Termer och begrepp biologi och emotions psykologi Flashcards
(85 cards)
1
Q
achievement goal theory
A
Teorin fokuserar på hur personer definierar framgång, antingen mastery approach eller ego approach och på situationsnivå fokuserar teorin på det motivationsklimat som uppmuntrar eller belönar antingen en mastery-approach eller en ego-approach för att definiera framgång.
2
Q
Mastery orientation
A
Fokuset är på personlig förbättring, ge allt och att lära sig nya skills
3
Q
Ego orientation
A
målet är att vara bättre än andra (med så lite ansträgning som möjligt)
4
Q
Motivational climate
A
En situation som uppmanar eller belönar antingen mastery approach eller ego approach för att definiera framgång
5
Q
Mastery-approach goals
A
Efterlängtan av att bemästra en uppgift och lära sig ny kunskap och kompetens
6
Q
Ego-approach goals
A
En konkurans inriktning som fokuserar på att bli sedd som bättre än andra människor
7
Q
Master-avoidance goals
A
Rädslan att inte prestera som man borde
8
Q
Ego-avoidance goals
A
undvika att bli överträffad av andra
9
Q
2 x 2 achievement goal theory
A
Var och en av oss kan beskrivas i termer av en “motivationsprofil”
10
Q
approach-approach conflict
A
när vi ställs inför 2 attraktiva val och genom att välja ena förlorar vi andra
11
Q
Avoidance-Avoidance conflict
A
När vi måste välja mellan två oönskade alternativ
12
Q
Approach-avoidance conflict
A
När vi ställs inför att val som både attraherar och stöter bort oss. Vill ha något men inte vågar
13
Q
Emotions
A
känslotillstånd som involverar ett mönster
av kognitiva, fysiologiska och beteendemässiga reaktioner
på händelser
14
Q
Cognitions
A
tankar, bilder, minnen, tolkningar
15
Q
eliciting stimuli
A
triggar kognitiv bedömning och emotionell respons, olika stimulin som triggar känslor, kan vara externa eller interna
16
Q
cognetive appraisals
A
Den subjektiva tolkningen som individen gör för stimulin i miljön.
17
Q
Dual emotional pathways
A
paralella neurala processer kan producera medvetna och omedvetna emotionella responser. Stimuli hanteras i thalamus, information kan skickas till amygdala och producera en omedveten emotionell respons. Innan kognitiv respons från cortex skett.
18
Q
Expressive behaviors
A
En persons observerbara emotionella uttryck
19
Q
Fundamental emotional patterns
A
Darwinteori: medfödda emotionella emotionella reaktioner, exempel ilska, rädsla, lycka
20
Q
Instrumental behavior
A
Inriktad på att uppnå ett emotionellt mål ex. en ångestfylld student måste hitta ett sett att hantera inre stress
21
Q
James-Lange thoery
A
våra kroppsliga reaktioner bestämmer den subjektiva känslan vi upplever, stimuli-ANS aktiveras/beteende respons-medvetna emotioner. vi blir ledsna för att vi gråter, arga för att vi slår, rädda för att vi darrar.
22
Q
Cannon-Bard theory
A
Den subjektiva upplevelsen of känslor och den fysiologiska aktiveringen aktiverar inte varandra. Utan istället är de självständiga responser till kännsloväckande situation. Stimuli-hjärna- fysisk och emotionell respons.
23
Q
facial feedback hypothesis
A
Återkopplingen från ansiktsmusklerna till hjärnan spelar en viktig roll när det gäller att bestämma karaktären och intensiteten hos de känslor vi upplever. ex. om vi har en penna som vi håller med läpparna och kollar på film samtidigt kommer vi tycka den är tråkigare än om vi inte hade haft pennan i munnen. Detta eftersom vi använder samma muskler när vi håller pennan i munnen som när vi är arga.
24
Q
Subjective well-being (SWB)
A
Lycka, Folks emotionella responser och hur tillfredsställda de är med livets olika aspekter.
