Modul 2 Flashcards
(138 cards)
1
Q
Vart finner man primära synkortex?
A
Sulcus calcarinus i Lobus Occipitalis, här finns stria gennari (lager med myeling i lager 4 i kortex).
2
Q
Sulcus collateralis befinner sig huvudsakligen mellan vilka två gyrus?
A
Gyrus Parahippocampalis och Gyrus Fusiformes
3
Q
Redogör för posterior column- medial lemniscus pathway (väg för beröring/vibration från lägre delen av kroppen) :
A
1) Första ordens neuron: Perifer axon (mekanoreceptor)→ dorsalrots ganglion → gracile tract (fasciculus gracilis ) → synaps med andra ordens neuron i nucleus gracilis
2) Andra ordens neuron: Nucleaus gracilis → internal arcutate fibers → korsar mittlinjen i caudala medulla oblongata (dekussation) → mediala lemniscus → synaps i thalamus (VPL)
3) Tredje ordens neuron: VPL → capsula interna → (Ipsilaterlt belägen) primära och sekundära somatosensoriska cortex
4
Q
Redogör hur information om smärta och temperatur tar sig från receptivt fält till kortex (Tractus Spinothalamicus):
A
- Neuron 1: Från receptivt fält till cornu posterior i medulla spinalis
- Neuron 2: Korsar mittlinjen från cornu posterior till lemniscus spinalis i substantia alba. Anteriora delen tar hand om grov beröring medans den mer posterolaterala delen har hand om smärta och beröring. Färdas sedan till VPL (ventrala posterolaterala nucleus)
- Neuron 3: från VPL i thalamus till kortex.
5
Q
Vilken typ av neuron brukar Neuron 1 i the spinothalamic pathway vara?
A
Pseudounipolär neuron.
6
Q
Redogör för hur information färdas från n. vestibulocochlearis till primära hörkortex:
A
- Neuron 1. nerv från vestibulocochlearis, synaps sker i nuclei cochleares
- Neuron 2: går mellan nuclei cochleares och nucleus olivaris superior
- Neuron 3: går mellan nucleus olivaris superior och colliculus inferior, denna väg kallas lemniscus lateralis.
- Neuron 4: Går mellan colliculus inferior och corpus geniculatum mediale.
- Neuron 5: Går mellan corpus geniculatum mediale och primära hörselkortex.
(hörsel information åker upp till båda sidorna)
7
Q
Redogör för den trigeminotalamiska banans förlopp (nociceptiv bana)
A
- Första ordens neuron: Nociceptiva receptorer i ansiktet → ganglion trigeminale → ventrolaterala pons → descenderar till medulla oblongata via spinal trigeminal tract → synapser med andra gradens neuron i spinala trigeminal nucleus i medulla.
- Andra ordens neuron: Spinal nucleus of the trigeminal complex → dekuserar (medulla oblongata) → ascenderar till ventral posteromedial kärna i thalamus (VPM)
- Tredje ordens neuron: VPM → tex primära och sekundära somatosensoriska kortex
8
Q
Tractus spinoreticularis (spinoretikulära banan) ingår i det anterolaterala systemet; vilken funktion har denna bana?
A
Autonom reglering: kan ge snabbare andning, hjärtfrekvens och höjning av blodtrycket i samband med smärtupplevelse
9
Q
Redogör för den spinotalamiska banans förlopp:
A
- Första ordens neuron: Stimulering av nociceptor → dorsalrotsganglion → axonterminal som ascenderar/descenderar (1-2 segment längs lissauers bana) → dorsalhornet → synaps med projektionsneuron (andra ordens neuron) i laminae l/V
- Andra ordens neuron (projektionsneuron): Laminae l/V i dorsalhornet → dekuserar (ryggmärgen) → ascenderar (kontralateral) på ryggmärgens anterolaterala del → synaps med tredje ordens neuron i ventral posterolateral kärna i thalamus (VPL)
- Tredje ordens neuron: VPL → Capusla interna → (Ipsilaterlt belägen) olika områden i somatosensoriska cortex → förmedlar lokalisation och intensitet av smärtsamma stimuli och temperaturer
10
Q
Vid lokal vävnadskada kan perifer sensitisering drabba det skadade området, vad menas med perifer sensitering och vilka celler frisätter inflammatoriska faktorer?
A
Vävnadskada leder till aktivering av olika celler vilket kan leda till lägre smärttröskelvärde.
Aktiverade nociceptorer och icke-neuronala celler (mastceller, makrofager, neutrofiler och T-celler etc) frisätter inflammatoriska faktorer: H+, Bradykinin (BK), histamin, serotonin (5-HT), Prostataglandiner (PG), Nervtillväxtfaktor (NGF), Interleukin-1β (IL-1β) och Tumörnekrosfaktor α (TNF-α) etc
11
Q
Beskriv mekanismen bakom perifer sensitering:
A
- Vid vävnadskada kan celler (makrofager, mastceller nociceptorer, t-celler etc.) frisätta inflammatoriska faktorer.
- När dessa faktorer binder till sina respektiva receptorer på de perifera nociceptorerna så ökar aktivering och antal membranbundna jonkanaler.
- Därmed sänks retningströskeln för aktivering i nociceptorerna → ökad depolarisering → ökad smärtkänslighet i området
12
Q
Hur kan PAG modulera ascenderande smärtinformation?
A
PAG tar emot impulser från anterior cingulate kortex, hippocampus och amygdala. Neuron går sedan ned från PAG till raphe nuclei, locus coelureus eller RVM där synaps sker. Nästa neuron går ned cornu posterior i medulla spinalis vid given nivå och kan där stimulera eller inhibera interneuroner som i sin tur kan inhibera ascenderande smärtinformation. Inhiberar/stimulerar synapsen i cornu posterior.
13
Q
descenderande smärtreglerande system använder sig av vilka stimulerande och inhiberande neurotransmittorer?
A
- Inhiberande: Noradrenalin, seratonin, enkefaliner och endorfiner.
- Stimulerande/excitatoriska: Glutamat och CCK.
14
Q
Redogör för gate control teorin:
A
Vid aktivering av Aα-fibrer och Aβ-fibrer kan inhibitoriska interneuron aktiveras och den nociceptiva transmissionen hämmas.
Troliga mekanismen bakom transkutan electrisk nervstimulering (TENS), frekvensen som ger smärtlindring aktiverar Aα-fibrer och Aβ-fibrer.
15
Q
Antidromisk vs ortodromisk nervimpuls:
A
- Ortodromisk nervimpuls: Mot ryggmärgen.
- Antidromisk nervimpuls: En förgrening från en afferent neuron där impulsen går bort från ryggmärgen.
16
Q
Neurogen Inflammation:
A
- Lokal vävnadsskada aktiverar nociceptor, ortodromisk nervimpuls initieras vilket kan leda till antidromisk nervimpuls (distal riktning längs perifer förgrening).
