Kardiologi Flashcards
(103 cards)
1
Q
Nämn 4 områden som innefattas inom barnkardiologin?
A
- Medfödda hjärtfel
- Kardiomyopatier
- Rytmrubbningar
- Infektioner (myocardit/endocardit)
2
Q
Var i Sverige bör ett barn födas - där man vid prenatal screening diagnosticerat ett komplext hjärtfel?
A
(numbera händer det att de mest komplexa fallen aborteras, eftersom att fosterscreening sker redan v18-20)
Födsel bör ske i Göteborg eller Lund - där barnhjärtkirurgisk klinik finns.
3
Q
Hur vanligt är det med ett medfött hjärtfel?
A
Ca 1% i Sverige
4
Q
Hur tidigt i livet brukar ett medfött hjärtfel diagnosticeras?
A
Ofta ganska tidigt. Ju svårare hjärtfel, desto tidigare märks det av. I regel märks de av relativt tidigt (finns dock undantag)
5
Q
Av de medfödda hjärtfelen - vilket är vanligast? Nämn 3 andra vanliga?
A
Vanligast: Kammarseptumdefekt (VSD)
6
Q
VSD - detta förekommer i olika former. Vilka? Beskriv respektive. Vad är vanligast?
A
Subaortal (aka perimembranös) VSD: när hålet ligger precis under aortaklaffen Vanligast.
Muskulär VSD: då ligger hålet längre ner, i kammarmuskulaturen
7
Q
VSD - vad är det? Klinik och symtom?
A
Tillstånd då man har en septumdefekt (ett hål) i septum mellan kamrarna.
Skapar en shunt som gör att blodet går från vänster till höger. Detta gäller dock först då trycket i lungkretsloppet verkligen ha gått ner - först då det blir ett problem. Då bild som vid dekompenserad hjärtsvikt, eftersom att hjärtat inte lyckas pumpa ut tillräckligt mycket blod. Det som ska ut “smiter” istället över till högersidan.
Om hålet är stort kan det leda till ett förhöjt tryck i lungkretsloppet.
Om det är litet ofta inte lika stora symtom.
8
Q
VSD - potentiell komplikation?
A
Om stort hål ökar trycket i lungkresloppet. Om det får stå ett tag leder det till förtjockade lungkärl och till slut bindvävsinlagring - som blir irreversibel.
Kallas Eisenmenger syndrom - trycket i lungkretsloppet blir då irreversibelt högt, och kan ibland överstiga det systemiska.
9
Q
VSD - hör man blåsljud?
A
Ja, om hålet är litet! Stora hål hörs dock inte (pga inget turbulent flöde, eftersom att trycken jänas ut mer jämnt)
10
Q
VSD -åtgärd? När är åtgärd indicerad?
A
- Litet hål behöver man ibland inte åtgärda
- Mellanstort: ofta avvaktar man något år, för chansen att det väer ihop av sig självt är stor
- Stort hål och risk för eisenmenger = snabb åtgärd!
Åtgärd är patchslutning, när man syr in liten goretex-lapp.
11
Q
Persisterande DA - vad är det? Klinisk signifikans? Symtom? Klinik?
A
Ett tillstånd där ductus arteriosus - som i den fetala cirkulationen skapar en shunt från truncus pulmonalis till aorta (shunt förbi lungorna) förblir öppetstående efter födsel.
Eftersom att trycket då ökar på vänstersidan kommer blod att shuntas från aorta, till lungkretsloppet, iställer för att gå ut systemiskt.
= Syresättningsbesvär, lungödem
Drabbar typiskt för tidigt födda barn (före v30)
12
Q
Peristerande DA - hör man blåsljud?
A
JA - Typiskt hör man ett kontinuerligt blådljud
13
Q
Peristerande DA - handläggning?
A
Man tar hänsyn till symtom samt grad av påverkan på vänster kammare.
Om barnet mår bra och inte behöver respirator = expektans. I de allra flesta fall sker spontan slutning
Mer allvarligt;
- NSAID om prematur
- Åtgärd: amplatzplugg via katetermekanism
14
Q
ASD - vad är det? Klinik? Symtom?
