Kapitel 14 - den keynesianska modellen Flashcards
En översikt
För det första visade Keynes modell hur kapitalistiska ekonomier kan hamna i långvariga depressioner som
skedde under 30-talets världsdepression. För det andra visade Keynes en väg ut ur sådana kriser, nämligen en
expansiv finanspolitik.
Intuitiv uppfattning om hur Keynes modell fungerar:
Oron för framtiden ökar och allmänheten sparar mer, när sparandet ökar minskar konsumtionen. Företagen
säljer mindre. Lagren av osålda varor växer. För att undvika förluster måste produktionen minska och företag
måste säga upp folk. De uppsagda får minskade inkomster och deras konsumtion minskar ytterligare.
Minskningen av efterfrågan sätter igång en kedjereaktion med ytterligare uppsägningar som följd, allt på
grund utav av att prismekanismen är satt ur spel.
Förloppet reser flera frågor, fortsätter kedjereaktionen tills all produktion ligger nere? Om inte, hur stor blir
den slutliga effekten om exempelvis sparandet ökar med 100 miljoner och konsumtionen därmed faller med
100 miljoner? Kan staten hindra förloppet, isåfall hur? Finns det andra orsaker till nedgång i efterfrågan? Vad
händer om efterfrågan ökar? Till slut, är det inte paradoxalt att ett ökat sparande kan få katastrofala följder på
makroplanet? För att svara på dessa frågor måste vi först beskriva vad som bestämmer den aggregerad
efterfrågan i hela ekonomin.
Keynes modell antar konstanta priser och löner.
Aggregerad efterfrågan (AD)
den totala efterfrågan på produkter och tjänster i ett land och mäts genom
BNP.
Bestämning av aggregerad efterfrågan
Vi delar in efterfrågan i samma kategorier som vi använde för att dela in utgifterna enligt utgiftsmetoden för
beräkning av BNP, nämligen:
Vi delar in efterfrågan i samma kategorier som vi använde för att dela in utgifterna enligt utgiftsmetoden för
beräkning av BNP, nämligen:
Vi delar in efterfrågan i samma kategorier som vi använde för att dela in utgifterna enligt utgiftsmetoden för
beräkning av BNP, nämligen:
Konsumtionsefterfrågan C, investeringsvaruefterfrågan I, efterfrågan på offentliga varor och tjänster G,
exportvaruefterfrågan X, importefterfrågan IM.
En huvudfråga är om och hur de olika komponenterna beror på BNP. Vi ska därför beskriva varje komponent
som en funktion av BNP.
- Konsumtionsefterfrågan, disponibel inkomst. MPC.
Keynes antog att när real disponibel inkomst ökade med en krona, ökar hushållens konsumtion med mindre
än en krona. Detta tillsammans med antagandet om givna priser och löner ska visa sig vara kärnan i
modellen.
I figuren ovan visas konsumtionen som en funktion av disponibel inkomst i reala termer. Den extra
konsumtion en kronas disponibel inkomstökning ger upphov till kallas för den marginella
konsumtionsbenägenheten = MPC, som alltså är ett tal mellan 0 och 1. Om MPC är 0,7, så ger en extra krona
i disponibel inkomst upphov till 70 öres extra konsumtion.
Vidare antar vi att även om inkomsten skulle vara 0, så är konsumtionen positiv, så att
konsumtionsfunktionens skärningspunkt med den vertikala axeln är positiv. Exempelvis, de flesta studenter
har ingen inkomst utan lånar till sin konsumtion. En funktions skärningspunkt med y-axeln kallas intercept.
Disponibel inkomst = inkomst som återstår när skatten är betald och transfereringar inräknats
På grund av den disponibla inkomsten så beror även konsumtionen på skatter och transfereringar.
Vi benämner skattesatser som t och transferreringar som Tr.
Disponibel inkomst = Yd = Y - t x Y + Tr = (1 - t) x Y + Tr
Därmed får konsumtionsfunktionen följande utseende:
C = C0 + MPC x Yd = C0 + MPC x Tr + MPC x (1 - t) x Y
Ökad lutning på grafen om t minskar och eller om MPC ökar.
Skift uppåt om framtida arbetsinkomster ökar, förmögenheten ökar eller om transfereringar ökar.