- Antidromisk nervimpuls längs C-fibrer och Aδ-fibrer gör så att de frisätter neurotransmittorer såsom Substans P (SP) och Kalcitoningenrelaterad peptid (CGRP) i perifera grenar av den aktiverade nerven, detta leder till:
a) Ökad vasodilatation
b) Ökad permeabilitet I blodkärl
c) Ökad rekrytering av immunceller (t.ex neutrofiler)
d) ökad aktivering av immunceller (tex mastceller
17
Q
4 mekanismer som kan orsaka central sensitering
A
- Vid förlängd nociciptivstimulering av sekundär neuron kan sekundära neuronen bli överkänslig.
- Minskad inflöde av hämmande faktorer från descenderande bansystem.
- Ökat stimulerande inflöde från descenderande bansystem.
- Mikroglia och Astrocyter som frisätter inflammatoriska faktorer vilket kan leda till minskad tröskelvärde för neuroner i dorsalhornet.
18
Q
3 mekanismer som kan ligga bakom perifer sensitering:
A
- Aktivering av tysta nociceptorer vid inflammation kan leda till att the nociceptiva inflödet från det inflammerade området kan öka.
- Neurogen inflammation.
- Skadad vävnad
19
Q
Redogör för hur långvarig intensiv perifer retning (starkt nociceptivt inflöde) leder till ökad exiterbarhet hos projektionsneuron (central sensitering):
A
- Upprepad/långvarig aktivitet hos perifer nociceptorer ger ökat frisättning av glutamat och substans P. Detta ger kraftig aktivering på postsynaptisk neuron i dorsala hornet (konvergens kan bidra).
- Glutamat binder till AMPA → inflöde av Na+ → depolarisering av membranpotentialen (DP).
Substans P: NK1R → signaltransduktionsmekanismer (ST). - Glutamat + (DP) + (ST) → Mg2+ blockaden försvinner från NMDA - receptorn → inflöde av Ca2+ → intracelluärt Ca2+ ökar.
- Ökad halt Ca2+ leder till aktivering av flera intracellulära signalvägar som bidrar till förstärka/förlänga sensitiseringen:
* Olika signalöverföringsmekanismer → förstärkt excitation i det postsynaptiska neuronet
* Genreglering → förändrad proteinsyntes → (↑) AMPA-receptorer hos postsynaptiska neuronet
20
Q
Redogör för hur Mikroglia och Astrocyter bidrar till central sensitisering genom frisättning av inflammatoriska faktorer
A
1) Ökad aktivitet i synaps mellan perifera nociceptorer och projektionsneuroner. Mikroglia och Astrocyter känner av den ökade aktiviteten (de har receptorer för vissa neurotransmittorer)
2) Mikrogliaceller och astrocyter frisätter cytokiner inflammatoriska mediatorer (prostaglandiner, Interleukin-1β (IL-1β), Tumörnekrosfaktor-alfa (TNF-α), BDNF (brain derived neutrophic factor), kvävemonooxid (NO) och adenosintrifosfat (ATP))
3) Inflammatoriska faktorer aktiverar respektive receptorer på presynaptiska nervcellen och den postsynaptiska nervcellen:
a) Presynaptiska nervcellen → förstärker frisättningen av neurotransmittorer
b) Postsynaptiska nervcellen → sänkning av tröskelvärdet för depolarisering
4) Således ökar exiterbarheten hos projektionsneuronen
21
Q
Hur kan SNRIs och TCAs att förstärka aktiviteten i nedåtgående smärthämmande bansystem?
A
SNRIs och TCA hämmar Noradrenalin upptag. Descenderande bansystem som kommer från tex raphes nuclei eller locus coeruleus kan frisätta Noradrenalin i dorsalhornet där det sker synapser i uppåtgående smärtbanor. Noradrenalin kan där binda till adrenerga receptorer (a2), följande effekter:
* Presynaptiskt: mindre frisättning av neurotransmittorer.
* Postsynaptiskt: Blir hyperpolariserat, högre tröskelvärde för aktionspotential.
22
Q
Hur hämmar antiepileptiska läkemedel som Gabapentanoider aktivitet i CNS?
A
- Binder till a2∂-subenheten i spänningsreglerade kalciumkanaler i CNS och antas hämma deras funktion.
- Minskat upptag av kalcium presynaptiskt ger minskad frisättning av transmittorer, som tex glutamat. Medför i sin tur ett minskat bombardemang av postsynaptiska NMDA-receptorer och därmed minskad hyperexcitabilitet i postsynaptiska neuron.
23
Q
Redogör för de 4 typerna av opioid receptorer:
A
▪ μ (my)-receptorer (MOPr) – har störst betydelse för mediering
av såväl analgesi som κbiverkningar
▪ δ (delta)-receptorer (DOPr) – bidrar till den analgetiska
effekten och till andningsdepression
▪ κ (kappa)-receptorer (KOPr) – bidrar till den analgetiska
effekten men kan även mediera dysfori
▪ ”Opioid receptor like 1” (OPRl1) = Nociceptin receptor
(NOP) – cirka 60 % homologi med övriga – medierar analgesi
på ryggmärgsnivå men hyperalgesi i hjärnan
24
Q
Vilken sensorisk information förmedlar muskelspolar (proprioreceptorer som återfinns i skelettmuskulaturen)?
A
Förändringar i muskellängden
25
Var återfinns proprioreceptorer (3) ?
1) Skelettmuskulatur (muskelspolar)
2) Muskelsenor (golgi senorgan)
3) Leder (ledreceptorer)
26
Muskelspolar återfinns i skelettmuskulaturen; redogör för deras uppbyggnad och funktion:
De består av 4-8 intrafusala fibrer som omges av en bindvävskapsel.
Innerveras av typ Ia (rörelse) och II (position) proprioceptorer (myelinerade neuroner) som känner av muskellängd (och hastighet). När de intrafusala fibrerna stretchas så aktiveras mekaniska/stretch receptorer på typ Ia och II fibrerna. Aktionspotential genereras längs fibrernas axoner till ryggmärgen där synaps sker och motorisk neuron skickar signal till muskeln och den kontraheras (skickar även signal till cerebellum). Detta kallas ipsilateral monosynaptisk kontraktion.
27
Vilken afferent axon typ förmedlar beröring (sensorisk information)?
Aβ-fibrer
28
Vart hittas golgi sen organ och vad gör den?
Finns i muskelsenor. Innerveras av typ Ib proprioceptorer som känner av spänning i senan. Vid mycket stark kontraktion av muskeln så är spänningen hög i senan och då kan typ Ib proprioceptorer i golgi sen organen aktiveras genom stretch reglerade receptorer i typ Ib proprioceptorernas nervslut. Aktionspotentialen kommer färdas längs proprioceptorens axon till ryggmärgen där det sker en synaps med en inhibitorisk interneuron som kommer att inhibera muskelneuronen som innerverar motsvarande muskel. På så sätt kommer muskeln att slappnas av, spänningen i senan minska och minska risken för skada.
29
Redogör för förmedlingen av somatosenorisk information från ansiktet via trigeminal lemniscus pathway (3)
1) Första ordens neuron: Mekanosensoriska receptorer från ansiktet → cellkropp i ganglion trigeminale → synaps med neuron 2 i principal nucleus of the trigeminal complex (ventrolaterala pons)
2) Andra ordens neuron: Nucleus of the trigeminal complex → dekusserar i pons → medial lemniscus → trigeminal lemniscus (kontralateralt) → synaps i thalamus (VPM)
3) Tredje ordens neuron: VPM → primära och sekundära somatosensoriska cortex
30
Är pacinis kroppar slow addapting (SA) eller rapid addapting (RA)?
