lärandemål modul 4 del 2 Flashcards
(188 cards)
1
Q
Man har tre spottkörtlar på varje sida av munnen, vilka är det?
A
- Glandula parotis (under käkbenet)
- Glandula submandibularis (under käkbenet)
- Glandula sublingualis (under tungan)
2
Q
Vilka celler sköter salivproduktion?
A
Acinära celler, som sitter längs in i salivgången.
Acinära celler utsöndrar isotont saliv, isotont saliv har samma partikeltäthet som interstitinalvätskan
3
Q
Hur regleras sammansättningen av av salivet?
A
Efter acinära celler producerat det isotona salivet kommer salivets sammansättning regleras av myoepiteliala celler i utförsgången.
- Myoepiteliala celler har kontraktionsförmåga och kan pressa fram saliven.
4
Q
Vad sker när myoepiteliala celler använder sin kontraktionsförmåga för att pressa saliven framåt?
A
När myoepiteliala celler pressar fram saliver sker återupptag av klorid och natrium. Klorid och natrium lämnar gången vilket leder till att partikeltätheten minskar. Vatten blir kvar eftersom det inte kan lämna lika lätt.
Nu har salivet blivit hypotont.
5
Q
Är salivproduktion isotont eller hypotont?
A
Det är båda. Salivproduktionen är isoton men resultatet blir hypotont eftersom elektrolyterna återupptas.
6
Q
Olika spottkörtlar utsöndrar saliv med olika sammansättning, vilken utsöndrar vilken sammansättning?
A
- Gl.parotis, 100% serös
- Gl. submandibularis, 80% serös och 20% mukös
- Gl. sublingualis, 50% serös och 50% mukös
7
Q
Hur sker reglering av salivsekretionen?
A
Reglering sker av hormoner och nervsystemet.
- Parasympatiska och sympatiska nervsystemet reglerar produktionen och sammansättningen.
8
Q
Hur triggas salivsekretionen igång/hur regleras den igång?
A
- Salivsekretionen inleds i den cefala fasen med stimuli som ex mat, lukt, tugga osv.
- När detta sker skickas afferenta signaler från munnen och näsan, via n. facialis och n. glosopharyngeus till medulla oblongata
- I närvaro av föda sker ytterliggare parasympatikusstimulering. Parasympatisk efferens (signaler från nervsystemet ut till målorgan) kommer leda till frisättning av acetylkolin
9
Q
Vid närvaro av föda kommer parasympatisk efferens att ske, alltså signaler från nervsystemet till målorgan som ökar frisättningen av acetylkolin. Vad kommer detta leda till?
A
- Ökat blodflöde till spottkörtlarna
- Ökad salivsekretion
- Ökad bikarbonatsekretion från cellerna i gångarna och ökad sammandragning av myoepiteliala celler
- Detta ökar salivflöde med mer vattnig komposition
- Ökat salivflöde innebär ökar mängd isotont saliv
10
Q
Vad kan hämma salivsekretion?
A
- rädsla
- Uttorkning
- Läkemedel
11
Q
Vad leder den sympatiska innervationen av saliv till?
A
- Sänkt salivproduktion
- Minskad salivsekretion
- Minskat blodflöde
- Ökad proteinsekretion
- Ökad mängd slemrik saliv som leder till ökad viskositet
12
Q
Hur påverkar hormonet aldosteron salivet?
A
Aldosteron påverkar sammansättningen genom minskad natriumkoncentration i salivet
13
Q
Salivets sammansättning och vad komponenterna gör?
A
- Består av 99% vatten
- Elektrolyter
- Salter
- Mucin (slem)
- Enzymer
Enzymerna är främst alfa-amylas och neutraliserande bikarbonat.
Slemmet gör så matbitar kan sväljas enklare och glider bättre.
Nedbrytning av kolhydrater sker med alfa-amylas.
Saliven är pH-reglerande för att inte låta det bli för surt med hjälp av bikarbonat.
14
Q
Pepsin
A
Enzym som bryter ned peptider
15
Q
Endokrin sekretion
A
In i blodet
15
Q
Exokrin sekretion
A
Ut i lumen (rören)
16
Q
Sekretion i mag-tarm-kanalen delas in i vilka 3 delar?
A
- Cefala fasen, tankar på mat, synen, lukt, smak osv. Har med hjärnan att göra
- Gastriska fasen, inleds när mat kommit ned till gaster/magsäcken
- Intestinala fasen, mat som kommit till duodenum och resten av tunntarmen
17
Q
Parietalceller
A
Frisätter saltsyra och IF (intrinsic factor)
18
Q
Huvudceller
A
Frisätter pepsinogen som aktiveras till pepsin när pH sjunker
19
Q
Enterokromaffinlika celler (ECL)
A
Frisätter histamin parakrint och påverkar frisättningen av saltsyra från parietalceller
20
Q
G-celler
A
Är endokrina och frisätter gastrin
21
Q
Vad mer specifikt sker i den cefala fasen?
A
I den cefala fasen initieras syrasekretionen genom att n.vagus/vagusnerven stimulerar G-celler som kommer att secsenera gastrin. När gastrinen secsenerats aktiveras parietalceller som i sin tur frisätter saltsyra. Detta är ca 30% av saltsyrafrisättningen
22
Q
Vad mer specifikt sker i den gastriska fasen?
A
När maten väl kommer ned till utspänningen av magsäcken detekteras det av sträckreceptorer/mekanoreceptorer i magsäckens vägg, de känner av ökad volym. Även kemoreceptorer kommer känna av närvaron av mat genom att ex pH inte är lika surt som magsaften.
