Kapitel 2 Flashcards
(46 cards)
Vad är primärmarknaden och vilken funktion har den?
Primärmarknaden är den del av värdepappersmarknaden där nya värdepapper ges ut och kapital tillförs direkt till emittenten. Här emitteras exempelvis aktier vid nyemissioner eller obligationer vid skuldemissioner. Syftet är att finansiera investeringar eller verksamhet. Efter emissionen kan värdepapperen handlas vidare på sekundärmarknaden.
Varför använder företag sig av obligationer vid finansiering?
Företag använder obligationer för att låna kapital från investerare utan att behöva ta in nytt eget kapital eller gå via traditionella banklån. Det är ett flexibelt och ofta kostnadseffektivt sätt att finansiera investeringar, förvärv eller refinansiera befintliga skulder. Obligationer kan också anpassas i struktur (löptid, ränta, villkor) efter företagets behov och marknadsförhållanden.
Vad menas med löptid för en obligation?
Löptid är den tid som återstår tills ett räntebärande värdepapper, som en obligation, förfaller och det nominella beloppet ska återbetalas till investeraren.
Vad avses med nominellt värde?
Nominellt värde är det belopp som står på värdepappret och som emittenten förbinder sig att återbetala vid förfall. Det är också det belopp som kupongräntan beräknas på.
Vad är kupongränta?
Kupongränta är den årliga räntebetalning som investeraren får från en obligation, uttryckt som en procentandel av det nominella värdet.
Vad menas med en nollkupongare?
En nollkupongare är en obligation som inte ger några löpande räntebetalningar. Istället emitteras den till ett pris under det nominella värdet och hela avkastningen utgörs av skillnaden mellan köpkursen och återbetalningsbeloppet vid förfall.
Vad innebär avkastning i samband med obligationer?
För obligationer inkluderar avkastningen kupongbetalningar (direktavkastning) och eventuell kursvinst eller -förlust vid försäljning eller förfall.
Vilken typ av bank gåt alltid ett företag via för att ge ut obligationer?
Investmentbank
Vad gör en investmentbank?
En investmentbank bistår företag, institutioner och stater med tjänster kopplade till kapitalanskaffning, rådgivning och handel på finansmarknaden. Vanliga uppgifter inkluderar:
Emissioner av aktier och obligationer: - - Investmentbanken fungerar som rådgivare och emissionsinstitut vid exempelvis börsintroduktioner (IPO:er) och skuldemissioner.
Företagsförvärv och fusioner (M&A): De ger strategisk och finansiell rådgivning vid köp, försäljningar eller sammanslagningar av företag.
Strukturerade produkter och riskhantering: De erbjuder skräddarsydda lösningar med derivat och andra finansiella instrument.
Proprietary trading och market making: Vissa bedriver även handel i egen bok eller agerar likviditetsgivare.
Analys och värdering: Investmentbanker producerar marknadsanalyser, bolagsvärderingar och investeringsrekommendationer.
Vad kännetecknas penningmarknaden av?
Penningmarknaden är den del av räntemarknaden där man handlar med räntebärande värdepapper med en löptid på högst ett år. Den används främst för kortfristig finansiering av stater, företag och banker, samt för placering av överskottslikviditet. Instrument på penningmarknaden är normalt lågrisk och mycket likvida, exempelvis statsskuldväxlar, certifikat och interbanklån.
Vad är STIBOR och vad står det för?
STIBOR står för Stockholm Interbank Offered Rate och är ett referensräntesnitt som visar den ränta svenska banker är villiga att låna ut till varandra utan säkerhet på den svenska interbankmarknaden. Räntan fastställs dagligen för olika löptider (t.ex. 1 vecka, 3 månader) och används ofta som referensränta i finansiella kontrakt såsom lån, obligationer och derivat.
Vilka två typer av långfristiga statspapper emitteras av svenska staten, och vad skiljer dem åt?
Svenska staten emitterar två typer av långfristiga statspapper:
Statsobligationer – räntebärande papper med fast kupong och löptid över ett år, vanligtvis upp till 10 år.
Realobligationer – liknar statsobligationer men ger inflationsskydd, eftersom både kupong och återbetalningsbelopp justeras med konsumentprisindex (KPI).
Skillnaden är att realobligationer ger real avkastning medan vanliga statsobligationer ger nominell avkastning.
Vad är realränteobligationer och vad är deras syfte?
Realränteobligationer är statsobligationer där både kupongbetalningar och det nominella återbetalningsbeloppet justeras med inflationen, vanligtvis via konsumentprisindex (KPI). Syftet är att ge investeraren en real (inflationsskyddad) avkastning, vilket innebär att köpkraften bevaras över tid. De används ofta av institutionella investerare som vill säkra sig mot inflationens påverkan på avkastningen.
Vad är premieobligationer och hur fungerar de?
Premieobligationer är ett slags statsobligationer som inte ger någon löpande ränta. I stället deltar innehavaren i regelbundna utlottningar med penningvinster som betalas ut till vinnarna. Alla som behåller obligationen till förfall får tillbaka det nominella beloppet, vilket innebär att det är en lågriskplacering med chans till vinst, men utan garanterad avkastning utöver återbetalningen.
