Teori tentafrågor Flashcards

Question

Beskriv kortfattat innebörden av och skillnaden mellan osäkerhetsanalys, känslighetsanalys, importance measuers och safety performance indicator. Ge exempel på mått eller metod för respektive koncept.

Answer 1

Osäkerhetsanalys är ett sätt att visa på effekten av bristande kunskap – Ger bättre underlag för beslut – Punktskattningar av parametrar, risker, etc. kan tolkas som mer precisa än vad de faktiskt är • Vanligt är att skilja mellan: – Variabilitet (aleatorisk/stokastisk osäkerhet, naturlig variation) – Kunskapsosäkerhet (epistemisk eller ibland bara ”osäkerhet”) -Parameterosäkerhet • Osäkerhet i indatavariabler och –antaganden. Exempel från rapporten: befolkningstäthet, trafik- och godsmängder. • Modellosäkerhet Hur väl modellen stämmer modellen överens med ”verkligheten”? Exempel från rapporten: konsekvensberäkningar, t.ex. FOA, Spridning i luft. • Completeness-osäkerhet • Har vi täckt in allt som bidrar till risken? • Exempel från rapporten: fler grenar i händelseträdet? andra farliga verksamheter i området? Syften med känslighetsanalys: – Vilken indataparameter påverkar utdatan mest? (flera värden bör modelleras i ett händelseträd) – Hur påverkas utdatan av olika alternativa antaganden/modeller? – Vad ska man fokusera på att studera i mer detalj för att minska osäkerheten i utdatan? – Vilka parametrar ska beskrivas med fördelningar i en osäkerhetsanalys? – Var kan en riskreduktion få störst effekt? • Metoder (en mängd andra finns också): – One-way sensitivity analysis (”manuell känslighetsanalys”) – Korrelation/regression mellan indata och utdata (baserat på Monte Carlo- simulering) – Importance measures – visar bidragen från t.ex. delsystem/ komponenter/scenarier • Designfasen – I designfasen har man möjlighet att göra stora förändringar – därför presentera effekten på risk pga stora förbättringar – T.ex. Risk Reduction Worth • Driftsfasen – Större re-konfigurering är typiskt inte möjligt att göra – därför presentera effekt pga små förändringar – T.ex. Birnbaum och Criticality importance • Underhållsfasen – Komponenter som är kritiska för att systemet ska vara säkert bör inte utföras underhåll på med systemet i drift – därför presentera effekt av försämringar i en komponent – T.ex. Risk achievement worth (RAW) safety performance indicator: • Att mäta status på barriärer/säkerhetsarbetet – Gap mellan nuvarande och önskad situation • Lagging indicators – Quantifies what has happened (e.g. number of injuries, near misses, non-compliance) • Leading indicators – Quantifies what has been performed to prevent things from happening (e.g. number of training activities, inspections, campaigns, etc.)

Answer 2

Förutsättningar: Händelserna inträffar slumpmässigt och | med en konstant felfrekvens (intensitet), λ, över tid

Answer 3

• Absoluta riskmått – Omfattande analyser – Stora osäkerheter – Ger information om var riskreducerade åtgärder kan ge störst effekt… – ….och om åtgärderna förväntas vara kostnadsnyttiga – Kräver att absoluta riskacceptanskriterier tar fram • Relativa riskmått/jämförande mått – Mindre omfattande analyser – Kräver mindre information – endast undersöka aspekter som skiljer de system/processer som ska jämföras – Mindre osäkerheter – Ger information om var riskreducerade åtgärder kan ge störst effekt… – …men ger ingen information om detta är kostnadsnyttigt

Answer 4

Innebörden av dessa två är att man vill reducera systemet till en hanterbar detaljeringsgrad utan att information eller den totala risken påverkas för mycket. Här kan man applicera flertalet olika tekniker för att välja ut representativa scenarier och ingående information. Olika typer av spann får representera flertalet olika scenarier och en medelkonsekvens av dessa beräknas t.ex. Utan reduktion så blir analysen lätt ohanterbar med flera tusen olika scenarier. Det viktiga är att välja data och scenarier på ett smart sätt så att frekvensen och konsekvensen får visa på ett troligt medelvärde av den totala risken.

