Kogntion och perception

Question 1

hierarchical processing

Answer 1

Progressionen från lägre till högre områden i hjärnan.
Exempel
neuronerna i den visuella hjärnbarken som reagerar på relativt enkla stimuli skickar sina axoner till högre nivåer i den visuella hjärnbarken. Neuronerna på denna högre nivå, som reagerar på mer komplexa stimuli, t.ex. geometriska objekt, sänder sedan signaler till högre områden, där de kombinerar och interagerar ytterligare och skapar neuron som reagerar på ännu mer komplexa geometriska stimuli. komplexa stimuli, t.ex. ansikten.

Question 2

Sensory code

Answer 2

hur neuronerna representerar olika
egenskaper hos miljön

Question 3

Specific encoding

Answer 3

idén om att ett objekt endast kan representeras genom att en specifik neuron som bara reagerar på det objektet avfyras.

Question 4

neural representation

Answer 4

erfarenhet är representationer av stimuli i nervsystemet som inte är direkt kontakt med stimuli

Question 5

Double dissociation

Answer 5

inträffar när skador på ett område av hjärnan gör att funktion A är närvarande men inte B. inte finns. Wernickes patient kunde tala (A) men inte förstå och vice versa för Broccas patient.

Question 6

PPA ( parahippocampal place area)

Answer 6

aktiveras av platser men inte av andra stimuli

Question 7

EBA (extrastriate body area)

Answer 7

aktiveras av kroppar men inte av andra stimuli (t.ex,
ansikten)

Question 8

Distributed representation

Answer 8

Specifika kognitioner kan påverka många olika strukturer i
hjärnan. Distribuerad representation gäller även för minne och andra kognitiva processer, det är generellt. Stimuli som t.ex ett ansikte påverkar inte bara en del av hjärnan utan vi reagerar på många olika saker och olika delar av hjärnan gör detta. Vissa neuroner avfyras i en del av hjärnan när personen gör olika miner en annan grupp neuroner avfyras i en annan del av hjärnan vi tycker att en person är attraktiv.

Question 9

Neural networks

Answer 9

grupper av neuroner eller strukturer
som är sammankopplade.

Question 10

pain matrix

Answer 10

består av sammanlänkade områden som är involverade i
smärtuppfattning. Ett område är involverat i att bestämma var smärtan ligger och dess sensoriska aspekter (dunkande, stickande). Andra områden är involverade i de känslomässiga aspekterna av smärtan (t.ex. obehaglig, plågsam) och utvärdering av smärta (t.ex. att rikta uppmärksamheten bort från eller mot smärtan stimulus)

Question 11

Population coding

Answer 11

representation av ett visst objekt sker genom att ett stort antal neuron avfyras. Flera neuron arbetar tillsammans och skapar olika mönster för olika stimuli.

ex. Jag ser min pappas ansikte, då formar ett visst antal neuroner ett mönster. När jag ser min mammas ansikte formar samma neuroner ett annat mönster.

Question 12

Cognetive neuroscience

Answer 12

Kognitiv neurovetenskap är läran om hur hjärnan möjliggör psykologiska fenomen eller mentala processer, det vill säga perception, tankar, beteenden och känslor

Question 13

Neuron doctrine

Answer 13

idén om att enskilda celler överför signaler i nervsystemet och att dessa celler inte är kontinuerliga med andra celler som föreslås i nerve net theory.

Question 14

Receptors

Answer 14

neuroner som är specialiserade på att ta upp information från omgivningen, t.ex. neuronerna i ögat, örat och huden

Question 15

Sparse coding

Answer 15

uppstår när ett specifikt objekt representeras av ett mönster av avfyrning av endast en liten grupp neuroner, medan majoriteten av neuronerna vilar.

Question 16

fusiform face area (FFA)

Answer 16

En del av hjärnan som aktiveras av ansikten, sitter i temporalloben

Question 17

TMS

Answer 17

En mätmetod som kan användas för att se kausala samband mellan hjärnstrukturen och kognitiva funktioner. Med TMS kan man temporärt stänga av vissa delar av hjärnan.

Question 18

Selective attention

Answer 18

när man ägnar sig åt något specifikt samtidigt som man ignorerar andra saker , t.ex. när man studerar på ett kafé. Fokusera på en sak och stänga ute annat.

Question 19

Distraction

Answer 19

stimuli som stör bearbetningen av
ett annat stimuli, ex. någon smäller igen dörren under föreläsning.