25
Downward comparison
Känna sig bättre än standarden
26
Upward comparison
Känna sig sämre än standarden
27
Lazarus cognitive-affective theory
Bedömningen av situationen utlöser känslomässig väckelse. Bedömning av situationen kommer bestämmer hur du känner för den. ex. folk kollar på samma klipp med olika bakgrundsmusik, och kommer därför känna olika för situationen. Stimuli-tanke-både fysisk aktivering och känslor
28
Schachters two-factor theory
Stimuli-fysisk aktivering-associering av den fysiska aktiveringen-känsla. ex. 1. jag ser en man 2. mitt hjärta slår och jag börjar darra 3 min fysiska reaktion är associerad med rädsla 4 jag blir rädd
29
Cultural display rules
social grupp eller kulturs informella normer som skiljer hur man ska uttrycka sig. De kan beskrivas som kulturellt föreskrivna regler som människor lär sig tidigt i sina liv genom interaktioner och socialiseringar med andra människor.
30
expectancy-value theory
Menar att vi målmedvetna val motiveras av förväntningar på framgång och huruvida uppgiften är viktig för personen. ex. Barn är mer benägna att delta i en aktivitet om de förväntar sig att göra bra ifrån sig och om de värdesätter aktiviteten.
31
extrinsic motivation
Beteenden som drivs av externa belöningar ex. jag klipper gräsmattan för att få 50 kr
32
fundamental emotional patterns
6 grund emotioner, glädje, sorg, avsky, rädsla, förvåning och ilska
33
intrinsic motivation
Beteenden som drivs av interna belöningar/saker man gör för sig själv ex. jag pluggar för at lära mig
34
Kliniska observationer
Genom att observera olika fysiska skador och de symptom som dessa patienter har kan vi försöka sluta oss till vilken funktion det skadade hjärnområdet har.
35
Lesionsstudier
I lesionsstudier tar man bort, eller förstör olika delar av hjärnan för på så sett studera vilka beteenden den delen av hjärnan är inblandad i.
36
Elektrisk stimulering –forskning
Hur muskler reagerar på elektrisk ström. Elektricitet alstras och används inom biologiska organismer. Sticka in elektroder för att elektriskt stimulera ett område. Med målet att öka eller minska neural aktivitet och studera effekten på beteende.
37
Elektrisk stimulering – klinisk användning
Stimulera cortex i närheten av skador från stroke kan hjälpa att återställa förlorade förmågor. Deep-brain stimulation (DBS) elektroder inplanteras på olika ställen och kan ge kontinuerlig stimulering. Används för patienter med parkinsons och epilepsi
38
Transcranial magnetic stimulation (TMS)
Skapar en stark magnetisk puls som påverkar den neurala aktiviteten. Det magnetiska fältet når in genom skallbenet och får neuronerna att aktiveras. På så sätt kan samband mellan beteende och hjärnområden studeras. Reparerar skadade neuroner och ökar produktionen av serotonin. Kan användas mot depression
39
Neuropsykologiska test
Skador på olika ställen i hjärnan producerar olika observerbara symptom, dessa beteenden mäts genom olika test. T.ex. Läsförståelse, Wisconsin card sorting test, Delayed verbal memory.
En billig metod som inte används särskilt ofta inom forskning, kan dock användas av t.ex. arbetsförmedlingen och liknande.
