Mjölkproduktion Flashcards
(107 cards)
1
Q
Vilken är den senaste egenskapen inom mjölkkoaveln som det beräknas ett avelsvärde för?
A
Sparat foder
2
Q
Hur mycket fett bör man maximalt ha i totalfoderstaten till en mjölkko?
A
5%
3
Q
Om korna har en hög nivå av BHB i blodet är det en indikation på
A
Negativ energibalans, mobilisering
(BHB är en ketonkropp)
4
Q
Vilken är den viktigaste funktionen med råmjölken?
A
Tillför antikroppar
5
Q
Hur är fördelningen ungefär mellan raserna (SRB, SLB, övriga)?
A
30% SRB, 60% SLB, 10% övriga
6
Q
Varför är det viktigt att bevara lågavkastande (hotade) nötkreatursraser?
A
För den genetisk amångfalden
7
Q
Nordic Beef x Dairy Index (NBDI) är en avelsvärdering av
A
Köttrastjurar för korsning med mjölkkor
8
Q
Vilka är de 4 faktorer som främst styr mjölkkornas näringsbehov?
A
- Underhåll
- Tillväxt/viktsförändring
- Laktation
- Dräktighet
9
Q
Vilken organisation administrerar Kokontrollen?
A
Växa Sverige
10
Q
Vilka faktorer är kopplade till ko-överlevnad och långt liv?
A
Bra fertilitet, god klövhälsa och god juverhälsa
11
Q
Hur ofta görs provmjölkning i Kokontrollen?
A
1 gång per månad
12
Q
Vad är mastit?
A
Inflammation i juvret
13
Q
Hur långt är generationsintervallet för tjurar med information från döttrar respektive tjurar med enbart genomisk information?
A
Ca 7 år, resp 2,5 år
14
Q
Metabolisk effektivitet räknas som:
A
faktiskt foderintag minus förväntat intag
15
Q
Vad är grundläggande viktigast för att korsningsavel mellan mjölkraser ska vara lönsamt?
A
Kontinuerligt avelsframsteg i de rena raserna
16
Q
Vilka egenskaper har störst ekonomisk vikt i NTM för både Holstein och SRB?
A
Mjölkindex, honlig fruktsamhet och juverhälsa
17
Q
När en foderstat beräknas för en mjölkko så finns det flera faktorer att ta hänsyn till, som t.ex. hur mycket foder (i torrsubstans, kg ts) djuret kan äta per dag. En tumregel är att räkna på en viss % av kroppsvikten. För en mjölkko är det ungefär:
A
3,8-4%
18
Q
Vilket av följande påstående om egenskaper som utmärker Svensk Holstein (SLB) jämfört med Svensk röd och vit boskap (SRB) är korrekt?
A
SLB har högre mjölkavkastning och bättre juverexteriör än SRB
19
Q
Vilket påstående stämmer gällande två viktiga “kosignaler” som kon visar för dig som djurskötare/rådgivare
A
“hungergropen” på vänster sida av buken visar om kon ätit de senaste timmarna och om kon “vilar” på en klöv indikerar det smärta
20
Q
ad betyder det om PBV-värdet i ett fodermedel, t.ex. hö, är -19 (minus 19)?
A
Det finns mer jäsbara kolhydrater än våmnedbrytbart protein
21
Q
Hur mycket mjölkar en svensk mjölkko i medeltal per år i dag (kg energikorrigerad mjölk; ECM)?
A
11 100 kg
22
Q
Hur övervakas juverhälsan bäst på besättningsnivå?
A
Genom att analysera tankcelltal regelbundet
23
Q
Hur förebyggs mastit bäst om besättningen har juverbundna/smittsamma mastiter?
A
Genom goda mjölkningsrutiner
24
Q
Hur stor andel av svenska mjölkkor mjölkas i automatiska mjölkningssystem (AMS)?
A
Ca 40%
25
Vilket pH är det i våmmen ungefär hos en frisk idisslare?
