Mekanisk avfallsbehandling Flashcards
(5 cards)
När och varför behöver man behandla avfall mekaniskt?
För- och efterbehandling vid biologisk eller termisk avfallsbehandling. För att dela upp en avfallström i flera med olika egenskaper. För att homogenisera avfallet, utvinna värdefulla material från avfallet, avlägsna föroreningar.
Ge två exempel på separeringstekniker och beskriv principen för hur de fungerar
Siktning – separation pga olika partikelstorlek. Görs mha olika siktar, tex trumsikt, vibrationssikt och oscillerande sikt.
Separation mha avfallets elektriska ledningsförmåga – virvelströmsseparator. Snabbt roterande permanent magnetsystem som skapar starka virvelströmmar i lättmetaller (Al, Cu). Separation genom olika ledningsförmåga i metallerna.
Ge två exempel på sönderdelningstekniker och beskriv principen för hur de fungerar.
Krossning – För hårda - mellanhårda, spröda material. Verktygets rörelse leder till neddelning. Tryck: verktygets kraft verkar från två sidor. Slag: effekt genom tröghetskraft (hammare). Ex. glas, byggavfall, hårdplast
Skärning, klippning, rivning - För mjuka, duktila, fibrösa, elastiska, temperaturkänsliga, klibbande material. Verktygets form bestämmer partiklarnas geometri. Låg andel (oavsiktligt) fint material i outputen. Högt slitage av knivarna. Ex. plast, textil, metall
. Vad måste beaktas för att välja behandlingsprocess vid mekanisk behandling? Beskriv och diskutera både input- och output-kriterier.
Input – avfallets egenskaper: storlek, form, färg, hårdhet, sprödhet, elasticitet, seghet, dukthalt, densitet, kompressabilitet, klibbighet, magnetism och transmission.
Önskat output – vad ska ske med avfallet i nästa steg? Finns det några värdeämnen eller rena material man vill åt? T.ex rena metaller eller kompost fri från plast. Vad vill man ha för egenskaper hos det behandlade materialet? T.ex grov eller fin fraktion för kompostering eller rötning.
Varför sönderdelar man avfall? Varför + hur försöker man att minimera sönderdelningsprocesserna?
Man gör det för att få volymminskning, förbättrad kompressabilitet, ökning av den specifika ytan, framtagning av önskad partikelstorleksfördelning och förbättrad upplösning.
Man försöker minimera sönderdelningsprocesser för att det kräver mycket energi, och energibehovet ökar med ökad neddelningsgrad.