A
Septumdefekt i septum mellan förmakarna.
Skapar en shunt från vänster till höger förmak
= ökat lungblodflöde och för lite blod ut systemiskt
=syresättningsbesvär, ökat tryck i lungkretsloppet (dock inte i samma grad som VSD)
15
Q
ASD - detta kan förekomma i två olika typer. Vilka?
A
ASD secundum / ASD primum
Septum har två delar - primum och secundum. Beror helt enkelt bara på var septumdefekten sitter.
Primum = längre ner, Secundum = högre upp
16
Q
ASD - hör man blåsljud?
A
Ja. Typiskt ett systoliskt blåsljud, som uppkommer när blod (den ökade mängden) går över pulmonalklaffen. Dock lätt att förväxla med fysiologiskt blåsljud.
17
Q
Nämn en potentiell långtidskomplikation vid ASD och VSD?
A
HK får ökad belastning = blir förstorad. Kan ge rytmrubbningar i vuxen ålder.
18
Q
ASD - åtgärd?
A
- Kateterburen dubbelparaplyslutning om inte för stort hål
- I övrigt kirurgi
19
Q
Valvulär pulmonalisstenos - vad är det? Klinik? Symtom?
A
Förträngning av pulmonalklaffen.
Valvulär innebär en stenos belägen i klaffen. (kan också vara under klaffen = subvalvulär) eller ovan klaffnivå =supravalvulär)
Lindrig = ofta asymtomatisk
Uttalad = minskad ork, syresättningssvårigheter.
20
Q
Valvulär pulmonalisstenos - åtgärd? Komplikation?
A
Om uttalat nog: kateterbunden ballongsprängning
Ger lätt pulmonalisinsuff = viktigt med uppföljning
21
Q
Vilket är det vanligaste cyanotiska hjärtfelet?
A
Fallot’s anomali! Utgör ca 5% av alla medfödda hjärtfel!
22
Q
Fallots anomali - vad är det? Klinik? Symtom?
A
Kallas också tetralogy of Fallot, eftersom att det innebär 4 olika missbildningar som då föreligger samtidigt:
- VSD (subaortal)
- Pulmonalisstenos
- Högerkammarhypertrofi
- Överridande aorta
Pga hämmade utflödet från HK ses syresättningssvårigheter och ev cyanos (ev ductusberoende cirkulation)
23
Q
Fallots anomali - prognos utan åtgärd?
A
Pulmonalisstenosen är progressiv = ungefär 50% dör innan 2åå om ingen åtgärd. Därför åtgärdas det ofta runt 6 månaders ålder.
24
Q
Fallots anomali - åtgärd?
A
Vidgning av pulmonalisstenosen
Samtidigt slutning av kammardefekten
25
Coarctatio aortae - vad är det? Symtom?
Förträngning av aorta - oftast efter vä subclavias avgång.
Kan göra att nedre kroppen (inkl buk) får ett hämmat blodflöde.
26
I vissa fall missas coarctatio aorta på BB. Hur kan detta vara möjligt? Resultat?
Om man har en coarctatio kan cirkulationen ändå fungera väl så länge ductus är öppetstående (alltså fram tills någon vecka efter födsel).
Idag skickas man hem ganska snabbt ifrån BB (eller direkt efter förlossning), och det kan då vara så att inga symtom på detta uppträtt, eftersom att ductus fortfarande är öppetstående.
När DA stängs kan barnet snabbt bli cirkulatoriskt instabilt. Väldigt akut!
27
Coarctatio aortae - vad ska man undersöka för att inte missa detta?
Känn på femoralispulsar! Om starka = inte coarctatio.
Bra att känna både på brachialispulsar och femoralispulsar, och jämföra.
Om misstänkt fel = mät blodtryck både i armar och ben, samt saturation i han doch fot.
28
Coarctatio aortae - åtgärd?
Kirurgi. Den förträngda delen tar bort, och man skapar en ny anastomos. Samtidigt stängs ductus.
29
Komplett AVSD - vad är det? Vilka drabbas?