6,0 - 6,3
26
Vilket påstående stämmer om hur en ökad råproteinhalt i foderstaten till en lakterande mjölkko påverkar kväveeffektiviteten?
Kväveeffektiviteten minskar
27
Klövskador och klövsjukdomar brukar indelas i två grupper utifrån sin bakgrund:
- Smittsamma och hygienrelaterade
- Traumatiska och fångrelaterade
28
Vid selektion för enbart mjölkavkastning kommer fruktsamheten att
Minska
29
För mjölkkorna brukar man prata om ”transitionsperioden”. Vad menar man då?
När kon går från sinperiod till nykalvad, hon börjar mjölka
30
Vilken kategori nötkreatur behöver enligt lagen inte gå på bete i Sverige?
Tjurar
31
Vilket är det viktigaste argumentet som talar för att vi ska börja med embryoinläggning?
För att öka avelsframsteget och undvika smittor som kan komma vid inköp av livdjur
32
Vad skulle du som framtida rådgivare ge lantbrukaren för rekommendationer för att öka smittskyddet i besättningen?
- Tillhandahålla stövlar och rockar till externa besökare
- Ha ett separat utlastningsutrymme
- Hålla hygienkrav på klövverkare mfl. som kommer in med utrustning i stallet
- Karantän för inköpta djur
33
Vilken ordningsföljd, från den VFA som bildas mest till den VFA som det bildas minst av i normalfallet, är korrekt?
Ättiksyra, propionsyra, smörsyra
34
Vid vilken ålder är det önskvärt att mjölkraskvigorna kalvar in?
23- 24 månader
35
Beskriv hur man kan använda könssorterad semin (KSS) i avelsarbetet med mjölkkor.
- Få kviga från en ko med högt avelsvärde
- Ny uppbyggnad av en besättning - för att snabbt öka antalet hondjur
36
Vilka är fördelarna och nackdelarna med KSS?
Fördelar:
- Ökar andel hondjur → fler mjölkande kor
- Minskat behov av tjurkalvar
- Snabbare genetiskt framsteg - genom att avla på de bästa korna
Nackdelar:
- Lägre dräktighetsprocent
- Hög kostnad
- Etiska aspekter - rätt att selektera bara för kvigor?
37
Förklara varför det är viktigt att övervaka fruktsamheten i en mjölkkobesättning
- Fruktsamhet är en indikator för djurvälfärd och lönsamhet!
- Mjölkproduktion - kon måste vara dräktig och kalva för att producera mjölk
- Ekonomi - låg fruktsamhet är olönsamt eftersom de inte producerar något - största anledningen för utslagning!
- Djurvälfärd - fruktsamhetsproblem kan vara tecken på ett underliggande hälsoproblem eller dålig skötsel
38
Hur kan avelsarbetet bidra till att minska antalet mastitfall i en mjölkkobesättning
- Selektion för bättre juverkonformation
- Selektion för stärkt immunförsvar
- Minskat mjölkläckage
39
Vilka egenskaper är viktiga att beakta vid exteriörbedömning av mjölkkor?
- Ben och klövar - t.ex. fotvinkel, haskvalitet
- Juver - t.ex. spenlängd, spenplacering
- Kroppsbyggnad - t.ex. korshöjd, kroppsdjup
40
Varför exteriörbedömer man kor?
- Identifiera problem - t.ex. se klövproblem i besättningen
- Underlätta avelsarbetet - används för att stärka kons avelsvärde. Man kan välja ut de bästa djuren för avel.
- Utvärdera avelsplanen - se om man uppnår de önskade resultaten
- Jämföra kor - standardiserat sätt att jämföra kor inom och mellan besättningar
41
Vad är skillnaden på Kokontrollen och KAP?
- Kokontrollen fokuserar på mjölkkor och samlar in data om t.ex. mjölkavkastning, mjölksammansättning, hälsa mm.
- KAP (Kött avelsprogram) fokuserar på köttraser av nötkreatur och samlar in data av t.ex. tillväxt, slaktkroppsegenskaper, exteriör.
