Kapitel 1 Flashcards

(56 cards)

1
Q

Vad är mikroekonomi?

A

Mikroekonomi är en del av nationalekonomin som analyserar enskilda aktörers beslut – till exempel hur hushåll bestämmer konsumtion eller hur företag sätter priser. Den studerar resursallokering genom prismekanismen, vilket gör den central i förståelsen av marknadsekonomi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är makroekonomi?

A

Makroekonomi är det område inom nationalekonomi som fokuserar på hela ekonomins funktion snarare än individuella aktörer. Den analyserar aggregerade fenomen som BNP, inflation, arbetslöshet och räntor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är prismekanismen och vilken roll spelar den i en marknadsekonomi?

A

Prismekanismen är det centrala verktyget i en marknadsekonomi för att:

Allokera resurser effektivt

Matcha efterfrågan med utbud

Signalera knapphet eller överflöd

📈 När efterfrågan ökar (utbudet konstant) → priset stiger
📉 När efterfrågan minskar (eller utbudet ökar) → priset faller

Priset fungerar alltså som en signal:

Till producenter: om det lönar sig att producera mer/mindre

Till konsumenter: om en vara är värd att köpa i förhållande till dess alternativ

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad menas med marknadsjämvikt i en ekonomi?

A

Marknadsjämvikt är ett kärnbegrepp i mikroekonomi och beskriver den pris- och kvantitetsnivå där utbudet av en vara exakt motsvarar efterfrågan. Denna balans leder till att inga resurser slösas – inget lager blir över och ingen köpare blir utan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad menas med det aggregerade utbudet i en ekonomi?

A

Begreppet aggregerat utbud (AS – Aggregate Supply) avser hela ekonomins produktionssida – alltså hur mycket som produceras vid olika prisnivåer, givet tillgång till resurser som arbetskraft, kapital och teknologi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilka faktorer kan orsaka ett skifte i det aggregerade utbudet i en ekonomi?

A

Det aggregerade utbudet (AS) skiftar vid förändringar som påverkar produktionsförutsättningarna i hela ekonomin. Det kan vara:

Produktivitetshöjningar (t.ex. mer produktion per arbetstimme)

Teknologisk utveckling (effektivare processer)

Lönekostnader och råvarupriser (ökade kostnader minskar utbudet)

Skatteregler eller subventioner till företag

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hur definieras bruttonationalprodukten (BNP) i nationalekonomin?

A

BNP (bruttonationalprodukt) är det vanligaste måttet för att beskriva ett lands ekonomiska aktivitet. Det inkluderar alla varor och tjänster som producerats inom landet, oavsett om det är inhemska eller utländska aktörer som står för produktionen. Viktigt är att endast slutprodukter räknas – mellanled exkluderas för att undvika dubbelräkning.

📌 SwedSec betonar:

BNP används för att mäta ekonomisk tillväxt

BNP är grunden för att bedöma konjunkturläget

BNP ligger till grund för beräkningar som BNI, produktionsgap, stabiliseringspolitik

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad menas med potentiell BNP i makroekonomin?

A

Potentiell BNP är ett mått på hur mycket en ekonomi kan producera på lång sikt om alla resurser – t.ex. arbetskraft och kapital – används effektivt, men utan att skapa överhettning eller inflation.

Det är alltså inte:

Den absolut högsta möjliga produktionen tekniskt sett,

Eller det som sker vid efterfrågetoppar,

…utan den hållbara produktionsnivån i jämvikt, där inflationstakten är stabil och arbetslösheten är på naturlig nivå (jämviktsarbetslöshet).

📊 I BNP-modeller:

Faktisk BNP > Potentiell BNP ⇒ Risk för överhettning, inflationstryck

Faktisk BNP < Potentiell BNP ⇒ Lågkonjunktur, produktionsgap

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad menas med potentiell sysselsättning i makroekonomin?

A

så överhettad att lönerna börjar stiga för snabbt, vilket skulle leda till kostnadsinflation.

