Kap 19 - Trä Flashcards

1
Q

Beskriv hur en trädstam är uppbyggd, på makroskopisk nivå, samt hur tillväxt
och näringstransport sker i trädstammen.

A

Centralt genom hela trädstammen löper märgen. Utanför denna finns veden och ytterst barken. Barken kan delas in i ytterbarken som består av döda celler med en skyddande funktion, och innerbarken som består av levande celler. I dessa transporteras näringen från trädets krona och nedåt. Mellan veden och barken finns ett skikt (kambium) där tillväxten sker. I detta skikt bildas nya celler, varvid vissa bildar bark och andra bildar ved. I veden kan man särskilja kärnan occh splinten. Kärnan blockerar transportvägarna och deltar därmed inte i transportprocesserna. Märgstrålar transporterar näring från innerbarken och radiellt inåt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Beskriv skillnaden mellan kärnved och splintved?

A

Splintveden har mycket mer fuktrörelser samt vattenupptagningsförmåga.
Splintveden har lägre beständighet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilka egenskapsskillnader finns mellan kärnved och splintved?

A

Kärnbildningen innebär att transportvägarna i veden blockeras, varför kärnveden inte längre deltar i transportprocesserna.

Fukt tass upp enklare i splinten och har högre fuktrörelser

Lägre beständighet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilka är träets huvudriktningar?

A

Fiberriktning (stammens längdriktning)
Radiell riktning (vinkelrätt mot fiberriktningen och årsringarna)
Tangentiell riktning (vinkelrätt mot fiberriktningen men parallellt med årsringarna)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Beskriv uppbyggnaden av en träfiber på mikronivå.

A

Mellan cellerna finns mittlameller av pektin som håller samman cellerna. Cellens vägg, primärväggen, består av cellulosa. På insidan av denna vägg, som är hoplimmad med kringliggande cellers primärväggar, avsätts tre stycken sekundärväggar. Dessa innehåller cellulosa, hemicellulosa och lignin och bildar tillsammans huvuddelen av cellen. Cellerna förbinder varandra med porer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Beskriv uppbyggnaden av en, trakeid.

A

Lång och smal cell försedd med gårdade porer. Färdigbildade trakeider består enbart av en cellvägg. Inuti en trakeid finns alltså ingen cytoplasma, utan trakeiden fungerar som ett rör vilket genom porer står i förbindelse med andra trakeider. Trakeider har mekaniskt stödjande och vattenledande uppgift hos barr- och lövträd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Beskriv uppkomst och konsekvenser av snedfibrighet.

A

Snedfibrighet innebär att fibrerna inte löper i virkets längdriktning. Snedfibrigheten orsakas antingen av spiralväxt hos det levande trädet eller av snedsågning dvs. att sågningen inte har skett parallellt med märgen. Vid stor avvikelse mellan fiber- och längdriktning blir virkets hållfasthet starkt nedsatt vilket visar varför snedfibrighet måste begränsas till virkessorteringen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Varför är trä starkare i fiberriktningen jämfört med tvärs träfibern?

A

På grund av träets anisotropa struktur. Vid belastning vinkelrätt fiberriktningen kommer de relativt tunna cellväggarna plattas ihop vilket ger en låg hållfasthet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är fibermättnadspunkten? Varför uppstår en markerad fibermättnadspunkt för trä?

A

Den fuktkvot där krympning/svällning sker och de mekaniska egenskaperna påverkas. Där ccellväggen är mättad med vatten Det är endast när fukten i cellväggarna avgår som krympning uppnås.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vilka materialegenskaper påverkas av fibermättnadspunkten? Vad händer med materialegenskaperna ovanför resp under fibermättnadspunkten?

A

Under fibermättnadspunkten fås ökad hållfasthet, träet krymper värmeledningsförmåga minskar. Ovanför fås motsatta resultat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vilka ungefärliga fuktkvoter har trä vid fällning, vid fibermättnadspunkten och
vid normalt rumsklimat?

A

Fibermättnadspunkten: 23-30%
Fällning: 50% i kärnan och 160% i splinten.
Normalt rumsklimat: ca 20% samma som fuktkvoten inomhus helst(oklart)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

I tidningen “Vi i villa” nr 1 2006 ställs bl.a. frågan: “Kan ved bli för gammal”?
Den tillfrågade experten svarar då: “Ja, den kan bli för gamma! Den blir helt enkelt
för torr och brinner då väldigt aggressivt och snabbt”.
Stämmer detta? Kommentera detta påstående.

A

Nej, för då torrare den är desto bättre blir den.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Förklara varför korta virkesbitar torkar väsentligt fortare än långa.