42
Varför är provmjölkning viktigt? Vad kan det visa?
- Ger information om mjölkmängder
- Mjölksammansättning- analys av fett, protein, celltal, BHB, urea, aceton.
- Ger en bra indikation av djurhälsan, man kan upptäcka bla mastit.
43
Hur påverkar hög mjölkproduktion en kos brunstcykel och brunststyrka? Vilka konsekvenser kan detta få för besättningens fruktsamhet?
- Hög mjölkproduktion kan ha en negativ inverkan på kons brunstcykel och brunststyrka
- Kortare brunstlängd
- Svårare att upptäcka brunst - pga kortare brunstlängd
- Fler omlöp
- Längre kalvningsintervall
- Minskad dräktighetsprocent totalt i besättningen
44
Varför är kons fruktsamhet viktig?
- Grundläggande förutsättning för mjölkproduktion
- Om kon har dålig fruktsamhet och inte blir dräktig så produceras inte någon mjölk, eller några nya livdjur
45
Vad är den största anledningen till att en ko blir utslagen?
- Nedsatt fruktsamhet
- En ko som inte blir dräktig och är “tom” producerar ingenting och kostar bara. Då blir det olönsamt att behålla henne i besättningen
46
Hur påverkar negativ energibalans fertiliteten?
- Sänkt immunförsvar - gör kon mer känslig för livmoderinflammation, mastit och andra sjukdomar
- Dämpar det hormonella feedbacksystemet - oregelbundna brunster etc
- Ökad risk för äggstocksstörningar som anöstrus (den sexuella cykliciteten stängs av) eller cystor
- Försenar första ovulationen efter kalvning
- Sänker befruktnings% efter ins/betäckning
- Högre risk för embryodöd
47
Vilka metoder kan användas för att identifiera "tomma" kor och varför är det viktigt att inseminera dem snabbt?
- Rektalpalpation
- Mätning av progesteronhalten i mjölken
- PAG-test
- Ultraljud
- Brunstundersökningar
- Snabb insemination minimerar den tid kon står improduktiv, vilket sparar pengar och bidrar till en effektivare mjölkproduktion
48
Vilka utmaningar kan det finnas vid AI?
- Svårt att hitta brunsten
- Inseminera vid optimal tidpunkt i förhållande till brunststart och ägglossning
- Placera sperman på rätt ställe
- Registrering av egenskaper viktigt, annars omöjligt använda AI för avel!
49
Vilka anledningar kan det finnas till att använda embryoteknik?
- Säkra avkomman från ett bra hondjur
- Surrogatmödrar
- Importera gener
- Biosäkerhet - import av embryon istället för levande djur minimerar risken för smittspridning
- Försäljning av avelsdjur - kan säljas till avelsföretag
- Ta fram nya avelstjurar
50
Beskriv hur stallet och kotrafiken kan utformas för att optimera mjölkproduktionen och djurens välfärd i ett AMS
- Fri tillgång till foder och vatten
- Tillräckligt med utrymme
- Bekväma och rena liggplatser
- Goda hygienförhållanden
51
Förklara begreppet "fodereffektivitet"
- Fodereffektivitet är ett mått på hur effektivt ett djur omvandlar foder till önskad produkt, till exempel mjölk eller kött.
- Beräknas som kg ECM/kg TS
52
Redogör för de vanligaste orsakerna till kalvdödlighet i mjölkkobesättningar
- Dödfödslar
- Tidig kalvdödlighet under första levnadsdygnet
- Diarréer under första två levnadsveckorna
- Luftvägssjukdom under första 6 levnadsmånaderna
- Infektionssjukdomar orsakade av virus, bakterier, parasiter
- Besättningsstorlek - ju fler kalvar, desto högre dödlighet
53
Vilka långtidseffekter blir det av kalvsjuklighet?
- Ökade uppfödningskostnader
- Sänkt tillväxt
- Högre ålder vid första kalvning
- Lägre prestanda hos kon
54
Hur kan man minska kalvdödligheten?