Andra tänkbara bestämningsfaktorer för konsumtion än disponibel inkomst:
- Förväntningar om framtida inkomster - när förväntade framtida inkomster stiger är det rimligt att anta att
konsumtionen stiger. - Nettoförmögenhet - när nettoförmögenheten ökar kan vi öka konsumtion både idag och i framtiden.
- Realräntan - för låntagare minskar konsumtionen definitivt när när räntan blir högre och det blir dyrare att
låna. - Osäkerhet om framtida inkomster - oro för arbetslöshet och minskad inkomst får folk att skjuta upp
konsumtion.
- Investeringsefterfrågan
Efterfrågan på investeringsvaror (nya byggnader, infrastruktur och maskiner) styrs av:
- Realräntan - när räntan stiger minskar investeringsfrågan. Om investeringen finansieras med lån kommer
framtida intäkter inte att räcka till räntebetalningar och investeringen måste läggas på is fram tills räntan
sjunker. Antag istället att den planerade investeringen finansieras med eget kapital. När räntan, dvs avkastningen på olika värdepapper liksom bankräntan stiger, blir det mer lönsamt att investera i
värdepapper än att köpa investeringsvaror. - Förväntade framtida intäkter - de framtida intäkterna från investeringar är aldrig kända med säkerhet i
förväg. När den förväntade avkastningen stiger, stiger efterfrågan på investeringsvaror. - Osäkerhet om framtida intäkter - precis som konsumenter skjuter upp konsumtion vid osäkerhet, kan även
företag skjuta investeringar till framtiden. Fruktar man en utdragen kris väntar man med att köpa nya
maskiner och bygga nya anläggningar. Vi sammanfattar investeringsbeteendet i investeringsfunktionen som är ovan. Investeringarna är ritade som
en funktion av svensk BNP, men eftersom investeringarna inte beror på svensk BNP, är kurvan en horisontell
linje.
- Den offentliga konsumtions- och investeringsefterfrågan
Offentliga konsumtions- och investeringsuppgifter (utgifter för till exempel skolor, sjukvård och
rättsväsende), G, bestäms i huvudsak av politiska organ och kräver politiska beslut. En expansiv
utgiftspolitik skiftar upp den offentliga konsumtions- och investeringsfunktionen.
- Exportefterfrågan
Ungefär 50% av svensk BNP består av varor som efterfrågas av utlandet. Efterfrågan på exportvaror beror
framförallt på tre faktorer:
* Den nominella växelkursen - växelkursen är priset på utländsk valuta, till exempel ett visst antal kronor per
dollar. När växelkursen stiger blir det dyrare för oss att köpa utländsk valuta samtidigt som det blir
billigare för utlandet att köpa svenska kronor. En devalvering innebär att växelkursen stiger, medan en
revalvering innebär att växelkursen sjunker.
* Den relativa prisnivån mellan länder - när den utländska prisnivån stiger, relativt den inhemska, så ökar
exporten. Eftersom vi här antar att prisnivåerna är konstanta bortser vi från denna faktor.
* Andra länders BNP-nivå - när utlandets BNP är hög är även deras import hög. Eftersom utlandets import
från oss utgör vår export, leder en BNP-ökning i utlandet till att vår export ökar.
- Importefterfrågan
Importefterfrågan bestäms av enligt samma principer som exportefterfrågan men ur ett svenskt perspektiv:
* Nominell växelkurs - när priset på utländsk valuta stiger blir importen dyrare och den sjunker därmed.
* Den relativa prisnivån mellan länder - när den utländska prisnivå stiger jäms den inhemska så minskar
importen.
* Svensk BNP - när svensk BNP stiger ökar svensk konsumtion och därmed importen av konsumtionsvaror.
Importefterfrågan som en funktion av BNP, visas i figuren ovan. Hur känslig importefterfrågan är för
förändringar i BNP mäts med den marginella importbenägenheten (MPM), som är ett tal mindre än ett. Om
BNP stiger med en krona, stiger importen med MPM kronor.
- Nettoexportefterfrågan
Av praktiska skäl konstruerar vi en ny variabel som sammanfattar export och importfunktionerna:
nettoexportefterfrågan, NX, som är lika med export minus import. När BNP stiger så ökar importen, men
exporten är oförändrad så att nettoexporten sjunker.