A

För det ryms mindre vätska i korta bitar virke och vätskan måste färdas kortare i fibrerna för att ”komma ut”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Varför är det viktigt att välja rätt fuktkvot vid inbyggnad av virke?

A

För att det inte ska ske för stora fuktrörelser, vilket leder till förflyttningar Det är viktigt att träet överensstämmer med jämviktsfuktkvoten i den blivande miljön

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Beskriv hur träets hållfasthet, E-modul och fuktrörelser beror av fuktkvoten.

A

Sambandet mellan fuktrörelser och fuktkvot kan antas vara rätlinjigt, högre fuktkvot ger upphov till ökade fuktrörelser upp till fibermättnadspunkten. Gällande hållfastheten minskar den med en ökande fuktkvot, dock planar av efter ett tag, beror också på belastningsriktning. Detsamma gäller även för E-modulen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Träets hållfasthet påverkas av flera faktorer. Nämn 5 sådana och även hur
träets hållfasthet påverkas.

A

Träslag - Träslag är avgörande då de anisotropa egenskaperna skiljer sig åt
Fuktkvot - Ökade fuktkvot ger minskad hållfasthet
Temperatur - Höga temperaturer minskar tryckhållfastheten
Densitet - Ökande torrdensitet ger högre böjhållfasthet
Belastningsriktning - Starkast i drag i fiberriktningen, dryck vinkelrätt mot fibrerna ger en låg hållfasthet.

17
Q

Beskriv hur brott sker vid drag och tryck i träets huvudriktningar.

A

Drag i fiberriktningen högst hållfasthet: Sprött brott
Vid böjning uppnås en hållfashet mellan drag och tryck men närmre draghållfastheten)
Tryck i fiberriktningen: halva hållfastheten, beror på att fibrerna böjer sig vid tryck.
Böjning: hållfasthet mellan drag och tryck.
Tryck vinkelrätt mot fibrerna: låg hållfasthet, pga cellerna plattas ihop.
Skjuvning parallellt med fibrerna ger låg hållfasthet

18
Q

Vilka olika typer av organismer kan angripa trävirke?

A

Svampar och insekter.

19
Q

Nämn och beskriv några rötsvampar.

A

Mögelsvampar: missfärgande, bryter inte ned veden. Estetiskt fult, men inomhus kan det orsaka allergi och ökar risken för röta på splintveden.

Blånadssvampar: kan växa en bit in i veden, men bryter inte ned vedfibrerna. Sporerna bildar myel som är ppigmenterat, ofta lite blåaktigt.

Rötsvampar:
Äkta Hussvampen: mycel som bildar strängar som gör att svamppen kan sprida sig över långa avstånd. Skappar eget vatten för tillväxt om virket torkar ut.

Källarsvampen: kräver hög fuktkvot. I samband med läckage eller dåligt regnskydd.

Vedmusslingen: i träfönster. Bildar fruktkropppar som växer inne i veden och gör så den spriker. Försämrar träets hållfasthet dramatiskt.

20
Q

Vilka metoder finns för att skydda trä mot biologiskt angrepp?

A

Impregnering av olika form (tryck, vakuum).
Träskyddsmedel
Värmebehandling (lägre fuktupptagning och fuktrörelser).

Acetylerat trä.

21
Q

Vilka träskyddsklasser finns när det gäller impregnering av trä?

A

M, A, AB, B. Anpassat för vad träet används till och om det är kontakt med vatten.

22
Q

Hur kvalitetsdeklareras trä efter utseende?

A

Man bedömer kvaliteten genom att bland annat kolla på förekomst av kvistar, sprickor och snedfibrighet.

23
Q

Vilka kriterier används för att kvalitetsdeklarera trä efter hållfasthet?

A

Visuellt: kvistar, snedfibrighet, sprikor, hål, form, svampangrepp.

Maskinellt: densitete, e-modul, inre struktur (röntgen).

24
Q

I vilka hållfasthetsklasser indelas trä?

A

C14, CC18, CC24, C30. Säger karakatäristiska böjhållfastheten i MPa.

25
Q

Beskriv uppbyggnaden av en limträbalk

A

En limträbalk består av raka eller böjda konstruktionselement som består av sammanlimmade trälameller.

26
Q

I vilka hållfasthetsklasser indelas limträ?

A

GLxx (xx är karaktäristisk hållfasthet)

27
Q

Varför blir hållfastheten bättre för limträ än för massivt trä med samma
dimensioner?

A

På grund av lamelleringseffekten, de starkaste lamellerna placeras även i utkanterna av balken där dragspänningen är som störst