- Goda råmjölksrutiner
- God hygien i kalvningsboxar och i stallet
- Gott om utrymme
- Stängda grupper, en ätplats per kalv
- Bra luftklimat
55
Vilka tecken kan tyda på klövproblem hos mjölkkor? Hur kan man bedöma hältgrad hos en ko?
- Skjuter rygg
- Avlastar affekterat ben
- Ligger mycket
- Har liggskador
- Äter mindre - dålig våmfyllnad
- Krokhasighet (böjd has pga “knäar” och går upp på tårna)
- Balanserar på båspallskanten
56
Diskutera olika metoder för att övervaka klövhälsa i en mjölkkobesättning, både manuella och automatiska
- Visuell bedömning - av djurskötarna
- Klövregistrering vid klövverkning
- Automatiska övervakningssystem - rörelsemätare, mäter ättid, mäter liggtid och ståtid
57
Vilka faktorer kan bidra till att förbättra klövhälsan i en mjölkkobesättning?
- Regelbunden klövverkning och tillsyn
- God hygien - rena och torra stallar
- Mjuka underlag
- Tidig identifiering och behandling
- Klövbad, salicylsyra behandling
- Korrekt utfodring
- Undvik överbeläggning, bra kotrafik
- Minimera långa stå tider
- Avel för bättre klövhälsa
- Karantän vid inköp av djur
58
Beskriv de olika typerna av klövhornsskador och förklara hur de kan uppstå.
- Hornblödningar
- Hålvägg
- Böld/sår i vita linjen
- Dubbelsula
- Klövsulesår
- Sulblödningar
- Dessa kan uppstå genom tryckskador, vridningsfel, felaktig belastning, långa ståtider etc
59
Vilka olika smittsamma & hygienrelaterade sjukdomar finns det, och hur kan de uppstå?
- Eksem - lindrigt, allvarligt (digital dermatit), vårtor
Klövröta
- Limax - bullar mellan klövarna
- Klövspaltsinflammation - akut
- Kan uppkomma från jordbakterier, bete, oren stallkmiljö, bristande klövhygien, kommer från en annan primär skada
60
Vilka faktorer är viktiga att beakta vid utformningen av foderbord för mjölkkor?
- Tillräckligt med utrymme - minst en ätplats per ko
- Foderbordsfront utformad för att minimera foderspill
- Lätt att rengöra
- Halkfri
- Tillräckligt bred
61
Hur påverkar en kos storlek och mjölkproduktion hennes energibehov?
- Större kor har högre underhållsbehov- de behöver mer energi för att upprätthålla sina kroppsfunktioner
- Ju högre mjölkavkastning desto högre energibehov
62
Vilka fördelar finns med fullfoder (TMR) jämfört med separat utfodring av grovfoder och kraftfoder?
- Jämnare näringsupptag och foderutnyttjande - ransonen i varje tugga är mer balanserad och risken för selektivt ätande reduceras.
- Minskar risken för våmacidos - då pH i våmmen lättare kan hållas stabilt genom att mikroberna har tillgång till samma substrat hela tiden.
- Jämn tillgång på protein och energi kan främja en mer stabil mjölkproduktion.
- Vid användning av TMR får alla kor tillgång till samma foder, vilket gör att kor i högre rang inte kan selektera ut de smakligaste delarna
63
Vilka nackdelar finns med fullfoder (TMR) jämfört med separat utfodring av grovfoder och kraftfoder?
- Mindre möjlighet till individanpassning och att möta specifika behov - alla kor får samma foderblandning.
- Det finns en risk att vissa kor äter för mycket och andra för lite.
- Det kan vara svårt att kontrollera foderkvaliteten, särskilt under varma förhållanden.
- Det kan bli mer foderspill med TMR, vilket innebär en ekonomisk och miljömässig belastning.
- Om man har fri kotrafik kan det vara en motivation för korna att få kraftfoder vid mjölkning, vilket är fördelaktigt med kor som inte mjölkningsmotiverade utan mer fodermotiverade. Det kan inte utnyttjas med TMR.