40
Psykofysiologi
Samlingsnamn för metoder som mäter variationer i fysiologi för att säga något om vad som händer i hjärnan. Inom psykologi mäter vi oftast aktivering av det sympatiska och det parasympatiska nervsystemet. ex på fysiologiska mått, hudkonduktans, puls
41
EEG
EEG är en metod som mäter synkrona neuroner i cortex genom elektroder som placeras på hjässan. Från EEG får vi u så kallade ”hjärnvågor”. Hjärnvågor beskriver en persons aktivitet i hjärnan på olika sätt. Man kan till exempel se att en person sover, är aktiv eller vilar. Beroende på hur dessa vågor ser ut. Används ofta i epilepsi utredningar
42
MEG
MEG: Mäter istället magnetiska fält runt skalpen, mäter samma processer som EEG. Synkrona neurala populationer i neocortex. Används också i epilepsi utredningar
43
Magnetic resonance imaging (MRI)
Använder ett starkt magnetfält som skiftar riktning många gånger per sekund. Väteatomer roterar i magnetfältet och sänder ut en ”radiosignal” som vi fångar upp men en antenn positionerad kring huvudet på deltagaren. Avbildar kontrast mellan olika vävnader (strukturell hjärnavbildning). En magnetkamera kan ta bilder av nästan alla organ i kroppen. Du blir undersökt för att läkaren ska kunna upptäcka sjukdomar, se skador och följa upp behandlingar
44
Functional magnetic resonance imaging (fMRI):
Tar en serie MRI-bilder, men scannern är inställd på ett annat sätt än under strukturell MR, vilket gör att man kan i stället avbilda syrestätheten i hjärnan. Kan på så sätt avbilda hur hjärnan arbetar, funktionell hjärnavbildningsmetod. Med hjälp av fMRI kan forskare se hur hjärnan arbetar medan en försöksperson exempelvis utför en uppgift. På så sätt kan forskarna kartlägga hur en specifik aktivitet representeras fysiologiskt i hjärnan
45
Blood Oxygen Level Dependent contrast (BOLD)
När ett hjärnområde aktiveras så ökar främst förbrukningen av glukos, som fraktas till cellen via blodet. Då ökar blodflödet till området och det blir ett överskott av syre i området. Används i fMRI för att lokalisera vart och vilka delar av hjärnan som är aktiva
46
Aktivationsstudier
Här jämförs flera olika betingelser (kontroll- och experiment betingelser). Målet är att lokalisera vilka delar av hjärnan som är involverade i specifika kognitiva, sensoriska eller affektiva processer. Olika strategier finns och kan t.ex. vara vanliga kognitiva eller emotionella uppgifter eller farmalogiska test (försökspersonen får en medicin).
47
Subtraktionsdesign
Man gör en hjärnavbildning när deltagaren är i viloläge (baslinje) sedan tar men en till eller flera bilder när deltagaren utsätts för någon form av stimuli. Sedan adderar man ihop bilderna och subtraherar vilobilden (baslinjen) och får på så sätt fram vart och vilken del av hjärnan som stimulerats under testerna. Kan användas vid PET och fMRI
48
PET
Funktionell hjärnavbildningsmetod där ett radioaktivt spårämne injiceras i kroppen och följer med blodet dit det ska. Spårämnet är valt för en specifik biologisk process och kommer att ansamlas där den processen sker. Positroner (positiva elektroner) från det radioaktiva sönderfallet träffar elektroner i hjärnan och annihileras. Resultatet blir 2 fotoner som detekteras med denna metod. Det gör det möjligt att mäta hur mycket av spårämnet som finns kvar i hjärnan och på så sätt dra slutsatser om den biologiska processen.
+ Man kan se var i hjärnan sönderfallet sker d.v.s. vilken del av hjärnan som aktiveras (bra täckning av hela hjärnan). Vi kan vara säkra på vad en signal betyder. Vi har möjlighet att göra baslinjemätningar. Det är ett bra sätt att hitta cancer på och man kan mäta annat under tiden man genomför metoden t.ex. ta psykofysiologiska mått. Man kan se effekt av olika behandlingar t.ex. kolla aktivitet när försökspersonen utsätts för fobistimuli före och efter behandling.
- Man använder radioaktivitet och kan därför inte göra obegränsade antal undersökningar per person (vid användandet av kol-11 max 4/person/livstid, vid forskning fler som patient). Inte så lämpligt på barn.
49
Beteendegenetik
Genom biomedicin kan vi förstå vilken skillnad polymorfismen har på en nervcells funktion. Genom att sen jämföra människor som har olika polymorfismer kan man sluta sig till vilken roll skillnaden i nervcellens funktion har på en viss process.
