Kolhydrater Flashcards
(16 cards)
Hur kan vi dela in kolhydraterna i våra livsmedel?
Efter kemisk klassificering:
- Monosackarider – en enhet av en sockerart
- Disackarider – två enheter av en sockerart
- Oligosackarider – flera enheter av en sockerart (3-9st)
- Polysackarider – många enheter av en sockerart (minst 10 men ofta tusentals)
Eller efter näringsmässig klassificering:
- Digererbara kolhydrater – bryts ner i mag och tarmkanalen och ger oss energi, glykemiska kolhydrater
- Icke-digererbara kolhydrater – passerar tjocktarmen utan att brytas ner, kostfibrer
Nämn de vanligaste mono- respektive disackariderna som har betydelse för vår näringstillförsel.
Monosackarider: fruktos, glukos och galaktos
Disackarider: sackaros, laktos (glukos + galaktos), maltos (glukos + glukos)
I vilka livsmedel hittar vi respektive mono- och disackarid?
Mono: fruktsocker (fruktos), druvsocker (glukos), dvs bär och frukt.
Disackarid: socker, laktos-produkter
Vilken/vilka typer av monosackarider bygger upp stärkelse i maten?
Digererbara monosackarider, de som består av två kedjor (amylos och amylopektin).
Stärkelse är en polysackarid – och polysackariderna kan delas upp i digererbara eller odigererbara polysackarider. Vad betyder det?
De digererbara kan spjälkas av enzymerna i tunntarmen till fri glukos. De odigererbara kan inte spjälkas i tunntarmen och består ofta av fibrer
Stärkelse förkommer i två former i maten – amylos och amylopektin. Hur ser de olika formerna ut och vad har stärkelseformen för betydelse?
Amylos har en rak kedja av glukos medan amylopektinet är förgrenat. Amylopektinet bryts ner lättare eftersom det har fler ändar
Vad är den viktigaste funktionen för stärkelse för oss människor?
Stärkelse agerar energikälla främst för hjärnan, nervsystemet och röda blodkroppar. Detta uppstår när de fermenteras i tunntarmen.
Ge exempel på stärkelserika livsmedel.
Potatis, pasta, ris, bröd(vetemjöl), flingor
Hur kan vi dela in kostfibrerna?
Efter om de är gelbildande eller inte, dvs indelningen av lösliga kostfibrer efter lösningens egenskap. Gelbildande kostfibrer ger trögflytande lösning (gelé). Även efter kostfibrernas egenskaper i tjocktarmen. De fermenterbara kan användas som föda till bakterier.
- Gelbildande – magsäcken töms långsamt och passagen genom tunntarmen sker långsammare, långsammare blodsockerstegring
- Icke-gelbildande- oligosackarider, resistent stärkelse
- Fermenterbara – agerar mat till nyttiga bakterier i tjocktarmen, bildar syror som smör- och ättiksyra. För mycket kan skapa uppblåsthet
- Icke-fermenterbara – Bulkande effekt eftersom de inte fermenteras, gör avföringen mjukare eftersom de binder vatten.
Kostfibrer kan påverka många olika funktioner i kroppen. Varför kan det vara positivt för oss att äta en fiberrik kost – resonera utifrån följande punkter: Övervikt, fettomsättning, blodsocker, tarmfunktion.
När man äter mat med högt innehåll av kolhydrater som tar tid att bryta ner och absorbera får vi en långsammare och lägre blodsockerstegring. Man mäter dessa livsmedel med ett GI-värde som berättar hur blodsockret påverkas av att man äter detta. Att välja livsmedel med lågt GI-värde gör att blodsockret hålls nere lättare och en utdragen blodsockerkurva gör att vi känner oss mättare längre vilket kan förebygga eller behandla övervikt. Om man äter en lagom mängd kostfibrer kommer tarmarna bli mer resistenta mot cancerframkallande ämnen
Hur kan lösliga gelbildande fibrer sänka LDL-värdet (det sk. Onda kolesterolet)?
Gelbildande fibrer kan binda gallsalter och ta med dem med avföringen. Gallsalter bildas av kolesterol från blodbanan. När gallsalterna minskar med hjälp av gelbildande fibrer kommer tillverkningen öka och kolesterolet sänks.
Ge exempel på fiberrika livsmedel – och vilka olika fibertyper hittar vi i dessa livsmedel?
- Fullkornsceralier (grova brödsorter, müsli, havregryn, råris), baljväxter, potatis, rotfrukter, grönsaker, frukt, bär
- Betaglukaner: havre, korn (lösliga kostfibrer)
- Pektin: frukt och grönsaker (omogna äpplen, hallon, vinbär, citrusfrukters skal)
- Inulin: jordärtskocka, lök
- Hemicellulosa: vete, råg
- Cellulosa: vete, råg
- Växtgummi: latex
Både fermenterbara och icke fermenterbara fibrer kan vara bra mot förstoppning. Men i tarmen omsätts de på olika sätt. Hur?
Fermenterbara: fungerar som mat till nyttiga bakterier. Laktobaciller och bifidobakterier gillar betaglukaner, pektin, inulin och resistent stärkelse. De bildar korta fettsyror (smör, ättik och propionsyra). Det gör tarminnehållet surare och kan därmed minska en del av bildningen av cancerframkallande ämnen. Det kan också leda till bättre upptag av mineraler från maten.
Icke-fermenterbara: de binder vatten när de inte fermenteras och gör att konsistensen blir mjukare och passagen för avföringen blir lättare.
Om vi får i oss för litet kolhydrater – hur kan det påverka kroppen?
Energibrist i hjärnan. Det gör att kroppen tömmer
- glykogenförrådet i levern
- en del av musklernas aminosyror omvandlas till glukos
- fettsyror omvandlas till ketonkroppar så de kan användas som bränsle av hjärnan och nervsystemet
För mycket kolhydrater i kosten – hur kan det påverka oss?
Risken för för stort intag är väldigt liten då kolhydrater mättar eller har lågt energiintag. Men renframställda sockerarter kan vara ett problem eftersom de saknar kostfibrer, vitaminer och mineraler. Raffinerade mjölprodukter är lätta att äta för mycket av. Det ger hög glykemisk belastning och ökar risken för diabetes och hjärt-kärlsjukdom.
Kostfibrer – för mycket eller för litet i vår kost – för och nackdelar.
För mycket kostfibrer för ex barn kan ha negativa effekter eftersom de blir mätta innan energibehovet är uppfyllt, kan skapa diarré och magknip. För vuxna finns ingen övre gräns men för äldre och sjuka kan det bli problematiskt med fiberrik kost.