64
Vad sker om man bantar en fet ko under sinperioden?
- Banta inte en fet ko under sinperioden → ketonkroppar, fettlever, negativt för fruktsamhet och mjölkavkastning i kommande laktation
65
Varför är råmjölk viktig för nyfödda kalvar, och hur ska den administreras för bästa effekt?
- Råmjölk är livsviktigt för kalven eftersom den ger kalven en passiv immunitet. Det innehåller höga mängder antikroppar som skyddar kalven mot infektioner de första veckorna i livet.
- Bör ges så fort som möjligt, eftersom de bara kan absorbera antikropparna de första 24 timmarna
66
Vilka faktorer påverkar överföringen av passiv immunitet till kalven?
- Råmjölkens kvalitet - hur mycket immunoglobuliner?
- Tidpunkten kalven får råmjölk - ju längre tid desto mindre antikroppar kan kalven absorbera
- Mängd råmjölk
- Utfodringsmetod - med sond vet man exakt hur mycket kalven får i sig, jämfört mee om man låter dem dia själv
- Kalvens hälsa
67
Diskutera hur en restrikterad mjölkgiva på 6 liter/dygn kan påverka kalvens utveckling och hälsa på lång sikt
- Mjölkgiva på 6/l per dygn begränsar kalvens naturliga intag och påverkar dess hälsa och utveckling negativt på lång sikt.
- En mjölkgiva på 6 liter/dygn innebär att kalvarna:
- Går hungriga delar av dygnet
Har lägre mjölkproduktion som kor
- Har nedsatt utveckling av organ såsom tarm och juver
- Har sämre utvecklat immunsystem lokalt i tarmen
- Löper högre risk att drabbas av diarré
- Har lägre tillväxt och högre ålder vid första kalvning jämfört med kalvar som får dricka så mycket som de vill ha
68
Ge exempel på utmaningar i kviguppfödningen och beskriv hur dessa kan påverka kalvens hälsa och framtida prestationer
- Dödfödslar och tidig kalvdödlighet
- Diarré (under första två levnadsveckorna)
- Suboptimal tillväxt under mjölkperioden
- Luftvägssjukdomar (under första 6 levnadsmånaderna)
- Låg tillväxt och parasitsjukdomar på bete
- Bristande brunstdetektion
- Felaktig hull
- Låg tillväxt under dräktighet
- Alla dessa kan leda till ökade uppfödningskostnader, sänkt tillväxt, försenad könsmognad, lägre vikt vid första kalvning, lägre prestanda som ko.
69
Beskriv de viktigaste risk- och friskfaktorerna för diarré hos kalvar.
- Råmjölk - otillräcklig mängd råmjölk eller utspädd råmjölk försvagar kalvens immunsystem
- Bristande hygien - smutsiga kalvboxar och foderutrustning ökar risken för exponering av smittämnen.
- Hög djurtäthet
- Olämplig inhysning - fuktig miljö och dålig ventilation
70
Hur förebygger man diarré?
- Låt kalven födas i en väl rengjord, rikligt strödd individuell kalvningsbox
- Ge stor högkvalitativ råmjölk manuellt inom 6 timmar
- Optimera råmjölksintaget första 24 levnadstimmarna
- Fortsätt med övergångsmjölk – lokala antikroppar
- God box- och foderhygien, tomtid
- Konsekventa utfodringsrutiner
- God näringsstatus (biologiskt normal mjölkgiva; tidig introduktion till kraftfoder; hygieniskt välsmakande grovfoder; goda avvänjningsrutiner)
- Undvik faktorer som sänker motståndskraften
71
Hur förebygger man luftvägssjukdomar?
