Minne

Question 1

Deklarativt minne

Answer 1

Involverar fakta kunskap och inkluderar två subkategorier: Episodiskt, och semantiskt minne. Dessa minnestyper kallas för deklarativa för att vi typiskt sett behöver deklarera det: vi berättar för andra människor vad vi vet

Question 2

Icke-deklarativt minne

Answer 2

(Omedvetet) Procedur, Priming, Klassisk betingning

Question 3

Modal model of memory

Answer 3

Sensoriskt minne -> Kortidssminne -> Långtidsminne

Question 4

Semantiskt minne

Answer 4

Generell fakta kunskap om världen och språk, inklusive minne för ord och koncept. Du vet att Mount Everest är världens högsta berg och att e=mc2

Question 5

Episodiskt minne

Answer 5

Vår kunskapsförråd om personliga erfarenheter: När, vart, och vad som hände i olika episoder i våra liv. Dina minnen av barndomsvänner, en favoritfilm, och vad du åt i morse representerar episodiska minnen

Question 6

Arbetsminne

Answer 6

Ett system med begränsad kapacitet som temporärt lagrar och bearbetar information. Med andra ord är arbetsminnet en mental arbetsrum som lagrar information, aktivt manipulerar det, och stödjer andra kognitiva funktioner som problemlösning och planering

Question 7

Central Executive

Answer 7

Dirigerar och fördelar uppmärksamheten mellan olika subsystem. Vid lösning av aritmetiska problem, exempelvis, lagrar inte centrala exekutiven siffror eller additionslagar. I stället planerar och kontrollerar den handlingsförloppet som behöver utföras.

Question 8

Visuospatial sketchpad

Answer 8

Lagrar kortvarigt visuell och spatial information, som sker när man formar en mental bild av någons ansikte eller av rumsliga utformningen av ditt sovrum. Visuospatiala och phonological loop kan vara aktiva samtidigt. T.ex. kan du tyst upprepa ordet solnedgång och samtidigt hålla en mental bild av en solnedgång.

Question 9

Phonological loop

Answer 9

Lagrar mentala representationer av ljud. Den är aktiv när du lyssnar på ett uttalat ord eller när du gör ljud av ett ord till dig själv när du läser. Tyst repetition av ordet kommer kortfattat uppdatera den akustiska koden. Den består av phonological store och en articulatory rehearsal system. Det är articulatory rehearsal som används för att tyst upprepa informationen som du försöker hålla i phonological store

Question 10

Procedurminne

Answer 10

Motoriska och kognitiva färdigheter (icke-deklarativt). En komponent består av färdigheter som uttrycks av att göra saker i en särskild situation, som att skriva eller cykla. Klassisk betingning återspeglar också procedurminne.

Question 11

Perceptuellt representations system

Answer 11

Perceptuell och konceptuell priming - ordstamskomplettering & ordfragmentkomplettering

Question 12

Levels of processing

Answer 12

Ju djupare vi bearbetar information, desto bättre kommer vi att minnas det. Alltså borde vi komma ihåg orden som bearbetas semantiskt bäst. Enbart att bearbeta strukturella egenskaper av orden involverar shallow processing, och att lagra ord fonemiskt är mellannivå. Semantisk kodning involverar djupaste bearbetningen eftersom att den kräver oss att fokusera på betydelsen av information

Question 13

Maintenance rehearsal

Answer 13

Repetition utan hänsyn till att skapa förbindelser med annan information. Skådespelare kan lära sig sina meningar genom enkel upprepning. Det är inte en optimal metod för att överföra information till LTM

Question 14

Elaborative rehearsal

Answer 14

Repetition som vi relaterar till något meningsfullt. Det innebär att vi fokuserar på betydelsen av information eller att vi utökar det på något sätt. Om man organiserar och försöker att förstå materialet i stället för att bara memorera det, tänker på hur det kan appliceras till ens eget liv, eller relatera till koncept du redan känner till så använder man elaborativ upprepning

Question 15

Seriepositionseffekten

Answer 15

Förmågan att komma ihåg ett objekt påverkas av objekts position i en serie/lista. Den har två komponenter: en primacy effect, och en recency effect

Question 16

Primacy effect

Answer 16

Bättre minne för ord i början av listan. Det som troligtvis orsakar den här effekten är att de första orden som tar sig in i STM kan snabbt repeteras och skickas vidare till LTM. Men i takt med att listan blir längre, fylls STM upp snabbt och det är för många ord för att repetera

Question 17

Recency effect

Answer 17

Bättre minne för ord i slutet av listan. De sista orden hänger kvar i STM och har fördelen av att inte kastas ut av ny information

Question 18

Retrieval cues

Answer 18

Ord eller annan stimuli som hjälper oss att komma ihåg. Om jag frågar dig “Har du sett Sofia idag?” är ordet Sofia avsedd att ses som en retrieval cue. Priming är ett exempel på hur en cue kan trigga associerade element i minnet. Mer effektiva när de är skapad av personen själv

Question 19

Encoding-specificity

Answer 19

Genom att matcha sammanhanget i vilken kodning och hämtning sker ökas återhämtningsförmågan av minne

Question 20

State-dependent learning

Answer 20

Genom att matcha inre stämningen i vilken kodning och hämtning rådde ökas återhämtningsförmågan av minne. Svenska löparen som medvetet kom ihåg hennes överfall medans hon joggade är ett exempel. Context-dependent cues (samma miljö) och state-dependent cues (upphetsning medan hon joggar) kan ha stimulerat hennes minne

Question 21

Transfer-appropriate processing

Answer 21

Genom att matcha uppgiften eller typen av bearbetning involverad i kodning och hämtning ökas återhämtningsförmågan

Question 22

Retrograd amnesi

Answer 22

Minnesförlust för händelser som tog plats innan debuten av amnesin.

