Kost vid hjärt- och kärlsjukdom samt diabetes

Question 1

Vad är hjärt- och kärlsjukdom?

Answer 1

Det är ett samlingsnamn för sjukdomar som involverar cirkulationsorganen.

Question 2

Vilka sjukdomar tillhör hjärt- och kärlsjudomar?

Answer 2

Kranskärlsjukdomar - hjärtat. (ex hjärtinfarkt eller kärlkramp)
Cerebrovaskulära sjukdomar - hjärnan (ex stroke som kan bero på en blodpropp eller en blödning i hjärnan)
Perifer kärlsjukdom - perifera artärer som försörjer armar och ben med blod.

Question 3

Riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom?

Answer 3

Icke påverkbara:
- Ålder (risken ökar med stigande ålder).
- Kön (Män < 60år löper 3x så stor risk som kvinnor i samma ålder av att drabbas av en hjärtinfarkt. En förklaring kan vara att kvinnor har en skyddande effekt av östrogen som sjunker med åldern).
- Ärftlighet (vissa sjukdomar är ärftliga).

Påverkbara:
- Rökning.
- Hypertoni.
- Övervikt/fetma (Kost med en hög energitäthet ökar risken för övervikt och fetma).
- Diabetes typ 2.
- Låg fysisk aktivitet.
- Högt kolesterol.
- Stress.

Question 4

Hur fungerar åderförkalkning ut på ett ungefär? Hur kan det leda till en blodpropp? Hur stor andel av hjärtinfarktsincidenter har åderförkalkning orsakat?

Answer 4

Kolesterol transporteras i blodet i partiklar som kallas för LDL, vilket kan lagras in i kärlväggarna. Detta kan göra att kroppens immunförsvar triggar igång och slår till mot dem egna LDL partiklarna. Detta kan leda till en inflammation i blodkärlsväggen vilket kan ge en bristning och därmed orsaka en blodpropp.

Åderförkalkning har orsakat 90% av alla hjärtinfarkter.

Om en sådan blodpropp bildas i hjärtats kranskärl så uppstår en hjärtinfarkt.

Om den uppstår i hjärnan så kan resultatet bli en stroke.

Question 5

Stor riskfaktor för åderförkalkning?

Answer 5

Ett förhöjt LDL. Det kan vara en genetisk orsak, men också vara kostberoende.

Ett högt kolesterolvärde orsakas nästan alltid av för höga LDL-värden.

Question 6

Hur förebygger man hjärt- och kärlsjukdomar?

Answer 6

Genom att behandla riskfaktorer.

Ex sänka LDL kolesterol och blodtryck, samt genom att sluta röka så minskar risken för hjärt- och kärlsjukdom.

Olika kostfaktorer kan både sänka kolesterol, blodtryck och också påverka risken för övervikt samt fetma.

Question 7

Vad för typ av fetter ökar och minskar risken för åderförkalkning?

Answer 7

Mättat fett ökar LDL.

Transfett ökar LDL och minskar HDL.

Question 8

Hur bildas transfetter?

Answer 8

Det bildas naturligt hos idisslande djur. Men det kan också bildas om flytande oljor delvis härdas (ett sätt för att göra fettet hårdare)

Question 9

Hur kännetecknas mättat fett? Ge exempel på livsmedel innehållande dessa fetter.

Answer 9

Mättat fett kännetecknas av att det är ett hårdare fett som är fast i rumstemperatur, som exempelvis smör och kokosolja. Ju hårdare ett fett är i kylen desto mer mättat fett innehåller det.

Livsmedel:
- Grädde, glass och bakverk.
- Choklad.
- Fet mjölk och fil.
- Smör och matfettsblandningar baserade på smör.
- Ost.
- Fett kött och charkprodukter som korv och bacon.
- Kokosfett.
- Palmolja.

Question 10

Ge exempel på livsmedel innehållande omättade fetter.

Answer 10

• Fet fisk som lax, makrill, sill och sardiner.
• Rapsolja och matfetter gjorda på rapsolja.
• Valnötter.
• Olivolja och oliver.
• Mandel, hasselnötter, cashewnötter och jordnötter.
• Avokado.

Question 11

Hur skall energifördelningen av fett se ut i kosten?

Answer 11

Cis-enkelomättade fettsyror skall utgöra 10-20E%.

Cis-fleromättade fettsyror skall utgöra 5-10E%, varav n-3 fettsyror bör bidra med minst 1E%.

Cis-enkelomättade och cis-fleromättade fettsyror bör utgöra minst 2/3 av den totala mängden fettsyror i kosten.