En septumdefekt både mellan förmakar (primumdelen) och kammare = praktiskt taget som ett stort hål mitt på hjärtat. Då sällan normala klaffar, utan brukar ha ett stort segel i mitten, mellan "förmak" och "kammare"
= skapar en shunt från vänster till höger sida.
Vanligt (50%) hos de med Down's syndrom. I övrigt ovanligt!
30
Komplett AVSD - symtom?
Cirkulatoriskt besvärligt;
- Syresättningsbesvär
- Högt tryck i lungorna (kan leda till Eisenmengers syndrom)
31
Transposition av de stora artärerna - vad är det? Hur vanligt är det?
NÄST VANLIGASTE CYANOTISKA HJÄRTFELET. Utgör 5% av alla medfödda hjärtfel.
Ett tillstånd där aorta och a pulmonalis har bytt plats (aorta utgår från höger kammare, och pulmonalis från vänster).
32
Transposition av de stora artärerna - orsak?
Fel i hjärtats utveckling. Från början finns bara ett rör från hjärtanlaget. Där växer in skiljevägg \> ska vridas etc så att allt blir rätt. Här har detta gårr fel = får kärlen på fel plats.
33
Transposition av de stora artärerna - klinik? Patofysiologi?
Leder till två parallella cirkulatoriska system;
(- Höger kammare \> Aorta \> System kretslopp \> Via VC \> Höger förmak \> Tillbaka till höger kammare
- Vänster kammare = a pulmonalis --\> lungor --\> Vänster förmak --\> tillbaka till vänster kammare)
Detta fungerar så länge ductus är öppetstående, och systemen står i kontakt. Då ductus stängs bryts denna kontakt = kraftig cirkulatorisk påverkan pga inget syresatt blod kommer ut i systemiska kretsloppet.
34
Transposition av de stora artärerna - handläggning? (både akut och på sikt)
Akut: ge prostaglandiner så att ductus inte stängs
Mitemellan: Skapa ett hål i förmaksseptum för att skapa en shunt mellan systemen
Definitiv lösning: Kirurgi - "arterial switch"
35
Nämn en anatomisk faktor som komplicerar en arterial switch-operation vid TGA?
Att kranskärlen utgår ifrån aorta. Då pulmonalis blir "Nya" aorta måste dessa läggas över också.
36
Valvulär aortastenos - vad är det? Klinik/symtom?
Förtjockning av aortaklaffarna = försämrar flödet ut från vänsterkammaren.
Kliniken beror på om stenosen är;
- Kritisk: i så fall är cirkulationen helt ductusberoende
- Lindrig
Typiskt dock;
- nedsatt kondition
I värsta fall;
- bröstsmärta
- svimning
37
Valvulär aortastenos - behandling?
Kirurgi/kateterintervention - ofta klaffprotes
Därefter ofta livslång uppföljning
38
Enkammarhjärta - vad är det egentligen?
Ett samlingsbegrepp för komplicerade hjärtfel, där det inte är möjligt att kirurgiskt fixa till det så att man får två korrekta system (alltså ett stort och litet kretslopp.
39
Enkammarhjärta - symtom?
Beror helt på hur det är uppbyggt;
- om uttalat hinder för lungcirkulation = cyanos
- om bra lungflöde men dåligt systemiskt flöde = lungödem, hjärtsvikt
40
Det finns olika sorter av "enkammarhjärta". Hur gör man - generellt - när man opererar detta?
Enkelt sagt försöker man då att bypassa den "dåliga" kammaren och bara använda den fungerande. Detta görs genom att man kopplar cava sup och cava inf direkt in till lungartär. Blod direkt in i lungkretsloppet \> sedan via lungvener till den fungerande kammaren \> ut systemiskt.
Detta fungerar faktiskt bra, förutsatt att lungorna är friska.
Typiskt görs detta i omgångar;
- Först kopplas vc sup till lungpulsådern (sk Glenns operation) vid 4-6 mån ålder
- Sedan, vid 2åå, kopplar cava inf till lungpulsåder, via tunnel under höger förmak
= kallas då total cavopulmonary connection (TCPC)
Innan den "riktiga" operationen behöver man ofta gör nån form av variant redan i nyföddhetsperioden
41
Vad är tricuspdalisatresi? Hur funkar flödet?
