IST Flashcards
(255 cards)
1
Q
blod i urinen
orsaker
A
Njurcancer Urinblåsecancer Prostatacancer Prostatit BPH Peniscancer Njursten Pyelonefrit Waran trauma rödbetor UVI
2
Q
blod i urinen
status
A
Män Prostata, BT puls sat (allmäntillstånd), varicocele hö sida (retroperitoneal varicocele), palpera buk, lymfkörtlar
3
Q
blod i urinen
lab
A
Temp, usticka, u-odling, blodstatus, krea(innan CT med kontrast!!), crp, psa vb.
4
Q
blod i urinen
utredning
A
CT-kontrast, CT-Urografi
Cystoskopi
5
Q
blod i urinen
handläggning på akuten
A
Hematurikateter. Spola 1000 ml. Om fortsatt ljusrosa signifikant blödning.
Lägg in: alla med signifikant blödning. blodförtunnande. bakomliggande sjukdom.
Kontakta urolog vid inläggning. Signifikant blödning ska ha spoldropp.
aldrig hem med hematurikateter.
6
Q
smärta vid miktion
orsaker
A
UVI Sten Klamydia Gonorre Pyelonefrit Candida Urinretention Prostatit
7
Q
smärta vid miktion
utredning
A
u-sticka (4 timmar). CRP. Temp.
Odling på alla utom enstaka okomplicerad hos kvinna.
Ev klamydiaprov, ev gonorreprov.
8
Q
utredning pyelonefrit
A
Krea, odla, CRP
Cipro 500 mg x 2 10-14 dgr
9
Q
täta trängningar
A
UVI BPH Prostatacancer Ökat vätskeintag Diabetes Psykisk anspänning Prostatit Parkinson MS Läkemedel
10
Q
vad är normal urinmängd och frekvens på ett dygn?
A
4-7 ggr /dygn,
2-4 dl/gång,
1-2 liter.
11
Q
täta trängningar
utredning
A
U-sticka. Miktionslista, IPSS, ev odling,
12
Q
vad står LUTS för?
A
lower urinary tract symtoms
13
Q
täta trängningar - prostata
behandling
A
Lindriga och ej prostataca misstanke: expektans
måttliga uttalade: farmakologiskt beh och utvärdera
Uttalade+avvikande symptom+urinretention+högt krea m.m: Vidare utredning hos urolog.
Beh:
Finasterid 85 (ALFA REDUKTASHÄMMARE)
alfadil (ALFA BLOCK),
detrusitol(ANTI MUSK)
14
Q
beskriv de två olika typerna av urininkontinens
A
Ansträngnings:
Hosa, skratt, nysning, tunga lyft.
Orsaker: Vaginal födsel, låga östrogennivåer
Trängnings (Överaktiv blåsa ish):
Urgency.
Orsak: neurogen påv.
15
Q
urininkontinens
orsaker
A
ansträngnings
trängnings
Stenar Tumörer Cystit Uretrit Diabetes Läkemedel (ex psykofarmaka)
16
Q
urininkontinens
utredning
A
Usticka-Urinodling, Läckagetest, Residualurinsbestämning, cystoskopi ev
p-glukos
17
Q
ansträngningsinkontinens
behandling
A
Blåsträning.
Bäckenbottenträning.
Regelbunden tömning.
Viktnedgång.
Ej dricka kaffe & te. Ej förstoppad.
Östrogenkräm. TVT-op
18
Q
trängningsinkontinens
behandling
A
Blåsträning.
Antikolinergiga (Detrusitol).
Alfadil om prostata hyperplasi.
19
Q
stora urinmängder
orsaker
A
Psykogen polydipsi
DM
LM
Diabetes incipidus (ADH-brist, dricker mycket, ovanligt)
20
Q
liten urinmängd
orsaker
A
Njursvikt
Urinretention
Dehydrering
LM
21
Q
njursvikt
utredning
A
Elstatus,
Blodstatus,
Alb, Krea/alb kvot.
GFR!
U-sticka, U-odling.
kreaclearence (ålder, Längd, Vikt, kön, krea)
22
Q
akutläkemedel vid STEMI
A
nitroglycerin
320 mg trombyl
180 mg (2 x 90 mg) Brilique
om tecken till svikt 40-80 mg furix. kan upprepas.
23
Q
läkemedel vid hemgång efter STEMI
A
betablockare med slow-release (ex seloken ZOC)
trombyl 75 mg
Brilique/clopidogrel (minst 12 mån dubbel trombocythämning!)
nitroglycerin
statin, ACE-hämmare vid behov
24
Q
behandling aortainsufficiens
A
sedvanlig hjärtsviktsbehandling
ACE hämmare
försiktighet med betablockare (pat får ej bli bradykard då det ökar läckagegraden)
25
klassiska symtom aortastenos
hjärtsviktssymtom
angina pectoris
yrsel/synkope
26
behandling aortastenos
undvik blodtrycksfall, försiktighet med nitro och höga doser diuretika
försiktighet med ACE hämmare
ev op om uttalade besvär.
27
när kan en pat med mitralisinsuff bli sämre?
vid debut av FF (då förmakssystole bortfaller)
28
behandling mitralisinsuff
primärt MI: klaffkirurgi
sekundär: sedvanlig hjärtsviktsbehadnling
29
vad innebär mitralisstenos en ökad risk för?
förmaksflimmer
30
behandling mitralisstenos
op innan irreversibel pulmonell hypertension
behandling av FF om det förekommer..
31
icke farmakologisk behandling HT
```
viktreduktion
motion
rökstopp
saltrestriktion (män 6 g, kvinnor 5 g)
minskad stress
minskat alkohlintag
```
32
status vid nyupptäckt/misstänkt hypertoni
Längd, vikt, midjemått
Tecken på hjärtsvikt, hjärta, lungor
Buk: Leverförstoring. Auskultation över njurartärer och karotider
Pulspalpation
Ögonbottenundersökning, endast nödvändig vid svår hypertoni (grad 3).
Blodtrycksmätning: Sittande med ryggstöd och stöd för fötterna eller liggande efter 5 minuters vila med armen bekvämt vilande i höjd med hjärtplanet (kräver armbord/ hjärtkudde) samt efter 1 minut i stående. Vid första besöket bör blodtrycket mätas i höger och vänster arm. Använd rätt manschettbredd; 12x35 cm, <34 cm arm omfång och 15x45 cm, >34 cm armomfång. Kontrollera utrustningen och kalibrera manometrarna regelbundet
EKG: Arytmier. Tecken till ischemi eller genomgången hjärtinfarkt. Vänsterkammarhypertrofi
Ekokardiografi vid patologiskt EKG
33
lab vid nyupptäckt hypertoni
Blod: Hb, P-Glukos, S-Kolesterol, S-HDL, S-LDL, S-Triglycerider, S-Natruim, S-Kalium, S-Kalcium, S-Kreatinin, S-Urat, S-TSH, HbA1C
Urin: U-Glukos, U-Albumin, U-Hb, U-Albumin/Kreatinin-kvot
34
hur mycket ska blodtrycket sjunka på natten
>10 %
35
när börjar furix verka? när är maxeffekt?
Den diuretiska effekten sätter in efter 0,5-1 timme, är maximal efter 1-2 timmar och varar 4-6 timmar;
den antihypertensiva effekten varar längre.
36
arytmiprovocerande faktorer
emotionell stress
obesitas
sömnapne
excessivt intag av kaffe, nikotin eller alkohol
kan bidra till ffa SVES och FF
37
självbehandling supraventrikulära takykardier
vagusstimulering
38
typer av vagusstimulering
valsalva: tryck på magen med platt hand i 15 s, lyft sedan snabbt
svalgspatel ⇒ kräkreflex
kall handduk på ansiktet under kort tid
39
högersidig hjärtsvikt
Låg hjärtminutvolym, l
everstas, halsvenstas och rena lungor.
Orsakas av högersidig hjärtinfarkt, lungemboli, pulmonell hypertension, vänstersidig svikt.