Question 20

Divided attention

Answer 20

när man är uppmärksam på mer än ett stimulus, delad uppmärksamhet. Ex. köra bil och prata i telefon samtidigt

Question 21

Attentional capture

Answer 21

Snabbt byte av uppmärksamhet som vanligtvis orsakas av ett chockande stimuli, t.ex. ett högt ljud, en ljus
ljus eller en plötslig rörelse.

Question 22

Visual scanning

Question 23

Dichotic listening task

Answer 23

Du få två olika meddelanden i varje öra och ska fokusera på ett av de två meddelanden. Du ska “shadowa” meddelandet, upprepa vad som sägs. Efter du gjort detta ska du försöka komma ihåg vad som sas i det andra meddelandet som du inte fokuserade på. Denna typ av uppgift användes för att förstå uppmärksamhet och hur vi filtrerar information

Question 24

Broadbent’s filter model of attention
(early filtration model)

Answer 24

Meddelande->sensoriskt minne->Filter->detector->minne

Sensory memory: håller kvar all inkommande information i en bråkdel av en sekund och sedan överför all information till filtret.

Filter: identifierar det meddelande som uppmärksammas på baserat på dess fysiska egenskaper, som talarens tonfall, tonhöjd, talhastighet och uttal, och låter endast detta meddelandet som man lyssnar på går vidare till detektorn i nästa steg. Alla andra meddelanden filtreras bort.

Detector: bearbetar informationen från meddelandet för att fastställa mer komplexa egenskaper hos meddelandet, t.ex. dess innebörd. Eftersom endast det viktiga meddelandet har släppts igenom filtret, bearbetar detektorn all information som är som kommer in i den.

Minne: Detektorns resultat skickas till korttidsminnet, där informationen lagras i 10-15 minuter sekunder och överför också information till långtidsminnet, som kan hålla information på obestämd tid

Question 25

The attenuation model (early filtration model)

Answer 25

Meddelande->Attenuator->Dictionary unit->minne Selektion sker i två delar attenuator analyserar det inkommande meddelandet i termer av (1) fysiska egenskaper, (2) språk och (3) betydelse. "dictionary unit" omfattar ord och begrepp, Var och en av dessa har "threshold" för att upptäckas. Ett ord med ett lågt "threshold level", t.ex, ditt namn, kan upptäckas även om det är ett unattended message Attenuator identifierar vilket som är det viktiga och oviktiga meddlandet men skickar båda vidare detta till "the dictonary unit". Det viktigare meddelandet skickas till fullo medans det oviktiga skickas med en svagare signal. I "the dictionary unit" så bestäms vad som i sin tur ska skickas vidare till minnet. Till största del kommer det "attended" message skickas vidare till minnet men delar av de "unattended" message kan också skickas vidare. Detta beror på att ord och begrepp har olika threshold levels i "the dictionary unit". Ord som våra namn kan skickas med för att de har en låg threshold.

Question 26

Cocktail party effect

Answer 26

Du har en konversation på en fest men kan trots bruset av människor som pratar kan du snappa upp att någon sa ditt namn på andra sidan rummet. Det beror på att ditt namn har en låg threshold. Kan förklaras genom attenuation model.

Question 27

Late selection model

Answer 27

Föreslog att filtreringen skedde vid ett senare stadie och att all information bearbetas innan vi bestämmer oss för vad som är betydelsefullt och därefter analyseras meddelandet och inkluderas i beslutsprocessen.

Question 28

processing capacity

Answer 28

avser den mängd information som människor kan hantera och bearbeta. Olika uppgifter kräver olika kapaciteter, low load och high load.

Question 29

perceptual load

Answer 29

svårighetsgraden av en uppgift. Vissa uppgifter, särskilt enkla och välövade uppgifter, har "low perceptuell loads".

Question 30

load theory of attention

Answer 30

Teorin om att olika uppgifter kräver olika mycket "processing capacity" och graden processing capacity som behövs bestämmer hur mottaglig du är för andra stimuli. Om du får en high load uppgift krävs hela eller nästan hela process förmågan vilket gör att du nästan inte kan ta in några fler stimuli. Medans vid low-load uppgifter krävs bara en liten del. Detta gör att om du vid en low-load task blir introducerad av en distraction kommer du processa denna också eftersom du har kvar kapacitet

Question 31

perceptual load theory

Answer 31

flankörer eller distraktorer uppmärksammas mer när uppgiften är enkel och inte kräver mycket uppmärksamhet.