Det innebär inte att alla i befolkningen arbetar – det finns alltid viss:

friktionsarbetslöshet (människor mellan jobb)

strukturell arbetslöshet (mismatch mellan kompetens och jobb)

👉 Därför motsvarar potentiell sysselsättning det som kallas jämviktsarbetslöshet – alltså den lägsta hållbara arbetslöshetsnivån i en ekonomi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är produktionsgapet och hur beräknas det?

A

Produktionsgapet visar om ekonomin är i hög- eller lågkonjunktur:

Det här måttet används av:

Riksbanken för att avgöra om penningpolitiken behöver stramas åt/lättas

Finansdepartementet för att bedöma behov av konjunkturåtgärder

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är bruttonationalinkomst (BNI), och hur beräknas den?

A

BNI står för bruttonationalinkomst och visar hur mycket inkomster som faktiskt tillfaller invånarna i ett land, oavsett var produktionen sker.

Faktorinkomster = arbets- och kapitalinkomster:

Exempel på utgående: svensk filial ägd av tyska bolag skickar utdelning till Tyskland.

Exempel på inkommande: svensk pensionsfond äger aktier i USA och får utdelning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad menas med konjunktur i nationalekonomiska termer?

A

Konjunktur handlar om hur ekonomin presterar jämfört med sin kapacitet. Det är ett lägesmått:

Om faktisk BNP < potentiell BNP → lågkonjunktur

Om faktisk BNP > potentiell BNP → högkonjunktur

Det är alltså inte samma sak som tillväxt i sig, och det är inte ett direkt resultat av politiska beslut – det är ett utfallsmått.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur mäts BNP från användarsidan (efterfrågesidan)?

A

BNP från användarsidan mäts genom att titta på hur efterfrågan i ekonomin är fördelad, det vill säga hur de producerade varorna och tjänsterna används. Det här är det vanligaste sättet att beskriva BNP i SwedSecs material.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur anpassar sig ekonomin till störningar enligt den klassiska modellen?

A

I den klassiska modellen utgår man ifrån att:

Löner och priser är rörliga

Marknaden rensas automatiskt genom utbud och efterfrågan

Ekonomin återgår alltid till jämvikt utan behov av statliga eller penningpolitiska ingrepp

Det betyder att:

Vid lågkonjunktur → löner sjunker → arbetskraft billigare → företag anställer → ekonomin återhämtar sig

Vid högkonjunktur → priser stiger → efterfrågan minskar → produktion justeras ner

👉 Därför anses ekonomisk politik onödig, eftersom marknaden “fixar sig själv” på kort sikt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad innebär den keynesianska modellen för hur ekonomin fungerar vid störningar i efterfrågan?

A

Den keynesianska modellen (från John Maynard Keynes, 1930-talet) utgår från att:

Efterfrågan är drivande i ekonomin, särskilt på kort sikt

Marknader justerar sig inte automatiskt

Priser och löner är trögrörliga – t.ex. pga. avtal och fackförbund

Sparande ≠ investeringar – hushåll sparar mer i lågkonjunktur, men det betyder inte att företagen investerar mer

Därför kan låg efterfrågan leda till:

Underutnyttjade resurser (arbetslöshet, tomma fabriker)

Negativt produktionsgap

Lågkonjunktur som inte löser sig själv

👉 Lösningen i modellen är aktiv ekonomisk politik:

Finanspolitik (t.ex. öka offentliga utgifter, sänka skatter)

Penningpolitik (t.ex. sänka räntan)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad består försörjningsbalansen av i nationalräkenskaperna?

A

🟦 Tillgångssidan (vänster i modellen):
BNP = den inhemska produktionen

Import = det vi tillför från utlandet

➡️ Totalt: tillgång på varor och tjänster i ekonomin

🟩 Användningssidan (höger i modellen):
Privat konsumtion

Offentlig konsumtion

Bruttoinvesteringar

Export (minus import = nettoexport)

➡️ Totalt: hur resurserna används i ekonomin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad är automatiska stabilisatorer i ekonomisk politik?