40
vänstersidig hjärtsvikt
Hjärtat klarar inte av att pumpa ut tillräckligt med blod för att möta den perifera vävnadens metabola krav eller kan enbart göra detta vid ett onormalt högt fyllnadstryck. Kan vara akut eller mer sakta kommande. I ett fåtal fall beror hjärtsvikten på kraftigt ökade behov hos den perifera vävnaden (”high output failure”). Tillstånd som innebär ett minskat venöst återflöde (tex stor blödning) utesluts ur definitionen.
41
myokardit symtom
```
progredierande hjärtsvikt
allmänsymptom, trötthet, muskelvärk
palpitationer
arytmier (supra- och ventrikulära)
dyspné
anslutning till ÖLI
```
42
myokardit etiologi
80 % virus (Coxsackie B, adeno, ECHO)
bakterier (difteri, reumatisk feber)
protozoer (Chagas), svamp
43
myokardit behandling
inläggning, vila!
kontinuerlig övervakning pga arytmirisk!
hjärtmarkörer och CRP dagligen
ny EKO efter 2-4 dgr eller vid försämring
ACE-hämmare om vänsterkammardysfunktion
trombosprofylax LMWH
antibiotika om bakteriellt
paracetamol + dextropropoxifen vid perikarditsmärta
CAVE: NSAID, ASA, steroider, betablockerade bör undvikas vid myokardit
perikardocentes vid tamponad
ev pacemaker
44
endokardit typer
nativ klaff
alfastreptokocker och s aureus
mekanisk klaff
pacemakerendokadit
narkomanendokardit
s aureus
45
endokardit symtom
feber, allt från subfebrilitet till frossa, högfebril (remitterande feber)
sänkt AT, trötthet, värk i leder och muskler
blåsljud (ssk nytillkommet insufficiensljud), daglig hjärtauskultation på patienter med grampositiv sepsis!
hjärtsvikt (nedsmältning)
1/3 får neurologiska symptom pga septiska embolier till CNS
spetiska embolier kan även ge mjält- och njurinfarkt (ofta hematuri), hjärtinfarkt, petekier, retinablödningar, splinterblödningar under naglarna, Oslers noduli (röda, ömmande på handflator och fotsulor, slemhinnor)
högersidig endokardit kan ge septiska embolier till lungorna
kontrollera tandstatus
46
endokardit behandling
lång behandlingstid!!!
standardbehandling 4 veckor
vid klaffprotesendokardit oftast 6 v
kloxacillin om s aureus
bensyl pc annars...
47
suturstorlek
3-0 : främst skalpen, ryggen, sår med hög spänning
4-0 : större delen av kroppen
5-0 : främst i ansiktet
48
sårläkningsprocessens olika stadier
```
hemostas
inflammation (2-4 dygn)
proliferering (upp till 2 v)
Re-epitelisering
Romodellering (upp till 1 år)
```
49
webers test
En ljudande stämgaffel placeras i medellinjen på pannan eller främre delen av hjässan.
Vid normal hörsel förlägger patienten tonen mitt i huvudet.
Lateralisering till örat med nedsatt hörsel tyder på ledningshinder på detta öra.
Lateralisering till örat med normal hörsel tyder på en sensorineural skada på örat med nedsatt hörsel.
50
rinnes test
En ljudande stämgaffel hålls mot processus mastoideus tills tonen upphör.Håll därefter stämgaffeln framför örat.
Vid normal hörsel återkommer tonen då och testet är normalt eller så kallat positivt.
Vid ledningshinder återkommer inte tonen när stämgaffeln hålls framför örat eftersom benledningen då är bättre än luftledningen. Detta kallas patologiskt eller negativt.
51
ledningshinder hörsernedsättning
```
SOM
vaxpropp
trumhinneperforation
exostoser
kolesteatom
hörselbenssamanväxning
kongenital atresi
```
52
sensorineural hörselnedsättning
presbyacusis
bullerskador
ototoxiska skador
mb meniere
53
hortons hv karakteristika
strikt ensidig smärta av hög intensitet i eller kring ögat
symtom från öga/näsa
duration 15 min- 3 tim
kommer i kluster under perioder
54
migrän duration
4 tim-3 dygn
55
trigeminusneuralgi duration
några sekunder- 2 min
triggerpunkter
hög intensitet
beh: karbamazepin (tegretol)
56
Ej att glömma vid HV
temporalisarterit
57
behandling migrän
ASA. NSAID, paracetamol
vid illamående: primperan
svårt: tryptaner
förebyggande: ev betablockad
58
hortons behandling
sumatriptan + syrgas
59
temporalisarterit behandling
MED SYNSYMTOM
kortison iv i 3 dygn, därefter prednisolon
UTAN SYNSYMTOM
prednisolon tills 2 v efter symtfrithet
60
temporalisarterit utredning
Anamnes och status enligt ovan, palpera aa. temporalis och aa. radialis samt auskultera karotiderna. Blodtryck i båda armarna.
SR (eller CRP). Observera att SR kan vara normal vid debuten för att stiga inom några veckor. 10 % av TA-patienterna anges ha normal SR. Vid ett kliniskt återfall har upp till 50 % normal SR.
Biopsi av a. temporalis: preparatet bör vara minst 3½ cm långt och tas från ömmande parti av kärlet, eller där kärlet är pulslöst. Ju kortare biopsi, desto lägre diagnostiskt värde har ett negativt utfall av biopsin.
B-glukos eller P-glukos för att utesluta diabetes före steroidterapin.
Lungröntgen med tanke på eventuell genomgången TB (måste beaktas inför långvarig steroidterapi).
61
subarachnoidalblödning utredning
DT
om blank DT- lumbalpunktion (dock tidigast 6 timmar efter insjuknandet)
62
subarachnoidalblödning beh
Före transport säkras intravenös infart och ett dropp kopplas.
Vid kraftig huvudvärk ges 2,5-5,0 mg Morfin i.v. vid behov.
Medvetslös patient intuberas före transport.
Om högt systoliskt blodtryck föreligger (> 180 mmHg) kontaktas neurokirurgjour för eventuell ordination av blodtrycksänkande medicinering.
Transporten ska ske med övervakning och intubationsberedskap, vilket innebär att narkossköterska eller narkosläkare medföljer.
COILING
ventrikeldränage om hydrocephalus??
63
guillain barre
postinfektiös polyyradikuloneuropati
progredierande uppåtgående pareser, areflexi och ofta sensoriska störningar
plasmaferes och iv immunoglobuliner (IVIg)
64
hur avsvälla näsa?
bommullstuss indränkt i nafazolin alt näsdroppar
65
behadling näspolypos
kortisonsprej
66
temporalisarterit symtom
plötslig synnedsättnung
värk bakom ögat/ över temporalis
tuggsmärtor
feber
allmänpåverkan
generell muskelvärk
67
vad inger opticusneurit misstanke om?
MS
68
symtom akut trångvinkelsglaukom
```
intensiva smärtor och HV
synnedsättning
ev haloeffekter
ilsket rött öga
ofta svårt illamående, ev buksmärtor
```
69
hur mycket av AOM är bakterieorsakat?
80 % bakterier
70
"ont i örat" diagnoser
```
herpes i hörselgången
AOM
SOM
mastoaidit
peritonsillär abscess
barotrauma
traumatisk perforation
vaxpropp
främmande kropp
hörselgångstumör
kolesteatom
```
71
vad heter diagnosen "blodrött öga"?
hyposvagma
72
```
diagnos när pat säger att det:
A) svider
B) kliar
C) bränner
D) klistrar ihop ögonen
```
ospecifik konjunktivit
allergisk konjunktivit
snöblindhet, svetsblänk
infektiös konjunktivit
73
akut synstörning diagnoser
```
centralvenstrombos
centralartärsocklusion
grenaartärocklusion
glaskroppsblödning
opticusinfarkt
```
stroke
74
prover för alkohol
utandning etanol
S-CDT (ökar efter flera veckors drickande)
B-PEth (kräver minst 1 veckas hög konsumtion) >0,2 högt intag
U-EtG för att detektera intag efter att fyllan är över, noterar även små intag
GT, ALAT, ASAT (ASAT > ALAT), MCV
75
alkoholberoende läkemedel
antabus
campral: minskar suget och ökar antalet alkoholfria dagar och minskar risken för återfall
naltrexon: minskar styrkan på återfall
76
brännskada
Bedöm djup: Blåsor? Känsel (stick med nål)? Kappilär återfyllnad?