Sedan kommer det skickas en lång och en kort signal. Den långa signalen kommer skickas via N.vagus till CNS och den korta till ENS
23
Q
Vad kommer påverka frisättning och aktivering av pepsinogen? Vad mer kommer ske vid låg pH?
A
Vid lågt pH till följd av saltsyrafrisättningen (detta under gastriska fasen) kommer huvudceller stimuleras till att frisätta pepsinogen. Vid lågt pH kommer sedan pepsinogen aktiveras till pepsin och börja bryta ned protein.
Lågt pH kommer också stimulera D-celler som leder till frisättning av somatostatin vilket vämmar G-celler, ECL-celler, parietalceller och huvudceller
23
Vilken roll spelar N.vagus, ECL-celler och G-celler i den gastriska fasen?
- N.vagus stimuleras av mekanoreceptorer och stimulerar frisättningen av acetylkolin, detta i sin tur stimulerar parietalceller att frisätta saltsyra, när saltysra frisatts hämmas somatostatin från D-celler som är hämmare av saltsyrasekretionen
- ECL-celler aktiveras och frisätter histamin vilket påverkar parietalcellers frisättning av saltsyra
- G-celler komemr stimuleras och frisätta gastrin vilket aktiverar parietalceller som frisätter saltsyra. G-celler stimulerar också ECL-celler och D-celler
24
vad sker mer specifikt under den intestinala fasen?
Under den intestinala fasen kommer kemoreceptorer och ENS stimulera utsöndring av CCK och VIP (frisätts från S-celler i duodenum) detta kommer hämma huvudcellerna och parietalcellerna vilket i sin tur hämmar magsäckens aktivitet
25
Sekretion av från endokrina pankreas
Endokrina pankreas utsöndrar insulin och glukagon
26
Vad sker med pankreas aktivitet under den cefalam fasen?
Under den cefala fasen kommer pankreas aktivitet öka. det sker genom att vagusnevernm skickar signaler.
27
Vad sker i exokrina pankreas under gastriska fasen?
Under den gastriska fasen kommer G-celler tillverka gastrin och det finns gastrinreceptorer i pankreas vilket leder till mer frisättning av pankreassaft som innehåller enzym till duodenum (lumen) som bryter end födan, ex lipaser, amylaser, proteaser och nukleaser.
28
Proteaser
Proteaser utsöndras ofta i sin inaktiva form för att de inte ska bryta ned pankreas.
29
Vad sker i exokrina pankreas under den intestinala fasen?
Receptorer i gångcellerna kommer ge upphov till mer pankreassaft. Pankreasproteaser frisätts som inaktiva zymogener. Aktivering sker genom att enteropeptidas i tarmmukosan klyver trypsinogen till aktivt trypsin. Trypsin kan också autokatalysera sin egen aktivering, och aktiverar dessutom chymotrypsin, elastas och karboxypeptidas A och B
30
Digestionen av kolhydrater
- Digestionen av kolhydrater börjar i munnen där det finns alfa-amylas som påbörjar nedbrytningen av polysackariderna till kortare kedjor, genom att bryta alfa-1,4-glykosidbindningarna
- Amylas kommer sedan denatureras i magsäcken och kan därmed inte fortsätta nedbrytningen av kolhydrater. Men när det förs vidare till duodenum kommer alfa-amylaset från pankreas forsätta nedbrytningen
- I slemhinnan i duodenum och övre jejunum finns membranbundna enzymer (borstbrämsenzymer) som bryter disackariderna till monosackarider
31
Reglermekanismer för pankreassekretion mellan och efter måltid
Sekretionen varierar mellan de tre faserna.
- Cefal fas 25% total sekretion
- Gastrisk fas, 15% total sekretion
- Intestinal fas 60% total sekretion
När födan kommer ner i duodenum stimuleras S-celler av den sura miljön och insöndrar sekretin och I celler känner av fetter och peptider och kommer då insöndra CCK. Sekretin stimulerar celler i pankreasgången och CCK stimulerar både acinära celler och celler i pankreasgången.
Utsöndring från pankreas stimuleras också synaptiskt via den vagovagala reflexen som frisätter acetylkolin vilke stimulerar utsöndring från acinära celler i pankreasgången
32
Vilka tre enzymer medverkar i nedbrytningen av kolhydrater?
- Amylas från saliv i munhålan
- Amylas från pankreassaft i tunntarmen
- Borstbrämenenzymer
33
Hur sker nedbrytning av proteiner?
- Nedbrytning av proteiner börjar i magsäcken där proteinerna denatureras av det låga pHt och börjar brytas ned av gastriskt pepsin som utsöndras som pepsinogen (inaktiva formen) från huvudceller
- Pepsin spjälkar proteinet till polypeptider och en del fria aminosyror.
- I tunntarmen forsätter nedbrytningen med enzymer från pankreassaften. de enzymerna utösndras i zymogen form men trypsin aktiveras av enteropeptidas som frisätts från slemhinnecellerna i duodenum
- Aktiverar trypsin klyver sedan proteiner och aktiverar andra enzymer. Då aktiveras serinproteaser (har en serinrest i sin aktiva yta) som är specifika och klyver peptidkedjan vid specifika positioner
34
Vilka enzym bidrar till nedbrytningen av protein?