En typ av enkammarhjärta.
Ingen tricuspidalis = ingen passage mellan HF och HK
= blod från HF \> genom förmakspassage till VF --\> VK
--\> går därifrån dels till aorta, och dels genom passage till HK och vidare till lungkretsloppet
42
Tricuspidalisatresi - symtom?
Beror på:
Stor VSD = lungartären blir stor = kan ge övercikulation av lungorna = lungödem + hjärtsvikt
Liten VSD = smal lungartär = cyanos
43
DILV - vad är det? Blodflöde?
Double inlet left ventricle. En typ av enkammarhjärta.
Här är en kammare underutvecklad (oftast) = båda förmakar tömmer sig i en kammare. Från denna kammare går både pulmonalis och aorta
44
HLHS - vad är det? Blodflöde?
Hypoplastic left heart syndrome. På svenska hypoplastiskt vänsterkammarsyndrom.
Typiskt kraftigt underutvecklad vänster kammare och även aorta.
Beroende av fetal cirkulatorisk situation. Från HK genom pulmonalis - lungkretslopp \> vänster förmak.
Passerar från VF till HF genom foramen ovale. Där blandas syrefattigt och syrerikt blod. Blod går sedan ut via pulmonalis \> genom ductus \> aorta \> systemet.
45
HLHS - vad händer efter födseln?
Ductusstängning ger här stora problem = ingen systemisk cirkulation längre = chockbild
Kräver ganska akut operation!
46
Ge ett exempel på ett hjärtfel som innebär ductusberoende cirkulation?
- Pulmonalatresi. Om inget flöde genom pulmonalis = inget blod kan komma till lungorna, FÖRUTOM då det passerar baklänges via aorta \> pulmonalis
- Avbruten aortabåge / kraftig coarctatio aortae
47
Hur god är överlevnaden vid operation av medfött hjärtfel, ungefär?
Om tvåkammarcirkulation: ca 98% nu
Om enkammarcirkulation: ca 70%
48
Från 3-4åå kan man iblad höra så kallad "splittrad" hjärtton. Vad är detta?
Klinisk signifikans?
Aortaklaffen stängs lite före pulmonalisklaffen, villket beror på att trycket i aorta är högre än det i lungkretsloppet. På friska barn kan man höra skillnaden mellan detta = man kan höra båda stängas, men liten liten tidsskillnad.
Om man andas in blir tidsskillnaden större! Lungkretsloppet öppnas upp mer = Blod sugs in i lungkretsloppet = trycket där blir ännu lägre = pulmonalisklaffen stängs ännu lite senare.
Vid septumdefekt har man hela tiden blod som rinner över till lungkretsloppet = ökat tryck där = kommer inte ha denna splittrade tonen,
49
Redogör för styrkegraderingen av blåsljud?
Grad 1-6
1 och 2: Mer eller mindre väldigt tyst
3: Hörs ganska lätt, inte fremissement
4: Starkt, ofta fremissement
5: Mycket starkt
6: Hörs med stetoskopet 1cm över huden.
50
Ger de flesta medfödda hjärtfelen systoliska eller diastoliska blåsljud? Ett undantag?
Systoliska
Undantaget är PDA - då både systoliskt och diastoliskt blåsljud
51
Ungefär när brukar trycket i lungkretsloppet gå ner? Klinisk signifikans?
Ca 1-2 veckor efter födseln.
Vid många hjärtfel (ex VSD) har detta en stor betydelse. Innan detta sker är trycket högst på höger sida. Då trycket minskar i lungkretsloppet minskar trycket på höger sida, och blir istället högre på vänster sida.
52
När stängs ductus arteriosus? klinisk signifikans?
Stängningen beror på att trycket i lungkretslopet helt plötsligt minskar. Trycket blir då lägre där än i aorta = blodet kommer börja gå den vägen. Beror också på att placenta inte längre finns kvar för att producera PGE2, som hjälper till att hålla DA öppen.
Stängning sker normalt under första dygnen post-partum.
Klinisk signifikans är att medfödda hjärtfel med ductusberoende cirkulation, då inte längre fungerar
53
Nämn 4 särskilt viktiga aspekter att tänka på vid tolkning av spädbarns-EKG?