Bedöm yta: Mer än 10 % måste läggas in akut
Akut behandling: Spola (när det händer), smärtlindring, vid stora skador: Vätska
Op om fullhudbrännskada
77
vilka parametrar kollar man på när man bedömer hudförändringar?
```
A (Assymetri)
B (Border)
C (Color) (Mörk. Olika färger)
D (Diameter) (över 5 mm)
E (Evolution)
```
78
typer av hudtumörer/missfärgad hud
Naevus
Malignt melanom
Lentigo maligna
Basaliom (Vanligast. Metastaserar ej)
Skivepitelcancer
Mb Bowen (skivepitelcancer in citu)
Aktinisk keratos (förstadie till cancer. Aldara, kryo m.m)
Seborroisk keratos (lobulerade. skrovliga. välavgränsade. Skrapa med kyrett)
Pyogent granulom (ful jävel)
79
psoriasis
Efter strep infektion,
guttat psoriasis,
nomulär psoriasis,
kortison,
avfjällande,
solljus,
ärftligt,
30% får artrit
80
sebborroiskt eksem
Ketokonazolschampo,
malasatia furfur
81
atopiskt eksem beh
kortison i nedtrappning och mjukgörande
82
orsaker till håravfall
```
Hypothyreos
Alopecia Areata (totalis, universalis)
Cytostatika
Läkemedel
Telogent håravfall: Efter häftig allmän infektion, stress eller post partum
```
83
orsaker till klåda
```
Urtikaria
Läkemdel (Morfin m.m)
Gallstas
Njursjukdom
Hyperthyreos
Diabetes
Lymfom
PCV (polecytemia vera)
Hudsjukdomar (Skabb, eksem, m.m)
Torr hud
Allergi
Psykogen
```
84
orsaker till nagelförändringar
Psoriasis (prickar)
Svamp (pensla med Loceryl. Lamisil. Eller po Terbinafin)
Paronychi
85
sår som inte läker
```
Basaliom
Skivepitelcancer
Malignt melanom
Arteriell insuff
Venös Insuff
Pseudomonas
Diabetes
Neuropati
```
Ta en biopsi från kanten.
Odla.
Kontrollera cirkulation/distalstatus
ABI
86
anamnes knöl i bröst
```
Hereditet?
Sekretion?
Sår?
Menstration?
Paritet & amning?
Hormonbehandling
```
87
knöl i bröstet dignoser
```
Tumör (duktal 80 %, lobulär m.m)
Cysta
Mastit
Fibroadenom
Lipom
```
88
behandling bröstcancer
Hormonreceptorer ER/PR pos/neg
HER2 pos/neg (Herceptin LM)
BRCA1 BRCA2 (koppling ovarialcancer)
Beh: Kirurgi (mastectomi eller sektorresektion)
Strålning efteråt
Neoadjuvant/adjuvant
Metastaslunga lever skelett
89
diagnoser viktnedgång
```
Hyperthyr
DM
Malignitet
Malabsorption
Celiaki
LM
Amfetamin
Kronisk infektion
Motion
Anorexi
Depression
```
90
diagnoser viktuppgång
```
Hjärtsvikt
Njursvikt
Fetma
Depression
LM-biv
Graviditet
Hetsätning UNS.
```
91
ökad behåring
| diagnoser
```
Hirsutism
PCOS (infertilitet, fetma. Utr: ULJ, SHBG, testosteron, FSH, LH, östrogen. Beh P-piller)
Anorexi
Doping
Cushing
Akromegali
Iatrogen
```
92
Addison
Lågt kortisol.
Autoimmun. Nedbrytning binjurebark.
Lågt BT, lågt Na, Högt K. (Aldo lågt). Addison kris vid infektion.
Beh: Hydrokortison i.v (solu-cortef i.v)
93
ökad svettning
| diagnoser
LM (ritalin, nitro, antidepressiva)
Hyperthyr
Malignitet (B-symp)
Feber
94
diagnosvärden diabetes
Fasteprov över 7,0 vid 2 tillfällen
Eller ett värde över 12,2 kapillärt (venöst 11,1)
95
ökad törst
| diagnoser
```
DM
Diabetes incipidus
Saltintag
Dehydrering
Psykisk sjukdom
```
96
diabetes typ 2 behandling
- Kost&motion
- Meformin 1a. (Krea innan!)
2a hand Sulfonureider (glimeprimid)
3e Insulin
Lång: Insulatard.
Kort: Novorapid.
GLP1 analoger ev om övervikt
Insulin (berätta om hypoglykemier, diarre/infektion sänka dos)
97
behandling ketoacidos
1. Rehydrera
2. Insulin (fall 4 mmol/h p-glukos) (Risk hjärnödem pga glukos osmolär, protein brytas ner)
3. Ev buffert om ph under 7
4. Kalium (ge 10 mmol/h) om <5.
5. Glukos ges när glukos under 15 (dropp)
Blodgas, ketoner, usticka, glukos.
98
kraftnedsättning diagnoser
```
Stroke
Rhizopati
ALS
Myastenia gravis (sämre senare på dagen, Ach rec antikroppar, uttröttning)
Guillan barre
Smärta UNS
MS
Duchennes
Dystrophia myotonica
Cerebral pares
Perifer nervskada
Ryggmärgsskada/lesion
```
99
diskbråck handläggning
Vanligast lumbalt
Symptom: Smärta, utsrålning, parestesier, reflexbortfall, svaghet, FRÅGA ALLTID OM AVFÖRING OCH URINGERING!!! (cauda equina)
Status: Ryggstatus, Neurolgstatus
RTG om kommer in akut.
MR om ej bättre efter 6 veckor
Uteslut trauma, infektion, tumör och cauda equina akut.
Bladder akut. Urinsticka och CRP på alla på akuten.
100
diskbråck behandling
Behandling: Smärtlindring (Paracetamol, NSAID, tramadol/citodon )
Senare ev gabapentin/lyrica i upptrappning (kräver åb)
Akut: Voltaren im, spasmofen, paraflex.
Sjukgymnastik. Info om att röra på sig.
Sjukskrivning 3-4 veckor.
Cervikalt utredning tidigare
101
röda flaggar ryggont
1. Cauda symptom(Bilat muskelsvaghet, domningar underliv, sphinter tonus, urinretention, inkontinens)
2. B-symptom
3. Infektion (Feber eller CRP eller nylig bakt infektion)
4. Smärta efter 55 års ålder eller innan 18 år(debut)
5. Viktförlust
6. Tidigare malignitet
7. Progress neurlogi
8. Morgonstelhet
102
cauda equina handläggning
Akut MR
Kontakt med neurokirurg eller ryggortoped akut
Kortison högdos
Akut OP.
103
vad bör man tänka på vid ryggmärgslesion?
Neurogen chock
Spinal chock (diff)
Avlasta blåsa
104
onormal/ostadig gång, diagnoser
```
NPH (wobbly wet wacky)
Wernicke
Yrsel
Stroke
Cerebral pares
Perifer neuropati
```
Utredning: Alkohol? Neurologstatus? B12 och bristsjukdomar?
105
tremor/rörelsesvårigheter
Essentiel tremor
Parkinson
ALS (Fasciculationer)
Alkohol (flapping tremor)
106
essentiell tremor
Förvärras vid rörelseintention
Bättre av alkohol.
AKtion och intentionstremor
BEH:
Bblock (propranolol)
EV DBS kirurgi om svår.