50
Neuropsykofarmakologi
man designar olika läkemedel som påverkar hur signalsubstanserna verkar (oftast agonister eller antagonister). Det är ett sätt att ta reda på vad som händer i hjärnan genom att ge en grupp medicin och en grupp inte, man jämför beteende av grupperna.
51
CNS/PNS
Centrala nervsystemet och Perifera nervsystem. Det centrala nervsystemet sitter i hjärnan och ryggmärgen. Det Perifera nervsystemet är de nervfiber som sträcker sig ut från hjärnan och ryggmärgen och ut i kroppen. Alla neuroner utanför hjärnan och ryggmärgen tillhör det perifera nervsystemet. PNS tar in sensorisk information och skickar det till CNS. Sedan skickar CNS ut motoriska signaler ut i kroppen. PNS kan delas in i tre olika delar, Somatiska nervsystemet, autonoma nervsystemet och det enteriska nervsystemet.
Somatiska nervsystemet: SNS är de nerver som sitter i kraniet och ryggmärgen. Kan beskrivas som en medlare mellan CNS och kroppens receptorer som sitter i huden och muskler. De samlar information och skickar till CNS. CNS skickar i sin tur ut motoriska signaler till SNS som säger att vi ska röra på muskler ibland annat huvudet, nacken, ansiktet, bålen och lemmar.
Autonoma nervsystemet: Den delen av PNS som låter CNS styra över de motoriska funktionerna i våra inre organ, hjärtslag, urinering, andning, puppilär respons. ANS kan delas in i två divisioner, sympatiska och parasympatiska. Den parasympatiska divisionen är de nerver som utför den så kallade rest-and-digest responsen. Den sympatiska divisionen är de nerver som utför flight-or-flight responsen eller annan kraftig aktivitet.
Enteriska nevsystemet: ENS är en del av det autonoma nervsystemet. ENS kontrollerar matsmältning och sammandragningar i magen
52
Storhjärna, lillhjärna, hjärnstam
Storhjärnan=Cerebrum, Den största delen av hjärnan. Den består av två nästan identiska delar (hemisfärer) höger och vänster. Cerebrum är ansvarig för det mesta av vårat medvetna beteende
Lillhjärna= Cerebellum, sitter längst bak i hjärnan och är en egen del av hjärnan. Den har en viktig roll i våra rörelser, den producerar inte rörelse men den finjusterar våra rörelser. Koordination, precision och ackumulerad timing (accurate timing) är exempel på sådan finjustering
Hjärnstam= Sitter under de cerebrala hemisfärerna och sitter ihop med ryggraden. Den ansvarar för nästan all rörelse i våran kropp förutom de mest komplexa rörelser i fingrar och tår. Den både skapar en sensorisk värld och kontrollerar rörelse. Hjärnstammen kan delas in i tre delar, mitthjärnan, hjärnbryggan och förlängda märgen (eng. midbrain, betweenbrain, hindbrain). Alla tre delar har både motoriska och sensoriska funktioner men ”hindbrain” är speciellt viktig i motoriska funktioner, ”midbrain” i sensoriska funktioner och ”betweenbrain eller diencephalon i integrerade sensomotoriska uppgifter
53
Frontallob, parietallob, occipitallob, temporallob
Thalamus
Frontallob: Första hälften av hjärnan, beslut tagande, byta uppgifter, behärska våra impulser, kontroll och frivilliga rörelser.
Parietallob: Toppen av huvudet bakom frontalloben. Dirigera våra rörelser mot ett mål eller utföra en uppgift, som att plocka upp ett föremål. Mentala kartor, spatial uppfattning, vart vi är och wherepathway.
Occipitallob: Bakre delen av hjärnan, i slutet av både hemisfärerna. Syncentra, där våran visuella process börjar.
Temporallob: Ligger på sidan av hjärnan under parietalloben, höra, språk, musikalisk förmåga, ansiktes igenkänning och emotionell bearbetning
54
Amygdala, hippocampus
Amygdala (mandel): En del av amygdala tillhör allocortex. Ligger lite framför basala ganglierna, har mycket att göra med känslor (grovt sett). Har en kritisk roll inom rädsla och ångest. Om du skulle ta bort amygdalan från en katt skulle den kunna gå genom en djungel med apor som skriker och hotar utan att bry sig så värst. Medans en vanlig katt med aldrig skulle göra något liknande.