Question 23

Anterograd amnesi

Answer 23

Minnesförlust för händelser som sker efter debuten av amnesin

Question 24

Self-reference effect

Answer 24

Minns information om sig själv bättre än information om andra

Question 25

Schemata

Answer 25

Strukturer för att tolka och organisera information: Objekt, kategorier, händelser

Question 26

Flashbulb minne

Answer 26

Levande och detaljerade minnen av dramatiska händelser (typiskt associerade med nyheter). Eftersom de upplevs så levande känner vi oss ofta mer säkra i dess noggrannhet.

Question 27

Proaktiv interferens

Answer 27

Tidigare information påverkar ny information. Särskilt om informationen har hög likhet. Ponera att Kim byter bostad, får ett nytt mobilnummer och memorerar det. Samma natt blir hon tillfrågad om hennes nya nummer, hon kan då bara återkalla tre siffror och kommer bara ihåg gamla numret. Minnet av hennes gamla nummer stör hennes förmåga att hämta det nya

Question 28

Retroaktiv interferens

Answer 28

Gammal information blir svårare att plocka fram på grund av ny information. Ponera att Kim haft hennes nya nummer i två månader och minns det perfekt. Om vi frågar henne “Vad var ditt gamla nummer?” så kan hon ha svårigheter att minnas det. Generellt sett är det mer troligt att interferens sker om informationen är för likt

Question 29

Falska minnen

Answer 29

Helt nya oupplevda minnen, tillagd till befintliga minnen

Question 30

Episodic buffer

Answer 30

Ger en tillfällig lagringsplats där information från LTM och från fonologiska/visuospatiala systemen kan integreras, manipuleras och göras tillgänglig för medvetenhet. Om du hör mig säga “Vad är 87+36?” så håller till en början fonologiska slingan akustiska koden för ljudet av 87 och 36 i arbetsminnet. Visuospatiala skissblocket kan också hålla en mental bild av siffrorna. För att utföra uppgiften behöver regler för att utföra addition hämtas från LTM och lagras tillfälligt i episodic buffer, och integreras med andra system

Question 31

Sensoriskt minne

Answer 31

Håller kortvarigt inkommande sensorisk information. Den består av olika subsystem, kallad sensory registers. Vår visuella sensory register kallas för iconic store. Varaktigheten av den är 1 sek. Vår auditiva sensory register kallad echoic store kan hålla information i flera sekunder

Question 32

Korttidsminne (STM)

Answer 32

Minnesförråd som håller en begränsad mängd information temporärt. När information lämnar sensoriskt minne representeras det som memory codes. STM kan hålla fem till nio objekt (Millers magiska siffra 7+-2). Genom att kombinera enskilda objekt till större enheter, chunking, kan vi återkalla mer. Varaktigheten av STM är upp till 20 sek.

Question 33

Working memory model

Answer 33

Arbetsminnets komponenter är phonological loop, visuospatiala sketchpad, episodic buffer och central executive

Question 34

Word length effect

Answer 34

En viktig upptäckt med avseende till fonologiska slingan är att vi har bättre omedelbar återkallning av korta strängar av ord (bil, mat, hus) än långa ord (ambassad, professor, sjukhus). Effekten demonstrerar att det som kan lagras i fonologiska slingan är beroende av tiden det tar att repetera objekten i articulatory rehearsal system

Question 35

Encoding

Answer 35

Få information in i systemet genom att översätta det till en neural kod som hjärnan kan bearbeta. Det är lite likt det som händer när du knappar på tangentbordet, det överförs till en kod som hanteras av operativsystemet, som datorn kan förstå, bearbeta och jobba med

Question 36

Storage

Answer 36

Information arkiveras och sparas för senare bruk, samma sak som när datorn lagrar information temporärt för korta perioder i RAM, och mer permanent för längre perioder på en drive

Question 37

Retrieval

Answer 37

Processer som får tillgång till lagrad information. På en dator sker hämtning när du ger en mjukvara en order, oftast genom att trycka på en icon, som instruerar mjukvaran att öppna en “fil” eller “mapp”. Jämförelsen med dator är dock inte 1:1. Människan glömmer och förvränger, och minns ibland händelser som aldrig tagit plats.

Question 38

Schema

Answer 38

En mental ramverk - organiserad mönster av tanke, om någon aspekt av världen. Exempelvis, fungerar koncept som hund, shopping, och kärlek som scheman som hjälper oss att organisera världen

Question 39

Priming

Answer 39

När vi tänker på ett koncept, som brandbil, sker det en aktivering av spridning av relaterade koncept som “lastbil”, “eld”, och “röd”. Priming refererar till aktiveringen av ett koncept av en annan. Alltså, brandbil primes noden för röd, vilket gör det mer troligt att vårt minne för färgen kommer att nås

Question 40

Explicit minne

Answer 40

Medveten eller avsiktlig minnesåterhämtning, som när du medvetet känner igen eller återkallar något. Recognition kräver att vi bedömer om ett stimulus är familjärt, som i ögonvittnesfall. Recall involverar spontan minneshämtning, i bemärkelsen att du måste återhämta stimuli eller informationen på egen hand

Question 41

Implicit minne

Answer 41

Sker när minne påverkar vårt beteende utan medvetenhet. Cyklar, köra bil, eller utföra vältränade färdigheter är vanliga exempel.

Question 42

Autobiografiskt minne

Answer 42

Minne för händelser i ens egna liv

Question 43

Context-dependent memory

Answer 43

Det är typiskt sett enklare att komma ihåg något i samma miljö som vi ursprungligen lärde oss det. Alltså, att besöka ditt gymnasie eller ditt gamla grannskap kan utlösa minnen av lärare, klasskamrater och vänner