- Pepsinogen från huvudceller i magsäcken, pepsin vid låg pH
- Saltsyra från parietalceller i magsäcken, denaturerar protein
- Proteaser från pankreas i tunntarmen, bryter ned dipeptider, tripeptider och aminosyror
35
Absorption av proteiner
proteiner kan absorberas av enterocyter som enkla aminosyror eller små oligopeptider.
- Om de absorberas som aminsoryror absorberas de genom sekundär aktiv transpoort symport med natrium.
- De olika transportörerna transporterar specifika grupper aminosyror
- Oligopeptider kan transporteras via PEPT-1 som är en H+ symport
- Vissa proteiner kan absorberas utan att spjälkas
I enterocyten bryts oligopeptider ned till aminosyror och aminosyror transporteras ut till blodet i andra icke-natriumberoende transportörer
Aminosyror transporteras till blodet med transportörer som inte antriumberoende
35
Absorptionen av kolhydrater
Monosackarider absorberas i övre jejunum via transportproteiner.
- Glukos och galaktos absorberas av enterocyter (epitelceller som lägger sig längs insidan av tarmarna, har absorberande funktion) via SGLT-1 som är en sekundär aktiv transport i en symport med natrium.
Natriumgradienten som driver absorption bildas av NA/K-ATPas.
Fruktos absorberas via faciliterad diffusion genom GLUT-5.
Monosackariderna transporteras sedan från enterocyterna till blodet genom GLUT-2.
36
Digestion av lipider
- Tunglipas från sekretoriska tung-papiller är aktiva utan co-lipas och påbörjar nedbrytningen av lipaser. Detta kan dock endas bryta ner korta proteinkedjor och spelar stor roll hos barn.
- Det sker triglycerid-hydrolys med gastriskt lipas som frisätts från magsäcken och också är aktivt utan utan co-lipas.
- I duodenum frisätts gallsalter som emulgerar fetter till miceller. Det finns även lipaser från pankreas men dessa är inte aktiva direkt, de behöver ett co-lipas som binder in för att exponera det aktiva sätet på lipaset och göra det aktivt
- co-lipaset är en allsoterisk aktivator
- Kolesterylestrar bryts ned med kolesterolestras, fosfolipider och fosfolipas. Alla de bheöver co-lipas för att aktiveras och brytab ned lipider
- Triglycerider bryts ned med pankreaslipas, behvöer co-lipas för att aktiveras och bryta ned lipider
- De bryts ned till fria fettsyror och 2 MAGs
37
Vilka lipaser eller liknande bidrar till digestion av lipider?
- Tunglipas
- Gastriskt lipas
- Gallsalt/gallsyror från levern, i tunntarmen. Finfördelning av fetter
- Lipaser från pankreas i tunntarmen
38
Absorption av lipider
fetterna absorberas genom diffusion.
Fettsyrorna får vid lägre pH ta upp protoner och bli oladdade. I enterocyten återförestras fettsyrorna till triacylglycerider och kolesterylestrar i ER. Lipiderna förpackas sedan tillsammans med fettlösliga vitaminer i kylomikroner och transporteras ut i lymfan.
39
Vart bildas gallsyra och hur utsöndras det? vad gör gallsyran?
gallsyra bildas i levern och utsöndras med gallan till duodenum.
Gallsyran emulgerar större fetter till mindre.
40
primära gallsyror
Primära gallsyror är salter som bildas från kolesterol i levern
41
Sekundära gallsyror
Sekundära gallsyror modifieras av bakterier i tarmen.
41
vad är de två vanligaste primära gallsyrorna?
- Cholsyra
- Kenodeoxycholsyra
Har de konjugerande gallsalterna glycin och taurin
42
Fosfolipider
Bidrar till att bilda miceller och underlätta emulgering
42
Vad är de två vanligaste sekundära gallsyrorna?
- Deoxycholsyra
- Litocholsyra
43
Gallsalter
Fungerar som ett emulgeringsmedel då de har en hydrofob och en hydrofil sida som underlättar bildandet av miceller. Miceller bildar en sfär med hydrofob del innåt och hydrofil del utåt och kan således omfamna och transportera hydrofoba ämnen t.ex fetter i hydrofil miljö.
- gallsalter verkar också stimulerande före kolesterylestras och fosfolipas
44
Colipas
Colipas är ett koenzym som frisätts tillsammans med lipas från pankreas och binder till pankreaslipas för att öppna enzymets aktiva säte så att enzymet kan verka.
45
Enterohepatiska kretsloppet
1. Gallsyra syntetiseras i levern och sescerneras
2. Gallsyran tas upp i ileum där det deltar i digestion och absorption av fetter.
3. Vissa gallsyror återresorberas i blodet och transporteras tillbaka till levern via V.porta för att gallsyrorna ska återanvändas, så slipper man producera enbart nya gallsyror (sparar energi)
46
Vilka två källor får levern blod från? Vad sker när blod når levern?
- a.hepatica, transporterar syrerikt blod till levern från hjärtat
- v.porta, bär näringsrikt blod från mag- och tarmsystemet till levern.
När blod når levern kommer det åka genom v. Hepatica som går upp till V. cava inferior
47
Leverns funktioner
- Proteinsyntes (bl.a plasmaproteiner och koagulationsfaktorer)
- Bildas vissa aminosyror
- Fettsyntes
- Kolesterolsyntes
- Vitamin D
- lagra glykogen
- Producera galla
- Nedbrytning, Ureacykeln, alkohol, bilirubin, läkemedel, gifter
- Leverns endokrina funktion bl.a IGF-1
48
Vad gör hepatocyter?