A

Automatiska stabilisatorer är inbyggda delar av ekonomin – främst i skattesystemet och välfärdssystemet – som verkar stabiliserande på konjunkturen utan att riksdag eller regering behöver fatta ett nytt beslut.

📌 Exempel:

När inkomster sjunker i lågkonjunktur → betalas mindre skatt + fler får arbetslöshetsersättning
→ Privat konsumtion hålls uppe = dämpar lågkonjunkturen

I högkonjunktur → fler arbetar + högre inkomster → mer skatt betalas in + färre bidrag
→ Efterfrågan dämpas = motverkar överhettning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad menas med multiplikatoreffekten i ekonomisk teori?

A

Multiplikatoreffekten innebär att när t.ex. staten ökar sina utgifter med 1 miljard kronor, så leder det inte bara till en BNP-ökning på 1 miljard – utan till en större ökning. Varför?

📌 Förloppet:

Staten bygger en bro → betalar byggföretag

Byggföretaget betalar löner → hushåll konsumerar mer

Den ökade konsumtionen → leder till mer försäljning → fler investeringar

Cirkeln fortsätter → BNP ökar mer än det ursprungliga tillskottet

👉 Den totala effekten beror på:

Konsumtionsbenägenheten (hur mycket av varje extra krona som spenderas)

Hur mycket som “läcker ut” (t.ex. sparande, import, skatter)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad innebär undanträngningseffekten (crowding out) i samband med expansiv finanspolitik?

A

Undanträngningseffekten (eng. crowding out) är en möjlig negativ bieffekt av expansiv finanspolitik – särskilt när staten lånar för att öka sina utgifter.

📌 Så här fungerar den:

Staten ökar sina utgifter → måste låna mer

Detta ökar efterfrågan på pengar på kapitalmarknaden

Räntan stiger (pga ökad konkurrens om kapital)

Företag och hushåll får dyrare lån → investerar mindre

Resultat: privata investeringar trängs undan

➡️ Detta kan motverka multiplikatoreffekten, särskilt i en ekonomi nära full kapacitet, där resurser är begränsade.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad innebär teorin om Ricardiansk ekvivalens i samband med finanspolitik?

A

Ricardiansk ekvivalens (uppkallad efter David Ricardo, utvecklad av Barro) är en nationalekonomisk teori som ifrågasätter effektiviteten i statlig stimulans via underskott.

📌 Kärnlogik:
Om staten lånar pengar idag (t.ex. för att sänka skatten eller öka utgifter)
→ så måste den höja skatten i framtiden för att betala tillbaka
→ Hushållen förstår detta och sparar mer idag för att kunna betala framtida skatter
→ Därför ökar inte konsumtionen, trots stimulanser
→ Finanspolitiken får ingen nettoeffekt på BNP

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad beskriver Phillips-kurvan inom makroekonomin?

A

Phillips-kurvan visar att det finns ett kortfristigt negativt samband mellan inflation och arbetslöshet:

📌 När arbetslösheten är låg:

Efterfrågan på arbetskraft är hög

Företag konkurrerar om arbetskraft → löner ökar

Högre löner → högre kostnader → priser höjs → inflation ökar

📌 När arbetslösheten är hög:

Litet löneutrymme → låg kostnadspress → låg inflation

Modellen visar därmed att centralbanker (t.ex. Riksbanken) ibland måste välja mellan:

Lägre arbetslöshet → mer inflation

Lägre inflation → mer arbetslöshet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad menas med stagflation?

A

Stagflation = stagnation + inflation

Det är en ovanlig men allvarlig situation där:

Inflationen är hög

Arbetslösheten är hög

BNP-tillväxten är låg eller negativ (ekonomisk stagnation)

📌 Detta går emot den ursprungliga Phillips-kurvan, som antog ett tydligt omvänt samband mellan inflation och arbetslöshet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad innebär överskottsmålet i svensk finanspolitik?

A

Överskottsmålet är en del av de finanspolitiska ramverken som Sverige använder för att säkra långsiktig hållbarhet i de offentliga finanserna.