107
triad vid parkinson
Rigiditet ,
vilotremor,
hypokinesi
Dopaminerg neuron i Basala ganglier, substantia nigra
108
parkinson behandling
L-dopa,
Maohämmare,
COMT hämmare,
Ldopa pumpar
109
smärta i nacke rygg skuldra
| diagnoser
```
Artros
Spinal stenos
Frozen shoulder
Instabilitet i axel
Inpingement
Kalkaxel
Cervikal rhizopati
Cerviko-brachiellt syndrom (repititiva och belastande rörelser)
Myalgi
Fibromyalgi
Biceps tendinit
Cuffruptur
```
110
frozen shoulder
```
Fibrotisering av ledkapseln.
Utlöses ofta av trauma
Diabetes vanlig orsak
3 faser (sämre, stationärt, bättre)
ofta 1-2 år.
Beh: analgetika och kortison intraartikulärt.
Ev mobilisera i narkos.
```
111
impingement
```
Painful arc
Trångt subacromiellt
Supraspinatussenan
Impingement tester
Sjukgymnastik rotatorkuff samt injektion subakromiellt
Ev op efter 1 år.
```
112
kuffruptur
```
Kraftnedsättning
80 % av 80 åringarna har detta.
Slätröntgen (avulsionsfraktur?)
Traumatisk ska opereras inom 3 veckor om ung.
MR innan op.
```
113
fibromyalgi
(uteslut reumasjukdom, depression, hypothyr, malabs, MG)
Kroniskt smärttillstånd hos äldre kvinnor
Ej enligt anatomiska nervstrukturer
Mer än 3 månader
Kriteriediagnos
Tender points (18 st centralt ofta)
Behandling: Träning, Tens, paracetamol, TCA, pregabalin.
114
spinal stenos
"Neurogen claudicatio"
Trångt i ryggmärgskanalen (Facettledsartros, diskbuktning, lig flavum hypertrofi)
Ont vid gång och när ligger på rygg. Bättre vid framåtböjning.
Cykla men inte gå. Stanna och böja på ryggen när går.
Bredspårig gång.
MR som utredning.
BEHANDLING: paracetamol, NSAID, gabapentin, lyrica
Operation. dekompression
115
svullnad /smärta i led/extremitet
```
Artros
Trauma
RA
SLE
Septisk artrit
Osteomyelit
Gikt
DVT
Claudicatio
Venös insuff
Hjärtsvikt
BARN: Perthes, fysiolys
Skelettumörer
PMR
Emboli (tänk om FF)
```
116
reumatoid artrit
Symmetrisk polyartrit (ofta småleder, MCP, PIP)
Morgonstelhet, svullnad, rodnad, värmeökning.
Nattlig värk. Smygande debut med sjukdomskänsla.
Inflammerad led + ingen annan förklaring + RA förändring röntgen.
hereditet
Rtg: minskad ledspringa, ledestruktion, usurer,
Utredning:
Anamnes & status
blodprover: SR, CRP, Blodstatus
Patologi => RF, CCP, Rtg
Ska till reumatolog
Behandling:
NSAID, Metotrexat, sjukgymnastik, arbetsterapeut, senare ev biologiska LM.
117
septisk artrit
Artrit, feber och allmänsymptom
Utredning:
CRP,SR, blodstatus.
Punktion (odling, celler, laktat, glukos, kristaller, protein)
Blododling och ev urin och sårodling)
Behandling: Spolning + iv ab (ekvacillin) sen po 4-6 veckor
118
osteomyelit
```
Värk över ben. Ofta barn. Ofta distalt (femur tibia).
Spondylit hos vuxna
Belastningsmärta
Septisk
Hög CRP.
MRT bra.
Ev ct ledd punktion
```
I.v ab cefotaxim sen klinda ofta
119
gikt
Primär: Enzymdeffekt
Sekundär: Ökad purinbelastning. Vanligt. Metabola syndromet riskfaktor.
Akut. Symptomutvekling timmar-dygn.
Vanligast MTP 1
Utredning:
Punktion
P-Urat.
Behandling:
Ej uratsänkande LM akut! (KAN FÖRVÄRRA)
AKUT: NSAID, kortison
Kroniskt: allopurinol
120
distal radiusfraktur
Röntga före och efter reponering. Distalstatus. Dorsalbockad (colles) och volarbockad (smith). Beh: gips 3-4 veckor. Funktionsställning.
Reponering: Helblockad (lokal i.v), Lokalbedövning i frakturlinjen. Dra i längsriktning och sen gips.
121
scaphoideumfraktur
Axialkompression. Smärta i fossa tabatiere. Särkilda projektioner.
Rtg kan ej utesluta fx, gipsa och gör ny röntgen efter en vecka alt MR.
Scaphgips. Gipstid 8 veckor eller mer.
Om midjefraktur kan proximala delen gå i nekros pga distal blodförsörjning
122
proximal humerus fx
Äldre damer, collum chirurgicum, faller på axeln. ofta ej gips, collar and cuff.
123
femurfraktur
```
Utåtroterat förkortat ben. Varför ramlat?
EKG
Morfin
KAD (vätskebalans)
Intagningsprover (Blod, el, koagulation, CRP)
Röntgen
Distal status
Cervikal, trochantär, subtrochantär.
Opereras alltid
Trombosprofylax
```
124
fotledsfraktur
```
Typ A B C skador.
Reponera stora felställningar akut.
Distalstatus
Röntga
Stabilitetstest
```
125
axelluxation
Framåtlux typ alltid.
Risk n axillaris trasig
Distalstatus innan och efter reponering.
Reponering och collar n cuff.
126
öppna frakturer
```
Rengör och täck över.
Reponera akut.
Distalstatus
Antibiotika
Stelkramp!
```
127
avvikande tillväxte/ pubertet
| diagnoser
```
Celiaki
Hypothyreos
Kalmans syndrom
Turner
Kleinfelter
Psykisk problematik
Anorexi
GH-brist
```
128
avvikande tillväxte/ pubertet
| utredning
Kolla på tillväxtkurvor (vikt eller längd först)
Prover: malabs, thyr, TGA ev.
Anamnes: psykosocial nivå
Pubertet enligt Tanner.
129
döende patienten handläggning
Smärta: Inj morfin s.c eller i.v
Illamående: Primperan eller haldol s.c, i.v, dridol
Ångest Oro: Midasolam eller Stesolid i.v s.c
Rosslighet: Robinul s.c, i.v , Furix, morfin scopolamin.
Sätt ut läkemedel som inte är symtomlindrande
130
konstatera dödsfall
1. Lyssna på hjärta 1 min
2. Kornealreflex
4. Ljusreflex
5. Dolls eye
131
Säkra dödstecken
1. likstelhet rigor
2. likfläckar livor
3. likkyla
132
när är man prematur
Född innan 36+6
133
mikrocytär anemi
järnbrist
talassemi
sekunder anemi
134
makrocytär anemi
b12 brist
folatbrist
leversjukdom, alkohol, cellgifter
135
normocytär anemi
hemolys
förvärvade: DIC, malaria
blödning
136
prover vid anemi
retikulocyter, PK, TPK, B-celler, CRP, SR
B12, folat, F-HB, järn, tranferring, ferritin, S-homocysterin, S-MMA
haptoglobin, bilirubin, retikulocyter, DAT (Coombs-test)
p och U-elektrofores, ca, alb, benmärgsprov, benmärgsutstryk.
137
instrument för riskbedömning DVT misstanke
wells score
138
diffdiagnoser när orsak till feber inte är uppenbar vid första anblick
```
endokardit
djupa abcesser (lever-/ lung-abscess)
osteomyelit eller septisk artrit
cytomegalovirus
EBV
tuberkulos
```
```
temporalisarterit
PMR
SLE
wegeners granulomatos
sarkoidos
familjär medelhavsfeber
gikt
```
139
kongenitala bråck
beror på inkomplett slutning av processus vaginalis efter det att testikeln vandrat ner under fosterstadiet.
140
förvärvade ljumskbråck
utvecklas i vuxen ålder och anses delvis bero på medfödd sämre bindvävskvalitet i ljumsken
141
knöl i ljumsken diagnoser
```
ljumskbråck
femoralt (vanligare med inklämning vid debut)
inguinalt (vilken sida om a epigastrika?)
lateralt (indirekt) vanligast!
medialt (direkt)
lymfom
lymfkörtelmetastas
aterom
lipom
a. femoralis aneurysm
varicer
hydroceler
```
142
undersökning ljumskbråck
undersöks i både stående och liggande
palpation i stående, jämför sidor
palpera bråckport (upp via skrotalhuden, längs funickeln)
hostprovokation
i liggande reponeras båcket ofast spontant eller med lätt tryck.
testikelpalpation ingår i undersökningen.