Hepatocyter står för gallproduktion, proteinsyntes och detoxifiering.
49
Vad styrs gallsekretion av?
Styrs bl.a av autonoma nervsystemet men också hormoner.
- Sekretin som bildas i duodenums vägg samt gastrin som bildas i magsäcksväggen och duodenums vägg.
- Hämmande hormoner för gallsekretion är könshormoner
50
Gallblåsans funktion
Gallblåsan är ett lager för galla.
- Gallan frisätts när innehållet i duodenum är fettrikt
- När innehållet är fettrikt kommer gallblåsan dras samman av kolecystokinin (CCK), ett hormon som skapar rörelse i gallblåsan, sammandragningar
51
Vad innehåller galla?
- Stora mängder gallsalter som emulgerar fettsyror, dvs finfördelar fetter och bildar miceller
52
vad gör stellatceller?
Stellatceller i levern (kallas perisinusoidala celler) lagrar fett med bl.a vitamin A
53
Vilka vitaminer är det främst som lagras och frisätts i levern?
Det är främst fettlösliga vitaminer
54
Hur frisätts vitamin A till blodet?
Vitamin A frisätts i blodet bundet till retinolbindande protein.
55
Hur aktiveras vitamin D i levern?
Vitamin D aktiveras i levern genom konvertering
56
Vad är vitamin K viktigt för?
Det är viktigt för syntes av Protrombin
57
Vad är vitamin E?
Vitamin E är en antioxidant
58
Vad är transferrin viktigt för?
Transferrin är viktigt för transport av järn i blodet
59
Vad är de två huvudformerna av leversvikt?
Akut och kronisk
59
Vad gör ferritin?
Ferritin binder järn intracellulärt i hepatocyter
60
Glukoneogenes
Nybildning av glukos, där glukagon spelar roll
60
vad gör haptogobin?
Haptogobin binder fritt hemoglobin
60
Hur lagras kolhydrater i kroppen?
Kolhydrater lagras i kroppen som glykogen.
Det kommer primärt från glukos, laktat och aminosyror.
61
Glykogenolys
Nedbrytning av glykogen, då glukos frisätts i blodbanan, där inverkar glukagon och adrenalin.
62
Akut leversvikt
Akut leversvikt ger främst olika påverkan på hjärnan:
- Konfusion
- Koma
- Minskad produktion av viktiga proteiner
Det kan orsakas av virus eller läkemedel, ex paracetamol.
63
Kronisk leversvikt
Kronisk leversvikt hänger ofta ihop med levercirros som orsakas av alkoholism eller någon virushepatit och det finns ärftliga orsaker.
64
Ikterus/gulsot
När gamla röda blodkroppar bryts ned bildas bilirubin (en gulfärg) som når levern och sedan åker ut med bajs och urinen.
Om det ansamlas för mycket bilirubin i kroppen får man gulsot som ger gul hy och gulare ögonvitor. Detta kan orsakas av flera olika orsaker.
- Gallstenar kan täppa till gallväggarna och då kommer man inte få ut gallan och därmed ackumuleras bilirubin i levern och i blodet
65
Gallsten
Gallsten kan bildas pga för mycket kolesterol eller bilirubin som krystaliseras och formar "stenar". Patienter behöver inte alltid uppleva symtom men kan orsaka:
- Smärta i abdomen
- Illamående
- kräkningar
- feber
komplikationer uppstår när dessa gallstenar blockerar gallvägarna som i sin tur kan leda till infektioner
66
Amylas
Finns i saliv och bildas från acinära celler i salivkörtlar som secernerar saliv till munhålan
67
Pepsinogen
Bildas och secerneras av huvudceller (kallas också chief cells) i magepitelet i magsäcken. Blir aktiva i sur miljö och bildar då pepsin.
68
Pankreasenzymer
Bildas i acinära celler i pankreas. Frisätts i duodenum. Ex pankreaslipas, pankreasamylas och pankreasproteas
69
Gastriskt lipas
Från huvudceller i magepitelet, aktivt utan co-lipas
70
Endopeptidas
Enzym som klyver ett protein mitt i peptidkedjan. Ett exempel är enteropeptidas som aktiverar en massa pankreaszymogener i duodenum.
71
Aktivering av zymogener (inaktiva formen av enzymer)
Aktivering kan ske delvis genom att de klyvs av andra enzym (pankreasproteaser), dels genom att de hamnar i en mer optimal kemisk miljö (pepsin). Det gör att de veckas rätt och blir aktiva.
72
Exopeptidas
Klyver aminosyror från polypeptidkedjornas terminala aminosyror (polypeptidkedjornas ändar)
73
Hur kan monosackarider absorberas?
Kan absorberas antingen genom sekundär aktiv transport i symport med Na+ eller genom faciliterad diffusion.
74
Hur kan monosackarider transporteras?
De kan transporteras från enterocyter till interstitialvätskan och blodet via faciliterad diffusion
74
Hur absorberas och transporteras aminosyror?
- Aminosyror absorberas via sekundär aktiv transport i symport med Na+.
- Aminosyror transporteras till interstitialvätskan genom faciliterad passiv transport
75
Hur absorberas oligopeptider?
Oligopeptider absorberas via sekundär aktiv transport med H+
75
Hur transporteras gallsalter?
Gallsalter transporteras via sekundär aktiv symport med Na+
76
Hur absorberas fettsyror?