📌 Målet anger att:

Den offentliga sektorns finansiella sparande (dvs. inkomster minus utgifter) ska uppgå till i genomsnitt +0,33 % av BNP per år, sett över en hel konjunkturcykel.

Detta innebär:

Man kan tillåta underskott i lågkonjunktur

Men man ska ha överskott i högkonjunktur

Över tid blir det alltså ett mindre överskott i snitt – för att skapa buffertar inför framtiden (t.ex. åldrande befolkning, kriser)

24
Q

Hur skulle räntan sättas i en helt fri marknad utan centralbanksstyrning?

A

I en fri marknad utan centralbank bestäms räntan precis som andra priser – genom utbud och efterfrågan.

📌 Kapitalutbudet = hur mycket hushåll och företag är villiga att spara (låna ut)
📌 Kapitalefterfrågan = hur mycket företag och andra aktörer vill investera (låna in)

➡️ Jämviktsräntan uppstår där dessa två möts:

Om många sparar → stort kapitalutbud → räntan pressas ned

Om många vill låna/investera → hög efterfrågan → räntan stiger

25
Vad avses med penningmängden i ett lands ekonomi?
Penningmängden är ett mått på hur mycket pengar som finns tillgängliga i ekonomin för att användas i betalningar och transaktioner. Det inkluderar: Kontanter (sedlar och mynt) Insättningar på bankkonton (främst avistainlåning – medel som kan tas ut direkt) I bredare definitioner även kortfristiga räntebärande instrument och sparformer
26
Vad beskriver begreppet kreditmultiplikator i ett banksystem?
Kreditmultiplikatorn beskriver hur mycket penningmängden i ekonomin kan växa som ett resultat av att centralbanken tillför pengar (monetär bas) till banksystemet. 📌 Så här fungerar det: Riksbanken injicerar pengar i banksystemet (exempelvis genom repor) Banker lånar ut dessa pengar till kunder Kunder sätter in pengarna på sina konton Bankerna kan då använda en del av dessa insättningar till ny utlåning Processen upprepas = pengar skapas i flera led
27
Vad menas med kapitaltäckning inom bankverksamhet?
Kapitaltäckning innebär att en bank måste ha ett visst minimibelopp av eget kapital i förhållande till sina riskvägda tillgångar (RWA – Risk Weighted Assets). Det handlar alltså om hur mycket buffert banken har för att kunna tåla förluster utan att bli insolvent. I Sverige är minikravet 8% av riskvägda tillgångar.
28
Vad säger kvantitetsteorin om sambandet mellan penningmängd och inflation?
Kvantitetsteorin uttrycker ett direkt samband mellan penningmängd och prisnivå.
29
Vad representerar variablerna i kvantitetsteorins formel: MV = PT?
M (Money supply) = Den totala penningmängden i ekonomin, t.ex. M1 eller M3 V (Velocity) = Omloppshastigheten – hur ofta varje krona används under en viss period P (Price level) = Den generella prisnivån, ofta kopplad till KPI T (Transactions / Turnover) = Den reala volymen av varor och tjänster som omsätts – ofta proxierat med BNP
30
Vad menas med Modern Monetary Theory (MMT)?
Modern Monetary Theory (MMT) menar att: Stater som har en egen valuta, centralbank och lånar i sin egen valuta (ex. USA, Sverige, Japan) Kan inte bli likviditetsmässigt insolventa, eftersom de kan trycka pengar för att finansiera utgifter 📌 Enligt MMT: Skatter behövs inte för att finansiera utgifter i första hand Utan för att styra inflation, omfördela resurser, och påverka efterfrågan Underskott är inte ett problem i sig, så länge det finns lediga resurser i ekonomin (arbetslöshet, outnyttjad kapacitet) När inflationen hotar – då bör staten höja skatter eller minska utgifter
31
Vad är reporäntan och vilken funktion har den i svensk ekonomi?
