemet samt de tekniska och organisatoriska barriärerna detaljkonstrueras nu och för komplicerade processer krävs mycket tid och detaljerade underlag för att kunna genomföra riskbedömningar. Exempel på underlag är säkerhetsdatablad för hanterade ämnen, processbeskrivningar, flödesscheman, orsak/effekt-diagram m.m.
Riskanalysmetoder som kan användas under konstruktionsfasen är HAZOP, What-if, FMEA och LOPA.
Under konstruktionsfasen finns det även ett flertal EU-direktiv som tillverkare och användare av processutrustning måste ta hänsyn till. Hit hör bland annat:
ATEX-direktivet för brännbara gaser och damm,
maskindirektivet för rörliga maskiner,
tryckkärlsdirektivet för trycksatta utrustningar.
Samtliga dessa direktiv ställer krav på riskbedömning. Knutna till dessa direktiv finns också diverse standarder som anger hur man undviker de vanligaste riskerna i typiska utrustningar. Det finns också branschstandarder och interna företagsstandarder som kan vara till hjälp då processen utformas.
HAZOP
I en HAZard and OPerability study (HAZOP) går man systematiskt igenom effekten av avvikelser i processen. Först definieras de olika analyspunkterna (noderna) i processen, såsom rörledningar, lagringstankar och reaktorer. För dessa noder bestäms sedan vilka parametrar som kan påverkas, t.ex. flöden, nivåer eller temperaturen i en reaktor. Vid själva riskidentifieringsarbetet används sedan ett antal ledord för att beskriva avvikelserna. Exempel på ledord är: inget, lägre, högre, delvis, dessutom, motsatt, istället. Ledorden måste självfallet anpassas till den aktuella noden. För varje ledord söker man sedan efter orsaker och bestämmer konsekvensen.
Det kan finnas behov av att komplettera HAZOP-analysen med en Operatörsanalys med specifikt fokus på procedurer och manuella operationer.
FMEA
I Failure Mode and Effect Analysis (FMEA) går man systematiskt igenom effekterna av utrustningsfel. Systemet delas upp i dess ingående komponenter och för varje komponent identifieras vilka felfunktioner som kan uppstå samt effekterna av detta, på komponentnivå och för hela systemet.
FMEA kan exempelvis användas på kritiska komponenter och delsystem för att identifiera behov av redundans och back-up-system.