Kapitel 1 Flashcards
(56 cards)
Vad är mikroekonomi?
Mikroekonomi är en del av nationalekonomin som analyserar enskilda aktörers beslut – till exempel hur hushåll bestämmer konsumtion eller hur företag sätter priser. Den studerar resursallokering genom prismekanismen, vilket gör den central i förståelsen av marknadsekonomi.
Vad är makroekonomi?
Makroekonomi är det område inom nationalekonomi som fokuserar på hela ekonomins funktion snarare än individuella aktörer. Den analyserar aggregerade fenomen som BNP, inflation, arbetslöshet och räntor.
Vad är prismekanismen och vilken roll spelar den i en marknadsekonomi?
Prismekanismen är det centrala verktyget i en marknadsekonomi för att:
Allokera resurser effektivt
Matcha efterfrågan med utbud
Signalera knapphet eller överflöd
📈 När efterfrågan ökar (utbudet konstant) → priset stiger
📉 När efterfrågan minskar (eller utbudet ökar) → priset faller
Priset fungerar alltså som en signal:
Till producenter: om det lönar sig att producera mer/mindre
Till konsumenter: om en vara är värd att köpa i förhållande till dess alternativ
Vad menas med marknadsjämvikt i en ekonomi?
Marknadsjämvikt är ett kärnbegrepp i mikroekonomi och beskriver den pris- och kvantitetsnivå där utbudet av en vara exakt motsvarar efterfrågan. Denna balans leder till att inga resurser slösas – inget lager blir över och ingen köpare blir utan.
Vad menas med det aggregerade utbudet i en ekonomi?
Begreppet aggregerat utbud (AS – Aggregate Supply) avser hela ekonomins produktionssida – alltså hur mycket som produceras vid olika prisnivåer, givet tillgång till resurser som arbetskraft, kapital och teknologi.
Vilka faktorer kan orsaka ett skifte i det aggregerade utbudet i en ekonomi?
Det aggregerade utbudet (AS) skiftar vid förändringar som påverkar produktionsförutsättningarna i hela ekonomin. Det kan vara:
Produktivitetshöjningar (t.ex. mer produktion per arbetstimme)
Teknologisk utveckling (effektivare processer)
Lönekostnader och råvarupriser (ökade kostnader minskar utbudet)
Skatteregler eller subventioner till företag
Hur definieras bruttonationalprodukten (BNP) i nationalekonomin?
BNP (bruttonationalprodukt) är det vanligaste måttet för att beskriva ett lands ekonomiska aktivitet. Det inkluderar alla varor och tjänster som producerats inom landet, oavsett om det är inhemska eller utländska aktörer som står för produktionen. Viktigt är att endast slutprodukter räknas – mellanled exkluderas för att undvika dubbelräkning.
📌 SwedSec betonar:
BNP används för att mäta ekonomisk tillväxt
BNP är grunden för att bedöma konjunkturläget
BNP ligger till grund för beräkningar som BNI, produktionsgap, stabiliseringspolitik
Vad menas med potentiell BNP i makroekonomin?
Potentiell BNP är ett mått på hur mycket en ekonomi kan producera på lång sikt om alla resurser – t.ex. arbetskraft och kapital – används effektivt, men utan att skapa överhettning eller inflation.
Det är alltså inte:
Den absolut högsta möjliga produktionen tekniskt sett,
Eller det som sker vid efterfrågetoppar,
…utan den hållbara produktionsnivån i jämvikt, där inflationstakten är stabil och arbetslösheten är på naturlig nivå (jämviktsarbetslöshet).
📊 I BNP-modeller:
Faktisk BNP > Potentiell BNP ⇒ Risk för överhettning, inflationstryck
Faktisk BNP < Potentiell BNP ⇒ Lågkonjunktur, produktionsgap
Vad menas med potentiell sysselsättning i makroekonomin?
så överhettad att lönerna börjar stiga för snabbt, vilket skulle leda till kostnadsinflation.
Det innebär inte att alla i befolkningen arbetar – det finns alltid viss:
friktionsarbetslöshet (människor mellan jobb)
strukturell arbetslöshet (mismatch mellan kompetens och jobb)
👉 Därför motsvarar potentiell sysselsättning det som kallas jämviktsarbetslöshet – alltså den lägsta hållbara arbetslöshetsnivån i en ekonomi.
Vad är produktionsgapet och hur beräknas det?