Hippocampus (sjöhäst): Hippocampus är en del av allocortex, och har med minnet att göra. Hippocampus är inblandad i processen där korttidsminnen blir till långtidsminnen. Om Hippocampus förstörs kommer det orsaka problem med navigation och att hitta orden.
55
Hypothalamus, hypofys
Är den del av ”diencephalon” och ligger under thalamus i vardera hemisfär. Hypothalamus huvuduppgift är att kontrollera produktionen av hormon, genom sina interaktioner med hypofysen. Hypofysen skickar ut signalämnen (hormoner) via blodflödet. Även fast hypothalamus är väldigt liten har den en del i nästen alla typer av beteenden, äta, sova, temperaturreglering, sexuell och emotionellt beteende, hormonfunktion och rörelse.
56
Basala ganglierna
ligger precis utanför thalamus, den finjusterar rörelser. Gör att jag kan lyfta upp en penna utan att ta sönder den. Finmotorik
57
Hjärnbark
Hjärnbark (cerebral cortex):
Reglerar flera mentala aktiviteter från perception till emotion, planering och minne. Tar upp 80% av våra hjärnor och är därför den största delen av våran hjärna Hjärnbarken kan delas upp i två olika delar, allocortex och neocortex. Allocortex kan vi hitta i många olika djur men neocortex är unikt för däggdjur. Allocortex har del i att kontrollera motivation och de emotionella stadierna samt vissa former av minne. Neocortex uppgift är att konstruera en perceptuell värld och sedan reagera på den världen. Till skillnad från andra delar av hjärnan så har neocortex kontakt med i stort sett hela hjärnan. Neocortex är alltså den ultimata medlaren och har del i varje process i hjärnan. Det gör det svårt att isolera neocortex funktion men det gör också att vi måste ha neocortex funktion i åtanke när vi studerar andra delar av hjärnan.
58
Grå och vit substans
Grå substans är till största del cellkroppar och kapillära blodkroppar, i den gråa substansen finns det neuroner som samlar in och modifierar information innan den skickas vidare. Vit substans är nervfibrer som är täckta av myelin lakan, ett fettlager som skapar dennes vita utseende. Den vita substansens huvuduppgift är att forma långa förbindelser mellan och bland några av hjärnans olika neuroner.
59
Neuron
Neuroners uppgift är att samla in information och sedan processa den. Neuroner får information, lagrar det i minnet, tolkar den och skickar vidare till nästa neuron för att skapa beteende. Neuroner är celler som sammankopplar med varandra och kroppens muskler och organ med fibrer som kan sträcka sig långa distanser. Genom sammankopplingen skickar neuroner ut elektriska och kemiska signaler genom kroppens nervsystem. De kommunicerar med varandra, sensoriska receptorer i huden, muskler och organ i våran kropp. De flesta sammankopplingarna mellan kroppen och hjärnan går genom våran ryggrad. Neuroner sitter packade mellan våra ryggkotor.
60
Axon
Nervfibrer som tillhör neuroners cellkroppar. En nyckelfaktor av neuroner är att de är sammankopplade genom fibrer som kallas axon. När flera axon kopplar samman kallas det för en nerv. Nerver (sammankoppling av fibrer) i CNS kallas för tract och en sammankoppling av fibrer utanför CNS kallas för nerv
61
Dendrit
Små buskliknande former som sticker ut ur neuron för att samla in information. En neuron kan ha flera dendriter (mängden dendriter kan beskriva typen av neuron) men den kan bara ha ett axon. Man kan säga att neuroner samlar in information via dendriter, processar informationen i cellkärnan och skickar vidare informationen via axonet.
62
Membranpotential
Beskriver spännings skillnaden mellan den intracellulära och extracellulära vätskan vid cellmembranet. Olika spänningsskillnader kan beskrivas med följande begrepp, vilopotential, hyperpolarisring, depolarisering.
