Kapitel 13 - konjunkturen

Question 1

Att mäta konjunkturens längd och djup

Answer 1

Längdtidsserier över BNP uppvisar två grundläggande egenskaper:
* BNP ökar långsiktigt
* BNP fluktuerar, växlar kortsiktigt

Den långsiktiga tendensen utgörs av BNP-trenden, som förklaras i tillväxtteorin. BNP-trenden betraktar vi
som ett mått på BNP vid full sysselsättning, även benämnd potentiell BNP. Vi kan tänka på trenden som en
”utjämnad” version av det verkliga BNP:t. Skillnaden mellan trenden och den faktiska BNP-serien är
konjukturcykeln. Cyklerna utgörs av tillfälliga avvikelser under det att trenden utgörs av permanenta
förändringar i BNP. Perioder där BNP är högre än trenden kallas för högkonjukturer, och perioder under
vilka BNP är lägre än trenden kallas för lågkonjunkturer. Vändpunkterna kallar vi för topp och botten,
perioden mellan topp och botten kallas för nedgångsfas, recession.

Question 2

Samvariation mellan konjunkturen i olika länder.

Det finns två anledningar till att länders konjunkturer samvarierar:

Answer 2

Den utländska konjunkturen följs noga av svenska konjunkturarbetare. En viktig anledning till detta är
uppfattningen att den utländska konjunkturen påverkar den svenska konjunkturen. Ungefär hälften av
Sveriges BNP går på export och är alltså beroende av efterfrågan på utländska marknader. Samtidigt är
Sverige ett litet land. Det är därför rimligt att det som händer utomlands påverkar oss.

Det finns två anledningar till att länders konjunkturer samvarierar:

1. För det första påverkar alla länder varandra genom handelsförbindelser. Detta betyder att ju närmre
   länder är knutna till varandra genom handelsförbindelser, desto mer likartat konjunkturläget. En
   konjunturuppgång i ett land tenderar att sprida sig till länder som är nära handelspartners.
2. För det andra påverkas länder av samma underliggande ekonomiska förändringar, så som
   oljeprisutveckling och teknisk utveckling. Detta betyder att ju mer likartade länder är i sin ekonomiska
   struktur, desto mer likartat är konjunkturläget i länderna. Forskare som har undersökt konjunktur mellan
   länder har funnit att Sveriges konjunktur nära har följt den finska konjunkturen. Tyskland och norden har
   ett stort handelsutbyte, och är lika i ekonomisk struktur.

Question 3

Hur uppstår konjunkturcykler?

Answer 3

Moderna teorier för konjunkturcykler utgår från två grundläggande egenskaper hos konjunkturvängningar:

1. Det finns ett förutbestämt element i konjunkturförloppet. BNP och andra makrovariabler är trögrörliga
   på så sätt att konjunkturerna varar ett par år. Ekonomin kastas inte slumpmässigt mellan hög-och
   lågkonjunktur från kvartal till kvartal. Det förutbestämda elementet är grundförutsättningen för
   upprättandet av prognoser
2. Det finns samtidigt ett slumpmässigt element som gör att prognoser ibland slår fel, särskilt i fråga om
   vändpunkter. Ingen konjunkturcykel är den andra exakt lik med avseende på längd och djup.

Question 4

Hur ska man förklara att konjunkturen samtidigt innehåller ett förutbestämt element och ett slumpmässigt
element?

Answer 4

De moderna konjunkturcykelmodellerna använder alla samma grundläggande modell. Enligt denna
utsätts ekonomin ständigt för nya slumpmässiga yttre störningar, så kallade impulser, samtidigt som
anpassningen till impulserna tar tid. Störningarna kan bero på exempelvis oljeprisförändringar eller
förändrad konjunktur i omvärlden. Impulserna förklarar det slumpmässiga elementer och den långsamma
anpassningen förklarar det förutbestämda elementet. Modellen kallad för impuls-spridningsmodellen.