Question 32

cognitive load

Answer 32

kognitiv belastning, när vi har en hög kognitiv belastning kommer "flankers" påverka oss mer negativt än när vi har en låg kognitiv belastning. Detta är det motsatta resultatet från perceptual load theory

Question 33

Spatial attention

Question 34

Overt attention

Answer 34

Flytta uppmärksamheten från en plats till en annan genom att röra på blicken. Det som är framför dig

Question 35

Covert attention

Answer 35

undercover, flytta uppmärksamheten från en plats till en annan samtidigt som ögonen är stilla. ex. fotbollspelare kan passa bollen till sin lagkamrat trots att blicken är spänd på bollen

Question 36

Fixation and saccadic eye movement

Answer 36

När vi scannar av en bild så fäster vi blicken (fixation) vid olika sektioner, en i taget för att scanna av hela bilden. När vi scannar av på detta sett i sektion för sektion kallas för saccadic eye movement

Question 37

Bottom-up (perception)

Answer 37

främst baserat på fysiska egenskaper hos stimulansen, Vi vet inte vad vi letar efter

Question 38

Top-down (perception)

Answer 38

bygger på kognitiva faktorer, såsom observatörens kunskaper om scener och tidigare erfarenheter av specifika stimuli. Drivs av tankeverksamhet och medvetna tankar (mål, förväntningar), drivet av inre processer. Vi vet vad ska leta efter

Question 39

stimulus salience (bottom-up)

Answer 39

De fysiska egenskaperna som stimulit har, t.ex. färg, kontrast eller rörelse. Kan influera overt och covert attention. Att fånga uppmärksamhet med stimulus salience är en bottom up process eftersom det bara är egenskaper av stimuli som färg och rörelse som fångar vår uppmärksamhet EX. bild på fyr

Question 40

Task demand (bottom-up)

Answer 40

Våran uppmärksamhet och ögon rörelser påverkas av vad för uppgift vi ska göra. Våran uppmärksamhet skiftar i sekvenser beroende på vad nästa steg i processen är EX. peanutbuttersandwich experimentet

Question 41

automatic processing

Answer 41

En typ av bearbetningsom sker (1) utan avsikt och (2) på bekostnad av ingen eller endast en del av en persons kognitiva resurser. Automatiserat: När vi gör något utan att aktivt tänka på det EX. Köra bil, cykla

Question 42

inattentional blindness

Answer 42

när man är inte uppmärksammar något som är tydligt synligt. Man fokuserar på något specifikt så att man inte ser det som händer runt om. EX. gorilla studien

Question 43

binding

Answer 43

processen som sker när kombinerar egenskaper som färg, form, rörelse och plats för att skapa en uppfattning av ett sammanhängande objekt.

Question 44

feature integration theory

Answer 44

Olika perceptioner kombineras och binds samman. Olika typer av stimuli måste kombineras innan vi känner det eller ser det. Preattentive stage: Stadiet där vi identifierar olika karakteristika av ett föremål, ex röd, rund, rullande.

Question 45

illusory conjunctions

Answer 45

felaktigt uppfatta egenskaper hos ett stimulus som är tillhörande ett annat närliggande stimulus. EX. du får väldigt kort se en bild på en röd boll och en gul triangel. I detta fall skulle en illusory conjunction kunna vara att du uppfattade att bollen var gul och triangeln var röd

Question 46

Memory

Answer 46

Förmågan processen som låter oss ta in, lagra och återuppta upplevelser och information.

Question 47

Encoding

Answer 47

Den första inlärningen av information. Det är så som informationen från sensory input ändras till en form som gör att den kan lagras i hjärnan. Kodning är att omvandla inre tankar och yttre händelser till kort- och långtidsminnen.

Question 48

Storage

Answer 48

Lagring av information över tid

Question 49

Retrieval

Answer 49

Processen som skär när vi återupptar ett minne.

Question 50

Three stage model (modal model)

Answer 50

Minnet består av 3 beståndsdelar, Sensory memory, working memory/short term memory, Long-term memory. Sensoriskt minne: Håller kort kvar information från sensorisk input. lagras under 1.5 sekunder Korttidsminne: Minneslagring som håller en limiterad mängd information under en stund/temporärt. Kan hålla info upp till 20 sekunder Långtidsminne: Kan ses som vårt stora bibliotek med intakta och lagrade minnen

Question 51

Iconic memory

Answer 51

Sensoriskt minne från våra visuella uppfattningar kallas för ikoniskt minne. Lagras ungefär 1.5 sekunder

Question 52

Echoic memory

Answer 52

Sensoriskt minne från vår ljud. Denna typ av sensorisk information kan lagras längre än ikoniskt minne upp till flera sekunder. Ljud lagras bättre än visuella uppfattningar.