Rapid addapting (RA)
31
Redogör för förmedlingen av proprioceptiv information från nedre kroppen:
1) Första ordens neuron: Proprioceptiv receptor stimuleras, AP färdas längs axonen (förbi DRG) i funiculus posterior i medulla spinalis. Synaps sker i Clarke's nucleus (lamina VII, C7-L3)
2) Andra ordens neuron: Går från Clarke's nucleus längs the dorsal spinocerebellar tract till cerebellum eller längs kollateraler till tredje gradens neuron som befinner sig precis utanför nucleus gracilis.
3) Tredje gradens neuron: Precis utanför nucleus gracilis, neuron korsar mittlinjen (decussation) → mediala lemniscus → ventral posterolateral kärna i thalamus (VPL)
4) Fjärde gradens neuron: VPL → primära somatosensoriska cortex (Sl)
32
Redogör för förmedlingen av proprioceptiv information från övre kroppen
1) Första ordens neuron: Proprioceptor→ dorsalrots ganglion → fasciculus cuneatus → synaps med andra ordens neuron i externa nucleus cuneatus.
2) Andra ordens neuron:Skickar sina axon från externa nucleus cuneatus två möjliga ställen:
a) Spinocerebellum (ipsilaterallt)
b) Korsar mittlinjen (decussation) →mediala lemniscus → synaps med tredje gradens neuron i ventral posterolateral kärna i thalamus (VPL) → primära somatosensoriska cortex (Sl)
33
Vilken typ av mekanosensorisk information förmedlar Ruffinis känselkropp?
Sträckning (skin stretching)
34
Vad händer med linsen, m. ciliaris och fibrae zonulares när vi ser något på nära håll?
* Linsen blir tjockare
* M. ciliaris: Ringformad muskel som omger ögats lins. När vi ser på något på nära håll kontraherar m. ciliaris. Denna kontraktion drar i sin tur i fibrae zonulares.
* Fibrae zonulare: Dessa är tunna trådar som fäster ögats lins i dess kapsel och är kopplade till musculus ciliaris. När musculus ciliaris kontraherar drar den i fibrae zonulares, vilket minskar spänningen i dem.
35
Vad händer med linsen, m. ciliaris och fibrae zonulares när vi ser något på långt håll?
* Linsen blir tunnare.
* m. Cilaris: slappnar av
* Fibrae zonulare: Spänningen ökar i dessa.
36
Iris har en inre cirkulär muskelgrupp och en yttre radial muskelgrupp. Vad händer med dessa vid starkt respektive svagt ljus?
* Starkt ljus: Den inre cirkulära muskelgruppen kontraherar och pupillen blir mindre.
* Svagt ljus: Den yttre radiala muskelgruppen kontraherar och pupillen blir större.
37
Redogör för retinas olika lager (proximalt → distalt) (6)
1) Pigmentepitel
2) Fotoreceptorer (Stavar och Tappar)
3) Horisontella celler
4) Bipolära celler
5) Amakrina celler
6) Retinala ganglionceller
38
Vilka två typer av fotoreceptorer förekommer i retina?
1) Stavar — ljuskänsliga, förmedlar svart-vit syn och låg skärpa
2) Tappar — mindre känsliga för ljus, förmedlar färgsyn och hög skärpa
39
Redogör för mekanismerna bakom Fototransduktion:
* Photoreceptorerna innehåller opsiner (rhodopsin i stavar, photopsin i tappar) i sina discs som är GPCR. Består av retinal och opsin.
* Dessa opsiner absorberar fotoner, 11-cis-retinal omvandlas till all-trans-retinal, vilket inducerar konfirmations ändring i Opsin.
* Opsin aktiverar heterotrimera G-proteinet transducin. a-subenheten binder till GTP istället för GDP och dissocierar från gamma och beta subenheterna.
* a-Subenheten aktiverar sedan fosfodiesteras. Den aktiverade fosfodiesterasen bryter ned cGMP till GMP.
* cGMP är normalt närvarande i höga koncentrationer, håller jonkanaler öppna. Omvandling till GMP kommer att minska koncentration av cGMP och jonkanaler stängs.
* Mindre infllöde av Na+ vilket kommer hyperpolarisera cellen. Mindre receptorpotentialer kommer genereras. Mindre glutamat kommer att transmitteras till bipolära celler.
* Avsaknaden av glutamat depolariserar vissa bipolära celler (ON-center) och hyperpolariserar andra (OFF-center). Vilket ger
depolarisering av vissa ganglionceller (ON-center) och hyperpolarisering av andra (OFF-center)
* Aktionspotential som propageras vidare längst n. opticus till syncentrum i hjärnan
40
Beskriv sammansättningen av olika lager hos den laterala genikulära kärnan :
1) Magnocelluar layers (2 ventrala lager). Tar emot information från stavar. Stora receptiva fält, stora cellkroppar, ingen färg information. M ganglion celler.
2) Parvocelluar layers (4 dorsala lager), Tar emot information från tappar. Mindre receptiva fält och cellkroppar, tar emot färg information. P ganglion celler.
3) Koniocellular layers (mellan olika lager)
41
Vilka lager tar emot ipsilateral och vilka tar emot kontralateral information i corpus geniculatum laterale?
6 lager, räknat ventralt till dorsalt.
* ipsilateral information: lager 2, 3 och 5
* Kontralateral information: Lager 1, 4 och 6
42
Nervus opticus gör vanligtvis synaps på 4 ställen i hjärnan (enligt föreläsning) där information överförs, vart och funktion?
* Hypothalamus: Regulation av cirkadiska rytmen.
* Pretectum: Här kan synaps ske med nerver som styr m. ciliaris, kan alltså styra linsen och iris
* Colliculus Superior: Orienterar rörelse av huvud och ögon.
* Corpus geniculatum laterale: För vidare överföring av information till synkortex.
43
Redogör för mekanismen bakom pupillreflexen — sammandragningen av pupillen vid ljusstimulering av näthinnan (3)
1) Ljusstimulering av näthinnan → bilateral projektion från näthinnan till laterala genikulära kärnan och till pretectum → aktivering av båda Edinger-westphals kärnorna (samling neuron nära n.oculomotorius) (CN lll)
2) Prasympatiska neuron (från edinger-westphals kärna) gör synaps med neuron i ciliary ganglion
3) Neuron i ciliary ganglion innerverar m. sphincter pupillae → konstiktion → sammandragningen av pupill
44
Vilken effekt har en ökning av ljus på OFF-center bipolära celler?
Hyperpolarisering
(↑) Ljus → (↓) Glutamat frisättning från fotoreceptorer → (↓) Aktivering av AMPA - och Kainat receptorer → (↓) Depolarisering → (↑) Hyperpolariseing
45
Vilken effekt har frisättningen av glutamat från fotoreceptorer på ON-center bipolära celler?