- Förebygg diarré
- Håll unga kalvar separat från äldre kalvar
- Begränsa antalet kalvar med direktkontakt
- Hela boxväggar
- Små grupper
- Håll samman gruppen
- Undvik överbeläggning
- En(två)kalvsbox i minst 2 veckor
- Undvik faktorer som sänker motståndskraften
72
Vilka faktorer är viktiga för att skapa en optimal miljö för kalvar i gruppbox
- Tillräckligt utrymme
- Rena och torra boxar
- God ventilation
- Friskfaktorer - rent vatten och foder av bra kvalitet
- Social interaktion
- Temperaturkontroll
73
Vilka är de vanligaste smittämnena som orsakar diarré hos kalvar?
- E.coli, rotavirus, koccidier och kryptosporidier
- Kalvboxen som förorenats av tidigare kalvar
- Kalvboxen är en reservoar för mikroorganismer
74
Vilka är de typiska symptomen på respiratorisk sjukdom hos nötkreatur?
- Feber (>39,5)
- Nos- o ögonflöde
- Hosta o ökad andningsfrekvens
- Nedsatt allmäntillstånd
- Nedsatt aptit
75
Vilka fördelar finns det med en god biosäkerhetsrutin?
- Lågt infektionstryck och bra råmjölksrutiner ger friska kalvar och kor
- Reducerad antibiotikaanvändning minskar risken för resistens
- En förutsättning för optimal produktion and reproduktion
76
Vad är mastit och varför är det ett viktigt problem i mjölkproduktion?
- Mastit är en inflammation i juvret som ofta orsakas av en infektion, främst av bakterier.
- Mastit är kroppens försvar mot yttre skada
- Påverkar djurvälfärden negativt
- Minskar mjölkproduktionen
- Sänker mjölkkvaliten
- Ökar risken för utslagning - olönsamma kor
77
Hur kan man identifiera kor med mastit? Beskriv de olika metoderna som kan användas, både på individ- och besättningsnivå
- Titta på kokontroll uppgifter som celltal och JHKL
- Paddla med CMT
- Bakteriologisk provtagning
- Titta på tankcelltal på besättningsnivå
- Fossomatic
78
Vilka faktorer i kons omgivning kan öka risken för mastit? Ge exempel på hur stallmiljön, skötselrutiner och foder kan påverka juverhälsan
- Liggbåsens utformning - dåliga liggbås kan leda till skador på spenar och juver, vilket ökar risken för infektion
- Hala golv - ökar risken för spentramp och mastit
- Utgödsling - hygien
- Nattljus - motverka spentramp när de inte ser
- Dålig ventilation & hög temperatur - gynnar tillväxt av bakterier
- Hygien vid mjölkning
- Felaktig mjölkningsteknik - kan skada spenarna
- Dålig foderhygien - kan leda till att korna får i sig bakterier som kan orsaka mastit
- Lerigt och vått bete
- Kronisk stress - sänker immunförsvaret och gör dem mer mottagliga för inflammation
79
Hur kan man förebygga mastit i en mjölkkobesättning?
- God hygien - rent stall, bra foder och vatten
- Bra mjölkningsteknik och mjölkningsintervall - desinficera mellan mjölkningar
- Optimal stallmiljö - rena, torra, bekväma liggbås
- God ventilation
- Tillräckligt med utrymme - minska stressen för korna
- Sintidsbehandling
- Gruppering av kor - mjölka kor med låga celltal först och sedan de med högre, för att minska smittspridning
- Förhindra att friska djur blir smittade!
- Identifiera riskfaktorer!
80
Varför kan det vara svårt att ta ut representativa mjölkprov när man provmjölkar?
- Eftersom att fetthalten i mjölken varierar under mjölkningen
- Fetthalten är högst i slutet av mjölkningen
81
Problem med mjölkningen, korna sparkas massa och celltalen har gått upp, spenspetasarna har blivit hårda - vad skulle kunna vara felet då?
- För högt vakuum.
- Man fortsätter mjölka även fast det är slut på mjölk i juvret
82
De tre viktigaste delarna för att kunna maskinmjölka
Vakuumpump, spenkoppar, pulsator
något att ha mjölken i
83
Vilka viktiga steg ska man ha med i en mjölkningsrutin?