Reporäntan är: Den styrränta som Riksbanken använder för att låna ut pengar till banker mot säkerhet – i regel för en vecka. 📌 Därför kallas den ibland också "vecko-repo" eller "repo" (av engelska repurchase agreement).
32
Vad styr de långa räntorna på lån i marknaden?
Långa lån, som exempelvis: bolån med fast ränta 5–10 år, obligationer, eller långfristig företagsupplåning … påverkas främst av långa marknadsräntor (ex. 10-åriga statsobligationer). Dessa styrs inte direkt av Riksbanken – utan av: 📌 Tre faktorer: Förväntningar om framtida styrräntor (reporänta) Förväntad inflation – långsiktig inflationsoro → högre ränta Riskpremier – lång löptid = högre osäkerhet → investerare kräver extra kompensation (s.k. löptidspremie)
33
Vad menas med kvantitativa lättnader i penningpolitiken?
Kvantitativa lättnader (QE) används när den vanliga penningpolitiken via styrräntan inte räcker till – oftast när räntan redan är nära 0 %. 📌 Hur fungerar QE? Riksbanken (eller en annan centralbank) köper stora mängder statsobligationer eller andra värdepapper → bankerna får mer likviditet (pengar) → räntorna på obligationsmarknaden pressas ned → investeringar och konsumtion stimuleras → syftar till att öka inflationen och stötta BNP
34
Sverige befinner sig i en djup lågkonjunktur. BNP-tillväxten är negativ, arbetslösheten stiger kraftigt och inflationen ligger stabilt under Riksbankens mål på 2 %. Reporäntan ligger redan på 0,00 %. Riksbanken måste nu välja hur den ska stimulera ekonomin ytterligare. Vilken åtgärd är mest trolig att Riksbanken väljer i detta läge – och varför?
När reporäntan ligger nära noll eller negativ och konjunkturen är svag, har Riksbanken begränsat spelrum för ytterligare räntesänkningar. Då tar man till icke-konventionella verktyg, framför allt: 📉 Kvantitativa lättnader (QE) – att köpa statsobligationer eller andra värdepapper för att: öka likviditeten i ekonomin sänka långa räntor påverka växelkursen stimulera investeringar och konsumtion
35
Vad är syftet med en omvänd repotransaktion från Riksbankens sida?
En omvänd repotransaktion är en affär där Riksbanken säljer värdepapper till bankerna, med löfte om att köpa tillbaka dem efter en viss tid (oftast en vecka), till ett förutbestämt pris. Riksbanken säljer statsobligationer till banker (temporär försäljning) Bankerna betalar kontanter (→ likviditet dras ut från systemet) Efter avtalad tid (ex. 1 vecka) köper Riksbanken tillbaka obligationerna Bankerna får tillbaka pengarna + ränta 📌 Det är alltså ett sätt för Riksbanken att tillfälligt minska penningmängden i banksystemet.
36
Vad är transmissionsmekanismen inom penningpolitik?
Transmissionsmekanismen beskriver hur förändringar i Riksbankens penningpolitik sprider sig genom ekonomin. När reporäntan justeras, påverkas först de korta marknadsräntorna. Det i sin tur påverkar hushållens och företagens: Lånekostnader Konsumtions- och investeringsbeslut Sparande Efterfrågan på svenska kronor (växelkurs) 📈 På så sätt påverkas till slut BNP och inflationen – vilket är kärnan i Riksbankens uppdrag: att hålla inflationen stabil kring 2 %. Det betyder även att full effekt av ränteändringar först kan ses efter 1 eller två år.
37
Vad beskriver räntekanalen inom penningpolitikens transmissionsmekanism?
Räntekanalen är den mest direkta och traditionella vägen genom vilken penningpolitiken påverkar den reala ekonomin. När Riksbanken ändrar reporäntan, påverkas: De korta marknadsräntorna (t.ex. interbankräntor) Bolåneräntor och företagsräntor Avkastningskrav på investeringar Sparräntor 📉 När räntan sänks: → det blir billigare att låna, vilket stimulerar: konsumtion (ex: fler tar bolån) investeringar (företag expanderar) 📈 När räntan höjs: → det blir dyrare att låna, vilket: dämpar konsumtion bromsar investeringar sänker efterfrågan → dämpar inflation
