Motoriska systemet Flashcards
(130 cards)
1
Q
what is a likely reason for the complex/overlapping arm motor organization (+ horizontal Connections) in the cortex?
A
mechanism to coordinate whole-limb actions (e.g. reaching + grabbing)
2
Q
what is the agranular cortex?
A
the precentral cortex (it lacks a direct internal granule cell lamina)
3
Q
hur delas en sarkomer in?
A
I-band: endast aktin
A-band: aktin och myosin
H-zonen: endast myosin
M-band: mitten av sarkomeren
4
Q
vilka områden av en sarkomer minskar under en koncentrisk kontraktion?
A
I-bandet och H-zonen.
5
Q
vad kallas en struktur med flera sarkomerer?
A
myofibrill, d.v.s. en kontraktil komponent
6
Q
vad är glansstrimmor/intercalated discs?
A
desmosomer/gap juncions mellan hjärtmuskelceller
7
Q
vad kännetecknar en glatt muskelcell?
A
- kontraktila filament går “kors och tvärs” med dense bodies emellan
- tonisk aktiv och långsamt kontraherande (= ekonomisk med ATP)
- T-tubuli finns ej
- myosinet drar aktinfilamenten i två olika riktningar och kan därför kontrahera effektivare (längre) än en tvärstrimmig muskel
8
Q
vad beror rigor mortis på?
A
ATP är slut och myosinet kan ej släppa aktinet
9
Q
är myosihuvudena synkroniserade? varför/varför inte?
A
nej, annars hade kraften/muskeln släppt (om samtliga huvuden släppte aktinet samtidigt)
10
Q
vilka slags kontraktioner finns det?
A
- koncentrisk: muskeln förkortas
- isometrisk: statisk längd
- excentrisk: muskeln blir längre
11
Q
vad heter membranstrukturen som buktar in och går längs med en myofibrill?
A
T-tubuli
12
Q
vad innebär kalcium-sensitisering?
A
hämning av MLCK (via Rho/PLC-signalvägar) som leder till att samma mängd kalcium orsakar mer fosforylering
13
Q
vad är tetanus?
A
en konstant maximal kontraktion utan relaxation (kan ej utvecklas i hjärtat)
14
Q
hur lagras ATP i musklerna?
A
som kreatin
15
Q
vad säger Latch-principen?
A
långsam tvärbrygge-cykel utvecklar mer kraft och kräver mindre ATP (eftersom tvärbryggorna bidrar till kraft även när de defosforylerats, d.v.s. binder till aktinet)
16
Q
vad kännetecknar SMA? (anatomiskt/topografiskt)
A
- mediala delen av premotorkortex
- mindre detaljerad topografisk karta över kroppens delar
- saknar den typiska förstoringen av arm-/handrepresentationen
17
Q
vad sker vid stimulering av SMA?
A
- bilateral rörelse, alternativ hämning av pågående viljestyrd rörelse (ovanlig effekt inom primära motorkortex)
- ofta komplexa mönster (posturala justeringar, ta ett steg o.s.v.)
- kräver stark elektrisk stimulus för att påverka
18
Q
hur styr enstaka neuron i kortex arm-/handrörelser? (med tanke på den överlappande organisationen)
A
- enstaka neuron svarar starkast på vissa ledrörelser/-böjningar som de prefererar och svagast på motsatt rörelse
- angränsande celler har ofta skilda preferenser, celler med samma preferenser är ofta fördelade i olika områden
19
Q
vad är skillnaden mellan hand-/fingerkartan i primärt motorkortex jämfört med primärt somatosensoriskt kortex?
A
- p.s.s.k. är välorganiserat/-fördelat vilket krävs för att analysera distributionen av taktil input
- p.m.k. är mycket blandad och överlappande för att koordinera individuella rörelser
20
Q
varför tar primärt motorkortex emot sensoriskt input (mekanoreceptorer/proprioceptorer)?
A
- feedback-kontroll av pågående rörelse, ex.vis. greppa men ej krossa
- feedforward-kontroll av planerad rörelse
- motorlärning, där misstag utnyttjas av adaptiva kretsar för att förändra framtida kommandon
21
Q
vilka tecken på plasticitet går att hitta i topografin av primärt motorkortex?
A
sekvensen av kroppsdelar är mycket lik mellan individer, men detaljer i varje funktionell subregion varierar
22
Q
vilken funktion fyller area F4 (ventralt premotorkortex)?
A
kontrollerar huvudet/armarnas rörelser mot kroppsdelar och objekt inom den peripersonliga rymden (t.ex.: sträcka, greppa, föra mot munnen, bita)
- nästan alla neuron svarar på taktil input från ansikte/armar/händer, hälften också på visuell och vissa på auditiv
23
Q
vilken funktion fyller premotorkortex?
A
- genererar en abstrakt representation av syftet med motorisk output, oberoende av rörelse som sådan
- vissa neuron i premotorkorex arbetar också med att översätta denna representation till motorkommandon
24
Q
vilken funktion fyller primärt motorkortex?