Rengöring, förstimulering, hålla kon lugn under mjölkning, desinficering
84
Hur kan man förebygga mastit och juverinflammation?
hygienrutiner, spendopp, strömedel, kalkmedel på båspallen, mjölka korna i en viss ordning i grop eller karusell - börja mjölka korna med låga celltal först och sedan dem med högre
85
Vad utgör basen för mjölkens betalning?
Mjölkens (%) av fett respektive protein
86
Vilka är mjölkens viktigaste komponenter?
Protein och fett!
Laktos
Mineraler och vitaminer
87
Vilka möjliga orsaker kan det finnas till smakfel av mjölken?
Utfodring
Vattenkvalitet
Dålig mjölksammansättning
Mikrobiologisk tillväxt - bakterier kan ge upphov till smakfel
Läkemedelsrester
Förvaring - felaktig förvaring kan leda till smakfel
Kontamination
88
Hur drabbar dålig juverhälsa mjölkproducenten?
- Minskad mjölkproduktion
- Kostnader för antibiotikabehandling och veterinärbesök
- Prisavdrag pga sämre mjölkkvalitet
- Ökade kostnader för arbete
- Ökad kostnad för rekrytering - kon med mastit kanske behöver slås ut och ersättas med en ny snabbt
89
Hur kan man minska risken för smittspridning mellan djur i en stallmiljö?
- Ha god hygien i stallet
- Säkerställa god ventilation
- Undvika överbeläggning
- Isolera sjuka djur
- Gruppera djuren
- Smittskyddsprogram
- Tillgång på foder och vatten av bra kvalitet
- Titta till djuren ofta - för att tidigt upptäcka sjukdom
90
Vad innebär besättningsdynamik? Varför är det viktigt att ha en god besättningsdynamik?
- Besättningsdynamik handlar om hur djurflödet ser ut i en besättning.
- En god besättningsdynamik innebär att man har ett jämnt och kontrollerat flöde av djur in och ut ur besättningen.
91
Vilka faktorer påverkar besättningsdynamiken?
- Management - hur man tänker styra företaget
- Fruktsamhet - hitta brunster och tomma djur
- Platser - hur många djur på hur många platser
- Fodertillgång
- Planering och framförhållning
- Golven - brunstbeteenden, dödlighet (halka)
- Klöv- och benstatus - visar brunst, bättre brunster, högre dräktighets%
- Livscykeln - (sinkor, mjölkande, kalvar - få ihop snurren) Har plats för djuren, inga pauser utan jämn snurra
- Marknaden - köpare och säljare av både livdjur, kött och mjölk.
- Intresse förfruktsamhet
92
Hur beräknas raåvaruvärdet för mjölk?
- Råvaruvärde= mjölkvolym (kg) x råvarupris
- Råvarupriset= fettprocent x fettpris + proteinprocent x proteinpris (avdrag för kostnader i samband med mjölkhämtningen)
- Mjölkpriset påverkas av vad skom sker på den globala marknaden, med efterfrågan
93
Varför är det viktigt att få ut mjölken ur mjölkkörtlarna?
- Näring till avkomman och människor!
- Inkomst för lantbrukaren
- Fortsatt mjölksyntes - mjölk som fastnar i körteln hämmar vidare mjölkbildning
- Missad mjölkning ger högre celler och mindre mjölkmängd över tid
- Avlägsna patogener
- Kons välfärd - få bort spänning i juvret
94
Vilka olika roller har oxytocin och prolaktin i mjölknedsläpp/mjölkproduktion?
- Prolaktin stimulerar mjölkproteinsyntes. Prolaktinhöjningen ser till att det finns ny mjölk igen vid nästa mjölkning
- Oxytocin stimulerar mjölknedsläppet
95
Vilka faktorer kan påverka mjölkavkastningen hos en ko?
- Ras
- Genetik
- Ålder
- laktationsnummer
- Djurhälsa
- Utfodring
- Mjölkningsteknik
- Miljöfaktorer
96
Hur sker mjölknedsläppet?