143
knöl på halsen
åldersindelat
< 20 åå: kongenitala cystor eller inflammatorisk lymfkörtelförstoring
20-40 åå: lymfadenit, malign/benign tumör i thyroidea eller spottkörtel, lymfom
> 40 åå: lymfkörtelmetastas
144
knöl på halsen diagnoser
medial halscysta
lateral halscysta
lymfadenit
lipom
hudtumlr
dermoidcysta
tumör i spottkörtel
infekterad halscysta
mononukleos
TBC
HIV
lymfkörtelmetastas
tumörgenomväxt
lymfom
spottkörteltumör
145
medial halscysta
kvarvarande rest av ductus thyreoglossus (där thyroidea har vandrat ner från tungbasen)
belägen i medellinje i anslutning till tungbenet och lyfts vid sväljning
debut ofta i samband med ÖLI, i regel i 5-6 åå
klinisk diagnos
ibland kirurgi
146
lateral halscysta
rest efter amnionhålan mellan andra gälbågen och gälfickan.
belägen i framkanten av m. sternocleidomastoideus övre tredjedel.
symtomdebut i 20 åå, vanligtvis efter ÖLI.
klinisk diagnos
finnålspunktion
infekteras lätt, varför op oftast rekommenderas.
147
basal utredning anfåddhet
EKG
Sat
blodgas
spirometrilungröntgen
148
utvidgad utredning andfåddhet
NT-pro-BNP
arbetsprov
D-dimer
DT-thorax
149
inspiratorisk stridor
övre luftvägshinder
```
främmande kropp
pseudokrupp
epiglottit
abcess
kärlring
```
150
expiratoriska stridor
obstruktion tillstånd
epiglottit
låg compliance i luftvägar, ex pneumoni
151
hemoptys
| diffdiagnoser
```
Lungcancer
Tuberkulos
Extrem hosta av pneumoni Bronkit
Abcess
LE
bronkit
koagulopatier
pneumoni
```
152
utredning hemoptys
blödningsprover
rtg pulm
CT thorax (ev med LE protokoll)
bronkoskpi (rökare > 40år)
sputumcytologi & TB-prover (direktmikro + odling)
153
behadnling hemoptys
t- Cyklokapron tills blödning avtar
ev antibiotika vid symtom på bronkit
remiss till lungmedicin för uppföljning med bronkoskopi och DT thorax
154
orsaker till heshet
akut/kronisk laryngit
polyper
tumörer
reinckeödem
myxödem
recurrenspares
inhalationssteroider
155
frågor vid heshet
```
hur används rösten?
rökning?
inhalationssteroider?
refluxsymtom?
tecken på hypothyreos?
```
VID HESHET > 3 veckor ska alltid stämbanden visualiseras till 100 %.
156
akut farlig hosta
lungemboli
pneumothorax
< 3 v
157
torrhosta
luftvägsinfektioner, ex mycoplasma
158
morgonhosta
sinuit
| kronisk bronkit
159
hosta med slem
obstruktiv lungsjukdom
dyspepsi
bronkialcancer
160
hosta vid ansträngning
astma
161
kronisk hosta
```
tobaksanvändning
ACE hammer
postviral hosta
obstruktiv lungsjukdom
dyspepsi
lungcancer
```
162
rinosinuit behandling
koksaltsköljning
näsdroppar
ASA, paracetamol
orsakat av virus...
163
bakteriell rinosinuit symtom
vargata
kakosmi
ensidig snuva/värk,
duration över 10 dagar.
164
Samters triad
Då förekommer samtidigt
astma,
näspolyper och
överkänslighet mot ASA
165
behandling bakteriell rinosinuit
pc V i 7-10 d
smärtlindring
```
nasal steroid (vid allergi/hyperreaktivitet)
käkspolning
```
166
utredning allergisk rinit
phadiatop
pricktest
RAST-analys
nasal allergenprovokation
endoskopi av nasopharynx
PEF (om astmabesvär)
167
mekaniska hinder som orsak till nästäppa
främmande kropp
malignitet
```
adenoid
förstorade näsmusslor
septumdeviation
näspolypos
alarinsufficiens
papillom
koanalatresi
```
168
centorkriterierna
- feber > 38,5
- ömmande käkvinkeladenuter/lymfkörtlar
- beläggning på tonsillerna (hos barn 3-6 år räcker rodnade och förstorade tonsiller som kriterium)
- frånvaro av hosta
test tas vid > 3 kriterier
169
prover vid misstanke om mononukleos
monospot
leverprover (ffa förhöjda transaminaser)
170
andningssvårigheter med stidor/slemhinnesvullnad
adrenalin im. 0,3-0,5 mg
betapred, 10 tabl po
antihistamin, dubbel dos.
171
akutbehandling astma
syrgas på grimma, mål 90 %
ventolin
ev tillägg atrovent
kortison
lättare: 4 ggr ökad dos inh.
medel-svårt: T Betapred 4-8 mg/ prenisolon
EV teofyllin vid svårare anfall. Kontrollera gärna konc innan. överdos ger risk för allvarliga arytmier.
172
beh KOL exacerbation
syrgas
amoxicillin
Airomir
Atrovent
prednisolon
173
wernickes encefalopati symtom
global konfusion
ataxi
ögonsymtom
174
korsakoffs psykos symtom
progredierande demens
apati, konfabulationer, stillsam psykos
polyneuropati
gångsvårigheter, smärta, sensorisk rubbning, areflexi
kroniska WKS symtom kan i vissa fall gå i regress men är oftast irreversibla.
175
akut medvetslöshet, vad ska behandlas redan på misstanke?
meningit, encefalit och Worsakoffs syndrom
176
akut medvetslöshet grundläggande provtagning
```
glukos
CRO
blodgas
elstatus (inkl krea, na, K, joniserat Ca, urea)
EKG
bladderscan
temp
```
177
akut medvetslöshet utökad provtagning
```
blodstatus
koagulationsstatus
LPK ink diff
leverstatus
prokalcitonin?
TSH, T3, T4
intoxprover
```
178
flytingar från underlivet
Bakt vaginos
STI
Candida Vulvovaginit
179
bekteriell vaginos
ph>4,5
Clue cells
Pos Snifftest
Gråvit flour
Metronidazol kräm lokalt
Dalacin vagitorier
Metronidazol p.o
180
STI
```
Klamydia
Miktionssveda flytningar
Vaginalprov portio och urinprov.
Doxycyclin i 9 dagar (dubbel dos första dagen)
Kan leda till Salpingit, TOA
```
181
candida vulvovaginit
```
Klåda
Kesoflytning
Inflamerade sprickor i perineum
Hyfer i mikroskåp
Ev svampodling
Pevaryl lokalt
Flukonazol p.o i andra hand.
```
182
tider för abort
Fri abort upp till v 18
| Socialstyrelsens godkännande upp till 22.
183
preeklampsi
Högt blodtryck
Proteinuri
Kan ge HEELP
```
Kontraindik: ACE/ARB,
Kalciumflödeshämmare
Dålig perforation i placentan
Förtidsbörd
IUFD
```
Risk: Rökare, diabetiker, övervikt. hereditet
BEHANDLING: Förlossning , blockad
184
blödning tidig graviditet
Missfall
X
Mola
Missed Ab
185
blödning sent i graviditet
Placentaavlossning: (spänd hård uterus, buksmärtor)
inläggning, CTG, blödningsparametrar, ev tokolytika.
Placenta previa & vasa previa: (mjuk uterus, smärtfri blödning,
in till förlossning (CTG, Blödningsprover, blodgrupp, bastest, ev steroider(innan v 32))
186
anovulatorisk blödning
Tidig pubertet och i klimakteriet.