Fettsyror kan absorberas med:
-Enkel diffusion
- Via passi transport med hjälp av transportproteiner
77
Hur går det till när vitamin B12 ska absorberas?
1. B12 binder först till REM-proteiner pga det låga pHt och kan i detta stadie inte binda till IF
2. Därför måste pHt höjas så B12 kan släppa från REM-proteinerna och istället binda till IF
3. Nu tas B12-IF-komplexet upp via cubillinreceptorer i distala ileum.
4. I blodet transporteras B12 via transcobalamin 2
(vitamin B12 heter cobalamin, minnesregel)
77
Vad behöver vitamin B12 för att absorberas?
För att absorberas behöver vitamin B12 IF (intrinsic factor) som frisätts från parietalceller
78
Hur går det till när järn absorberas? Och hur transporteras det?
Järn kan absorberas som hem (i en hemgrupp) via en transportör för hem eller som fria järnjoner (Fe2+).
- Vitamin C kommer öka upptaget eftersom det är en kofaktor till duodenalcytokroom B (Dcytb) som reducerar Fe3+ till Fe2+.
Järn transporteras till blodet via ferroportin som oxideras av hepahestin som innehåller koppar.
79
När sker frisättningen av gastrin? Vad gör sedan gastrin?
Frisättningen sker när G-celler kommer i kontakt med antingen nedbrutet protein eller via innervering från en GRP-Synaps, acetylkolin.
Gastrin stimulerar produktion och frisättning av magsyra, digestionsenzymer i magsäck och duodenmum samt stimulerar magsäckens motorik
79
Gastrin
Peptidhormon, frisätts från G-celler i antrum (magsäckens nedre del) och duodenum.
80
CCK
Peptidhormon som frisätts från I-celler.
- Frisätts när det finns fett eller peptider i duodenum
- Stimulerar syntes och sekretion av enzymer från pankreas, relaxerar hepatopankreatiska sfinktern och stimulerar kontraktion och tömning av gallblåsan
- Inhiberar gastrisk aktivitet
80
Sekretin
Peptidhormon som frisätts från S-celler i duodenum.
- Frisättning sker när bearbetad mat når duodenum.
- Sekretin stimulerar gallfrisättning från levern och sekretion av bikarbonatbuffert från pankreas
- Sekretin hämmar magsäckens motorik och sekretion
81
Histamin
Histidinderivat som frisätts parakrint från ECL-celler.
Det sker när de stimuleras av gastrin eller innerveras genom acetykolinreceptorer.
- Histamin stimulerar frisättningen av magsyra från parietalceller
82
Glukagon och adrenalins signalstransduktionssystem
1. Glukagon binder till sin G-proteinkopplade receptor som leder till att adenylcyklas aktiveras
2. ATP omvandlas till cAMP
3. cAMp binder till PKA (cAMP-beroende proteinkinas A)
4. PKA börjar fosforylera olika enzymer (fosforylaskinaser som i sin tur fosforylerar andra enzymer)
5. då aktiveras katabola processer, samt inhibera anabola processer.
6. Glukagon och adrenalin binder till receptorer i olika vävnader, där glukagon verkar främst i levern och adrenalin verkar mer i fettväv och muskler
83
Muntorrhet
För lite salivproduktion.
- <0,1 ml/min i vila och <0,7 ml/min vid tuggning
- Kan orsakas av ålder, läkemedel eller kön (kvinnor producerar mindre än män)
84
Dyspepsi
Samlingsnamn för olika tillstånd som ger besvär från magsäcken. Orsak kan vara:
- Ulcer
- Läkemedel
- Cancer
84
Magsår/ulcus pepticum
Skador i duodenum eller i magsäcken pga minskad slemproduktion och känsligare slemhinna eller ökad magsyraproduktion till följd av vätejoner.
Orsak kan vara pyloriinfektion eller läkemedel
85
Gallsten
Kristallbildning av gallsalter i gallblåsa eller gallgångar
86
Diarre
Avföring mer än 3 ggr/dag, lös konsistens.
Orsakas av infektioner, läkemedel, intoleranser eller IBS
87
Pankreatit
Inflammation i pankreas orsakad av gallsten, alkohol, tumörer, autoimmunitet eller genetiska sjukdomar
88
Hur rör sig födan/bolus fram?
Bolus förs fram via peristaltik. Det innebär att glatt muskulatur kontraherar bakom bolus och relaxerar framför, vilket kommer trycka en framåt.
- Dessa rörelser uppkommer spontant i cajalceller som sprids till omkringliggande glatt muskulatur via gap junctions som kontraherar
- I vila skickar cajalceller ut slow waves men när cellerna stimuleras genom mekaniska krafter, parasympatikus eller acetylkolin så kan de ge upphov till aktionspotentialer som depolariserar cellerna och leder till kontraktion
89
Enteriska nervsystemet/ENS
ENS är ett lokalt nervsystem som finns i magtarmkanalens vägg som består av nervceller och stödjeceller som sträcker sig från esofagus till rectum.
- ENS koordinerar matsmältningen och tarmfunktionen. Den styr graden av aktivitet
90
Vilka är ENS 2 delar?
- Plexus myentericus, styr motoriken i de longitudinella och cirkulära lagren. Ligger i muskellagren. Ansvarar för kontraktioner
- Plexus submukosa, PÅverkar både motorik och de sekretoriska cellerna. Plexus submukos ligger under mukosan (slemhinna). Samordnar frisättning av sekret: slem, enzym och galla
91
vad gör kemoreceptorer?