Produktionsgapet visar om ekonomin är i hög- eller lågkonjunktur:
Det här måttet används av:
Riksbanken för att avgöra om penningpolitiken behöver stramas åt/lättas
Finansdepartementet för att bedöma behov av konjunkturåtgärder
Vad är bruttonationalinkomst (BNI), och hur beräknas den?
BNI står för bruttonationalinkomst och visar hur mycket inkomster som faktiskt tillfaller invånarna i ett land, oavsett var produktionen sker.
Faktorinkomster = arbets- och kapitalinkomster:
Exempel på utgående: svensk filial ägd av tyska bolag skickar utdelning till Tyskland.
Exempel på inkommande: svensk pensionsfond äger aktier i USA och får utdelning.
Vad menas med konjunktur i nationalekonomiska termer?
Konjunktur handlar om hur ekonomin presterar jämfört med sin kapacitet. Det är ett lägesmått:
Om faktisk BNP < potentiell BNP → lågkonjunktur
Om faktisk BNP > potentiell BNP → högkonjunktur
Det är alltså inte samma sak som tillväxt i sig, och det är inte ett direkt resultat av politiska beslut – det är ett utfallsmått.
Hur mäts BNP från användarsidan (efterfrågesidan)?
BNP från användarsidan mäts genom att titta på hur efterfrågan i ekonomin är fördelad, det vill säga hur de producerade varorna och tjänsterna används. Det här är det vanligaste sättet att beskriva BNP i SwedSecs material.
Hur anpassar sig ekonomin till störningar enligt den klassiska modellen?
I den klassiska modellen utgår man ifrån att:
Löner och priser är rörliga
Marknaden rensas automatiskt genom utbud och efterfrågan
Ekonomin återgår alltid till jämvikt utan behov av statliga eller penningpolitiska ingrepp
Det betyder att:
Vid lågkonjunktur → löner sjunker → arbetskraft billigare → företag anställer → ekonomin återhämtar sig
Vid högkonjunktur → priser stiger → efterfrågan minskar → produktion justeras ner
👉 Därför anses ekonomisk politik onödig, eftersom marknaden “fixar sig själv” på kort sikt.
Vad innebär den keynesianska modellen för hur ekonomin fungerar vid störningar i efterfrågan?
Den keynesianska modellen (från John Maynard Keynes, 1930-talet) utgår från att:
Efterfrågan är drivande i ekonomin, särskilt på kort sikt
Marknader justerar sig inte automatiskt
Priser och löner är trögrörliga – t.ex. pga. avtal och fackförbund
Sparande ≠ investeringar – hushåll sparar mer i lågkonjunktur, men det betyder inte att företagen investerar mer
Därför kan låg efterfrågan leda till:
Underutnyttjade resurser (arbetslöshet, tomma fabriker)
Negativt produktionsgap
Lågkonjunktur som inte löser sig själv
👉 Lösningen i modellen är aktiv ekonomisk politik:
Finanspolitik (t.ex. öka offentliga utgifter, sänka skatter)
Penningpolitik (t.ex. sänka räntan)
Vad består försörjningsbalansen av i nationalräkenskaperna?
🟦 Tillgångssidan (vänster i modellen):
BNP = den inhemska produktionen
Import = det vi tillför från utlandet
➡️ Totalt: tillgång på varor och tjänster i ekonomin
🟩 Användningssidan (höger i modellen):
Privat konsumtion
Offentlig konsumtion
Bruttoinvesteringar
Export (minus import = nettoexport)
➡️ Totalt: hur resurserna används i ekonomin
Vad är automatiska stabilisatorer i ekonomisk politik?
Automatiska stabilisatorer är inbyggda delar av ekonomin – främst i skattesystemet och välfärdssystemet – som verkar stabiliserande på konjunkturen utan att riksdag eller regering behöver fatta ett nytt beslut.
📌 Exempel:
När inkomster sjunker i lågkonjunktur → betalas mindre skatt + fler får arbetslöshetsersättning
→ Privat konsumtion hålls uppe = dämpar lågkonjunkturen
I högkonjunktur → fler arbetar + högre inkomster → mer skatt betalas in + färre bidrag
→ Efterfrågan dämpas = motverkar överhettning
Vad menas med multiplikatoreffekten i ekonomisk teori?