Answer 5

-Risken kan tolereras men åtgärder måste vidtas förutsatt att dess kostnader inte vida överstiger dess fördelar – Dvs. kostnadsnyttoanalyser krävs • ALARP innebär att åtgärder ska vidtas så länge som åtgärdernas kostnaderna inte vida överstiger dess nytta

Answer 6

Safety-I • Definition: Att så lite som möjligt går fel • Antaganden: – Människor utgör en fara för annars säkra system – Olyckor innebär avvikelser från planerat beteende (till skillnad från framgångsrika utfall då inga avvikelser sker) – Orsakerna till avvikelserna kan och ska lokaliseras (och fixas) » Bakåtblickande: I en olycksutredning » Framåtblickande: I en riskanalys – Bra och dåliga utfall bottnar i olika typer av systembeteende • Grunden till majoriteten av det risk- och säkerhetsarbete som sker i praktiken… • … men kritiseras av många forskare – Varför inte lära av det som går rätt? – Dagens system är alltför komplexa för att förlita sig på enkla Safety-I-förklaringar • Antaganden som Safety-I gör men som inte (längre) är giltiga i alla lägen: – System och arbetsplatser är välutformade och underhålls korrekt – Procedurer är enkla att förstå, kompletta och korrekta – Personal arbetar enligt en fördefinierad plan – De som har utformat systemet har en beredskapsplan för alla tänkbara situationer Safety-II • Definition: Att så mycket som möjligt blir rätt • Antaganden: – Människor är en nödvändig resurs för att skapa system som kan anpassa sig till en förändring omvärld – Händelsen inträffar/kan förklaras på liknande sätt oavsett resultat – Försök förstå varför resultatet oftast blir bra för att förstå varför de ibland blir dåliga » Bakåtblickande: I en olycksutredning » Framåtblickande: I en riskanalys – Sociotekniska system och vad t.ex. operatörer ”ska göra” i dem kan inte beskrivas fullständigt (inte ens genom en enormt omfattande manual) … – …och dess beteende kan inte förutsägas helt – Prestationer kommer alltid att vara förknippade med viss variabilitet – Variabilitet kräver alltid förmåga till anpassning – vilket kan ge både bra och dåliga utfall – Olyckor uppstår pga oväntad kombination av normal variabilitet

Answer 7

Pölbrand • Förhållandevis långsam förångning av ett brännbart ämne från en vätskeyta som antänts och brinner. Kan pågå länge. • Jetbrand * Gasmolnsbrand/gasmolnsexplosion * Mycket snabbt förbränningsförlopp /explosion inom den del av ett gasmoln som har koncentrationer mellan undre och övre explosionsgränsen. * Explosionen blir häftigare ju mer instängt molnet är och ju mer turbulensskapande strukturer som finns i anläggningen. * BLEVE (Boiling Liquid Expanding Vapour Explosion) * Stor mängd brännbar substans, under tryck, i vätskeform, som plötsligt strömmar ut i luften och antänds och bildar ett eldklot. * Oftast förorsakad av brand mot behållare med tryckkondenserad gas, t.ex. gasol. Efter en tid brister kärlet momentant p.g.a. att värmen försvagat stålets hållfasthet * Dammexplosion * Allt brännbart damm kan explodera; ju finare desto mer explosionsbenäget * Socker, mjöl, stärkelse * Sågspån * Koldamm * Plastdamm * Metalldamm * Kräver hög koncentration av finfördelat damm i luften • Fysikalisk explosion Fysikalisk explosion innebär att ett kärl under högt tryck plötsligt brister, och den lagrade tryckenergin omvandlas till omkringflygande projektiler. * Okontrollerad exoterm reaktion * Innebär att värme och tryck genereras långt över vad utrustningen är dimensionerad att klara av (otillräcklig kylning, tryckavlastningsförmåga etc). * Vanligaste orsaker är felsatsningar och bortfall av kylning. * Spridning av giftiga och/eller miljöfarliga ämnen * Kan ge mycket lång avståndsverkan och kräva många dödsfall och skadade. * Typiska substanser: Kondenserade giftiga gaser som klor, ammoniak och svaveldioxid. • Kvävning

