Kapitel 12-13: Naturens Kretslopp

Question 1

Hydrosfär

Answer 1

Allt vatten på jorden. Den största delen av vattnet finns i oceanerna och bara en liten del är sötvatten.

Question 2

Litosfär

Answer 2

Är berggrunden och den lösa jorden ovanpå berggrunden.

Question 3

Ekosystem

Answer 3

Allt levande (organismsamhället) och den miljö (abiotiska delen av naturen) som finns inom ett område.

Question 4

Näringskedja

Answer 4

Beskriver hur energi flödar mellan organismer och hur del grundämnen som ex. kol, kväve och kalcium omsätts.

Question 5

Producenter

Answer 5

Omvandlar solenergi till kemisk energi i form av kolhydrater (primärproducenter). Främst är det de organismer som genomför fotosyntes.

Question 6

Konsumenter

Answer 6

Organismer som förbrukar den kemiska energin från organismer på lägre trofiska nivåer. Alltså organismer som måste leva av andra organismer för energi och byggnadsmaterial.

Question 7

Detritusnäringskedja

Answer 7

En näringskedja som innefattar nedbrytarnas omsättning av material från döda organismer.

Question 8

Biomassa

Answer 8

Den totala mängden biologiskt material inom ett ekosystem.

Question 9

Trofisk struktur

Answer 9

Ekosystemets näringsstruktur. Den trofiska nivån är organismens position i näringskedjan.

Question 10

Syrets kretslopp

Answer 10

Syrgas finns i luften som djur och nedbrytare använder i cellandning. Produkten av cellandning är koldioxid som släpps ut i luften som växterna använder i fotosyntesprocessen.

Question 11

Kolets snabba kretslopp

Answer 11

Växter tar upp koldioxid från luft eller vatten. Djur och nedbrytare konsumerar växten. Vid cellandning överförs kolet i kolhydrater och andra organiska ämnen till koldioxid igen.

Question 12

Kolets långsamma kretslopp

Answer 12

I kallt klimat eller syrefria miljöer kan inte nedbrytare arbeta effektivt. I skogar bildas humusämnen, i våtmarker torv. Äldre avlagringar har omvandlats till stenkol och olja.

Question 13

Kvävets kretslopp

Answer 13

Kväve är absolut nödvändigt för levande organismer eftersom de ingår i aminosyror och proteiner. För att konsumenter ska få i sig kväve äter de växter.

Växter kan få kväve genom antigen att leva i symbios med kvävefixerande bakterier (ex. cyanobakterier) eller genom att ta upp kväveföreningar från marken eller vattnet.

När nedbrytare förbrukar kvävehaltiga organiska ämnen i cellandning frigörs ammoniak. I sur miljö övergår ammoniak i ammoniumjoner som kan tas upp av växterna igen. Omvandlingen av kvävgas till nitrater kan även ske vid blixtnedslag

Question 14

Nitrifikationsbakterier

Answer 14

Bakterier som omvandlar ammoniumjoner till nitratjoner (nitrit och nitrat). Kräver syre.

Question 15

Fosforns snabba kretslopp

Answer 15

Växter tar upp fosfat från marken och utnyttjar det i sina celler. Djuren och mikroorganismerna utnyttjar växtmaterial så att fosfatet så småningom frigörs igen.

Question 16

Fosforns långsamma kretslopp

Answer 16

Fosfat är ganska hårt bundet i marken och det mesta hålls därför kvar i ekosystemet. Men en del hamnar i vattenmiljön, alltså hamnar i sediment på havsbotten.

Question 17

Ekologisk succession

Answer 17

Ett områdes ekosystem förändras över tid genom naturliga processer.

När en miljö förändras, ändras också organismernas förutsättningar vilket kan leda till att nya arter ibland konkurrerar ut pionjärerna.

• Primär succession
Organismer koloniserar ett område där det aldrig tidigare har funnit liv ex. nybildad vulkanö.

• Sekundär succession
Ex. efter en skogsbrand eller stormfällning.

Question 18

Oligotrof miljö

Answer 18

En näringsfattig miljö ex. brunvattensjöar som skogstjärn och gölar (myrmarker).

Question 19

Mesotrof miljö

Answer 19

En måttligt näringsrik miljö.

Question 20

Eutrof miljö

Answer 20

En näringsrik miljö ex. slättsjöar och fågelsjöar. Har ofta ganska högt pH-värde.

Question 21

Hypertrof miljö

Answer 21

En väldigt näringsrik miljö.

Question 22

Dentrifikation

Answer 22

Bakterier respirerar (”andas”) med nitrit och nitrat. Det bildas lustgas och kvävgas. Bara när det är syrefritt.

Question 23

Eutrofiering

Answer 23

Övergödning. Om man tillför extra näring blir det ofta mer producenter, därmed även mer konsumenter.

Om det blir för mycket biomassa som sjunker ner till botten av en sjö eller hav så räcker inte syret till för alla de syrekrävande organismerna. Mikroorganismer som inte behöver syre för sin cellandning tar då över nedbrytningen. Då bildas så kallade ”döda bottnar”.

Question 24

Förråds

Answer 24

En ändlig resurs ex. olja som tar slut eftersom kolet omvandlas till formen koldioxid.

Grundämnen som ex. fosfor och metaller tar inte slut utan tar bara slut i sin brytbara form.

Question 25

Fond

Answer 25

En resurs som kan användas för evigt om det sköts på ett hållbart sätt.

Question 26

Flödes

Answer 26

En oändlig resurs, finns så länge jorden finns.

Question 27

Surstöt

Answer 27

Tillfället då pH-värdet i en bäck under en kort tid oftast u samband med snösmältningen blir så lågt att vattenorganismerna skadas.

Question 28

Kompensationsnivån

Answer 28

Den djupnivå dör solljuset blivit så svagt att fotosyntes bara precis går jämnt upp med cellandningen, alltså där de precis ”kompenserar” varandra.

Question 29

Försurning

Answer 29

En ökning av koncentrationen av vätejoner/oxoniumjoner. Mätt som minskat pH-värde och drabbar värst sjöar med kalkfattig mark.

Kan ske som en konsekvens från nedfall av svavelsyra och salpetersyra. Svavelsyra kommer från förbränningen av svavelhaltiga bränslen ex. stenkol och tjock eldningsolja.