Mättade fettsyror bör begränsas till mindre än 10E%.

Intaget av transfettsyror bör vara så lågt som möjligt.

Rekommendationen för totalt fett är 25-40E%.

Question 12

Hur kan man förminska energitätheten i sin kost?

Answer 12

Genom att byta ut feta mejeriprodukter mot magrare mejeriprodukter så minskar man intaget av både mättat fett samt energitätheten.

Question 13

Vad är kostfiber?

Answer 13

Kostfibrer är kolhydrater som inte spjälkas i matspjälkningen, utan passerar till tjocktarmen i princip opåverkade.

De delas in i gelbildande och icke-gelbildande kostfibrer.

Question 14

Vad bidrar kostfibrer med?

Answer 14

Kostfiber i maten bidrar till att matsäcken töms långsammare, att matspjälkningen tar längre tid och att blodsockerstegringen blir långsammare och lägre.

Kostfiber fungerar också som mat till bakterier i tjocktarmen och bidrar till en god tarmflora.

Vissa fibrer kan också minska risken för förstoppning för att de binder vätska i tarmarna och gör avföringen mjukare. Men för att fibrer ska kunna motverka förstoppning krävs då ett tillräckligt intag av vätska.

Ett högt intag av kostfibrer kan också minska risken för hjärtkärlsjukdom och diabetes. En fiberrik kost kan också hjälpa till att bibehålla en hälsosam kroppsvikt och är gynnsamt vid viktnedgång då det kan ge en längre mättnadskänsla.

Kostfiber kan ha en kolesterolsänkande effekt, främst gelbildande kostfiber, vilket sker genom att de binder gallsyror och för ut det med avföringen. Detta gör att kolesterol används för att bilda nya gallsyror.

Question 15

Vad rekommenderar NNR för intag av kostfiber?

Answer 15

25-35g kostfibrer/dag för vuxna.

Question 16

Ge exempel på livsmedel innehållande kostfibrer.

Answer 16

Fullkornsprodukter:
- Fullkornsbröd.
- Havre.
- Råris.
- Fullkornspasta.
- m.m.
Baljväxter.
Rotfrukter.
Frukt och grönsaker.

Question 17

Vilka livsstilsfaktorer kan förebygga hypertoni?

Answer 17

Viktnedgång vid övervikt.
Minskad stress.
Minskad alkoholkonsumtion.
Minskat saltintag.

Question 18

Vad rekommenderar NNR för intag av salt?

Answer 18

NNR rekommenderar ett intag på 6g salt/dag - Motsvarande 2,4g natrium.

1g natrium motsvarar ca 2,5g salt.

Question 19

Ge exempel på livsmedel innehållande mycket salt.

Answer 19

Kött- och charkprodukter, bröd, ost, färdigmat och restaurangmat innehåller ofta mycket salt.

Question 20

Hur skulle man eventuellt kunna minska på saltintaget smakmässigt?

Answer 20

Man skall minska på saltet och inte på smaken genom att:
- Använda rikligt med persilja, gräslök och dill.
- Rotfrukter.
- Örtkryddor, helst färska. Man kan alt. använda sig av basilika, timjan, rosmarin, dragon, mejram, salvia, oregano.
- Pepparsorter (vit, svart, röd, grön) för skarpare smak.
- Chilipeppar, chilifrukt för hetare smak.
- Curry, lök, vitlök, muskot, lagerblad, kanel.
- Ingefära & socker för djupare smak.
- Syra, ex vinäger, gärna vällagrad balsamico, lime, citron, tomat.
- Äppelmos, lingonsylt eller gelé. Dessa är bra smakförstärkare.

Provsmaka alltid maten innan du saltar extra och undvik att alltid ha salt på bordet.

Question 21

Vad rekommenderar NNR för intag av alkohol?

Answer 21

NNR rekommenderar max 10g alkohol/dag för kvinnor och 20g alkohol för män.

Question 22

Vad kan en för hög alkoholkonsumtion leda till för sjukdomar? Ge ett par exempel.

Answer 22

Alkohol innehåller mycket kalorier och nästan ingen näring vilket ökar risken för viktuppgång. Det är ofta lättare att dricka kalorier än att äta motsvarande mängd kalorier.

Det kan också leda till skrumplever diabetes, cancer samt hypertoni, som i sig är en riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdom.

Question 23

Hur sammanfattar livsmedelsverket NNR’s kostråd.

Answer 23

Äta mer grönsaker, frukt, bär, fisk, nötter, frön, skaldjur. Mer rörelse i vardagen.

Byta till fullkorn, magra mejeriprodukter och nyttiga matfetter.