Kemoreceptorer i magtarmkanalens vägg kan kan känna av matens komposition och pH
92
Vart går de sensoriska impulserna från kemo- och mekanoreceptorer?
De går dels till CNS via parasympatikus men också till interneuron i ENS.
De lokala afferenter som går till ENS och olika plexan har effektorvägar via en kort reflex på muskulaturen, endokrina celler, sekretoriska celler och blodkärl.
Det kan också vara långa reflexer som går via afferenter till CNS och dör integrerar de med parasympatikus i hjärnstammen och med sympatikus i thorakolumbal nivå.
Det är främst via sympatikus som blodkärl dras ihop via glatta muskulaturer.
92
Vad gör mekanoreceptorer?
Mekanoreceptorer kan känna av mängden föda med hjälp av sträckreceptorer
93
Vad är passagetiden genom olika delar av mag-tarmkanalen?
- Magsäck, 1-3h
- Tunntarm, 7-9h
- Tjocktarm ca 1 dygn
94
Vad påverkar passagetiden i mag-tarmkanalen?
- Tiden påverkas bl.a av de långa tarmreflexernas funktion och födans sammansättning.
- Fett tar längre tid att bryta ned och det tar således längre tid för fett att passera eftersom det endast kan frisättas lite magsaft till duodenum i taget
- Kostfibrer minskar passagetiden eftersom det binder till vatten och unedrlättar passage genom tarmen
- Massperistaltik kan påverka passsagehastigheten
95
Hur inled massperistaltik?
1. Sensoriska nerver känner av bolus/födoinnehållet och skickar afferenta signaler till CNS
2. CNS skickar efferenta signaler till mag och tarmkanalen genom N.vagus (som sköter motorik) och N.splanchnikus (som sköter blodflöde och sekretion).
Detta startar massperistaltik som påverkar passagehastigheten
95
Vilka olika delar finns det som påverkar passagetid?
- Mun
- Oesofagus
- Magsäck
- Tunntarm
- Tjocktarm
96
Hur påverkas passagetiden i munnen?
- Tuggförmåga
- Salivproduktion
- Födans komposition/textur
97
Hur påverkas passagetiden i oesofagus?
Födans finfördeling
98
Vad påverkar passagetiden genom magsäcken?
- Födans komposition, främst mängden fett och protein
99
Hur påverkas passagetiden genom tunntarmen?
- Mängd icke-nedbrytna födoämnen (främst fibrer/cellulosa)
100
Vad har tuggning för betydelse för matsmältningen?
- Födan bryts ner till mindre bitar och blandas med saliv
- Det initieras vilejmässigt och övergår sedan till en reflexmässig process som påverkas av afferenta känselreceptorer i läppar, munhåla och muskelspolar i tuggmuskler
100
Hur påverkas passagetiden genom tjocktarmen?
- Mängd fibrer
- Grad av fysisk aktivitet
- Personens vätskestatus
- Mikrobiotans komposition
101
Vilka muskler är involverade i tuggning?
Tuggmusklerna är slutarmuskler:
- M.masseter
- M.pterygoideus medialis
Öppnarmuskler:
- m. digastricus
- m.pterygoideus lateralis
- Infrahyoidala muskulaturen
Vid normal muskeltonus hålls tungan på plats i munnen
102
Redogör för hur sväljning fungerar
- Sväljning initieras viljemässigt och fortsätter sedan reflexmässigt
1. Tungan trycker upp bolus mot palatum molle och initierar sväljreflexen
2. Detta gör att den övre esofagussfinktern relaxerar och epiglottis stängs
3. Peristaltik och gravitation för ner bolus genom esofagus
4. När det närmar sig nedre esofagussfinktern öppnas den och släpper ner bolus i magsäcken
5. Sedan stängs den nedre sfinktern för att förhindra att magsyra når esofagus
103
ventrikelns funktion och rörelsemönster under fasta
3 faser av motorik
1. Ingen motorik
2. Svag, oregelbunden peristaltik som endast färdas korta sträckor för att sedan upphöra
3. Kraftigare kontraktioner i syfte att tömma den mellan måltider s.k migrating motor complex (MMC)
104
Vad händer med magsäcken vid sväljning?
Vid sväljning aktiveras den receptiva dilatationen av magsäcken vilket gör att den ökar i volym för att ta emot mat.
Detta leder till att trycket inte ökar fast volymen ökar.
105
Vart i magsäcken lagras mat och vart bearbetas mat?
- Maten lagras i fundus
- Mat bearbetas i de distala delarna, corpus och antrum
106
Hur görs bearbetningen i magsäcken?
Bearbetningen görs mha peristaltik som ökar i styrka mer distalt.
- I antrum har magsäcken också propulsion (act of pushing forward) för kymen (innehållet i magsäcken) mot pylorus
- Om den inte kan passera kommer den malas i terminala antrum och sedan för retropulsion tillbaka kymen längre proximalt.
107
Gastens adaptica relaxation
Gastens adaptica relaxation innebär att den kan utvidgas eller kontrahera beroende på mängden föda som intagits
108
Ghrelin
Ghrelin frisätts från mag-och tarmkanalen och stimulerar födointag
109
Vilka faktorer reglerar tömning av ventrikeln?
- Magsäckens utvidgning (distension)
- Aminosyror i magsäcken
- pH
- fett saktar ned tömningen eftersom det tar längre tid att bryta ned
- Tömningen kan regleras av CCK via gallblåsetömning och nedbrytning av fett
- Propulsion och retropulsion. Maginnehållet pressas mot pylorussfinktern
110
Vad kan initiera kräkning?
