Kap 12-13 - Ekologi Flashcards
(13 cards)
Vad är skillnaden mellan abiotiska och biotiska miljöfaktorer
Abiotiska faktorer: Icke-levande miljöfaktorer som påverkar organismer. Exempel: temperatur, ljus, pH, markens sammansättning, vattnets salthalt.
Biotiska faktorer: Levande faktorer som påverkar organismer. Exempel: andra organismer i ekosystemet, rovdjur, växter, parasiter.
Vad är skillnaden mellan habitat, skrå och nisch
Habitat: Den plats där en organism lever. Exempel: en myrstack, en sjö, en skog.
Skrå: En grupp organismer som har samma levnadssätt och använder samma resurser, men kan tillhöra olika arter. Exempel: alla rovfåglar i ett område.
Nisch: Den roll och funktion en organism har i ekosystemet, inklusive hur den får sin föda, sina fiender och sin plats i energiflödet. Exempel: en pollinerande humla, en nedbrytare som äter döda växter.
Vad är en population och vilka faktorer påverkar dess storlek
En population är en grupp av individer av samma art som lever i samma område och kan reproducera sig med varandra. Faktorer som påverkar populationens storlek inkluderar födelsenivå, dödstal, invandring och utflyttning.
Exempel: en rävpopulation i en skog kan öka om födelsetalen är höga och det finns tillräckligt med föda.
Hur kan kunskap om populationsbiologi användas för att bevara arter
Genom att studera faktorer som påverkar populationer kan man skapa strategier för bevarande, t.ex. skydd av habitat, kontroll av predatorer eller sjukdomar, och åtgärder för att förhindra överfiske eller överjakt
Vad är ett organismsamhälle? Ge exempel
Ett organismsamhälle är alla de olika arterna som lever tillsammans i ett område och samspelar. Exempel: en skog med träd, buskar, insekter, fåglar och däggdjur. Samspel kan vara konkurrens, predation eller mutualism.
Hur ser energiflödet ut i ett ekosystem? Förklara med begrepp som näringskedja, näringsväv och näringspyramid
Näringskedja: En enkel serie av organismer där energi överförs från en till nästa, t.ex. gräs → växtätare → rovdjur.
Näringsväv: Ett komplext nät av flera näringskedjor som är sammanvävda.
Näringspyramid: Visar energiförlusten mellan nivåerna. Endast ca 10% av energin överförs till nästa nivå; resten försvinner som värme
Vilka är de olika typerna av relationer mellan arter i ett ekosystem? Förklara med exempel
Konkurrens: När arter tävlar om samma resurser, t.ex. två växtarter som konkurrerar om solljus.
Symbios: När arter lever nära varandra och båda eller en drar nytta. Exempel: mykorrhiza (svamp och växtrötter).
Betande: När en art äter en annan, t.ex. en häst som betar på gräs.
Predation: Rovdjur jagar och äter bytesdjur, t.ex. lo som jagar älg.
Parasitism: En art lever på eller i en annan och skadar den, t.ex. fästingar på en hund.
Mutualism: Båda arter gynnas, t.ex. pollinerande bin och blommor.
Kommensalism: En art gynnas utan att skada den andra, t.ex. fåglar som bor i träd.
Vad menas med att organismer lever av döda organismer? Ge exempel.
Det handlar om nedbrytare som bryter ner dött organiskt material och återför näringsämnen till miljön. Exempel: bakterier, svampar, maskar och insekter som äter döda växter och djur.
Hur cirkulerar grundämnen som kol, kväve och fosfor i ekosystemet? Ge exempel
Kol: Cirkulerar via fotosyntes och cellandning. Växter tar upp CO₂, och den återförs till atmosfären vid cellandning eller förbränning.
Kväve: Fixeras av bakterier till användbara former för växter, som sedan näringsämnen till djur, och släpps ut som ammoniak eller kvävgas vid nedbrytning. kan leda till kväveföroreningar som nitrater och ammonium i vattendrag
Fosfor: Finns i jordens berggrund, frisätts vid vittring, tas upp av växter och återförs via nedbrytning. Fosforn kan ibland orsaka övergödning om tillgången är för stor, exempelvis vid övergödning av sjöar.