38
Vad beskriver kreditkanalen inom penningpolitikens transmissionsmekanism?
Kreditkanalen beskriver hur penningpolitiken påverkar kreditgivningen i ekonomin, alltså hur lätt eller svårt det är för hushåll och företag att få lån. 📌 När Riksbanken höjer reporäntan: Banker får högre finansieringskostnader Det blir dyrare och mer riskfyllt att låna ut Banker blir mer restriktiva i sin utlåning → Färre lån → mindre konsumtion och investeringar 📌 När räntan sänks: Banker får billigare upplåning Mer benägna att låna ut → fler får lån → Konsumtion och investeringar ökar → BNP och inflation stiger
39
Vad beskriver växelkurskanalen inom penningpolitikens transmissionsmekanism?
Växelkurskanalen beskriver hur en ränteförändring påverkar värdet på svenska kronan, vilket i sin tur påverkar: Prisnivå på importerade varor (inflation) Konkurrenskraft för svensk export (efterfrågan) → och till slut: den totala efterfrågan i ekonomin 🔽 Om reporäntan sänks: Kronan blir mindre attraktiv (lägre avkastning) Utländska investerare säljer kronor → kronan försvagas Import blir dyrare → inflationen stiger Export blir billigare → efterfrågan på svenska varor ökar 🔼 Om reporäntan höjs: Kronan blir mer attraktiv → kronan stärks Import blir billigare → inflationen dämpas Export blir dyrare → efterfrågan sjunker
40
Vad visar avkastningskurvan på räntemarknaden?
Avkastningskurvan (även kallad räntekurvan eller yield curve) visar räntan (avkastningen) för obligationer med olika löptider, vanligtvis statsobligationer, vid en given tidpunkt.
41
Vad innebär förväntningshypotesen om räntekurvan?
Förväntningshypotesen (Expectations Theory) säger att: Långa räntor är ett genomsnitt av de korta räntor som marknaden förväntar sig över obligationslöptiden. 📌 Exempel: Om du köper en 3-årig statsobligation, så är räntan du får ungefär lika med snittet av den förväntade 1-åriga räntan nu, om ett år, och om två år.
42
Vad innebär löptidspremien i räntesammanhang?
Löptidspremien är den kompensationen investerare kräver för att binda sitt kapital under längre tid, vilket innebär större: Osäkerhet om framtida räntor Inflationsrisk Räntevolatilitet Eftersom långsiktiga obligationer innebär högre risk, vill investerare ha lite extra ränta som kompensation → det är löptidspremien.
43
Hur kan avkastningskurvans lutning användas för att bedöma marknadens förväntningar om den ekonomiska tillväxten?
Avkastningskurvans lutning speglar marknadens förväntningar om konjunkturutveckling, räntor och inflation. Det är alltså en indirekt indikator på framtida tillväxt. 🔼 Brant, uppåtlutande kurva: Långräntor >> Korta räntor Tolkning: Optimism om framtida tillväxt Marknaden förväntar sig stigande räntor (t.ex. pga inflation eller högre tillväxt) 🔽 Inverterad kurva (långa räntor < korta räntor): Ses som varningssignal Tolkning: Marknaden tror att Riksbanken snart måste sänka räntan → ofta pga kommande lågkonjunktur Har historiskt föregått recessioner i flera länder (bl.a. USA) ➖ Platt kurva: Tveksamhet eller övergångsfas Marknaden är osäker på tillväxten och framtida penningpolitik
44
Varför tenderar kronan att stärkas när Riksbanken höjer reporäntan?
När Riksbanken höjer reporäntan, ökar avkastningen på svenska räntebärande tillgångar – till exempel statsobligationer och bankräntor. Detta gör att: 📈 Utländska investerare söker högre avkastning → investerar i Sverige För att köpa svenska tillgångar måste de växla till SEK (kronor) 📊 → Efterfrågan på kronan ökar 💱 → Kronans växelkurs stärks (mot t.ex. euro eller USD)