- För mycket maginnehåll
- Inflammation i ventrikeln
- Snabb rotation
- Intrakraniellt tryck
- Smärta
- Strålning
- Sensorik
- Graviditet
- Läkemedel och toxiner
111
Vilka är kräkningens tre faser?
1. Prodromala fasen
2. Ulkning
3. Tömning av ventrikel
112
Prodromala fasen
Tecken på kommande kräkning genom:
- Ökad salivering och svettning
- Vidgade pupiller
- Snabb andningsfrekvens
- Sänkning av tryck i bröstkorgen
113
Ulkning
- Magstrupens nedre sfinkter öppnas
- lite maginnehåll flödar till svalg och matstrupe
- Inducerar starkt illamående
114
Tömning av ventrikel
Kräkning
- andningsmuskulatur och glatt muskulatur i mag-tarmkanalen kontraheras men trycket i thorax ökar till följd av att epiglottis är stängt
- Det ökade trycket leder till kräkning som leder till momentan sänkning av blodtryck följt av kraftig höjning samt sänkning av hjärtfrekvens
115
Beskriv tunntarmens 2 typer av motorik
1. Blandning av födan genom segmenteringsrörelser som pressar födan växelvis i 2 riktningar för att blanda den och underlätta absorption och digestion
2. Peristaltik pressar fram bolus genom tunntarmen och den motoriken styrs av ENS genom att sensorer i vävnaden känner av om tarmen tänjs ut och då depolariserar cajalcellerna så att de kan ge upphov till kontraktion
116
Vilka faktorer reglerar tunntarmens motorik?
- ENS som påverkas av hormoner och CNS
- Gastrin, ökar tunntarmens rörelsemönster
- Motilin, stimulerar peristaltiska rörelser
- Acetylkolin frisätts från ENS, ökar peristaltik och segmenteringsrörelse
- Vasoaktiva intestinala peptider (VIP), ökar blodflödet i tarmväggen och muskelavslappning
117
Vad är MMC?
En rensande rörelse under fast.
propulserande rörelse som för oabsorberade rester till tjocktarmen. Består av svaga repetitiva rörelser som färdas korta sträckor och sedan upphör.
Tar ca 200-250 min för resterna att migrera från magsäcken distalt
118
Vilka 3 faser har migrating motor complex/MMC?
1. En lång och lugn fas med slow waves
2. Frekvensen på slow waves ökar och sker oregelbundet med svaga kontraktioner
3. Kraftigare och regelbunda kontraktioner
119
Vilket hormon reglerar MMC?
Motillin
120
Redogör för tjocktarmens rörelsemönster
- Kolon har långsammare peristaltik och pågår kontinuerligt, styrs av långa tarmreflexer
- Ca 1-3 gånger om dagen sker massperistaltik somme innebär att större delen av tarmen kontraherar samtidigt, detta skapar en tryckvåg som trycker bolus fram i kolon
121
Redogör för defekationsprocessen
Processen som tömmer tarmen på avföring.
- När avföring samlas i rektum skickas signaler till ENS och parasympatikus, de aktiverar defekationsreflexen
- När detta sker kommer den inre sfinktern relaxera reflexmässigt och den yttre kontraherar viljemässigt
- För varje peristaltisk våg ökar trycket och tonus minskar i inre sfinktern och ökar i yttre sfinktern
122
Dysfagi
Dysfagi är ett medicinskt tillstånd av sväljningssvårigheter.
Detta kan bero på olika sjukdomar eller tillstånd som ger svårigheter med svalg eller matstrupe.
- Det är även kopplat till nedsatt funktion i ANS
123
Esofageal reflux
Innehållet i magsäcken tömmer sig i esofagus och resulterar i halsbränna, som ofta beror på magmunsbråck
124
Vilka tillstånd är förknippade med kräkning?
- Mycket mat i magsäcken
- Infektion i magsäcken
- Att vara yr
- Tryck i hjärnan
- Lukt och synpåverkan
- Graviditet
- läkemedel och gifter
125
Vilken del av kroppen initierar kräkning?
Kräkningscentrumet i medulla oblongata
126
IBS/Irritable bowel syndrome
En kronisk sjukdom som påverkar tarmarna, kan orsaka förstoppning, diarre, gaser och magont
127
Vad finns det för tillstånd förknippade med förstoppning?
- IBS
- Rektal prolaps
- Läkemedelsbiverkningar
- Trög tarm
127
Rektal prolaps
Sjukdom som påverkar ändtarmen och kan orsaka förstoppning eller avföringsläckage
128
Trög tarm
orsakar förstoppningar pga nedsatt funktion i tarmmusklerna
129
Vad finns det för olika typer av läkemedel för att behandla magsår?
- Syrasekretionshämmare
- Slemhinneskyddande
- Antacida
- Antibiotika
130
Vad finns det för typer av syrasekretionshämmare?
- H2 receptorantagonister
- Protonpumpshämmare
- Muskarinreceptorantagonister
131
Vad finns det för typ av slemhinneskyddande läkemedel?
- Sucralfat
- Alginsyra
- Misoprotosol
132
Vad kan anticida ha för biverkan?
Diarre eller förstoppning
133
Vad kan H2-receptorantagonister ha för biverkan?
- Diarre
- Yrsel
- Muskelvärk
134
Vad kan protonpumpshämmare ha för biverkan?