1. Elaxel?
2. Normala amplituder över respektive kammare (V1 resp V6)?
3. T-våg i V1? Efter 4 dagars ålder ska den vara negativ.
4. ST-T-förändringar?
54
Vad innebär en positiv T-våg i V1 hos ett spädbarn?
Innan 4 dagar ålder = normalt
Efter 4 dagar = signalerar förhöjt tryck i höger kammare!
55
Hur brukar elaxeln vara hos ett nyfött barn? Varför?
Högerställd. Pga pulmonell hypertension är höger kamamre fysiologiskt stor i förhållande till vänster.
Med åldern blir sedan vänsterkamamren mer dominant!
56
Typiska EKG-tecken vid vänsterkammarhypertrofi?
- Hög R' i V5-V6
- Djup S i V1
- Djup Q-våg i V5-V6
- Negativ T i V4-V6
57
Utalade T-vågsförändringar på EKG kan tyda på akut myokardit, men också på nåt annat. Vadå?
Ospecifik kardiomyopati!
58
Normal QTc hos barn?
\<0,41s. \>0,44s är patologiskt
| (alltså lite kortare än vad man tillåter hos vuxna)
59
Vilken är den vanligaste rytmrubbningen hos barn?
SVT/AVRT (WPW)
60
AVRT - symtom?
Chockbild, ibland svimning.
Kan ibland tolkas som "sepsis utan feber, med snabb hjärtrytm"
61
AVRT - behandling hos barn?
Akutskedet: Adenosin (blockerar överledning i AV-knutan = blir som reboot = sinusknutan tar över)
Sedan: Profylaktisk betablockad (sänker extrabanans retledningshastighet)
- testar att sätta ut efter nåt år; koll med 24h EKG. Om det kommer tillbaka = fortsatt betablockad till ca 10-12åå --\> Vid 10-12åå = ablation.
62
AVRT - varför kör man med betablockad så länge? Varför abladerar man inte direkt? Varför testar man att sätta ut betablockad under behandlingstiden?
Ablation är farligt pga platsen man vill abladera är nära koronarkärl. Hjärtat måste därför ha växt till sig tillräckligt, så att avståndet är tillräckligt (vilket är typ vid 10-12åå)
Tills dess kör man betablockad efetrsom att det minskar extrabanans överledningshastighet = typ av profylax. Ofta kan det dock vara så att extrabanan "mognar" ut av sig självt, varför man också testar att sätta ut betablockad.
63
Hur vanligt är det med hjärtmissbildning?
Vanligaste organskadan. Ca 0,8%
64
Nämn de 5 vanligaste medfödda hjärtfelen?
1. VSD
2. Pulmonalisstenos
3. ASD
4. AVSD
5. Fallot's anomali
65
Vid hjärtfel, hur vanligt är det med problem från något annat organsystem? Vanligaste organsystem att ha besvär från?
Ca 25%. Ffa MTK och urinvägar.
66
Nämn 3 maternella resp 3 genetiska faktorer som ökar risk för medfött hjärtfel?
Maternella;
- DM
- Infektion
- Alkohol
- Vissa läkemedel (litium, antiepileptika, cytostatika, warfarin)
Syndrom:
- Trisomier
- Turner syndrom
- Marfan syndrom
- 22q11-deletion
67
Varför kan det vara svårt att kliniskt notera hypoxi (cyanos) vid anemi?
För att cyanos uppträder när mängden omättat Hb överstiger en viss mängd (50g/L) = har man totalt mycket Hb kan detta gå fort, har man inte det är det svårare.
68
Nämn 3 kliniska symtom som kan uppträda vid hjärtbesvär hos ett barn?
- Påverkat allmäntillstånd (ovanligt stilla / orolig)
- Cyanos/blekhet
- Takypné
69
Kan det vara farlig att ha för kraftiga perifera pulsar?
Ja, kan indikera en hyperdynamisk cirkulation (ex ökad slagvolym vid aortainsuff)
70
Vad innebär det om man har normala pulsar i armar men onormala i benen?