Under förstimulering stimuleras spenarna → signal till ryggmärg → hjärnan → hypotalamus frisätter oxytocin → går ut i blodet. Samtidigt kommer det att utsöndras i centrala nervsystemet där det fungerar som en transmittorsubstans. De oxytocin i halsvenen → hjärtat → pumpas ner till juvret. När oxytocinet nått juvret → binder till myoeptielcellerna som svarar med att kontrahera.
97
Vilka hygieniska åtgärder är viktiga att vidta vid mjölkning för att säkerställa en god mjölkkvalitet?
- Rengöring av mjölkutrustning
- Rengöring av spenar
handhygien
- Mjölkningsteknik
- Stallmiljö
- Foder- och vattenhygien
- Hantering under sinperioden
- Övervakning av juverhälsa
- Användning av spendopp
- Kylning av mjölk
98
Vilka faktorer kan hämma ett mjölknedsläpp?
- Brunst
- Förstakalvare
- Ny miljö
- Ny person som mjölkar
- Nya rutiner
- Rädsla
99
Hur kan man minska utsläppen av metan från idisslare?
- Öka andelen kraftfoder
- Optimera grovfoderkvaliteten
- Använda fodertillsatser
- Minska foderspill
- Avel - selektera för låg metanproduktion och fodereffektivitet
- Bete
- Hantering av gödsel på ett bra sätt
- Använda gödsel till biogasproduktion
100
Vilken roll spelar fodersammansättningen i metanproduktion? Hur påverkar andelen kraftfoder och grovfoder metanutsläppen?
- Hög andel fiber i fodret ger en ökad metanproduktion
- Hög andel kraftfoder kan minska metanutsläppen. Det beror på ökad propionat (en VFA) som förbrukar vätejoner, vilket minskar mängden tillgängligt väte för metanproduktionen
101
Varför är det viktigt att inte överutfodra P (fosfor)?
- P är en ändlig resurs som bryts i gruvor
- Lösligt P utlakas i mark → övergödning i vattendrag
102
Vilka är för- och nackdelarna med att använda fodertillskott som Bovaer för att minska metanutsläppet?
Fördelar:
- Effektiv minskning av metan
- Snabb effekt
- Ingen påverkan på mjölk- eller köttkvalitet
Nackdelar:
- Relativt dyrt
- Bovaer är inte tillgängligt i alla länder eller i eko produktion
- Utmaning att utfodra
103
Vad kan man göra på gårdsnivå för att minska utsläppen?
- Fodereffektivitet - mer mjölk/köttprodukt per kg foder
- Bättre fertilitet
- Sänkt inkalvningsålder - färre dagar med metanproduktion för underhållsbehov, tidigare start av produktion
- Minskad dödlighet
- Brunstpassning
- Öka smältbarhet på fodret
- Undvika feta djur
- Friskare djur - fler dagar i produktion
- Minskat foderspill
- Gödselhantering
- Optimera tillsats av fett - biohydrogenering av omättat fett konkurrerar om H2, minskar metan
104
Vad krävs för att få sälja som ekologisk?
- Det krävs att produktionen är certifierad av ett ekologiskt regelverk och att certifieringsbolaget undersöker produktionsmetoderna
- Görs 1 gång per år inom KRAV
105
Vad är de stora skillnaderna mellan ekologisk produktion och konventionell produktion?
- Krav att foder ska vara odlat på gården
- Hög andel grovfoder
- Inga syntetiska aminosyror
- Mer yta, utevistelse
- Inga förebyggande behandlingar
- Dubbel karenstid
106
Vilka målkonflikter kan uppstå inom ekologisk produktion?
- Biosäkerhet - utevistelse - naturligt beteende
- Behandling av sjukdomar
- Syntetiska aminosyror - överutfodring - näringsläckage
- Produktionsnivå - ekonomi - konsumentefterfrågan
- Djurmaterial - produktionssätt - välfärd
107
