Kris Flashcards

1
Q

kris definition

A

en reaktion på en händelse som utgör ett hot mot vår upplevelse av säkerhet, kontroll och/eller mening.
I första hand ses den som ett normalt tillstånd i samband med att våra bemästringsstrategier för tillfället inte fungerar, och att den kan då ha ett kortvarigt förlopp.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

trauma

A

en medicinsk term som betyder att en lokal skada är så våldsam att den får konsekvenser för hela organismen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

traumatisk kris

A

individens psykiska situation vid en yttre händelse som är av den arten eller graden att den:
- fysiska existensen
- sociala identiteten och tryggheten
- eller de grundläggande möjligheterna till tillfredsställelse i tillvaron hotas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Det psykiska traumats faser (cullberg)

A
  • chockfasen - psykologiska försvarsmekanismer
  • reaktionsfasen - verkligheten börjar tränga igenom försvaren
  • bearbetningsfasen - börjar psykologiskt deala med det som har hänt
  • nyorienteringsfasen - börjar blicka framåt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Chockfasen

A
  • individen håller verkligheten ifrån sig med full kraft
  • det har inte öppnats en “väg in” för det skedda och bearbeta detta
  • man har svårt att minnas, sätta ord på vad man har varit med om
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Reaktionsfasen

A
  • börjar öppna sig för vad som har hänt..
  • detta kan vara en häftig omställning… - verkligheten börjar hitta in till jaget
  • försöker finna mening… - varför??
  • magiska föreställningar… - mitt fel att de hände
  • skuldkänslor..
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Exempel på försvar i den akuta krisen

A

regression, förnekelse, rationalisering, isolering, undertryckande, bortträngning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

psykologiska försvar

A
  • försvar blockerar eller förvränger inputs
  • försvar som omedvetna
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

coping-mekanismer

A
  • coping förvränger outputs - ett sätt att hantera
  • coping som mer medvetna sätt att hanter svårigheter
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

vad ska man ha försvar till?

A

försvarens uppgrift är att minska upplevelsen av och medvetandet om hot och fara mot jaget

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

primitivt tillbakadragande (försvar)

A
  • man drar sig undan sociala interpersonella situationer och ersätter en kanske påfrestande samvaro med andra människor med sin egen stimulerande inre värld
  • att använda droger för att nå andra medvetande tillstånd kan betraktas som ett slags tillbakadragande
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

förnekande (försvar)

A
  • en person vägrar att acceptera ett faktum eller en aspekt av verkligheten
  • det är ett försvar som ofta kommer som en första reaktion på något oväntat och katastrofalt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

bortträngning (försvar)

A
  • motiverad glömska eller avsiktligt förbiseende
  • håller de på avstånd från medvetandet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

isolering (försvar)

A

ett sätt att hantera ångest och andra plågsamheter är att isolera känslan från tanken eller händelsen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

förskjutning (försvar)

A

man byter objekt till ett mindre hotfullt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

identifikation (försvar)

A

när man känner sig hotad av en annan persons makt så identifierar man sig med den för att komma undan

17
Q

utåtagerande (försvar)

A

man omvandlar sin känsla av hjälplöshet och sårbarhet till en känsla av handlingskraft och makt, oberoende av hur destruktivt det drama är som iscensätts

18
Q

sublimering (försvar)

A
  • de goda försvaret
  • en sund, kreativ, socialt accepterad, positiv lösning på konflikter och hot
  • en nyckel till förändring
19
Q

bearbetningsfasen

A
  • lämnat en akut kris, individen återvänder med sitt fokus mot framtiden
  • för den med kronisk sjukdom innebär bearbetandet ett prövande av tanken att leva på ett nytt sätt, samtidigt med inlärning
20
Q

nyorienteringsfasen

A
  • en kris blir ett stycke av livet som inte ska glömmas bort, många upplever också efteråt att händelsen får nya betydelser med tiden
  • självkänsla återupprättas
  • kris är nu ett ärr som inte förhindrar livskontaken
21
Q

stress/sårbarhetsmodellen

A

för en sårbar person, kan en mindre stressbelastning innebära problem med att bemästra situationen medan en mer motståndskraftig person kan utsättas för mer stress och påfrestningar utan att passera gränsen för sjukdom –> modellen förklarar detta