Coarctatio aortae! (sannolik juxtaduktal)
71
Vid inandning kan så kallad kluven andraton förekomma. Varför då?
Normalt stängs pulmonalisklaffen lite efter aorta. I vissa fall stängs den ännu lite senare (som i detta fall) = hörs då ännu tydligare.
Inandning = diafragma går nedåt = minskat intrathorakalt tryck = ökat venöst återflöde till HK = ökad tryck på den sidan av pulmonalisklaffen tills blodet gått förbi = klaffen hålls öppen längre.
72
Vad ska man tänka om kluven andraton förekommer konstant, men inte beror på inandning? Varför?
ASD! Blodet som kommer från lungkretsloppet till VF kan då rinna över till HF = leder kontinuerligt till att trycket är högre innan lungkretsloppet än det borde, i förhållande till trycket efter. Således kommer pulmonaliskalffen att stängas senare än normalt.
73
Varför är det normalt att hjärtfrekvensen ökar vid inandning?
Inandning = minskat intrathorakalt tryck = ökat venöst återflöde = ökt återflöde till hjärtat. Hjärtat svarar med en ökad slagvolym och hjärtfrekvens.
74
Vad är hyperoxitest?
Test på cyanotisk patient. Flöda med syrgas i 10 minuter och se om saturationen ökar. Utebliven ökning = kardiell cyanos.
75
Vad är skillnaden på slutet och öppet barnhjärtkirurgiskt ingrepp?
Slutet: ingen hjärt-lungmaskin. Thorakotomi ofta från sidan
Öppet: operation med hjärt-lungaskin + via sternotomi.
76
Från födsel minskar trycket i lungkretsloppet pga ökad syresättning. Hur länge fortsätter trycket att minska? Klinisk signifikans?
I veckor till månader, väldigt individuellt. Kliniskt viktigt för att det är det sjunkande flödesmotståndet i lungretsloppet som ger upphov till att man får problem vid shunthjärtfel. (ex kan man har VSD men få symtom först vid några veckors ålder)
77
Fetal arytmi - handläggning?
Ofta ges läkemedel till modern - i samråd både med barn- och vuxenkardiolog.
Ex digoxin i första hand.
78
Isolerat totalt AV-block hos foster - vanligaste orsaker?
Kollagenos hos modern (ex SLE/Sjögren)
79
Isolerat totalt AV-block hos foster - handläggning?
Om tidig upptäckt: steroider för att minska inflammation i AV-knutan
Lite senare: b2-agonist kan ges till modern för att öka fostrets hjärtfrekvens
Postnatalt: Isoprenalin / temporär pacemaker
80
Uttlad cyanos första levnadsveckan - orsak?
Oftast: medfött hjärtfel med ductusberoende lungcirkulation (altlså typ förträngning av pulmonalis, men flöde från aorta in dit) som nu då försvårats.
81
Nämn 2 vanliga ductusberoende medfödda cyanotiska hjärtfel?
- Pulmonalisatresi
- Transposition
82
Cirkulationssvikt pga ductusstängning - handläggning?
- Prostivas för att hålla ductus öppen
- Acidoskorrektion
- Ofta behov av respirator
83
Vilka är de 3 vanligaste medfödda hjärtfelen med ductusberoende systemcirkulation?
- Kritisk aortastenos
- Coarctatio aortae
- Hypoplastiskt vänsterkammarsyndrom
84
Vanligaste symtom vid hjärtsvikt hos små barn?
- Andningspåverkan - takypné och dyspné
- Ödem
- Matingssvårigheter (ev också kräkningsbenägenhet)
85
Hjärtsvikt hos barn - behandling?
- Diuretika (furix) är förstahandsval. Ev spironolakton
- ACEi om kronisk hjärtsvikt
86
Nämn tre medfödda hjärtfel som ger hjärtsviktssymtom pga övercirkulation av lungorna?
- PDA
- VSD
- AVSD
87
Utöver hjärtsviktssymtom pga övercirkulation av lungorna, vad kan annars ge hjärtsvikt hos barn?
- Stenoser
- Myokardsvikt vid myokardit/kardiomyopati
- Hjärtsvikt post kirurgi - ex pulmonalisinsuff efter op av stenos
88
Vid vilken typ av extraslag hos barn ska man oroa sig; SVES eller VES?