Aktivering av metabotropa glutamat receptorer (MGluR6) → intracelluär kaskad → stängning av cGMP-styrda Na+ och Ca2+ - jonkanaler → hyperpolarisering
46
Vilken effekt har en ökning av ljus på ON-center bipolära celler?
Depolarisering
(↑) Ljus → (↓) Glutamat frisättning från fotoreceptorer → (↓) Aktivering av metabotropa glutamat receptorer (MGluR6) → (↓) Hyperpolarisering → (↑) Depolarisering
47
Vad är skillnaden mellan OFF-center och ON-center ganglionceller?
1) Det receptiva fältet hos ON-center ganglionceller stimuleras av ljus
2) Det receptiva fältet hos OFF-center ganglionceller inhiberas av ljus
48
I ett tvärsnitt av cochlea så kan man urskilja tre distinkta delar/rör, vad heter dessa?
* Scala vestibuli, det övre hålrummet, innehåller perilymph.
* Ductus Cochlearis/scala media, mellersta hålrummet, innehåller endolymph. Reissners membran separerar scala tympani och ductus cochlearis.
* Scala tympani, det undre hålrummet, innehåller perilymph.
49
Vad heter punkten där scala tympani och vestibuli går ihop?
Helicotrema
50
Vilka rörelser aktiverar vilka båggångar?
* Om man hjular aktiveras de posteriora båggångarna, luta huvudet åt sidorna, rörelse runt sagittal axis/x axis (fram och bak axis)
* Om man gör en kullerbytta aktiveras de anteriora båggångarna. Tänka att man sätter en pinne genom huvudet öra till öra och snurrar på huvudet. Runt y-axis.
* Om man vrider huvudet aktiveras de horisontella båggångarna. Om man har en pinne som går mellan toppen av huvudet och mitten på halsen och roterar huvudet.
51
Utriculus aktiveras av vilka rörelser?
Acceleration i horisontell riktning och lutning av huvudet.
52
Sacculus aktiveras av vilka rörelser?
Acceleration i vertikal riktning
53
Vilka tre Nuclei Cochleares finns det:
* Dorsala nucleus cochleare
* Posteroventrala nucleus cochleare
* Anteroventrala nucleus cochleare
54
Kärnor som information passerar i hörselbanorna:
* Nuclei Cochleares
* Nuclei Olivari Superior
* Nuclei Leminiscus Lateralis
* Colliculus inferior.
* Corpus Geniculatum Mediale
* Primära hörselkortex
55
Colliculus inferior tar emot majoriteten av information från en neurologisk bana, vilken? (hörsel)
Leminiscus lateralis
56
Hur klassificeras sensoriska receptorceller?
Mekanoreceptorer: Känsliga för mekaniska förändringar, såsom tryck, vibration och sträckning.
Kemoreceptorer: Känsliga för kemiska förändringar, såsom smak och lukt.
Termoreceptorer: Känsliga för temperaturförändringar.
Fotoreceptorer: Känsliga för ljus (exempelvis stavar och tappar i ögat).
Nociceptorer: Känsliga för smärta (kan reagera på mekaniska, termiska eller kemiska stimuli).
57
Vad är definitionen av sensorisk transduktion?
Sensorisk transduktion är processen genom vilken en sensorisk receptor omvandlar en specifik typ av stimulus (som ljus, ljud, tryck eller kemikalier) till en elektrisk signal. Detta innebär att receptorcellen detekterar ett stimulus och genererar en receptorpotential, som sedan kan omvandlas till aktionspotentialer om tröskelvärdet uppnås. Dessa aktionspotentialer kan sedan överföras längs nervbanor till centrala nervsystemet för vidare bearbetning och tolkning.
58
Vilka celler i huden har stora receptiva fält och snabb adaptation?
Paciniska kroppar
59
Vad är ett receptivt fält?
Ett receptivt fält är det specifika område inom sensorisk yta (t.ex. hud, näthinna) där ett stimulus kan påverka aktiviteten hos en sensorisk neuron. För en enskild neuron kan det receptiva fältet definieras som det område där närvaro av ett stimulus kan förändra neuronens fyrningsmönster.
60
2 sätt som receptivt fält moduleras:
Lateral inhibition: Ett fenomen där aktivering av en receptorcell hämmar aktiviteten i närliggande celler, vilket ökar kontrasten och precisionen i den sensoriska informationen.
Konvergens: I högre bearbetningsnivåer i centrala nervsystemet kan receptiva fält bli större och mer komplexa, integrera information från flera receptorceller och möjliggöra mer sofistikerade tolkningar av stimuli.
61
Redogör för merkelcellers egenskaper:
● Återfinns i stratum basale (epidermis).
● Registrerar form och textur → statisk information → hög rumslig (spatial) upplösning.
● Nervändslut som omsluts av en kapsel
● Slow adaptation (SA)
● Litet receptivt fält.
● Hög innervationsdensitet i fingrar → utgör 25% av mekanoreceptorerna i handen.
* Aβ-fibrer
62
Redogör för Meissners korpuskel:
● Återfinns i stratum papillare (epidermis).
● Flera nervändlsut som omsluts av en kapsel av bindväv och lamellära celler.
● Hög innervationsdensitet i huden → utgör 40% av mekanoreceptorerna i handen.
● Litet receptivt fält (men större än Merkelcell)
● Rapid adaptation (RA).
● Viktig för huddeformation, rörelser och greppstyrka.
● Registrerar beröring → känner av lågfrekventa
stimuli i hud utan hår: handflata, läppar, fotsula.
* Aβ-fibrer
63
Redogör för Pacinis korpuskel:
● Dessa finns i det djupa lagret av dermis.
● Layered onion-like appearance (layers of
membrane), single afferent.
● Låg innervationsdensitet i finger. Utgör 10-15% av
mekanoreceptorerna i handen.
● Väldigt stort receptivt fält.
● Rapid adaptation (RA).
● Förmedlar mekanosensorisk information om högfrekvent vibration och djupt tryck
* Aβ-fibrer
64
Redogör för Ruffinis korpuskel:
● Dessa finns i djupa lagret av dermis.
● Nervändslut och kollagenkapsel.
● Liten innervationsdensitet i fingrarna och utgör 20% av mekanoreceptorerna i handen.
● Stort stort receptivt fält.
● Slow adaptation (SA).
● Registrerar sträckning av huden och vridning/rörelse/fingerposition
* Aβ-fibrer
65
Redogör för fria nervändar:
* Finns överallt i huden och andra vävnader. (epidermis)
* Kan detektera smärta (nociceptorer), temperatur (termoreceptorer) och vissa mekaniska stimuli.
* Aδ- och C-fibrer
66
Hur definieras ett dermatom?
Ett dermatom är ett område av huden som innerveras av sensoriska nervfibrer från en enda spinalnervrot. Varje spinalnervrot ger sensorisk input från ett specifikt område av huden, och dessa segmentella områden kallas dermatom. Dermatomkartor används kliniskt för att lokalisera nervskador och sjukdomar.
67
Vad avgör tvåpunktsdiskrimineringströskeln?