Endometriet överväxer. Nekroser. Sen blödning
Behandling: Gestagener en vecka, sen borfallsblödning
Sen komb ppiller.
Äldre: ev Abrasio
187
amenorre
POF (premature ovarian failure)
Graviditet- GRAVTEST!!!
Hypothalam (Överdriven träning, stress, undervikt, prolaktinom)
PCOS
188
PCOS
Hirsutism, obesitas, acne, infertilitet, anovulation. Oligomenorré
Ulj polycystiska ovarier
189
kontaktblödning
Cervixcancer
Klamydia
Polyp
190
klimakteriet
Norm 50-52 år (45-57)
Osteoporos senare.
Lokala: Torrhet, klåda, sveda (beh lokal östrogenbeh)
Vasomotoriska: Svettningar, värmevallningar, flush
HRT-behandling
Om vasomotoriska symptom
191
orsaker till blod i avföringen
blödande divertiklar
neoplasi: cancer eller polyper
colit: infektiös, ischemisk, stråling, inflammatorisk tarmsjukdom
angiodysplasi
anorektala tillstånd
vaskulit, trauma
192
besvär i munnen....
Spottsten:
Massera och ät surt. DT.
Tungrandscancer
Blåsor
Oral Candida
Sveda, rodnad, sväljsvårigheter.
Tänk HIV. LM-biv. Tobak. Rökning
Beh: förbättra munhygien. Mycostatin mixtur.
193
ulcus
Epigastrit, illamående, kräkning. Blödande alltid inläggning
Gastroscopi biopsi för odling, urea breathtest, hp antigen i faeces.
Eradikeringsbehandling: 2 Ab (metronidazol och amimox) och PPi. Sätt ut nsaid. Undvik kaffe, alk, tobak.
Uppfölj: Ny gastro 8 veckor om ventrikel. Ej duodenal.
194
Shigella, Yershinia, Salmonella, Campylobacter, EHEC, Clostridium Difficile:
Odla avföring. Cystor och maskägg. Vad jobbar med ? (Ej jobba med livsmedel) Ej använda samma toalett. Smittspårning. Anmälningsplikt.
Ab: Shigella alltid. Difficile- Metronidazol eller Vanco om svår. Om allmänpåverkan ciprofloxacin salmonella. Allmänpåv campylobacter erytromycin.
OBS REAKTIV ARTRIT RISK EFTERÅT.
195
hematemes
| orsaker
Vanligaste orsaken (>50 %): Ulcus
```
Blödande esofagusvaricer,
blödande esofagit,
Mallory-Weissblödning,
Boerhaave-syndrom (esophagusperforation),
tumör,
angiodysplasier,
nedsvalt blod (e.g. näsblod)
```
196
viktigt att tänka på vid hematemes
chocksymtom?
cirkulatorisk påverkan?
pågående blödning?
197
Varicerblödning handläggning
Akut blödning: Ge terlipressin (Glypressin) 2 mg x 6 i.v. och iv antibiotika("e.g. Ciprofloxacin) Fortsätt behandlingen i 2–3 dagar.
Gastroskopi: Utförs skyndsamt med varicerligatur eller skleroterapi med Lauromakrogol 400 (Aethoxysclerol) 1 %. Dessa patienter ska gastroskoperas så fort som möjligt eftersom att det är vanligt att dessa patienters tillstånd undervärderas initialt då symtomen uppträder efter några dygn.
Erytrocytkoncentrat: Hb bör ligga runt 90 g/l. Övertransfundera inte, annars ökar risken för reblödning. Patienter med cirrhos och varicerblödning är känsliga för blödning p.g.a. risken för leverkoma (proteinupptag från blod i tarmen).
198
buksvullnad orsaker
```
Ascites
Tumör
Infektion
Laktosintolerans
IBS
Celiaki
Fetma
Albuminbrist (Anorexi)
```
199
ascites
orsaker
anamnes
utredning
beh
Tumörer (ovarialcancer, peritoneal carcinos GI cancer)
Leversvikt
Hjärtsvikt (högerkammarsvikt)
Njursvikt
Anamnes: Alkohol, malignitet (avföring, buksmärta, feber)
Status: Leverstigmata, palpera buk. Lymfkörtlar. Vågslag.
Utredning:
ULJ buk med tappning. Jämför albumin buk med serum. Gradient. Ev cytologi.
```
Beh
Vätskerestriktion
Saltrestriktion
Spironolakton
Tappning
```
OBS risk för spontan bakteriell peritonit.
200
inflammatorisk tarminfektion
| symtom
Mikrobiell invasion av colons mucosa. Leder till icke- volyminösa slemmiga och blodiga avföringar. Det är vanligt med feber, buksmärtor och tenesmus. Dominerande orsaker är Campylobacter, Salmonella, Shigella och Clostridium difficile. Blodig diarré orskas av: Shigella, Salmonella, Campylobacter, Yersinia, E. coli (EHEC 0157:H7), E. histolytica, ITS, ischemi:
201
behandling diarre
loperamid (dimor)
indicerat vid turistdiarre eller infektiösa lätta till måttliga diarrer utan allmänsymtom.
ska användas tidigt i förloppet för att ha effekt (ingen ide om > 2 dagar)
202
förstoppning olika orsaker
långsam passage
bäckenbottendysfunktion
förstoppningsdominerad IBS
sekundär till mediciner (kalciumblockar, opiater, antidepressiva)
sekundärt till andra sjukdomar
fekalom
203
allmän behandling mot förstoppning
öka antalet fibrer i kosten
adekvat vätskeintag
ökad fysisk aktivitetsgrad
204
medicinsk behadling förstoppning
A. Om effekt av ökat intag av fiber via födan inte haft avsedd effekt provas bulkmedel; doseringen ökas gradvis; vanlig dosering 1-3 dospåsar/dag.
- Sterkuliagummi (Inolaxol)
B. Icke absorberbara kolhydrater med osmotisk aktivitet, kan hos vissa patienter vara ett alternativ, men användningen begränsas ofta av gasrelaterade besvär.
Laktulos
C. Mjukgörande medel kan ibland hjälpa vid långdragna förstoppningsbesvär såsom flytande Paraffin (Paraffin, Paraffinemulsion) - dosering 15-45 ml/dag.
D. Salinskt aktiva medel hjälper många, men ibland tolereras dessa preparat dåligt p g a illamående och andra mag-tarmrelaterade biverkningar.
- Polyetylenglykol, Movicol
E. Tarmirriterande medel – används med viss restriktivitet. Sannolikt föreligger ingen skadande effekt på enteriska nervsystemet, vilket tidigare hävdats.
- Bisakodyl (Dulcolax, Toilax) 1-2 T. 5 mg.
- Natriumpikosulfat - orala droppar (Laxoberal, Cilaxoral)
Klysma föredras av vissa patienter (framförallt de med inslag av bäckenbottendysfunktion), men utgör inte något förstahandsalternetiv vid obstipation.
- Bisakodyl (Toilax)
- Sorbitol (Resulax)
- Diverse kombinationspreparat (Klyx, Microlax)
205
symtom GERD
* Efter måltid
* Vid framåtböjning
* Vid lyft
* I liggande
* Smärtor i epigastriet saknas ofta.
206
när bör gastroskopi göras vid "halsbränna"?
- För att påvisa komplikationer (esofagit, stenos, Barrett) och därigenom för att lägga upp behandlingsstrategi.
- Vid långdragna refluxbesvär för att vägleda behandlingsstrategi (se nedan).
- Vid atypiska esofageala (retrosternala) symtom. Närvaro av hiatusbråck och esofagit kan ge stöd för refluxsjukdom och annan esofageal sjukdom kan påvisas.
- För att påvisa eventuell ventrikelsjukdom med sekundär reflux.
207
(”golden standard” för att verifiera refluxsjukdom
24-timmars pH-mätning
Ska inte göras rutinmässigt men kan övervägas vid atypiska refluxbesvär och bör alltid utföras innan ställningstagande till operation.