Varför är det viktigt att grundämnen finns i rätt proportioner i ekosystemet?
Det är avgörande för att organismer ska kunna leva, växa och fungera effektivt. En balanserad tillgång på grundämnen som kol (C), kväve (N) och fosfor (P) säkerställer att näringsämnena används på ett hållbart sätt och att ekosystemet förblir stabilt.
Vad händer vid obalans?
För mycket fosfor:
Kan orsaka algblomningar (t.ex. blågröna alger). Dessa kan snabbt växa till stora mängder, vilket leder till syrebrist i vattnet när alger och växtmaterial dör och bryts ner (näringsöverbelastning).
För mycket kväve:
Kan liknande leda till övergödning och alger som dominerar, vilket kan förändra ekosystemets artsammansättning och minska biodiversiteten.
Obalans mellan kol, kväve och fosfor:
Om tillgången på dessa näringsämnen inte är i rätt förhållande, kan det leda till att vissa organismer får för mycket av ett ämne medan andra är begränsade. Detta påverkar tillväxten och konkurrensen mellan arter.
Specifikt om kol, kväve och fosfor:
Vilka typer av sjöar finns och vad är skillnaden
Dalarssjöar: Bildade i dalgångar genom glacial eller flodbildning, ofta med klart vatten och låg näringsbelastning. Exempel: Klara fjällsjöar.
Kalksjöar: Bildade i kalkrik berggrund (kalksten), ofta med höga pH-värden och mineralrikt vatten. Exempel: Hornborgasjön.
Våtmarker: Sötvattenområden där vatten är stillastående eller långsamt flytande, ofta med rik växtlighet och hög biologisk produktivitet. Exempel: Torv- och kärrmarker
Vilka är de olika livszonerna i en sjö och vilka organismer finns i varje
Ytzon (litoral): Nära stranden, där ljus når botten, hem för växtplankton, vattenväxter, insekter (t.ex. trollsländor) och små ryggradsdjur.
Övre vattenlagret (pelagial): Open water, där huvuddelen av plankton (fytoplankton och zooplankton) finns, samt fiskar (t.ex. abborre, gös).
Djupare vatten (profundal): Mörkt, kallt och syrefattigt, där organismer som lever på det organiska materialet som sjunker ner (t.ex. bakterier, vissa ryggradslösa djur) finns.
Hur förändras sjöns ekosystem under året
Sommar:
Under sommaren stiger vattnets temperatur, särskilt i ytvattnet (epilimnion), vilket leder till ökad biologisk aktivitet och snabbare nedbrytning av organiskt material. Den varma ytvågen blir ofta väl syresatt tack vare fotosyntes från växtplankton och vattenväxter. Dock kan syrebristerna uppstå i djupare delar (hypolimnion) om stratifieringen är stark, eftersom syre inte når ner lika effektivt och nedbrytning av organiskt material ökar.
Höst:
När temperaturen sjunker och stratifieringen bryts (omblandning), blandas vattnet, vilket fördelar syre till djupare delar. Nedbrytningen av organiskt material fortsätter, men i långsammare takt. Växtplankton och alger börjar avdö och sjunka till botten, vilket kan leda till tillfällig näringsrikedom i botten.
Vinter:
Isbildning på ytan skyddar vattnet mot ytterligare värmeförlust. Under isen är vattnet kallt, och syret i ytvattnet kan minska något, särskilt i stillastående vatten, eftersom fotosyntesen avtar. I djupare skikt (hypolimnion) kan syrehalten sjunka ytterligare om nedbrytningen är intensiv och vatten inte är tillräckligt blandat.
Vår:
När isen smälter och temperaturen börjar stiga, sker en omblandning av hela sjön (på grund av vårfloden), vilket ger en snabb ökning av syretillgången i hela vattenmassan. Detta utlöser ofta blomning av alger (algsommar), då tillgången på näringsämnen och ljus är god. Samtidigt startar reproduktionen för många organismer, och ekosystemet är i aktiv förändring efter vinterns vila.