Minska intaget av rött kött & chark, socker, salt och alkohol.

Dessa kostråd är bra sätt att kunna minska på energin, intaget av mättat fett, vilket i sin tur minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

Question 24

Vilka verktyg kan man använda sig av vid planering av kost mot förebyggande av hjärt- och kärlsjukdom? Förklara översiktligen vad de innebär och hur de motverkar hjärt- och kärlsjukdom.

Answer 24

Medelhavskosten (skriv hur den ser ut).

Tallriksmodellen - Visar hur fördelningen av protein, kolhydrater och protein kan se ut. Grönsaker har en låg energitäthet, en hög näringstäthet och innehåller dessutom fibrer. Så en kost rik på grönsaker har goda hälsoeffekter och kan hjälpa till med att hålla en hälsosam vikt. För de som vill gå ner i vikt så utgör grönsaker halva tallriken.

Nordiet - Kost baserad på nordiska livsmedel har positiva effekter på bl.a kolesterol samt blodtryck. Rik på kostfibrer, frukt, bär och grönsaker, rotfrukter, baljväxter, rapsolja och fet fisk. Intaget av socker, alkohol och feta mejeriprodukter har varit lågt.

Question 25

Vad är NNR’s rekommendationer för vuxna gällande fysisk aktivitet?

Answer 25

Minst 150min medelintensiv eller minst 75min högintensiv fysisk aktivitet per vecka, eller en likvärdig kombination av dessa aktivitetsnivåer.

Minska stillasittande.

För att uppnå ytterligare positiva hälsoeffekter bör vuxna öka tiden för medelintensiv fysisk aktivitet till 300min per vecka eller ägna sig åt 150min högintensiv aktivitet per vecka eller en likvärdig kombination av medel- och högintensiv fysisk aktivitet.

Question 26

Nämn olika genes och behandlingar för diabetes typ 1 och 2

Answer 26

Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom som gör att insulinproduktionen upphör i kroppen. Detta behandlas med insulininjektioner.

Diabetes typ 2 ger minskad insulinproduktion och cellerna har minskad insulinkänslighet, vilket gör att sockernivåerna kan bli högre än normalt efter konsumtion av mat. Detta kan behandlas med livsstilsförändring/tablettbehandling/insulininjektioner.

Question 27

Hur ser symtomen ut för diabetes typ 1 & 2? Hur stor ser förekomsten ut?

Answer 27

Symtom:
- Ökad törst.
- Stora urinmängder.
- Trötthet.

Över 500 000 personer i Sverige har diabetes och diabetes typ 2 står för 85-90% av fallen.

Question 28

Hur ser riskfaktorerna ut för diabetes typ 2?

Answer 28

Ärftlighet.
Hög ålder.
Övervikt/fetma.
Låg fysisk aktivitet.

Question 29

Komplikationer vid diabetes?

Answer 29

Akuta komplikationer:
- Hypoglykemi.
- Hyperglykemi.

Senkomplikationer:
- Mikroangiopati.
- Makroangiopati.

Question 30

Hypoglykemi - Orsak, symtom och behandling.

Answer 30

Orsaker: För lågt energi- (kolhydrat-) intag, för hög insulindos, hård fysisk träning, alkoholintag.

Symtom: Yr, hungrig, trött, svettig, darrig, irriterad, orolig.

Behandling: Druvsockertabletter eller sockerbitar, juice 1,5dl, mjölk 3dl eller annat sött

Question 30

Hypoglykemi - Orsak, symtom och behandling.

Answer 30

Orsaker: För lågt energi- (kolhydrat-) intag, för hög insulindos, hård fysisk träning, alkoholintag.

Symtom: Yr, hungrig, trött, svettig, darrig, irriterad, orolig.

Behandling: Druvsockertabletter eller sockerbitar, juice 1,5dl, mjölk 3dl eller annat sött som finns tillhands. Upprepa vid behov efter 10min. Man kan ev tillägga mer långverkande kolhydrater, såsom 2dl mjölk och en smörgås.

Om medvetslös - glukagoninjektion (hormonet stimulerar nedbrytningen av leverns glykogendepåer, vilket leder till frisättning av glukos).

Tvinga aldrig i dryck om medvetslös - risk för aspiration.

Question 31

Hyperglykemi - Orsak, symtom och behandling.

Answer 31

Orsaker: Utebliven insulininjektion eller för låg dos i samband med måltid, stopp i pump.

Symtom:

Behandling:
- Vid tillfälligt högt blodsocker skall man ge insulin och ev något att äta.
- Vid långvarigt högt blodtryck skall man se över diabetesbehandlingen och ev sätta in insulin.