208
Måttliga intermittenta besvär av reflux
```
Undvik stora fettrika måltider
Ej äta sent
Sluta röka
Minska alkohol
Protonpumpshämmare eller H2-blockerare intermittent.
```
209
2. Refluxsjukdom med måttlig eller ingen esofagit vid gastroskopi
Intermittent terapi med protonpumpshämmare (PPI) i halv normaldos eller normaldos x 1 (motsvarande t ex omeprazol 10-20 mg x 1).
Eftersträva lägsta effektiva dos.
Symtomstyrd terapi: patienten styr själv medicinering efter sina symtom.
Terapiperioder om 4-8 veckor.
Kontinuerlig terapi endast om patientens besvär snabbt återkommer efter utsättning.
210
3. Refluxsjukdom med signifikant esofagit
Bör behandlas kontinuerligt med PPI, överväg förhöjd dos vid otillräcklig effekt.
Kontrollgastroskopi efter 4-8 veckor för att verifiera läkning och upptäcka eventuella tendenser till peptisk stenos.
211
Operation - Laparoskopisk fundoplicatio kan övervägas:
| REFLUX
A. Vid reflux med regurgitation av ventrikelinnehåll till munhålan och/eller till luftvägar – då PPI förstås ej har effekt.
B. Som alternativ till kontinuerlig långtidsterapi med PPI. De som svarar bra på PPI är också de som blir bäst efter operation. Långtidsresultaten är dock tämligen likvärdiga för operation och långtidsbehandling med PPI.
C. Vid otillräcklig effekt av PPI i förhöjd dos (bör dock också föranleda kritisk granskning av diagnosen).
Operation - Laparoskopisk fundoplicatio kan övervägas:
212
resistens i buken
A. Cystor: Ovarialcystor – Över ovarierna.
B. Myom, Fibrom – Ffa över uterus.
C. Aorta – Centralt
D. Obstipation – Palpabelt ffa över kolon.
E. Divertikulit – Ofta vänster fossa iliaca
F. Bråck - Umbilikalt
G. Lymfom – Längs lymfträdet
H. IBD – Oftast Crohns i kolon.
I. Cancer: Lever, GI, njurar metastas.
213
sväljningssvårigheter disgnoser
- Hjärt- och kärlsjukdomar. Stroke (är en av de vanligaste orsakerna till dysfagi.)
- Nervsjukdomar. Parkinsons sjukdom, Alzheimers, ALS (amytrofisk lateralskleros) multipel skleros och cerebral pares.
- Systemsjukdomar. RA
- Trauma.
- Tumörer. och deras strålning...
- Infektioner. Svamp-, bakterie- och virusinfektioner i mun, svalg och matstrupe kan göra det svårt att svälja.
- Mediciner. En vanlig biverkning av många läkemedel är muntorrhet, vilket i sin tur kan leda till sväljsvårigheter. Antihistaminer, smärtstillande medel, antipsykotiska läkemedel, blodtryckssänkande behandling och mediciner mot Parkinsons sjukdom är vanliga exempel på läkemedel som kan orsaka muntorrhet.
214
celiaki
```
Viktnedgång
Magsmärta
Diarre
Obstipation
Trötthet
Anemi och andra besvär
Mer tydliga bukbesvär hos barn
```
```
Utredning:
Transglutamins AK
Blodstatus
Malabsprover (B12, järn)
Gastroskopi med duodenalbiopsi.
Om slutat med gluten går ej bekräfta diagnos.
```
215
behandling illamående/kräkning
```
Behandling:
V-sond
Ondansetron
Primperan
(Postafen)
Kortison
Tänk på vätskebalans
Risk aspirationspneumoni
```
216
Kräkningar/aptitlöshet/illamående
| diagnoser
```
infektion
cancer
cytostatika
graviatditet
läkemedel (cytostatika)
hjärntumörer
högt ICP
Ulcus
Akut buk
Migrän
Intox
binjureinsuff
```
217
Vilka olika principiella risker kan läkemedelsbehandling av modern medföra för graviditetsutfallet under olika stadier av graviditeten?
•före implantation (ca 4 v efter mens) ingen risk för fostret
• Första trimestern risk för missbildningar
• Nära förlossningen- risk för farmakologiska effekter effekter på det nyfödda barnet,
risk för utsättningssymptom/abstinens hos det nyfödda barnet.
218
Vad är fördelen med att mäta kvoten mellan albumin och kreatinin i urin (MU- alb/krea-index) jämfört med att mäta enbart albuminkoncentrationen?
Genom att relatera albumin-koncentrationen till kreatinin-koncentrationen i urinen eliminerar/minskar man effekten av urinens koncentrering då båda ämnena påverkas lika mycket.
Alt:
Albumin utsöndringen i urin är normalt 0 eller bara spårmängder. Normalt mäter man inte utsöndringen av albumin vilket kräver information om urinflödet under (helst) ett dygn. Beroende på graden av urinflödet, eller snarare koncentreringen av urinen så kan koncentrationen av
albumin i urinen ge missvisande information om ”falskt” för låg respektive hög utsöndring. Genom att relatera koncentrationen av albumin i urinen mot koncentrationen av ett ämne (kreatinin) som inte återabsorberas i njurtubuli så avspeglar sig alltid en ökad albuminutsöndring i en ökad U-albumin/kreatinin kvot.
219
Vilka läkemedel ingår i den multifaktoriella behandling som många, men inte alla, överviktiga patienter med typ 2-diabetes som inte haft sjukdomen så länge vanligen ska ha enligt aktuella rekommendationer? Ange exempel på lämpliga läkemedel, det räcker med substanser.
Metformin, någon blodtrycksmedicin, någon statin
220
Vilka är behandlingsmålen generellt vid KOL och hur utvärderas behandlingen?
behållningsmål Vid KOL generellt omfattar minskade symtom, förbättrad livskvalitet, förebyggande av exacerbationer, förbättrad fysisk prestationsförmåga och bibehållande av lungfunktion. Utvärdering sker genom att fråga patienten, skattningsskalor kan användas.
221
NSAID hos en 80-årig man med hypertoni- vad är riskerna med det?
Vätskeretention, blodtrycksökning, hjärtsvikt, njursvikt, GI-blödning
(Akut njursvikt kan uppkomma gm direkt påverkan på njurperfusion hos predisponerade individer eller gm interstitiell nefrit, men nefriten förefaller komma efter längre tids (veckor-månader) användning. Även papillär nekros och elektrolytrubbningar kan uppkomma vid NSAID-användning)
222
Vad är den huvudsakliga farmakokinetiska skillnaden mellan Oxycodon GL och Oxycodon Teva?
Teva=depå, GL = vanlig/snabb frisättning 0,5 p
223
Varför är PK-INR otillräckligt för att monitorera blödningsrisken hos en patient som behandlas med warfarin och NSAID?
Cox-hämmare ökar blödningsrisken genom påverkan på trombocyter 0,5 p vilket inte avspeglas i PK-INR.
224
Vad är den huvudsakliga anledningen till att bisfosfonat-behandling ska omprövas efter 3-5 år?
Risk för atypiska femurfrakturer ökar vid längre behandlingstider.
225
Fortsatt antikoagulatiabehandling är motiverad hos denna patient. Patienten frågar hur man gör med blodförtunnande läkemedel som warfarin om han någon gång framöver skulle behöva opereras. Du drar dig till minnes principerna för hur läkemedelskoncentrationer och - effekter avtar då man slutar tillföra ett läkemedel
a) Ange vilken farmakokinetisk variabel du använder (0,5p) och hur du estimerar tiden det tar att eliminera ett läkemedel
Halveringstid 0,5 p 4-5 t1/2 0,5 p
226
Vad heter den kärlgren som oftast är involverad i ischemisk stroke?
a cerebri media
227
Ödem är vanligen inte särskilt uttalat vid erysipelas. Du noterar svullnaden i detta fall och drar dig till minnes vad som kan orsaka s.k. interstitiellt ödem. Ange fyra principiellt skilda mekanismer till ökat utträde av vätska från blodbanan.
1. Ökat (hydrostatiskt) tryck i mikrocirkulationen (kapillärer, postkapillära venoler). Vanligen orsakat av stas.