Vad är ränterisk i samband med obligationer?
Ränterisk är risken att marknadsräntan förändras och därmed påverkar värdet på en obligation negativt. När räntorna stiger sjunker priset på obligationer med fast ränta, eftersom befintliga kuponger blir mindre attraktiva jämfört med nya, högre räntor. Ju längre löptid och ju lägre kupongränta en obligation har, desto högre är dess ränterisk.
Vad är kreditrisk i samband med obligationer?
Kreditrisk är risken att emittenten av en obligation inte kan betala ränta eller återbetala det nominella beloppet vid förfall. Denna risk är högre för företag eller stater med svagare kreditvärdighet, vilket ofta återspeglas i en högre ränta (riskpremie) som kompensation till investeraren. Kreditrisken bedöms ofta med hjälp av kreditbetyg från ratinginstitut.
Vad är likviditetsrisk i samband med obligationer?
Likviditetsrisk är risken att en obligation inte går att sälja eller köpa snabbt utan att priset påverkas negativt. Den uppstår när marknaden för ett värdepapper är tunn, med få köpare och säljare, vilket kan leda till stora spreadar och värdefall vid försäljning. Likviditetsrisk är vanligtvis högre för företagsobligationer och strukturerade produkter än för statsobligationer.
Vad innebär investeringskvalitet i samband med kreditrating av obligationer?
Investeringskvalitet (investment grade) avser obligationer som har en kreditrating inom det övre betygsspannet, vilket signalerar låg kreditrisk. Enligt exempelvis Standard & Poor’s motsvaras det av BBB– eller högre, och enligt Moody’s av Baa3 eller högre. Dessa obligationer bedöms ha god förmåga att fullgöra sina betalningsåtaganden och är ofta godkända för investering av institutionella placerare med strikta placeringsregler, såsom pensionsfonder och försäkringsbolag.
Vad är en riskpremie i samband med obligationer?
Riskpremie är den extra ränta en investerare kräver utöver den riskfria räntan för att kompensera för den kreditrisk, likviditetsrisk eller andra risker som är förknippade med en obligation. Ju högre upplevd risk en emittent har, desto större riskpremie krävs för att investerare ska vilja köpa obligationen. Riskpremien reflekteras i att emittenten måste erbjuda en högre ränta än exempelvis statsobligationer.
Vad kallas en obligation vars kreditrating är under investeringskvalitet?
En obligation med kreditrating under investeringskvalitet kallas för en high yield-obligation eller skräpobligation (junk bond). Dessa obligationer har ett kreditbetyg under BBB– (S&P/Fitch) eller Baa3 (Moody’s) och kännetecknas av högre kreditrisk, men erbjuder i gengäld en högre ränta (riskpremie) för att kompensera investeraren för risken att emittenten inte kan fullgöra sina betalningar.
Hur prisätter man en nollkupongobligation med hjälp av nuvärdesberäkning (present value, PV)?
En nollkupongobligation har inga löpande räntebetalningar, utan handlas till ett pris under det nominella värdet och betalar ut hela beloppet vid förfall. Priset beräknas genom att diskontera det nominella beloppet med aktuell marknadsränta över obligationens löptid enligt formeln:
Hur diskonterar man kassaflöden som infaller vid godtyckliga tidsperioder, till exempel halvår eller kvartal?
För att diskontera kassaflöden med godtyckliga tidsperioder (t.ex. 6 månader, 9 månader eller kvartalsvis) används samma nuvärdesformel, men tiden anges som ett decimaltal:
Där:
𝑟
r = årlig marknadsränta (diskonteringsränta)
𝑡
t = tid till betalning uttryckt i år, t.ex. 0,5 för 6 månader, 0,25 för 3 månader
Exempel:
Varför får företag generellt sett in mindre pengar än staten när de emitterar obligationer?
Företag får generellt sett in mindre pengar än staten vid obligationsemissioner eftersom de måste betala en högre ränta för att kompensera investerare för den ökade kreditrisken. Eftersom statens kreditrisk betraktas som mycket låg (nära riskfri), kan staten emittera till en lägre ränta. Företag med lägre kreditvärdighet måste erbjuda en riskpremie, vilket gör att obligationen säljs till ett lägre pris än staten för samma nominella belopp. Resultatet blir att företaget får in mindre likviditet i relation till skuldbeloppet.
När bestäms kupongräntan för en obligation, och vad innebär det att den gäller under hela löptiden?
Kupongräntan bestäms när obligationen först emitteras på primärmarknaden och gäller oförändrad under hela löptiden, oavsett hur marknadsräntan utvecklas därefter. Det innebär att investeraren får samma årliga kupongbelopp varje år, baserat på det nominella värdet, även om obligationen handlas till ett annat pris på sekundärmarknaden. Därmed påverkar marknadspriset vilken faktisk avkastning (yield) investeraren får, men inte själva kupongräntan.