Tätheten av receptorer i huden, typen av receptor och graden av konvergens i den centrala nervsystemet påverkar tröskeln. Till exempel är tvåpunktsdiskrimineringströskeln lägre (bättre diskriminering) i fingertopparna jämfört med ryggen på grund av högre receptor densitet och mindre receptor fält i fingertopparna.
68
Vad är tvåpunktsdiskrimineringströskeln?
Tvåpunktsdiskrimineringströskeln är det minsta avståndet mellan två separata stimuli som kan kännas som två distinkta punkter på huden.
69
Redogör för 2 typer av proprioceptorer:
Muskelspolar: Har vi i skelettmuskulatur och består av 4-8 intrafusala fibrer som omges av bindvävskapsel.
● Informerar om skillnad i muskellängd samt hur fort denna förändring sker.
● De innerveras av två typer av afferenta fibrer: grupp Ia och grupp II
-Grupp Ia → RA som ger information om rörelse och dynamik.
-Grupp II → SA som ger information om statisk position.
● De är högmyelinerade och har hög ledningshastighet.
Golgisenorgan:
● Finns i muskelsenor.
● Meddelar om förändringar i muskelspänning
● Innerveras av de afferenta nervfibrerna typ Ib.
70
Redogör för vägen som information tar från perifer proprioceptor i undre delen av kroppen till hjärnan:
1st order neuron: Ia eller II fibrer från muskelspole, signal går förbi dorsalrootganglion. Förgreningar från neuronen i ryggmärgen för sträckreflexer. Går i backsträngs lemnisken, fasciculus gracilis. Gör synaps med second order neuron i clarkes nucleus (thoracikala ryggmärgen).
2nd order neuron: Neuron går från clarkes nucleus och gör synaps med 3rd order neuron i nucleus gracillis och i ipsilaterala cerebellum genom dorsal spinocerebellum tract.
3rd order neuron: Neuron dekusserar i mediala lemniscus och gör sedan synaps i kontralaterala VPL kärnan i thalamus. Sista neuronen går från VPL till kortex cerebri
71
Redogör för vägen som information tar från perifer proprioceptor i övre delen av kroppen till hjärnan:
1st order neuron: Ia eller II fibrer från muskelspole, signal går förbi dorsalrootsganglion. Åker upp i ryggmärgen i backsträngs lemnisken, fasciculus cuneatus. Gör sedan synaps med second order neuron i nucleus cuneatus i medulla oblongata.
2nd order neuron: Går från nucleus cuneatus, dekusserar i lemniscus medialis, till kontralaterala VPL i thalamus. Denna neuron skickar även input till ipsilaterala cerebellum.
3rd order neuron: Går från VPL i thalamus till somatosensoriska kortex.
72
Redogör för de två huvudtyperna av fibrer som hittas hos nociceptorer:
Aδ-fibrer:
* Dessa fibrer är tunna och myeliniserade, vilket gör att de kan leda nervimpulser relativt snabbt (5-30 m/s).
* Aδ-fibrer är ansvariga för den snabba, skarpa och lokaliserade smärtan som upplevs direkt efter en skada. Denna typ av smärta kallas ofta "första smärtan" eller "fast pain".
*Aδ-fibrer kan aktiveras av både mekaniska och termiska (extrem värme eller kyla) stimuli.
C-fibrer:
* Dessa fibrer är tunna och omyeliniserade, vilket innebär att de leder nervimpulser långsamt (0.5-2 m/s).
* C-fibrer är ansvariga för den långsamma, brännande och diffus smärtan som upplevs efter den initiala skarpa smärtan. Denna typ av smärta kallas ofta "andra smärtan" eller "slow pain".
* C-fibrer kan aktiveras av mekaniska, termiska och kemiska stimuli. De spelar också en viktig roll i att förmedla smärta från inflammatoriska processer.
73
Redogör för anterolaterala systemet/spinothalamiska banan:
1. Detta stimuli gör första synapsen direkt i dorsalhornet (cornu posterius).
2. Second order neuron kommer korsa mittlinjen (dekussering) på ryggmärgsnivå och gå kontralateralt hela vägen upp till VPL i thalamus där det sker en synaps.
3. Third order neuron kommer sedan gå till somatosensoriska kortex. Smärta går dock till fler platser än vanlig beröring också,
exempel är hypothalamus och amygdala
74
Redogör för laterala och anteriora spinothalamiska banan:
Laterala spinothalamiska banan: vägen som
temperatur och smärta tar.
Anteriora spinothalamiska banan: vägen som
grov beröring och tryck tar.
75
Redogör för lissauers bana:
* Lissauers bana löper utefter ryggmärgen mellan dorsalhornets
spets och ryggmärgens yta.
* När primärafferenterna når Lissauers bana förgrenar de sig och
stiger 1-2 segment uppåt och nedåt innan de går in den grå
substansen i dorsalhornet.
* Lissauers bana förbinder ett segment med angränsande nivåer.
* Bidrar till att smärtan kan kännas över ett större område
76
Vilka laminae i ryggmärgen har endast nociceptivt inflöde?
Laminae 1 och 2
C fibers: Lamina I, II
Aδ fibers: Lamina I, V
Ab fibers: Lamina III, IV, V
77
Vilken laminae i ryggmärgen har en multikonvergens av olika sensoriska och nociceptiva inflöden?
Laminae V: multikonvergens: inflöde olika typer av stimuli (smärta beröring, tryck), normalt aktiveras framförallt av nociceptivt men ändras vid sensitisering).
C fibers: Lamina I, II
Aδ fibers: Lamina I, V
Ab fibers: Lamina III, IV, V
78
Allodyni:
Allodyni är ett tillstånd där en person upplever smärta från stimuli som normalt inte är smärtsamma. Det innebär att ett icke-skadligt stimulus, som lätt beröring eller en lätt temperaturförändring, orsakar en smärtsam respons.
Exempel: En person med allodyni kan uppleva smärta vid en lätt strykning över huden eller vid kontakt med kläder.
79
Hyperalgesi:
Hyperalgesi är ett tillstånd där en person upplever en förhöjd smärtsvar på stimuli som normalt är smärtsamma. Det innebär att en smärtsam stimulus upplevs som mer intensiv än normalt.
Exempel: En person med hyperalgesi kan uppleva en ökad smärtrespons vid en nålstick eller en brännskada som skulle orsaka mindre smärta hos en person utan hyperalgesi.
80
Hur omvandlas olika externa stimuli till elektriska signaler i nociceptorer?
"Transient receptor potential (TRP)" channels: “ligand-gated” jonkanlaer som aktiveras av kyla, kemikalier, värme och kyla
Exempel:
* ASIC (acid sensing ion channels): aktiveras av H+ och lipider
* PTX (purinerga receptorer): aktiveras av ATP
81
Redogör för perifer sensitisering:
* Vid vävnadsskada eller inflammation frisätts olika kemiska mediatorer från skadade celler, immunceller och blodkärl. Dessa inkluderar prostaglandiner, bradykinin, NGF, histamin, cytokiner (som TNF-α och IL-1β) och neuropeptider (som substans P och CGRP).
* Inbindning av dessa till perifera neuroner kan leda till ökad aktivitet hos och mängd av jonkanaler och TRP kanaler vilket leder till mer retbarhet och högre chans att AP genereras.