2. Ökad kärlpermeabilitet (i samma kärl som ovan). Vanligen orsakat av inflammation.
3. Minskat kolloidosmotiskt tryck i blodplasma. Ses vi minskad plasma (albumin) protein koncentration.
4. Försämrat lymfdränage i vävnaden. Ses t.ex. vid metastasering av tumörer via lymfan, eller kirurgisk utrymning av lymfknutor.
228
principiell smärtlindring stensmärta
NSAID som hämmar bildningen av prostaglandiner har ofta en mycket god effekt vid stensmärta då de direkt minskar det höga trycket mot den obstruerande stenen.
229
appendicit
Höger fossa
Smärtvandring
Släppömhet indirekt/direkt
ulj om smal, dt om tjock
Op - appendektomi (PAD)
Konservativt ab om kontraindik op.
230
pankreatit
Smärta epigastriet och under vä arcus.
Smärtmax efter timmar. Illamående kräk. Stråla mot rygg.
Genes: Gallsten, alkohol, idiopatisk.
Inläggning. Vätska. Följ CRP.
Amylas+CT för diagnos.
Fasta 48 h om okomplicerad.
ULJ buk för frågeställning gallsten. Sen kolecystectomi vb.
231
gallsten
Snabb insättning. Höger Arcus. Epig. Strålar rygg. Illamående uppkörd.
Gallföda: äpple, fett,ägg.
Diklofenak intramusk 75 mg. max 150 mg. Eller Spasmofen. Morfin vb.
ULJ: Sten, förtjockad gallblåsevägg, utspänd gallblåsa, ömhet.
Cystektomi: Om recidiverande besvär, polyper, förkalkad vägg.
232
cholecystit
Om feber samt gallsten= cholecystit. Verifieras med ULJ.
Akut op inom 24h. lungrtg för utesluta pneumoni.
Konservativ beh om oprisk.
Glöm ej trombosprofylax om ligga inne.
233
ileus
Tid op. tumör. adherens.
Intervallsmärta, ileus, ej gasavgång/avföring (särskilt låg) . Kräkning (särskilt hög)
Uppdriven buk, diffust palpöm
Tyst eller metalliskt klingande.
V-sond.
Bös vida tarmslyngor med nivåer.
Colonröntgen om lågt
Passage rtg om högt.
Behandling Op.
234
njurstensanfall
Akut. Flank. Max efter 10 min. Utstrålning ljumske rygg. Svårt sitta still.
Palpöm flank. Dunköm.
Lab Usticka hb+
Rtg om oklar diagnos (CT)
ÅTG NSAID Diklofenak 75 mg max 150. Eller spasmofen.
Kontroll CT-urografi 2-3 v
Tänk på avstängd pyelit. Om pat har feber och inte blir smärtfri på beh.
235
divertikulit
Vä fossa. Mataversion, illamående buksmärta.
Palp öm vä fossa, feber 38
CRP LPK högt
CT buk.
Åtg Expektans (första gång inlägg+vätska) Tarmvila. Recidiv hemgång. Ev Ab. Abcess eller många upprepade -> OP.
236
tarmischemi
Angina/tromb i mesenterica sup/inf eller Truncus coeliacus.
| 3 Steg: 1. Ischemi smärta kräkning etc. 2 Paralys. 3 Nekros och blodig avföring.
237
cholangit
Triad: Feber, ikterus, buksmärta
238
X
Försenad mens. Pos grav test. Buksmärta fossa.
Risk: Tubarskada, tid X.
Symp: Olaga blödning, smärta buk, cirk påv ev.
Diagnos: Högt S-HCG+ ULJ vaginalt(Om >1000 borde se grav i uterus). Vätska douglassi och ev tubargrav.
Osäker: ta tillbaka 2 dgr. S-HCG borde dubblas om normal grav.
Beh: Expektans om ej påv (följ HCG plus klin bild)
Kir: Op
Med: Metotrexat.
239
salpingit
Symp: Successiv molvärk. Purulent flytning. Rucköm.
| Gonorre och klamydiaprov. Inlägg iv ab eller po beh doxy och poliklin uppfölj.
240
torkverad ovarialcysta
Kraftig smärta. Akut debut. Ev palp resistens. Akut op med detorkvering. Ofta vid ägglossning.
241
corpus luteum cysta
Blödning eller torkvering. Fri vätska douglassi. Kan ej få på ppiller.
Expektans eller laparoskopi.
242
endometrios
Kronisk bäckensmärta. Koppling till mens. Infertilitet. Djup dypareuni.
Diagnos Laparoskopi.
Beh trappa: kombinerade ppiller, Gestagener, GNRH analoger
243
testiketorsion
Missstanke: OP
Diff Morgagnis hydatid (barn)
244
orsaker till kramp
```
EP
Feberkramp
Syncope
Psykogen
LM/droger
TIA
TGA (transitorisk global amnesi)
```
245
utredning kramp
```
- Anamnes
Uteslut Feber, extrem sömnbrist, krampsänkande medel, intox, trauma, alkohol, abstinens, neurologisk sjukdom (tumör stroke)
- Status: Neurologstatus inkl ögonbotten
- Blod: Blod, lever, CRP, glukos
- EKG, EEG, CT/MR
```
Inläggning: Om påverkat AT, neurologiska symptom, upprepade attacker /långvariga.
246
när är det ett status EP?
1. Upprepade anfall utan återhämtning
2. eller Minst 30 min duration
Ofta pga organisk orsak (ex stroke, trauma)
247
status EP beh
```
Syrgas
Puls
EKG
Temp
Diazepam i.v 15-20 mg 5 mg/min (0,2 mg/kg)
(eller 10 mg sen upprepa 10 mg)
Fosfofenytoin 15 mg FE/kg
```
tillslut sövning... ring narkosen!
248
lätt ikterisk patient med normala levervärden?
Gilberts syndrom
intermittent okonjugerat hyperbulirubinemi, beror på minskad konjugeringsförmåga hos levercellerna
"vanlig, ofarlig och ger inga symtom"
akut remiss för ulj gallvägar med MRC eller ERC
249
prehepatisk ikterus
hemolys!
immunologiskt betingad leversjukdom
sicklecellanemi
thalassemi
nedbrytning av stort hematom
pos Coombs teest
övervikt okonjugerat hemoglobin
250
hepatisk ikterus
parenkymös ikterus
alkohol, virushepatiter, läkemedel eller andra toxiska ämnen
autoimmun hepatit
primär biliär cirros
ulj av lever och gallvägar
(bör kompletteras med DT/MR om oklart svar och MRCP vid misstanke om skleroserande kolangit)
konjugerd hyperbilirubinemi
hepatit (ALAT och ASAT förhöjda) och/eller
kolestas
251
posthepatisk ikterus
koledockussten, gallvägs- eller pankreascancer.
252
typer av läkemedelsbiverkningar
Typ A är biverkningar som beror på preparatens farmakologiska, fysikaliska eller kemiska effekter, där dosen och den biotillgängliga mängden av substansen har betydelse.
Typ B är ofta av idiosynkratisk eller immunologisk natur, som inte behöver vara relaterad till dosen.
253
Ange för falsk krupp/laryngit:
a) Utlösande agens?
b) Allmänna råd till föräldrarna?
c) Eventuell behandling vid svår krupp? 2 preparat
a) Parainfluensa
b) upprätt kroppsposition, frisk luft
c) adrenalin im, steroider
254
akut bakteriell meningit
| behandling
cefotaxim 3 g x 4
ampicillin (doktacillin, täcker Listeria) 3 g x 4
Kortison (före/ samtidigt som ab) 8 mg x 4
255
kranialnerverna
N I: N. olfactorius.
N II: N. opticus.
N III: N. oculomotorius.
N IV: N. trochlearis.
N V: N. trigeminus.
N VI: N. abducens.
N VII: N. facialis, se ansiktsförlamning.
N VIII: N. vestibulocochlearis.
N IX: N. glossopharyngeus.
N X: N. vagus.
N XI: N. accessorius.
N XII: hypoglossus.