Multiplikatoreffekten innebär att när t.ex. staten ökar sina utgifter med 1 miljard kronor, så leder det inte bara till en BNP-ökning på 1 miljard – utan till en större ökning. Varför?
📌 Förloppet:
Staten bygger en bro → betalar byggföretag
Byggföretaget betalar löner → hushåll konsumerar mer
Den ökade konsumtionen → leder till mer försäljning → fler investeringar
Cirkeln fortsätter → BNP ökar mer än det ursprungliga tillskottet
👉 Den totala effekten beror på:
Konsumtionsbenägenheten (hur mycket av varje extra krona som spenderas)
Hur mycket som “läcker ut” (t.ex. sparande, import, skatter)
Vad innebär undanträngningseffekten (crowding out) i samband med expansiv finanspolitik?
Undanträngningseffekten (eng. crowding out) är en möjlig negativ bieffekt av expansiv finanspolitik – särskilt när staten lånar för att öka sina utgifter.
📌 Så här fungerar den:
Staten ökar sina utgifter → måste låna mer
Detta ökar efterfrågan på pengar på kapitalmarknaden
Räntan stiger (pga ökad konkurrens om kapital)
Företag och hushåll får dyrare lån → investerar mindre
Resultat: privata investeringar trängs undan
➡️ Detta kan motverka multiplikatoreffekten, särskilt i en ekonomi nära full kapacitet, där resurser är begränsade.
Vad innebär teorin om Ricardiansk ekvivalens i samband med finanspolitik?
Ricardiansk ekvivalens (uppkallad efter David Ricardo, utvecklad av Barro) är en nationalekonomisk teori som ifrågasätter effektiviteten i statlig stimulans via underskott.
📌 Kärnlogik:
Om staten lånar pengar idag (t.ex. för att sänka skatten eller öka utgifter)
→ så måste den höja skatten i framtiden för att betala tillbaka
→ Hushållen förstår detta och sparar mer idag för att kunna betala framtida skatter
→ Därför ökar inte konsumtionen, trots stimulanser
→ Finanspolitiken får ingen nettoeffekt på BNP
Vad beskriver Phillips-kurvan inom makroekonomin?
Phillips-kurvan visar att det finns ett kortfristigt negativt samband mellan inflation och arbetslöshet:
📌 När arbetslösheten är låg:
Efterfrågan på arbetskraft är hög
Företag konkurrerar om arbetskraft → löner ökar
Högre löner → högre kostnader → priser höjs → inflation ökar
📌 När arbetslösheten är hög:
Litet löneutrymme → låg kostnadspress → låg inflation
Modellen visar därmed att centralbanker (t.ex. Riksbanken) ibland måste välja mellan:
Lägre arbetslöshet → mer inflation
Lägre inflation → mer arbetslöshet
Vad menas med stagflation?
Stagflation = stagnation + inflation
Det är en ovanlig men allvarlig situation där:
Inflationen är hög
Arbetslösheten är hög
BNP-tillväxten är låg eller negativ (ekonomisk stagnation)
📌 Detta går emot den ursprungliga Phillips-kurvan, som antog ett tydligt omvänt samband mellan inflation och arbetslöshet.
Vad innebär överskottsmålet i svensk finanspolitik?
Överskottsmålet är en del av de finanspolitiska ramverken som Sverige använder för att säkra långsiktig hållbarhet i de offentliga finanserna.
📌 Målet anger att:
Den offentliga sektorns finansiella sparande (dvs. inkomster minus utgifter) ska uppgå till i genomsnitt +0,33 % av BNP per år, sett över en hel konjunkturcykel.
Detta innebär:
Man kan tillåta underskott i lågkonjunktur
Men man ska ha överskott i högkonjunktur
Över tid blir det alltså ett mindre överskott i snitt – för att skapa buffertar inför framtiden (t.ex. åldrande befolkning, kriser)
Hur skulle räntan sättas i en helt fri marknad utan centralbanksstyrning?
I en fri marknad utan centralbank bestäms räntan precis som andra priser – genom utbud och efterfrågan.
📌 Kapitalutbudet = hur mycket hushåll och företag är villiga att spara (låna ut)
📌 Kapitalefterfrågan = hur mycket företag och andra aktörer vill investera (låna in)
➡️ Jämviktsräntan uppstår där dessa två möts:
Om många sparar → stort kapitalutbud → räntan pressas ned
Om många vill låna/investera → hög efterfrågan → räntan stiger