SVES är vanligt. Multipla VES för utredas - myokardpåverkan?
89
Vanligaste anledning till hjärtklappningsattacker hos i övrigt hjärtfriska barn \>1år?
AVRT och AVNRT
90
SVT - om inte adenosin funkar; vad kan man testa då?
- Amiodaron
- Digoxin
- Elkonvertering om allvarliga symtom
91
AVRT - om inte adenosin funkar; vad kan man testa då? (som akut behandling)
- Betablockad
eller
- Verapamil
92
Du handlägger ett barn i skolålder på akuten, som söker för bröstsmärta. Vad måste du utesluta om patienten samtidigt uppger/i status uppvisar;
- Allmäna infektionssymtom?
- Tydligt blåsljud?
- Palpömhet över ben-broskgräns på revben?
Inf: Myokardit/Pericardit
Blås: Aortastenos
Tredje: Tietze syndrom
93
Hur vanligt är det med blåsljud hos barn?
Väldigt vanligt i förskoleåldern, då ca 50%. Extra vanligt om hyperdynamisk cirkulation, ex feber.
94
Du hör ett blåsljud på ett barn men är inte säker på om det är fysiologiskt eller patologiskt. Vad gör du?
1. Hur mår barnet? Påverkat AT signalerar sjukdom
2. Lägesberoende blåslud? (om det är det, är det sällan patologiskt)
3. Normala hjärttoner? Konstant splittrad andraton = tänk ASD.
4. Sat? \<95% ska utredas (i armar och ben)
5. Pulsar i armar och ben
6. EKG
7. UKG
95
ASD - när (i vilken ålder) brukar symtom uppträda?
Typiskt efter första levnadsåret! Innan dess kan dock dålig tillväxt signalera problem.
96
Coarctatio aortae - vart brukar förträngningen sitta?
Normalt precis efter avgången av vä subclavia.
97
Coarctatio aortae - om det inte upptäcks tidigt i livet, vad blir resultatet då? (symtom senare?)
Många kan leva länge med detta. Relativt vanligt med sen diagnos.
Typiskt med
- Huvudvärk (pga hypertoni i övre kroppshalva)
- Bensmärtor
- Nedsatt ork
98
Vad är skillnaden på preduktal koarktation och juxtaduktal koarktation? Statusfynd vid respektive (hur blir femoralispulsar och pox?)?
**Preduktal**: förträngningen är alltså innan duktus. Detta betyder att duktus försöjer nedre kroppshalvan. Volymsmässigt går detta bra, men eftersom blodet i HK är sämre syresatt blir det sämre syrgashalt
= Normala femoralispulsar, sänkt saturation (förutsatt att duktus är öppen förstås)
**Juxtaduktal**: här är förträngningen efter ductus - och förträngningen är måttlig så länge ductus är öppen. Eftersom att förträngningen påverkar blod både från ductus och VK kommer blodet som kommer fram att vara bättre syresatt än vid preduktal koarktation.
= Svagare pulsar, men ganska god saturation.
99
Juxtaduktal koarktation - hur funkar detta när ductus stängs?
Förträngningen går då från att vara måttlig till tät (pga mekanisk påverkan) = funkar inte så bra = hjärtsviktssymtom.
100
Blue spells - vad är det? När förekommer det?
Uttalad cyanos en stund pga tillfälligt upphörd lungcirkulation. Sker vid Fallot's anomali, hos lite äldre barn, då pulmonalisstenosen progredierat. Om man här får en episod där muskulaturen i HKs utflöde drar ihop sig, så upphör lungcirkulationen tillfälligt, med detta som resultat. Ofta i samband med matning eller skrik. Brukar bli värre och värre för varje gång.
101
Blue spells - handläggning?
Akut behandling med
- volymssubstitution
- IV betablockad
Kontakt med barnhjärtkirurgiskt centrum.
102
Vad är ALCAPA?
Anomalous left coronary artery from pulmonary artery. Som det låter. När trycket minskar i lungkretsloppet kommer vänster koronarkärn typ inte att genomblödas = infarkt.
103
