matte Flashcards

(29 cards)

1
Q

Observation

A

Ett enskilt värde i en undersökning. Exempel: Om du frågar 10 personer hur många timmar de sover, så är varje persons svar en observation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Population

A

Alla som undersökningen handlar om. Exempel: Alla elever i din skola.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Total undersökning

A

När du undersöker hela populationen, alltså alla. Exempel: Du frågar alla elever i skolan om deras favoritämne.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Stickprovsundersökning

A

Du undersöker bara en del av populationen. Exempel: Du frågar 30 elever istället för hela skolan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Slumpmässigt urval

A

Du väljer slumpmässigt vilka som ska vara med i stickprovet. Alla har lika stor chans att bli valda.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Obundet slumpmässigt urval

A

Helt slumpmässigt urval utan någon påverkan. Exempel: Dra namn ur en hatt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Stratifierat urval

A

Du delar upp populationen i grupper (t.ex. årskurser) och väljer slumpmässigt från varje grupp, så att alla grupper representeras.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Frekvens

A

Hur många gånger något händer. Exempel: Om 5 personer gillar matte mest, så är frekvensen 5.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Relativ frekvens

A

Frekvensen i procent. Exempel: 5 av 20 gillar matte = 25 %.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Beskrivande statistik

A

När man sammanfattar data med siffror, t.ex. medelvärde, median eller diagram.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Klassindela

A

Man grupperar värden i intervall. Exempel: Ålder 10–14, 15–19 osv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Klassbredd

A

Skillnaden mellan start och slut i en klass. Exempel: Klassen 10–14 har klassbredd 5.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Histogram

A

Ett stapeldiagram för klassindelad data. Varje stapel visar hur många som finns i varje intervall.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Medelvärde

A

Genomsnitt. Alla värden adderas och delas med antalet värden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Median

A

Det mittersta värdet (när alla är sorterade i storleksordning).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Typvärde

A

Det värde som förekommer oftast.

17
Q

Variationsbredd

A

Skillnaden mellan det största och minsta värdet i datan. Om minsta värdet är 10 och största 30, är variationsbredden 20.

18
Q

Kvartiler

A

Kvartiler delar upp datan i fyra lika stora delar. Den första kvartilen (Q1) är värdet under vilket 25 % av data ligger, andra kvartilen (Q2) är medianen (50 %), och tredje kvartilen (Q3) är värdet under vilket 75 % ligger.

19
Q

Kvartilavstånd

A

Skillnaden mellan tredje och första kvartilen (Q3 - Q1). Det visar hur stor spridning det är i den mittersta halvan av datan och är ett mått på variation som inte påverkas av extremvärden.

20
Q

Lådagram

A

Ett diagram som visar spridningen i data med hjälp av kvartiler. Det visar minsta värdet, första kvartilen, medianen, tredje kvartilen och största värdet, ofta med “låda” och “visare”.

21
Q

Varians

A

Varians mäter hur mycket värdena i datan sprider sig runt medelvärdet. Ett högt varians betyder att värdena är väldigt olika, ett lågt varians att de är nära varandra.

22
Q

Standardavvikelse

A

Standardavvikelse är roten ur variansen och visar i genomsnitt hur långt värdena ligger från medelvärdet. Det är lättare att förstå än varians eftersom det har samma enhet som datan.

23
Q

Normalfördelning

A

En vanlig fördelning av data som ser ut som en klockformad kurva. De flesta värden ligger nära medelvärdet, och det blir färre värden ju längre bort man kommer från medelvärdet. Många naturliga fenomen följer ungefär den här fördelningen.

24
Q

Bortfall

A

När vissa som skulle vara med i undersökningen inte svarar eller inte går att få tag på. Det kan göra att resultaten blir mindre tillförlitliga.

25
Mätfel
Fel som uppstår när mätinstrument eller metoder inte är helt exakta, eller när människor rapporterar fel. T.ex. om en våg visar fel vikt eller någon glömmer att fylla i en fråga rätt.
26
Urvalsfel
Fel som beror på att man bara undersöker ett stickprov, inte hela populationen. Stickprovet kan råka vara ovanligt och därför inte helt representativt.
26
Felmarginal
Det är ett mått på hur stor osäkerheten är i resultatet från ett stickprov. Ju mindre felmarginal, desto säkrare är resultatet.
27
Konfidensintervall:
Ett intervall som visar inom vilket spann det “riktiga” värdet i populationen ligger, med en viss säkerhet, ofta 95 %. Om ett konfidensintervall för medelvärdet är 10–20, betyder det att vi är 95 % säkra på att det riktiga medelvärdet ligger där.
28
Statistiskt säkerställd
När ett resultat är “statistisk säkerställt” betyder det att det är osannolikt att resultatet beror på slumpen. Det finns en verklig skillnad eller samband.