82
Vilken neurotransmittor frisätts i "den första smärtsynapsen", vilka receptorer binder den till och vad har det för betydelse för smärtupplevelsen?
Glutamat: Den viktigaste excitatoriska
transmittorsubstansen, frisätts av primära
afferenta neuron som signalerar smärta
AMPA-receptorer: Kortvarig smärta
NMDA-receptorer: Vid förlängd intensiv
nociceptiv stimulering akiveras NMDA-
receptorer, förstärker signaleringen, viktig
för sensitiseringsmekanismer
83
I vilken lamina i ryggmärgen hittas polymodala projections neuroner och från vilka fibrer får de majoriteten av nociceptiv input?
Lamina 1, mest från C fibrer (diffus, långsam smärta).
84
I vilken lamina i ryggmärgen hittas unimodala projektions neuroner och från vilka fibrer får de majoriteten av nociceptivt inflöde?
Lamina 1, mest från Aδ fibrer (specifik, snabb smärta)
85
I vilken lamina i ryggmärgen hittas wide dynamic range projektions neuroner och från vilka fibrer får de sitt nociceptiva inflöde ifrån?
Lamina 5, från Aδ and icke nociceptiva afferenta fibrer Aβ
86
Redogör för gate Control teorin:
Vid aktivering av Aa och Aβ-fibrer kan inhibitoriska interneuron i ryggmärgens dorsal horn aktiveras och den nociceptiva transmissionen hämmas.
(Troliga mekanismen bakom transkutan electrisk nervstimulering (TENS),vfrekvensen som ger smärtlindring aktiverar Aa/Ab)
87
Frisättningen av vilka neurotransmittorer i nedåtgående smärthämmande banor kommer stimulera respe inhibera smärthämning:
* Stimulera smärthämning: Noradrenalin, Serotonin, endorfiner, enkefaliner.
* Inhiberar smärthämning: Glutamat och CCK.
88
Vad ger upphov till neurogen inflammation:
Antidromic axonreflex ger neurogen inflammation. C och Aδ fiber förmedlar inte bara nocicepva impulser till ryggmärgen utan frisätter
även neurotransmiIorer (t.ex SP och CGRP) i perifera grenar av aktiverad nerv
Bidrar till:
o ökad vasodilatation
o ökad permeabilitet I blodkärl
o ökad rekrytering av
immunceller (t.ex neutrofiler)
o ökad aktivering av
immunceller (tex mastceller)
89
Vilka processer och faktorer bidrar till central sensitisering?
* Upprepad aktivering av perifera nociceptor ökar frisättningen
av glutamat och SP.
* NMDA-receptorn normal blockerad av Mg+. Kraftig aktivering av AMPA- och SP-receptorer (NK1) tar bort Mg+blockaden, aktiverar flera intracellulära signalvägar som bidrar till förstärka/förlänga sensitiseringen. (högt Ca2+ => ökad mängd AMPA receptorer)
* Mikroglia och astrocyter aktiveras av neurotransmittorer och frisätter cytokiner och andra inflammatoriska mediatorer (vars receptorer finns uttryckta på nervcellerna)
Andra faktorer:
* Ökad aktivering av Glut-interneuroner.
* Minskad aktivitet i inhibitorisk interneuroner och smärthämmande bansystem.
* Konvergering, nociceptiv projektions neuron kan ta emot input från Aβ fibrer som normalt förmedlar beröring. Flera nociceptorer kan även konvergera på samma projektionsneuron, hyperalgesi i område omkring skada.
90
PAG tar emot smärthämmande och smärtstimulerande input från 4 delar av hjärnan, vilka är dessa?
* Smärthämmande: ACC och Thalamus/hypothalamus
* Smärtstifaciliterande: Prefrontalkortex och Amygdala
91
Mekanismer bakom placebo effekten vid smärthämmande effekt:
* Prefrontal kortex skicka input till ACC då vi förväntar oss smärthämmande medicin.
* ACC stimulerar thalamus (som stimulerar PAG) och PAG (och RVM + locus coeruleus + raphe nuclei) att frisätta endogena opoider och andra smärthämmande neurotransmittorer.
* Nocebo har liknande mekanism men frisättning av andra neurotransmittorer och omvänd effekt.
92
Patienter med fibromyalgi har minskad smärthämmande aktivitet för att:
ACC och Talamus aktiveras inte normalt vid smärtstimulering hos FM patienter.
FM patienter med en längre FM duration hade:
Mindre volymer av ACC och reducerad placebo respons
93
Definition och kriterier för nociplastisk smärta:
* Nociplastisk smärta är en typ av smärta där det finns en förhöjd smärtsignaleringsväg utan fysisk skada eller dysfunktion i det perifera eller centrala nervsystemet. Den kan uppstå som ett resultat av förändringar i smärtmoduleringssystemen. T.ex fibromyalgi.
* Smärta längre en tre månader som inte är lokal, och inte kan förklaras som nociceptiv eller neuropatisk smärta.
94
Projicerad smärta:
Neuropatisk smärta som projiceras från en skadad struktur i perifera eller centrala nervsystemet.
T.ex Smärta hos patient med lumbalt diskbråck med påverkan
på höger L5 rot, L5 dermatom påverkat (perifer neuropatisk smärta).
Smärta hos patient med en vänstersidig thalamusblödning, smärta i hela högra delen av kroppen (central neuropatisk smärta).
95
Typiska utbredningen för refererad smärta:
* Distalt från område som orsakar smärta om det är under cervikal nivå.
* Proximalt från område (uppåt) som orsakar smärta om det är cervikalt.
96
Skillnader i smärttyper för projicerad och refererad smärta:
* Refererad smärta: Diffus och variabel. Utbredning relaterad till smärtintensitet. Utbredning saknar neuroanatomisk korrelation.
* Projicerad smärta: Distinkt. Utbredning relativt stabil under tid. Utbredning enligt drabbad nervrot eller perifer nerv.
97
Förklara NSAID preparatens smärthämmande verkningsmekanism
* Hämmar Cyclooxygenas vilket omvandlar arakidonsyra till prostaglandiner.
* Mindre prostaglandiner leder till mindre inflammatorisk symptom. Mindre svullnad, mindre smärta och mindre feber.
98
Beskriv hur Gapapentanoider kan ha smärthämmande effekt:
* Gabapentanoider binder till alfa-2-delta-subenheten på Ca2+ kanaler som ger ett minskat flöde av Ca2+.
* Minskad kalcium inströmning leder till minskad frisättning
av neurotransmittorer som t.ex glutamat.
* Man får då en minskad aktivering av postsynaptiska
NMDA-receptorer och således minskad hyperexciterbarhet i de postsynaptiska neuronen. Gabapentanoider används för att dämpa neuropatisk smärta
99
Beskriv hur TCA och SNRI kan ha smärtlindrande effekt:
* TCA och SNRI förstärker aktiviteten i de nedåtgående
smärthämmande bansystemen genom att hämma noradrenalin återupptag. Noradrenalin binder till postsynaptiska a2 adrenerga receptorer (Gi) vilket leder till mer K+ kanaler vilket ger hyperpolarisation hos projektionsneuroner.