Question 32

Hur uppstår ketoacidos och vilka symtom får man? Hur ser behandlingen ut?

Answer 32

Ketoacidos - Allvarligt tillstånd som kräver sjukvård. Detta sker eftersom att cellerna inte får in glukos och får därmed ingen energi, vilket gör att kroppen börjar använda fett istället som energikälla (ketoner produceras). För mycket ketoner kan leda till ketoacidos, vilket är skadligt för kroppen. Symtomen är:
- Illamående.
- Kräkningar.
- Yrsel.
- Medvetslöslighet.

Ketoacidos är livshotande och behöver behandlas på sjukhus

Kan hända vid en obehandlad typ 1 diabetes, om man glömmer ta sitt insulin eller om insulinpumpen inte fungerar som den ska.

Question 33

Vilka senkomplikationer kan uppstå vid Diabetes?

Answer 33

Retinopati: Förändringar i små blodkärl i ögats näthinna.
Nefropati: Förändringar i små blodkärl i njurarna.

Question 34

Vilka senkomplikationer kan uppstå vid Diabetes?

Answer 34

Retinopati: Förändringar i små blodkärl i ögats näthinna.
Nefropati: Förändringar i små blodkärl i njurarna.
Neuropati: Nervskador, autonom/perifer.
Makroangiopati: Förändringar i stora blodkärl (ateroskleros, hjärtkärlsjukdom).

Question 35

Vad är Gastroparés? Symtom? Kostråd?

Answer 35

Gastroparés är en komplikation av diabetes som drabbar nerverna i magtarmkanalen och gör att magsäcken töms långsammare.

Kan leda till: Tidig mättnadskänsla, halsbränna, illamående, uppkördhet efter måltid (uppblåshet), svängande blodglukos.

Kostråd:
- Flera små måltider.
- Inte för kall eller för varm mat.
- Mjuk konsistens.
- Inte för fet kost.
- Minskat fiberintag.
- Undvika fasta, hårdsmälta partiklar, skal, hinnor, trådiga livsmedel, frön, kärnor.
- Insulin efter måltid, ej före maten.

Question 35

Vad är Gastroparés? Symtom? Kostråd?

Answer 35

Gastroparés är en komplikation av diabetes som drabbar nerverna i magtarmkanalen och gör att magsäcken töms långsammare.

Kan leda till: Tidig mättnadskänsla, halsbränna, illamående, uppkördhet efter måltid (uppblåshet), svängande blodglukos.

Kostråd:
- Flera små måltider.
- Inte för kall eller för varm mat.
- Mjuk konsistens.
- Inte för fet kost.
- Minskat fiberintag.
-

Question 36

Ge exempel på koster som enligt Socialstyrelsen kan vara bra vid diabetes. Vad är dess gemensamma positiva inverkan enligt forskning?

Answer 36

Traditionell diabeteskost.
Traditionell diabeteskost med lågt glykemiskt index.
Medelhavskost.
Måttlig lågkolhydratkost.

De har en positiv inverkan på långtidsblodsocker, främjar viktnedgång samt förbättrar blodfetter.

Question 37

Vad är syftet med kostbehandling vid diabetes?

Answer 37

Stabiliserat blodsocker (minskar risken för hypo- och hyperglykemi samt minska risken för senkomplikationer).
Förbättrad metabol kontroll (minska risken för övervikt samt underlätta viktnedgång vid behov).
Minskad risk för hjärt-kärlsjukdom (de med diabetes har en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och därför är det viktigt med kostvanor som är gynnsamma).

Question 38

Enskilda livsmedel med positiv effekt vid diabetes.

Answer 38

Grönsaker, rotfrukter och baljväxter (i kombination med frukt) - Det finns vetenskapligt stöd som visar att en konsumtion på 250 gram per dag minskar risken att dö i hjärt-kärlsjukdomar för den som har diabetes. Effekten är större om man äter mer (upp till 600 gram).

Question 39

Övriga råd vid diabetes?

Answer 39

Regelbundna matvanor.
Kolhydraträkning. Det är ett verktyg som används för personer med insulinbehandlad diabetes. Då räknar man mängden kolhydrater i maten och anpassar mängden insulin utifrån hur mycket kolhydrater som maten innehåller.
Fysisk aktivitet. Regelbunden fysisk aktivitet reglerar blodsockerkontrollen och minskar risken för övervikt och fetma.
Tallriksmodellen. Bra att se över kompositionen för makronutrienter.
Rökstopp. Rökning ökar risken för flera diabeteskomplikationer.