Question 53

Memory codes

Answer 53

Mentala representationer av någon sorts stimuli eller information. Det finns olika typer av koder, Visuella koder, Phonologiska koder (ljud), Semantiska koder (förstå meningen av ett stimuli, motor koder (när vi ska lära oss göra något som t.ex spela ett instrument). När information lämnar sensoriska minnet måste de representeras med någon typ av kod för att STM ska kunna fånga upp det.

Question 54

Chunking

Answer 54

Kombinera individuella föremål till en större enhet av mening. Det blir lättare för oss att komma ihåg saker när vi sätter ihop dom till saker som betyder något för oss. det är lättare att komma ihåg 6 ord som består av 20 bokstäver än 20 individuella bokstäver.

Question 55

Working memory

Answer 55

Ett system med limiterad kapacitet som temporärt lagrar och processar information. Mental arbetsyta som lagrar info, aktivt manipulerar den och hjälper till i andra typer av kognitiva funktioner som problemlösning och planering ersatte STM eftersom synen på STM var för smal

Question 56

Proactive interference

Answer 56

Sker när material du lärt dig tidigare stör återkallelsen av material du lärt dig senare. Du har pluggat spanska tidigare och sen pluggat franska, när du ska komma på ett franskt ord stör dina spanska kunskaper detta. Gamla minnen stör återupphämtningen av nya minnen

Question 57

Retroactive interference

Answer 57

Sker när nya minnen stör hämtningen av äldre information. Dina nya franskakunskaper stör när du ska komma på ett spanskt ord

Question 58

Decay theory

Answer 58

Tanken om att långtids minnen försvagades med tid och om du inte använde dom. har senare motbevisats

Question 59

Digit span

Answer 59

antalet nummer vi kan hålla i huvudet, +-7

Question 60

Phonological loop (slave system)

Answer 60

WM har flera olika byggstenar, phonologiska loopen är en av dom. Den håller under en kort stund mentala representationer av verbal och audiotiv information (ljud). Den delas in i två delar Phonological store: agerar som ett inre öra och håller information i en tal-baserad form (ord någon sagt). Articulatory rehearsal system: När vi upprepar ett nummer i huvudet som t.ex en pinkod Används när vi lyssnar på en föreläsning eller upprepar ett nummer

Question 61

Visuospatial sketchpad (slave system)

Answer 61

En annan byggsten av WM Lagrar under en kort period visuell och spatial information. t.ex när du bildar en mental bild av någons ansikte eller den rumsliga uppfattningen av en tågstation. Visuospatial sketchpad och phonological loop kan vara aktiva samtidigt, du kan upprepa ordet solnedgång samtidigt som du föreställer dig en solnedgång

Question 62

Central executive

Answer 62

Central executive hämtar information från LW och bestämmer vilken information som ska uppmärksammas och till vilka delar av arbetsminnet informationen ska skickas för att behandlas. Den hjälper oss att vara fokuserad på rätt sak.

Question 63

Episodic buffer

Answer 63

Ett lagringssystem med begränsad kapacitet som ansvarar för att integrera information från flera källor (långtidsminnet, Visuospatial sktechpad, phonological loop) för att skapa ett enhetligt minne. I detta lagringssystem hämtas information från långtidsminnet och kan sen manipuleras av de andra systemen. Ansvarar för chunking och kommunikation med LTM

Question 64

Phonological similarity effect

Answer 64

sämre prestanda i fråga om serieåterkallande för listor som består av ord med liknande ljud, jämfört med listor som består av ord med olika ljud. Du är sämre på att minnas listor med liknande ljud än med annorulunda ljud

Question 65

articulatory suppression

Answer 65

Att prata medan man läser något försämrar förmågan att komma ihåg det.

Question 66

Mental rotation

Answer 66

En funktion som visuosketchpad har, vi roterar föremål i huvudet för att få en uppfattning om hur de ser ut. Desto större rotation ett föremål har desto längre tid tar det för oss uppfatta objektets struktur

Question 67

Where in the brain is WM located?

Answer 67

Genom studier på bland annat bebisar har vi kommit fram till att vårat prefrontala cortex är starkt involverad i de processer som sker i WM.

