Kärlkirurgi Flashcards

(28 cards)

1
Q

Vilka är de 5P och vad indikerar dem?

A
Pain
Pulselessness
Pallor (bleknad)
Paresthesia
Paralysis

Symptom på akut ischemi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hur värderas ischemigraden?

A

Sensibilitet, motorik, arteriell resp. venös Dopplersignal.

I. Viabel
IIa. Marginellt hotad
IIb. Omedelbart hotad
III. Irreversibelt skadad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur handlägger du en viabel ischemi?

A

Observation: ompröva klassificeringen om försämring, ev heparin, angiografi dagtid (ev duplex).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur handlägger du marginellt hotad ischemi?

A

Akut angio. Kartläggning för ev kirurgi, möjlighet till trombolys.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur handlägger du omedelbart hotad ischemi?

A

Akut revaskularisering. Embolektomi, mm.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur handlägger du irreversibelt skadad extremitet?

A

Amputation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hur uppkommer akut ischemi?

A

Emobli, trombos, annat (AD, trauma, iatrogent, grav hjärtsvikt).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur ser symptombilden ut vid akut ischemi till följd av en emboli?

A
Ingen tidigare arteriell insuff
Möjliga embolikällor finns, ex FF, AKS
Plötslig symptomdebut (tim-dag)
Normala pulsar i övriga extremiteter
Tecken på kronisk ischemi saknas
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur ser symptombilden ut vid akut ischemi till följd av en trombos?

A
Tidigare claudicatio
Embolikälla saknas
Lång anamnes (dag-veckor)
Mindre grav ischemi
Inga pulsar i andra benet
Tecken på kronisk ischemi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Nämn några orsaker till kronisk ischemi.

A
Arterioskleros
Mb Burger
Coarctatio aortae
Hjärtsvikt
Vaskuliter
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Kronisk ischemi delas oftast upp i?

A

Claudicatio

Kritisk ischemi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Tecken på claudicatio?

A

Smärta och/eller uttalad trötthet i muskelgrupper vid ansträngning med symptomfrihet efter kort vila (vanligen några minuter).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Tecken på kritisk ischemi?

A

Intermittent eller konstant smärta i vila med eller utan samtidig förekomst av ischemiska sår och/eller gangrän.

Symtomen är lokaliserade perifert eller inom områden utsatta för tryck eller trauma.

Smärtan börjar ofta i liggande ställning (nattliga besvär/vilovärk).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Nämn några differentialdiagnoser vid benartärsjukdom.

A
Venösclaudicatio
Nervrotskompression
Spinal stenos
Arthros
Kronisktkompartmentsyndrom Icke-ischemiska ben/fotsår
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Symptom på karotisstenos?

A

Asymtomatisk stenos

TIA

Amaurosis fugax
Permanent blindhet p g a retinal infarkt

Minor stroke = icke invalidiserande stroke
Major stroke = invalidiserande stroke

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vilken är den huvudsakliga metoden för att utreda stenosgrad?

17
Q

Indikationer för op av karotisstenos?

A

Symtomatiska patienter med stenos > 50%

Asymptomatiska patienter > 70%

18
Q

Symptom på akut tarmischemi?

A

Första fasen:
Akut påkommen diffus/central buksmärta (ofta utan utstrålning)
Ofrivillig/akut påkommen tarmtömning (initialt utan blod)
Ev illamående, kräkningar

Andra fasen:
Smärtorna minskar (peristaltiken avtar, tarmen börjar gå i nekros och den ischemiska smärtan minskar)
Illamående, kräkningar (begynnande paralytisk ileus)

Tredje fasen:
Smärtorna ökar och blir värre och mer utbredda än tidigare
Blodiga avföringar (mukosan går i nekros)
Feber, allmänpåverkan (tarmen går i nekros, perforerar)

19
Q

Symptom på kronisk tarmischemi?

A

Postprandiell smärta (ofta under längre tid)

Viktnedgång (patienten undviker mat p g a smärta, men de saknar inte aptit, vilket skiljer dem från patienter med viktnedgång p g a malignitet)

Diarréer (oftast oblodiga, beror på långsam villusatrofi). Detta är ett illavarslande symptom som föranleder halvakut handläggning p g a risk för tarmgangrän.

20
Q

Beskriv patofysiologin kring uppkomsten av ett aneurysm.

A

Successiv försvagning av tunica media pga trauma, rökning, åderförkalkning, infektion med mera. Ger en vidgning av kärlet som är mer benäget att spricka.

21
Q

Varför screenar man patienter med AAA?

A

Flera RCTer har visat en minskad mortalitet med 3% när man screenat män över 65

22
Q

Nämn några vanliga platser där aneurysm kan utvecklas, frånsett aortan.

A

Cerebrala artärer
A. poplitea
SMA
A. splenica

23
Q

Nämn några orsaker till varicer

A

Ytlig venös insuff
Djup venös insuff
Obstruktion
Perforantinsufficiens

24
Q

Vad kan varicer leda till?

A

Ödem, endotelskador, hypoxi, inflammation, venösa sår mm

25
Vad är EVAR, FEVAR, BEVAR, TEVAR?
Endovaskulärt ingrepp med inläggning av stentgraft i aorta. FEVAR: graft med fenestreringar för aortans avgångar BEVAR: graft med grenar för aortans avgångar TEVAR: thorakalaorta
26
Vad är fem-fem, fem-pop, fem-dist och axillo(bi)fem?
Bypass från ena a. femoralis communis till den andra alt poplitea alt underbensartär. Axillo(bi)fem är bypass från a. axillaris till a.femoralis (bilateralt)
27
Vad är TEA?
Tromboendoartärektomi. Avlägsnande av plack genom dissekera loss ett skikt i median dikt an mot adventitian.
28
Vad är IBD och PTA?
IBD: stentgraft för grenar för aa. illiaca interna/externa PTA: rekonstruktion av artär, oftast mha ballongvidgning.