* TCA hämmar också upptaget av natrium och serotonin samt är en antagonist till NMDA-rec → minskar kalciumnivåerna
* Används vid neuropatisk smärta.
100
Var i kroppen finns opioid receptorer?
Centrala nervsystemet (CNS):
Hjärnan: Områden som thalamus, hypothalamus, periaqueductal gray (PAG), limbiska systemet, och hjärnstammen.
Ryggmärgen: I dorsala hornet, som är ett viktigt område för smärtmodulering och bearbetning av smärtsignaler.
Perifera nervsystemet (PNS): Perifera nervändar som är känsliga för smärtsamma stimuli och som uttrycker opioidreceptorer.
Mag-tarmkanalen (Gastrointestinalkanalen): Opioider påverkar motiliteten i mag-tarmkanalen genom att binda till opioidreceptorer, vilket kan leda till biverkningar som förstoppning.
101
Hur fungerar opioider?
Alla opioid-receptorer är G-protein-kopplade (Gi) och agonistisk bindning bidrar till:
● Att hämma cAMP-syntesen.
● Att öppna en massa kaliumkanaler vilket leder till hyperpolarisering och en minskad retbarhet.
● En hämning av kalciumflöde vilket minskar transmittorfrisättningen
102
My (μ) opioid receptorer ansvarar huvudsakligen för vilka effekter:
Aktivering av μ-receptorer är huvudsakligen ansvarig för de smärtlindrande effekterna av opioider samt de flesta biverkningar, inklusive eufori, andningsdepression, och fysisk beroende.
103
Delta-receptorer (δ-receptorer) ansvarar huvudsakligen för vilka effekter?
Bidrar till smärtlindring och andningsdepression, kan också spela en roll i emotionell respons och humörreglering.
104
Kappa-receptorer (κ-receptorer) ansvarar huvudsakligen för vilka effekter?
Bidrar till smärtlindring men kan också inducera dysfori (obehaglig känsla) och hallucinogena effekter.
105
Var och hur utövas den smärthämmande effekten av opioider?
Perifert vid inflammation:
▪ My-receptorer på nervändar blir tillgängliga för påverkan av
exogena opioider (och endogena opioider som frisätts från
immunceller som deltar i det inflammatoriska svaret).
I ryggmärgens dorsalhorn:
▪ Frisättning av transmittorer från primärafferenternas terminaler
hämmas (t ex glutamat och substans P)
▪ Neuron med uppåtgående projektion till thalamus
hyperpolariseras (minskad retbarhet)
Medulla oblongata (rostral ventral medulla, RVM och locus
coeruleus):
▪ Aktivering av nedåtgående smärthämmande bansystem (5-HT
och noradrenalin)
I mellanhjärnan (periakveduktal grå substans, PAG):
▪ Aktivering av nedåtgående smärthämmande system, möjligen
via hämning av toniskt aktiva GABA-neuron i PAG
I det limbiska systemet:
▪ Påverkar den affektiva smärtupplevelsen (”jag känner
fortfarande smärtan men det berör mig inte lika mycket”)
106
Redogör för banan som gör att kontraktion av pupill sker bilateralt:
1. Ljusstimulering av näthinnan leder till en bilateral projektion, dvs både ipsi-och kontralateral input från retinan till corpus geniculatum laterale.
2. Inut går från CGL till Pretectum som stimulerar Edinger-westphals kärnorna bilateralt som är samling neuron nära
n.oculomotorius som också aktiveras. DÅ aktiveras båda kärnorna.
3. Preganglionära parasympatiska neuron från dessa kärnor skickar sina axon via CN III och därmed gör synapser i med postgangliära parasympatiska fibrer i ciliary ganglion.
4. Dessa projektioner går bilateralt och innerverar ögonmuskler som kan bidra till en sammandragning av pupillen.
107
Redogör för cellerna som hittas i retina:
➔ Pigmentepitel: Pigmentepitelceller bildar ett lager bakom fotoreceptorerna och är ansvariga för att fagocytera utslitna fotoreceptor-segment, regenerera fotopigment och bibehålla blod-retinabarriären.
➔ Fotoreceptorer Stavar är mycket känsliga för ljus och är ansvariga för syn i svagt ljus (skotopisk syn). De är inte färgkänsliga och bidrar till perifer syn. Tappar är mindre ljuskänsliga än stavceller men ansvariga för färgseende (fotopisk syn) och skarp, central syn.
➔ Horisontella celler = viktig för lateral inhibition.
➔ Bipolära celler = förmedlar kontakt mellan fotoreceptorerna och ganglioncellerna.
➔ Amakrina celler = viktig för lateral inhibition.
➔ Retinala ganglionceller = bygger upp n.opticus.
108
Papillae foliate informerar om vilken smak och innerveras av vilken nerv?
* Surt
* Innerveras av n. Glossopharyngeus
* I papillae foliate hittas 28% av våra smaklökar
109
Smaklökar i papillae circumvallate förmedlar vilken smak och innerveras av vilken nerv?
* Bitter
* innerveras av n. Glossopharyngeus
* I papillae circumvallate hittas 48% av våra smaklökar
110
Smaklökar i papillae fungiforme förmedlar vilka smaker och innerveras av vilken nerv?
* Sött + Salt
* Innerveras av n. Facialis.
* I papillae fungiforme hittas 24% av våra smaklökar
111
Vilka GPCR ansvarar för att vi ska kunna smaka umami?
Heterodimera GPCR: T1R1 + T1R3
112
Vilken GPCR är viktig för att vi ska kuna smaka bitter?
T2R
113
Vilken GPCR ansvarar för att vi ska skunna smaka sött?
Heterodimera GPCR: T1R2 + T1T3
114
Väg som information som förmedlar smaken bittert tar från smaklökar till kortex:
* T2R receptorer aktiveras i papilla circumvallate: inflöde av Ca2+, depolarisation
* AP färdas längs axon in n. glossopharyngeus (förbi ganglion geniculatum). Gör synaps i nucleus gustatorius.
* Härifrån går axon till VPM i thalamus och hypothalamus + amygdala.
* Axon går från VPM till gyrus postcentralis och cortex insula. Axon går även från insula till amygdala.
* Allt detta sker ipsilateralt.
115
Väg som information som förmedlar smakerna sött eller salt tar, från smaklökar till kortex:
* För salt så kan Na+ diffundera över membran och på så sätt generera AP.
* T1R2 + T1R3 receptorer aktiveras i papillae fungiforme: influx av Ca2+
* AP färdas längs axon i n. facialis (förbi ganglion petrosum) till nucelus gustatorius i medulla där det sker synaps.
* Axon går från nucleus gustatorius till VPM i thalamus och Hypothalamus + Amygdala.
* Nästa axon går sedan ifrån VPM till gyrus postcentralis och kortex insula. Axon går även ifrån insula till amygdala.
* allt detta sker ipsilateralt.
116
Kodar en gen för en specifik luktreceptor och är varje glomerulus kopplad till samma typ av receptor cell?
Ja (varje receptor cell har en typ av luktreceptorer)
Dock kan varje luktreceptor binda till olika luktpartiklar och olika luktpartiklar kan binda till olika luktreceptorer.