- Huvudvärk
- Diarre
- Ökad risk för pneumoni
- Gastroenterit
135
Vad kan muskarinreceptorer ha för biverkan?
- Muntorrhet
- Urinretention
- Förstoppning
136
Vad kan sucralfat ha för bierkan?
Förstoppning
137
Vad kan misoprotosol ha för biverkan?
Kontraktion av glatt msukulatur
138
vad kan antibiotika ha för biverkan?
Vanligt som antibiotika, mag-tarmbesvär, hudutslag och svampinfektion
139
Vilken cell utsöndrar HCL/saltsyra?
Parietalcellen via en pump, protonpumpen
140
Vilka ämnen stimulerar HCl produktion?
- Histamin (via H2-receptor)
- Acetylkolin (muskarinreceptor)
- Gastrin (G-receptorn-gastrinreceptorn)
141
Prostaglandiner
En familj kroppsegna substanser inblandade i massa olika, som smärtupplevelse eller blodflöde ex.
Finns olika prostaglandiner, PGE2, PGI2 osv, de hämmar syra-sekretion och stimulerar produktion av slem.
Slem är viktigt skygg mot farliga ämnen i lumen som ex droger och alkohol
142
Hur fungerar H2-receptorantagonister?
Hämmar H2-receptorn (histaminreceptor) och leder då til minskad syrasekretion från parietalcellerna
143
Hur fungerar protonpumpshämmare
Riktar sig direkt på protonpumpen och är därför mer effektiv.
- Läkemedlet är en svag bas som plockar på sig vätejoner och blir positivt laddad
- Då kan den inte passera membranet och fastnar kring protonpumpar i parietalceller
- Då hämmas de irreversibelt så de inte kan frisätta fler vätejoner
144
Hur fungerar muskarinreceptorantagonister?
Hämmar muskarinreceptorer så de inte kan aktiveras av acetylkolin
145
Hur fungerar antacida?
Basiska salter av magnesium eller aluminium som neutraliserar magsyra direkt i lumen och ger kortvarig effekt
146
Hur fungerar alginsyra?
Ligger som lock på magsaften och förhindrar reflux
147
Antibiotika i förhållande till magsår
Dödar bakterier, H.Pylori, som oftast orsakar ulcus
147
Hur fungerar sucralfat?
Innehåller aluminiumhydroxid + sukros.
Molekylen spjälkas sedan i sur miljö och den laddade sukrosen binder till sårytan och bildar skyddande gel
148
Misopostol
Prostaglandinanalog som stimulerar bikarbonat och slemproduktion. Samt till viss del hämmar syrasekretion.
Får ej ges till gravida eftersom det framkallar kontraktioner
149
Bulkmedel
Fungerar som fibrer och binder vätska.
- Fungerar som volymsökande
-Underlättar tarminnehållets förflyttning
- Ger ökad peristaltik
- Måste dricka mycket vatten med medicinen
150
Vad finns det för läkemdelsgrupper vid behandling av förstoppning?
- Bulkmedel
- Osmotiskt verkande laxantia
- Tarmirriterande laxantia
151
Osmotisk verkande laxantia
Absorberas inte från tarmen, stannar i lumen och utövar osmotisk kraft som drar ut vatten ur tarmen
152
Lipashämmare används som behandling vid obesitas, hur funkar det?
Lipashämmare hämamr lipas så att fett inte kan spjälkas och därmed att de inte kan absorberas från tarmlumen. Det kommer ut via avföringen istället
153
Loperamid används vid behandling mot diarre, hur funkar det?
Loperamid hämmar peristaltik genom att binda till receptorer i ENT som i sin tur hämmar frisättningen av acetylkolin och prostaglandiner
153
Tarmirriterande laxantia
Stimulerar sensoriska nerver i kolon som initierar peristaltik
154
Vad kan bulkmedel ga för biverkningar?
- Gaser
- Stopp i tarmen
155
Vad kan antidiarrhoika ha för biverkningar?
- Förstoppning
- Flatulens
- huvudvärk
- Illamående
155
Vad kan osmotiskt verkande laxantia ha för biverkan?
- Gaser
- Buksmärtor
156
Vad kan tarmirriterande laxantia ha för biverkan?
- Skador på tarmotorik
- Försämrad tarmfunnktion
Får endast ges tillfälligt
157
Vad kan lipashämmare ha för biverkningar?
- Buksmärtor
- Gaser
- Steatorre
- Flytande avföring
158
Vanliga biverkningar rent allmänt vid behandling av obesitas
- Buksmärtor
- Gaser
- Steatorre
- Flytande avföring
159
vanliga biverkningar generellt vid behandling av magsår?
- Diarre
- yrsel
- Muskelvärk
- huvudvärk
- Magsmärtor
- Förstoppning
160
Vanliga biverkningar generellt vid behandling av förstoppning?
- Gaser
- Buksmärtor
- Diarre
- Stopp i tarmen (Bulkmedel)
161
Vanliga biverkningar vid behandling med antidiarrhoika
- Förstoppning
- Flatulens
- Huvudvärk
- Illamående
162
vad är egentligen näringsrekommendatioerna?
Siffror på hur mycket vi ska få i oss för att inte riskera att få sjukdomar och dessa rekommendationer varierar beroende på ålder, tillväxt, gravida osv.
162
Hur bestäms näringsrekommendationerna?
Näringsrekommendationerna baseras på aktuell forskning och tas fram i samarbeten med de nordiska länderna. Där går man igenom litteraturen systematiskt
163
164
164
165