45
Vilka är några av de viktigaste effekterna av en starkare svensk krona?
När kronan stärks gentemot andra valutor – till exempel mot euron eller dollarn – innebär det att en svensk krona räcker längre i utlandet. Detta påverkar ekonomin på flera sätt: 📉 1. Lägre importpriser → dämpad inflation Utländska varor och tjänster blir billigare → priserna på importerade komponenter, energi och konsumtionsvaror sjunker. Detta minskar KPI och kan försvåra Riksbankens inflationsmål om 2 %. 📉 2. Sämre konkurrenskraft för svensk export Svenska varor blir dyrare i utländsk valuta → exportföretag riskerar att förlora marknadsandelar. Minskad efterfrågan → negativ påverkan på BNP och sysselsättning i exportsektorn. 📈 3. Kapitalflöden till Sverige kan öka Om starkare krona beror på hög ränta → investerare attraheras → valutainflöde Det kan förstärka trenden tillfälligt, men skapa problem för exportberoende sektorer.
46
Vad innebär köpkraftsparitet (PPP) i växelkursanalys?
Köpkraftsparitet (Purchasing Power Parity, PPP) bygger på idén att: En identisk vara ska kosta lika mycket i olika länder om man tar hänsyn till växelkursen. 📘 Exempel: Om en Big Mac kostar 50 kr i Sverige och 5 USD i USA, då borde växelkursen vara: 50 / 5 = 10 SEK/USD → Om den faktiska kursen är 12 SEK/USD är kronan undervärderad enligt PPP.
47
Vad är EMU (Ekonomiska och monetära unionen)?
EMU står för Ekonomiska och monetära unionen och är den del av EU-samarbetet där länder delar: 💶 Gemensam valuta: euron (€) 🏦 Gemensam centralbank: Europeiska centralbanken (ECB) 🪙 Gemensam penningpolitik: ECB bestämmer styrräntor och inflationsmål
48
Vilka är de tre typerna av sparande som ingår i de nationella räkenskaperna?
💡 Förklaring (SwedSec-specialistnivå): De nationella räkenskaperna (som sammanställs av SCB) delar in sparandet i tre huvudkategorier: 1️⃣ Hushållssparande 👉 Definition: Det som blir kvar av hushållens disponibla inkomst efter skatt och konsumtion. 📌 Beräkning: = Disponibel inkomst – konsumtion Exempel: Löner, transfereringar och kapitalinkomster – skatter – konsumtion = sparande. 📦 Kan användas till: banksparande, pensionssparande, värdepapper etc. 2️⃣ Offentligt sparande 👉 Definition: Skillnaden mellan den offentliga sektorns skatteintäkter och utgifter. 📌 Beräkning: = Nettobeskattning – offentlig konsumtion Exempel: Överskott i statsbudgeten = offentligt sparande. 🧮 Ett underskott = negativt sparande. 3️⃣ Nationellt sparande 👉 Definition: Summan av hushållssparande och offentligt sparande. 📌 Beräkning: = Hushållssparande + offentligt sparande OBS: Det nationella sparandet visar hur mycket resurser det finns tillgängligt för investeringar utan att behöva ta in kapital från utlandet.
49
Vad menas med finansiellt sparande i de nationella räkenskaperna?
Finansiellt sparande visar om en sektor (eller landet som helhet) lånar ut överskott till andra sektorer eller lånar in för att täcka ett underskott. Det är alltså: Finansiellt sparande = Nationellt sparande – Investeringar
50
Vilka är kapitalmarknadens tre huvudsakliga funktioner?
