Upplagsteknik Flashcards
(7 cards)
Lakvatten och deponigas är de två huvudsakliga emissionerna från en deponi. Ungefär hur länge kan man anta att dessa två flöden kommer behöver omhändertas?
Deponigasen når den ofarliga mängden efter cirka 20 år.
Lakvatten når ofarlig mängd efter cirka 750 år.
Hur byggs ett avfallsupplag upp från botten till topp? Börja med marken under deponin.
Vanlig mark –> geologisk barriär –> bottentätning –>avfall –> sluttäckning
Varför finns det olika klasser av avfallsupplag och vad innebär klassningen?
Inert avfallsdeponi – kommer inte genomgå någon signifikant fysisk, kemisk eller biologisk förändring.
Icke farligt avfallsdeponi – kommunalt avfall. Avfall som inte hamnar under farligt avfall.
Farligt avfallsdeponi – avfall som klassificeras
Beskriv två konsekvenser av att deponilagstiftningen har skärpts sedan 1990-talet (genom lagar och styrmedel) på deponeringen av avfall.
Mindre avfall deponeras till högre specifik kostnad.
Mer industriavfall på kommunala deponier.
Större behov av förbehandling.
Mer recycling och spridning.
Färre och större deponier.
Hur skyddas miljön från deponeringens effekter? Nämn tre fysiska skyddssystem som skyddar deponins omgivning under deponins drifttid och beskriv kort deras roll.
Lakvattensamlingsrör – deponin kan ge upphov till förorenat vatten och därav leder man bort vattnet inom deponiområdet till lakvattenbehandling
Insamlingsdiken runt deponin för ytvatten – hålla borta ytvatten från deponin
Geologisk barriär – skydda deponins underliggande mark och grundvattnet. Bilda en säkerhetszon mellan deponin och recipienten.
Beskriv deponiernas roll i avfallssystemet. Varför kommer vi att behöva deponier även i framtiden?
Eftersom vi har lagen om massans bevarande så kommer inget att försvinna. Deponier är det sista steget i avfallshierakin, inget avfallssystem fungerar utan deponier. Det ger handlingsutrymme och flexibilitet. Världen behöver fler och bättre deponier.
Nämn två funktioner som skyddsskiktet har i en sluttäckningskonstruktion?
Isolera avfallet och skydda omgivande miljön.
Minska infiltration av vatten i deponin.
Minska gasemissioner och underlätta insamlingen av deponigas.
Återställning och rekultivering.