Question 68

Where are low levels of visual stimuli processed?

Answer 68

Genom fMRI bilder kan vi se att vårt Visuella cortex är involverad när vi håller visuell information i WM

Question 69

WM and its context, how does wm get effected by its context?

Answer 69

Wm limiteras av dess resurser men också av anda yttre faktorer. En av dom är stress. Wm försämras när vi utför komplexa uppgifter samtidigt som vi utför andra uppgifter. Vi är dåliga på att multitaska när vi utför en svår uppgift eller är stressade.

Question 70

Long-term memory

Answer 70

LTM delas in i 3 större komponenter: Semantiska minnen: Fakta och kunskap (medveten) Episodiska minnen: Upplevelser vi haft (medeveten) Procedural minnen: Fysiska handlingar (omedveten) De olika delarna arbetar tillsammans som i WM, De kan ha delade funktioner men gränsen mellan dom är inte alltid tydlig. LTM är dynamisk och olika delar av LTM interagerar med varandra och även med WM

Question 71

Serial position curve

Answer 71

Vårt minne är bättre för saker som presenteras först (primacy effekt) och för saker som presenteras sist (recency effekt) Anledningen är att de första orden hunnit lagras i LTM och de sista orden fortfarande är i WM.

Question 72

Coding

Answer 72

Hur ett stimulus presenteras i hjärnan, det finns olika typer av kodning. Den fysiska responsen där vi kollar på hur neuroner avfyras till olika stimuli är en typ. En annan typ är mental kodning som kan delas upp i tre delar.

Question 73

Visual encoding

Answer 73

Sammanställningen av formen och bilder från det förflutna

Question 74

Semantic encoding

Answer 74

Vi kommer ihåg kärnan av en film(LTM). Inkodning av fakta

Question 75

Semanticization of remote memories

Answer 75

De episodiska delarna av minnena blir sämre med tid medan semantiska delen av minnet ofta klarar sig över än längre tid. Vi kommer inte ihåg hur konserten var för 10 år sedan men kommer bättre ihåg själva datumet och vart det var.

Question 76

personal semantic memories

Answer 76

Fakta som är personlig, min favoritfärg är röd eller mitt favorit fotbollslag är real madrid

Question 77

Procedural memory

Answer 77

Förmågor vi lär oss av upplevelser, även kallad skill memory. Ex. knyta skorna, spela piano, läsa

Question 78

Priming

Answer 78

När ett stimuli påverkar hur vi responderar på ett annat stimuli. Om vi läser ordet "bird" innan vi läser en text kommer vi respondera snabbare på just det ordet när vi läser texten utan att vi tänker på det. Priming är alltså ett implicit memory

Question 79

Encoding

Answer 79

Processen för att skaffa information och överföra den till LTM kallas encoding. Minnas något

Question 80

Retrieval

Answer 80

är en process för överföring av information från LTM till WM, komma ihåg något

Question 81

Levels of processing theory

Answer 81

att minnet beror på djupet av bearbetning Shallow processing: involverar lite uppmärksamhet till innebörden, som när ett telefonnummer upprepas om och om igen, eller när uppmärksamheten är fokuserad på ett ords fysiska egenskaper, t.ex. om det är skrivet med små eller stora bokstäver. Deep processing: Djup bearbetning innebär att man är mycket uppmärksam, fokuserar på ett föremåls innebörd och relaterar det till något annat. Enligt teorin om bearbetningsnivåer ger djup bearbetning ett bättre minne änytlig bearbetning.

Question 82

Picture-superiority effect

Answer 82

Bilder minns bättre än ord

Question 83

Self-reference effect

Answer 83

Vi minns ord mycket bättre om de relateras till oss själva

Question 84

Retrieval cue

Answer 84

Ett ord eller ledtråd som gör att vi kommer ihåg något lättare.

Question 85

test-effect

Answer 85

vi kommer bättre ihåg saker om vi testar och gör frågor om materialet än att bara läsa om det flera gånger. Detta märks inte direkt men över tid blir detta tydligt.

Question 86

free-recall

Answer 86

Komma ihåg någonting utan "cue". Försöka skriva ner så många ord som möjligt av det du kommer ihåg

Question 87

cued-recall

Answer 87

Du får en ledtråd som hjälper dig att komma ihåg någonting. Du får kategorier som ord är indelade i vilket hjälper dig komma ihåg fler ord.