63
Aktionspotential
Processen som sker efter spänningsskillnaden i cellmembranet minskat från -70millivolt till -50millivolt. Vid detta tillfälle depolariserar membranet utan ytterligare stimuli från -50millivolt till +30millivolt. Membranet depolariserar eftersom vid -50millivolt så öppnas natrium kanaler i cellmembranet som släpper in natriumjoner in i cellen detta gör laddningen i den intracellulära vätskan positiv. När Spänningen ligger på +30 millivolt öppnas kalium kanaler i cellmembranet och positivt laddade kaliumjoner åker ut från cellen. Den intracellulära vätskan blir återigen negativ och membranet repolariserar. Kort efter en aktionspotential är membranet hyperpolariserat vilket innebär att spänningsskillnaden ligger på -73millivolt vilket gör det svårare för cellmembranet att depolarisera en kort stund efter en signal skickats iväg.
64
Jonkanal
I vårat cellmembran finns det kanaler som joner kan transportera sig mellan. Det finns tre olika typer av kanaler, reglerade kanaler, pumpar och kanaler. De olika typerna reglerar mängden joner innanför och utanför cellen. Ett exempel på reglering är när natrium/kalium pumpar som sitter vid membranet skickar ut 3 positivt laddade natriumjoner och tar in 2 positivt laddade kaliumjoner för att åter uppehålla vilopotentialen i cellmembranet.
65
Synaps
Synaps är en koppling mellan två neuroner. Den vedertagna bilden av en synaps består av en presynaptisk del i axonens ände (presynaptisk terminal), det synaptiska gapet (synapsspringan, synapsspalten, synapsklyftan eller synapsgapet) och en postsynaptisk del i den andra nervcellen. Neuroner kommunicerar via synapser
66
Receptorer
Jonreceptorer: Jonreceptorer har två delar 1. En bindningssida för neurotransmitorer 2 en kanal. Transmitorer binder sig till receptorerna därefter ändras formen på receptoren och låter joner passera eller så blockeras kanalen. De påverkar spänningen i membranet. Oftast excitatoriska och triggar aktionspotentialer.
Metabotropiska receptorer: Transmitorer fäster sig vid dom och aktiverar ett G-protein. När g-proteinet aktiveras så fäster det sig vid andra protein som enzymer eller jonkanaler och påverkar dom. Alpha-enheten som är en del av g-proteinet kan både öppna och stänga närliggande jonkanaler.
67
Vesikel
Små bubblor som omsluts av cellmembran. Kan lagra och transportera signalsubstanser i axon terminalen.
68
Signalsubstanser
small-molecule transmitters, kommer från maten vi äter, kan snabbt ersättas efter de släppts ut ur presynaps. Åker genom våran digest tract (samma som vår mat). Adrenalin, noradrenalin, acetylcholin, dopamin, serotonin
peptide transmitters: Kedjor av aminosyror, dom skapas genom translatering av mRNA med instruktioner hämtade från neuroner i DNA. Neuropeptider är multifunktionella neurotransmitorer. Ex oxytocin, insulin. Kan göras i pre-synapsen men oftast från cellkärnan. Påverkar inte spännigen i synapser men de kan aktivera receptorer i synapsen
Gaseous transmitters: är inte lagrade i vesiklar eller utsläppta från dom. Istället skapas dom är när cellen behöver dom. Kemiska budbärare som bland annat kan förhindra bindning av syre i mitokondrierna och på så sätt sakta ner metabolismen. Kan även hjälpa blodkroppar att öppna sig (dilate)
Glutamat (Glu) och aminobutyric acid (GABA) är väldigt viktiga i hjärnan eftersom det är så många synapser som använder dom. I storhjärnan och cerebellum är GABA den största inhibitoriska neurotransmitoren och GLU den största exhibitoriska neurotransmitoren.