117
Vad är periglomerulära celler viktiga för när det kommer till lukt?
Lateral inhibition
118
Vilka celler fortleder signal längs tractus olfactorius?
Mitralceller
119
Beskriv transduktionmekanismen bakom luktsinnet:
* Luktpartikel binder till GPCR, a-subenhet byter GDP till GTP och dissocierar från beta och gamma komplexet.
* a-subenheten bunden till GTP aktiverar AC som omvandlar ATP till cAMP.
* Ökade mängden cAMP kommer att aktivera jonkanaler vilket leder till att Ca2+ och Na+ flödar in, depolarisation.
* AP kommer färdas längs tractus olfactorius till piriform kortex. Från piriform kortex kommer information färdas till orbitofrontal kortex, hippocampus, amygdala och diencephalon.
120
Vilka celler i motorkortex skickar impulser ned till ryggmärgen och i vilket lager i kortex kan dessa hittas?
Celler: Pyramidceller, speciellt Betz-celler.
Lager i kortex: Lager V (fem).
121
Redogör för yttre hårceller i scala media:
● Tre lager av yttre hårceller som tränger in i tektorialmembranet.
● Ansvarar för att förstärka ljudet så att vi kan uppfatta svaga ljud och olika frekvenser i mänskligt tal → efferenta nervsignaler.
○ Förstärker dels tip links utsträckning
● Innerveras av efferenta fibrer från den superiora oliven. Kommer från den vestibulära grenen av de 8:e hjärnnerven
122
Redogör för transduktionsmekanism bakom hörsel:
* Ljudvågor når trummhinnan, Vilket ger vibrationer i malleus, uncus och stapes.
* Stapes trycker och släppter på ovala fönstret vilket genererar vibrationer i perilymfen i scala vestibuli. Vibrationer orsakar rörelsen i reisners membran och basilar membranet.
* När basilarmembranet rör på sig trycks hårceller mot membrana tectoria. Om stereo cilierna böjs mot den längsta steroecilien (kinocilien) så kommer tip links som går mellan cilierna att sträckas vilket leder till att heMET-kanaler öppnas.
* Öppning av heMET-kanaler ger inflöde av K+ vilket ger depolarisation.
* Spänningsreglerade Ca2+ kanaler öppnas, Ca2+ flödar in, frisättning av glutamat stimuleras.
* Glutamat frisättning stimulerar AP hos neuroner i n. vestibulocochlearis.
123
Vad kallas epitelet i otolitoorganen?
Macula
124
Redogör för vestibulo-ockulära reflexen:
* Låt oss säga att du roterar huvudet till vänster medans du har blicken fäst på en punkt rakt framför dig.
* Vänster ampulla kommer aktiveras då endolymfan kommer trycka på cupulan som sedan kommer att trycka på cilierna på hårcellerna.
* Samma mekanism som i cochlea= AP genereras om stereocilierna böjs mot kinocilien.
* AP färdas längs afferenta fibrer i n. vestibulocochlearis (förbi vestibular/scarpas ganglion) till nucleus vestibularis i medulla oblongata.
* Här kommer 2 interneuroner att stimuleras:
-En inhibitorisk neuron som kommer att inhibera ipsilaterala nucleus abducens.
-En stimulatorisk interneuron som kommer att aktivera kontralaterala nucleus abducens.
* Från Nucleus abducens i pons kommer axoner att innervera och aktivera m. rectus lateralis (höger öga abducerar). Det kommer även gå axoner till kontralaterala nucleus oculomotorius (alltså vänster).
* Från nucleus oculomotorius går axoner som aktiverar m. rectus medialis (vänster öga adducerar).
* Sammanfattning: Huvud roterar åt vänster. Ampulla i vänster inneröra aktiveras. Vänster nucleus vestibularis aktiveras. Höger nucleus abducens aktiveras. Vänster nucleus oculomotorius aktiveras.
125
Beskriv egenskaperna hos det basilariska membranet:
Man kan tala om en proximal del → basen och en distal del → apex.
Basilarmembranet är smalare och styvare proximalt och bredare samt mer elastisk distalt. Membranet vibrerar mer proximalt vid höga frekvenser medan det vibrerar mer distalt vid låga frekvenser
126
Vilka faktorer påverkar frekvensselektivitet i auditiva neuroner?
● Basilarmembranets tonotopiska organisation / styvhet
● Yttre hårcellernas aktiva förstärkning / elektromotilitet
● Frekvensselektiviteten i auditiva neuroner / spiral ganglie-neuron
127
MSO och LSO roll i hörselsinnet?
LSO → mäter ljudintensiteten som stimulerar respektive öra.
MSO → mäter tidsskillnaden mellan tonernas input till örat, vilket gör att vi kan urskilja varifrån ljudet kommer ifrån.
128
Beskriv vägen som information tar från n. vestibulocochlearis till primära hörselkortex i
● Första neuronen går längs n. vestibulocochlearis till Cochlear nucleus → ligger mellan pons och medulla oblongata.
● Från nucleus cochlearis skickas axon bilateralt till superiora olivern i pons, nucleus lemniscus lateralis och colliculus inferior
● Axoner skickas från superiora oliven och nucleus lemniscus lateralis till colliculus inferior.
● Nästa neuron går från colliculus inferior till corpus geniculatum mediale. Sedan går det neuroner från corpus geniculatum mediale tilll gyri transversi temporale.
129
Språktolkning, musiktolkning och rumsuppfattning tar plats i vilka hjärnhalvor?
● Språkbehandling: vänster hörselbark är för de flesta människor mer involverad i bearbetning av tal och språk.
● Musik: höger hörselbark är mer involverad i bearbetning av tonhöjd och musik.
● Rumsuppfattning: höger hörselbark verkar vara mer kopplad till spatial hörsel, dvs vår förmåga att uppfatta ljudens riktning och plats.
130
När en patients synskärpa förbättras med stenopiskt hål (pin hole) så beror det på:
Okorrigerat synfel
131
Vad är smaklökarnas sammansättning?
En smaklök har flera typer av smakreceptorceller, var och en av dem riktar sig mot en smak
132
Vilka mekanoreceptorer i huden har långsamt adapterande (slowly adapting) responser när de stimuleras?
Ruffini och Merkel
133
Olle är 65 år och närsynt om -2.5D (dioptrier). Hans synskärpa med glasögon är 1.2 på båda ögonen. På vilket avstånd ser han som bäst utan glasögon?
40 cm
134
Hur stor del av de med diabetes har någon form för näthinneförändringar (diabetesretinopati)?
1/3
135
Vilken papill finns i den bakre delen av tungan? Vilken smak reagerar den starkast på?
Circumvalate; bitter
136
Vad är karakteristiskt för en långsamt anpassande (slowly adapting) mekanoreceptor?
Den avfyras under stimulus varaktighet, och den ger information om stimulus statiska och rumsliga egenskaper
137
Var finns cellkropparna av första ordningens (first order) neuroner som ger proprioceptionsinformation från ansiktet?
Mesencefalisk trigeminuskärna
138
Hur stor del av alla de som drabbas av AMD (Åldersrelaterad makuladegeneration) drabbas av den torra varianten?
85%