22
Q

sårbarhet

A
  • faktorer som predisponerar en person att utveckla ett visst psykiatriskt syndrom
  • psykologiska faktorer som styr individens kognitiva tolkningsmönster, kan avgöra om en händelse ska betecknas som hotande, ointressant eller positiv
23
Q

stress

A

en händelse som ställer ökande krav på individens anpassnings. och förändringsförmåga. Stress anses kunna utlösa den sjukdomsepisod som individen är predisponerad för

24
Q

utvecklingskris/livskris

A

kriser som kan tillhöra till det normala livet. Några exempel kan vara att få barn, att börja arbeta efter att man har varit hemma eller att gå i pension, dessa kan också bli övermäktiga för varje person samt vara mer svåra än traumatiska kriser.

25
Q

kriser i barn/ungdomsåren (cullberg)

A
  • Spädbarnsperioden -Främlings- och seperationsrädd.
  • Småbarnsperioden - Autonomi och narcissism.
  • Förskoleperioden - Leka med andra barn.
  • Tidig skolålder - Gäng kamratkontakt, skolan börjar, släpper direkta föräldrarberoendet.
  • Tonårsperioden - Sexuell erfarenhet, ökade krav från omgivning.
26
Q

Vuxnas kritiska livsperioder (cullberg)

A
  • Slutet av ungdomen 20
  • Yngre medelåldern 30
  • Medelåldern 40
  • Övre medelåldern 50
  • Ålderdomen 60
  • Döendets faser 70, 80, 90
27
Q

kriser i slutet av ungdomen (cullberg)

A
  • flytta hemifrån - för vissa kan de upplevas ängsligt
  • Ensamhet som en följd av misslyckade försök med kontakter på arbetet/skola/fritid är inte helt ovanligt.
  • ”psykosocialt moratorium” ett slags vilo-eftertänksamhets period utan redovisningskrav.
28
Q

kriser i yngre medelåldern (cullberg)

A
  • man förväntas göra en yrkesmässig etablering och hitta en stabil partner
  • Många i denna period upplever också att deras personliga drömmar blir krossade, och att de måste göra om sina förväntningar på liv
  • tvingas bli vuxen
29
Q

kriser i medelåldern (cullberg)

A
  • kan uppleva att man inte uppnått sina yrkesmässiga mål, att kroppen blir äldre
  • uppleva att livsrutinerna står stilla, vilket ger behov av uppbrott (skilsmässa, nya ungdomliga kläder, ny bil osv)
  • klimakteriet
30
Q

kriser i övre medelåldern (cullberg)

A
  • kroppen blir äldre och sjukdom/död bland anhöriga och bekanta är vanligt, vilket kan vara omvälvande; det påminner om att livet är ändlig
  • svårare att byta job
  • barnen flyttar - känner ensamhet
31
Q

kriser i ålderdomen (cullberg)

A
  • börjar få alltmer hälsoproblem
  • närstående går ofta bort, vilket innebär ett stort psykiskt lidande
  • pensioneringskris
  • dödsångest
32
Q

kriser i döendets faser (cullberg)

A
  • mer tankar om döden blir närvarande; detta kan innebära en stor dödsångest
  • ser ofta sig själv som ett besvär och kroppen börjar bli skröplig
  • demens
  • dödslängtan - jobbigt eftersom man inte brukar kunna säga det till andra utan att de blir orolig
33
Q

överdeterminering

A

Överdeterminering → Cullberg beskriver detta som droppen som får bägaren att rinna över →Reaktionen determineras av något annat än det som avgör den aktuella situationen. T.ex: om en person gör militärtjänstgöring, och sätts i pressad situation, och dessutom blir tillfångatagen och inlåst där han har varit inlåst på hem tidigare; då blir reaktionen bestämd av andra faktorer, än den aktuella situationen. Andra samtidiga trauman kan också förstärka reaktionen,och ofta kommer trauman hand i hand, och spelar stor roll för sårbarheten.