69
Epigenetik
Epigenetik betyder ”ovanpå genetiken” och handlar om modifieringar av arvsmassan som inte ändrar den genetiska koden. Epigenetiska modifieringar handlar istället om hur DNA:t läses av och när det uttrycks, det vill säga vilka gener som är på- eller avslagna och när
70
Neuroplasticitet
Genom sinnesintryck och erfarenheter som vi får livet igenom ändras nätverken och nya skapas. Både allmän skolgång och vidaregående utbildningar samt livserfarenheter medverkar till hjärnans utformning och funktion. Detta kallas neuroplasticitet
71
Nominaldata
har mycket få egenskaper, det är en ”sätta etikett på”-skala och inget mer.Ex. dela in folk i grupper bestämda av kön, ålder, om man är medborgare i sverige eller inte
72
Ordinaldata
: En nominalskala plus egenskapen av att kunna rangordna våra observationer. Ex. fråga folk hur dom mår, vissa mår bättre andra mår sämre. Vi kan avgöra att något är bättre än de andra men inte med hur mycket
73
Intervalldata
En nominalskala med egenskapen av att kunna storlkes/rangordna samt att vi vet hur långt det är mellan observationerna. Ex.En springtävling där vi dels kan rangordna deltagarna och dessutom se exakt hur många sekunder som skilde dom
74
Kvotskalor
: Samma som intervalldata förutom att den har absoluta nollor eller riktiga nollor. Alltså 0=inget av det som mäts.EX. Celsiusskalan har fejknollor, -1 är fortfarande en mätbär temperatur. Medans på kelvinsskalan så betyder 0 verkligen noll. Alltså det finns ingen temperatur som går under.
75
Reliabilitet
Reliabilitet handlar om pålitligthet, kan vi lita på våran mätdata, I vilken grad ger de svar som är fria från mätfel/felkällor. Går frågan som ställs att tolkas på olika sätt så har den låg reliabilitet och tvärtom
76
test-retest
göra om en studie, Låta samma personer som utförde enkäten göra den igen för att testa reliabiliteten.
77
Validitet
Om studien mäter det den avser att mäta, god reliabilitet är en förutsättning för god validitet. Mäter det vi vill mäta
78
Standardavvikelse
Standardavvikelse eller standarddeviation är ett statistiskt mått på hur mycket de olika värdena för en population avviker från medelvärdet
79
Totalundersökning
Undersökning på en hel population, alla i klassen eller alla personer på en arbetsplats
80
Sample/stickprov
De flesta undersökningarna görs på "samples" eller "stickprov" av större populationer. Mindre grupper av en större population
81
Representativt stickprov
om det ska vara möjligt att använda sig av informationen och resultat från ett stickprov för att säga något om populationen så måste stickprovet i hög grad likna populationen. Om populationen är sveriges befolkning måste stickprovet vara sveriges befolkning i miniatyr. Alltså ett sådan stickprov som i hög grad efterliknar den större populationen kallas för representativt stickprov. Vi kan tänka att de som ingår i stickprovet tillsammans är representativa för populationen.
82
Bekvämlighetsurval
När man samlar in data från personer som finns i närheten, personer som helt enkelt finns nära till hands. Detta återskapar inte en mini-population och är därför inte representativ för populationer
83
Sannolikehtsfördelning
En sannolikhetsfördelning beskriver hur sannolikheterna för olika händelser är fördelade i ett utfallsrum. För en vanlig sexsidig tärning där alla utfall är lika sannolika, 1/6, kan man illustrera fördelningen som staplar med höjden 1/6. Fördelningar där alla sannolikheter är lika stora kallas likformiga.
84
Normalfördelning
När man undersöker ett fenomen så kan ens mätvärden vara fördelade på många olika sätt. En väldigt vanlig fördelning är den så kallade normalfördelningen. En normalfördelning har egenskapen att de flesta av mätvärdena är nära medelvärdet, och ju längre ifrån medelvärdet man tittar desto färre mätvärden ser man
85
Centrala gränsvärdessatsen
Centrala gränsvärdessatsen (CGS) säger att om man adderar ett stort antal oberoende variabler från en godtycklig fördelning blir summan (eller medelvärdet) normalfördelad