Kapitalmarknaden är den del av finansmarknaden där långfristiga lån och eget kapital förmedlas. Den har tre huvudfunktioner: 1️⃣ Omfördela sparande Kapitalmarknaden kopplar samman de som har ett överskott (sparare) med de som behöver kapital (låntagare eller investerare). 📌 Exempel: hushåll köper obligationer eller aktier → företag får kapital. 2️⃣ Hantering av risk Kapitalmarknaden erbjuder instrument (t.ex. aktier, obligationer, derivat) som gör det möjligt att: Sprida risk (diversifiering) Överföra risk (t.ex. genom försäkringar eller derivat) Hantera osäkerhet över tid och mellan parter 📌 Exempel: En investerare väljer fonder med olika risknivåer eller använder optioner för att säkra sin portfölj. 3️⃣ Tillgång till effektiva betalningsmedel Kapitalmarknaden är en förutsättning för ett välfungerande finansiellt system, där: Transaktioner sker säkert, snabbt och kostnadseffektivt Investerare och företag kan lita på att betalningar fullföljs 📌 Exempel: värdepapperscentraler, clearinghus och digitala betalningslösningar.
51
Vad är investerarskyddet och vad omfattar det?
Investerarskyddet är ett statligt skyddssystem som gäller för kunder hos svenska värdepappersinstitut. Syftet är att kompensera kunden om institutet går i konkurs och inte kan återlämna värdepapper eller likvida medel som förvaras för kundens räkning. Maxbelopp 250 000 per kund och institut.
52
Vad är insättningsgarantin, och hur skiljer den sig från investerarskyddet?
🏦 Insättningsgarantin: Ett statligt skydd för kontanter som står på insättningskonton hos banker, kreditmarknadsföretag och institut. Gäller upp till 1 050 000 kr per kund och institut Träder in om banken eller institutet går i konkurs eller inte kan betala ut pengarna
53
Vad är OECD och vad är dess syfte?
OECD står för Organisation for Economic Co-operation and Development 📍 Huvudkontor: Paris 📅 Bildades: 1961 🌍 Medlemsländer: ca 38 demokratiska och industrialiserade länder, däribland Sverige 🧭 Syfte och uppgifter: 📊 Främja ekonomisk tillväxt, sysselsättning och ökad levnadsstandard 🛠 Utarbeta gemensamma riktlinjer för ekonomisk politik 🌐 Främja frihandel och öppen marknadsekonomi ♻️ Arbeta för hållbar utveckling och finansiell transparens
54
Vad är IMF och Världsbanken, och hur skiljer de sig åt?
🌍 Internationella valutafonden (IMF) FN-organ grundat 1944 (Bretton Woods-avtalet) Medlemsländer: 190+ 📌 Syfte: Främja global finansiell stabilitet, internationell handel och valutasamarbete 🏦 Ger kort- till medelfristiga nödlån till länder i kris 🧠 Övervakar ekonomisk policy, ger rådgivning, publicerar makroekonomiska analyser ⚠ Villkor: Lån kräver ofta ekonomiska reformprogram 🌍 Världsbanken Består av flera institutioner, t.ex. IBRD och IDA Fokus: Utvecklingsprojekt i fattiga och medelinkomstländer 🔧 Finansierar infrastruktur, hälsa, utbildning, klimatåtgärder 🧭 Mål: Minska global fattigdom och främja hållbar utveckling 📊 Arbetar med kapacitetsuppbyggnad, tekniskt bistånd, långsiktig finansiering
55
Vad är BIS och vad har den för funktion?
BIS – Bank for International Settlements, eller på svenska Internationella betalningsbanken, är: 📍 Bas i Basel, Schweiz 🏛 Ägs av centralbankerna i 60+ medlemsländer 📅 Grundad 1930 – världens äldsta internationella finansinstitution 🧭 BIS:s huvuduppgifter: 1️⃣ Samordna samarbetet mellan centralbanker – BIS fungerar som ett slags "centralbankernas centralbank" – Forum för diskussioner, policyutveckling och samordning av åtgärder vid kriser 2️⃣ Utveckla globala finansiella regler – BIS är värd för Baselkommittén för banktillsyn – Här tas fram regler som t.ex. Basel I, II, III – som styr kapitaltäckningskrav och likviditetsrisker för banker världen över 3️⃣ Främja finansiell stabilitet – BIS publicerar rapporter, statistik och analyser om finansiella system, risker, räntor, skuldsättning etc. – Bidrar till att dämpa systemrisker på global nivå
56