Answer 8

• Reduktionen kan genomföras i ett antal steg: 1. Ta bort scenarier vars konsekvenser ej är signifikanta – T.ex. om man är intresserad av risker för 3e man kan alla scenarier som ”endast” påverkar anställda tas bort. 2. Kombinera/gruppera scenarier som är redundanta eller liknar varandra (skapa ”scenariokluster”) – T.ex. litet rörbrott på två olika ledningar där samma ämne flödar i samma tryck etc. kan grupperas som ett scenario 3. För parametrar som kan anta en mängd värden så begränsa till ett fåtal av dessa men inkludera både allvarliga och mindre allvarliga varianter – T.ex. om ett hål på en tank kan variera från ytterst litet (1 cm2 ) till mycket stort (100 cm2 ) – välj t.ex. de två hålstorlekarna 10 cm2 resp. 80 cm2. 4. Ta endast hänsyn till de parametrar som har stor påverkan på konsekvenserna – Känslighetsanalys är ett bra verktyg för att avgöra hur viktig en parameter är – Bör parameterns värden varieras i två olika scenarier eller räcker det med en punktskattning av parametern? » Vindhastighet – spelar 3 m/s jmf med 10 m/s någon roll för konsekvenserna som uppstår? » Hålstorlek – spelar 5 kg/s jmf med 20 kg/s någon roll?

Answer 9

Jobba systematiskt och samtidigt: • Kräver input från många kompetenser, platsbesök, specifikationer av utrustning, etc. * Lämpligt val av metod * Förankring i organisationen * Motivera analysdeltagarna * Kunna samarbete med många personligheter * Övergripande systemförståelse * Kunna ifrågasätta utan att andra blir ”defensiva” * Inrikta diskussionerna – Välja bort/lyfta fram – Skjuta upp * Uppmuntra och förhandla olika åsikter * Vara opartisk – undvika att enskilda – Dominerar – Är passiva * Ha en känsla för stämning, energinivå i analysgruppen etc. • Begränsningar/utmaningar med riskidentifiering: – Ej fullständig lista över riskscenarier – Svårt att återskapa och kritiskt granska – Subjektiva bedömningar är en stor del av processen

Answer 10

- Risk - Själva händelsen eller den kritiska händelsen. - Orsak - Orsaken till att händelsen uppstår. Görs genom ett felträd. Tänk bashändelser. - Konsekvenser - Vad leder händelsen till? Tänk händelseträd – Vilka scenarion får vi? - Förebyggande barriär - Sannolikhetsreducerande barriärer som stoppas in i ”Felträdet” - Begränsande barriär - Konsekvensreducerande barriärer som stoppas in i ”Händelseträdet” - Aktiv barriär - Åtgärder som kräver någon form av aktivitet eller handling för att fungera, t.ex. knapp, sprinkler. - Passiv barriär - Kräver ingen specifik handling utan finns ständigt på plats i händelse av att något skulle inträffa, t.ex. vägg, invallning. - Tekniska barriärer: åtgärder i form av teknisk utrustning eller system. - Operationella barriärer: uppgifter eller arbetsmoment som aktivt utförs av någon. - Organisatoriska barriärer: roller eller funktioner med specifik kompetens med ansvar för att förhindra ett olycksförlopp eller minska dess konsekvenser. - Mekaniska barriärer – Mekanisk princip för åtgärd. - Instrumentella barriärer – Åtgärd via elektriska/ pneumatiska signaler - Administrativa barriärer – Mänsklig åtgärd enligt en instruktion - Eskaleringsfaktor - Barriers are never perfect. Even the best hardware barrier can fail. Given this fact, what you need to know is why a barrier will fail. This is done using the 'escalation factor'. Anything that will make a barrier fail can be described in an escalation factor. For instance, a door that opens and closes automatically using an electrical mechanism might fail if there’s a power failure.

Answer 11

Fyra vägledande principer för riskvärdering • Rimlighetsprincipen: Om det med rimliga tekniska och ekonomiska medel är möjligt att reducera eller eliminera en risk ska detta göras. • Proportionalitetsprincipen: En verksamhets totala risknivå bör stå i proportion till den nytta, i form av exempelvis produkter och tjänster, verksamheten medför. • Fördelningsprincipen: Risker bör, i relation till den nytta verksamheten medför, vara skäligt fördelade inom samhället. • Principen om undvikande av katastrofer: Om risker realiseras bör detta hellre ske i form av händelser som kan hanteras av befintliga resurser än i form av katastrofer.

Teori tentafrågor Flashcards

(35 cards)