A
viktig roll i att omvandla det önskade rörelsemönstret till enkla krafter/muskelaktivitet
25
vad händer vid skador på SMA?
ej paralys
kan uppstå problem med att initiera/förhindra rörelser
26
vad krävs för att kunna se skarpt?
ögat måste hållas stilla i episoder om 100 ms (för att retina ska skapa en bra bild), rörelse sker under 10 ms
detta är möjligt genom båggångar, gravitationssensorer, nackmuskler
27
varför verkar det som att det finns mycket "onödiga" interneuron i reflexkretsar?
reflexkretsar utnyttjar "färdiga" vägar för normala motoriska system
dessutom använder storhjärnan reflex-input som baseline för att utföra viljestyrda rörelser
28
hur kan storhjärnan utnyttja reflexbågar för att röra kroppen?
genom att påverka hur excitabla olika system är, vilket räcker för att viljemässigt styra kroppen
29
hur är motorsystem organiserade med avseende på enskilda muskler?
synergi-organisering snarare än muskel-för-muskel
30
vad är spegelneuron och var förekommer dessa?
neuroner som uppfattar objekt/skeenden inom den peripersonella rymden, dessa finns i prefrontala och parietala områden
31
hur förebygger hjärnan fördröjningen mellan händelser och rörelser som uppstår genom transduktionstider?
genom att använda interna modeller som predicerar händelser inom 20 ms
32
vad kan man säga är funktionerna för övre collikeln (tectum)?
övre collikeln: rekation på oväntade stimulin (i periferin av synfältet), huvudriktning (nackmuskler), snabba rörelser i regel övre extremitet (tänk: grodans tunga, katt som slår förbifarande objekt - "omöjligt" att undertrycka) - detta systemet slår in när vi är instruerade att fånga något!
33
vad kan man säga är funktionerna för retikulära formationen och vestibulära systemen?
retikulära formationen: tonus
v. s. laterala: balans (innerörat), aktiverar muskler som hindrar balansförlust
v. s. mediala: nackmuskler
34
vad beror ventralhornets storlek på?
antalet muskler/innervationer som styrs via aktuell nivå
35
varför distributeras sensoriska afferenter i båda riktningar i ryggmärgen?
alla muskler innerveras från minst två nivåer i ryggmärgen, t.ex. triceps får α-neuron från C3-T1
afferenterna behöver dela sig för att kunna nå alla nedre motorneuron
36
hur ser innervationen av de motoriska enheterna ut under utvecklingen?
- till en början innerveras varje fiber av flera α-neuron
| - neuronen "tävlar" om ensamrätt till fibrerna
37
vad kännetecknar fibrerna i interfusala muskler?
de saknar tvärstrimmighet på mellandelen som omfattas av afferenterna
38
vad kan man säga är funktionen för γ-motorneuron?
att finjustera den mekaniska känsligheten i muskelspolen
39
varifrån kommer signalerna till γ-neuron?
från flera system! (bl.a. krävs för tonus)
40
varför behövs inhibitoriska spinala interneuron?
eftersom spontan aktivitet i α-neuron är en förutsättning för att alltid vara "redo" så krävs en inhibition av den aktivitet som är överflödig
41
vilka områden av hjärnbarken kan aktiveras när man föreställer sig en rörelse eller ser någon annan utföra denna?
parietala och premotor-områden
42
vilka två hypoteser finns det om hur vi känner igen och förstår varför någon annan utför en viss handling?
1. visuell analys följt av resonemang
2. "direct matching hypothesis": observationen aktiverar motoriska kretsar som ansvarar för liknande/samma rörelser vilket direkt länkar observationen med sparad kunskap om egna rörelsers syfte/konsekvenser
43
vilka belägg hittar man för "direct matching hypothesis" hos spegelneuron i area F5 (ventralt premotorkortex)?
- aktiveras både när man utför och observerar motsvarande rörelser, men svarar ej på mimade hand-/armrörelser utan mål
- många svarar även på icke-visuell input, t.ex. ljudet av papper som rivs/knäcket av en nöt eller när en hand sträcks till ett objekt bakom en skärm och fortsätter avfyra när handen är bakom skärmen (dock EJ om man först sett att det inte finns något objekt bakom skärmen)
44
vilken koppling ser man mellan "direct matching hypothesis" och autism?
- hos barn med autism förblir spegelneuronen tysta när man observerar handlingar
- autistiska barn som ändå förstår andras handlingar tros kompensera genom kognitiva processer
45
vilken teori har man kring "fri vilja" bakom rörelser?
den "fria viljan" bakom utförda handlingar kan vara länkad med neuronal aktivitet i rörelse-relaterade områden i barken snarare än i högre ordningens kortikala områden som man tror INSTRUERAR motor-områden
46
hur använder sig CNS av feedforward- eller feedback-kontroll?
de flesta systemen använder sig av båda: feedforward ofta för det initiala kommandot, när det ännu inte finns sensorisk feedback till rörelsen
47
hur kan CNS hantera sensorimotoriska fördröjningar?
- korta uppehåll i rörelse (t.ex. ögat), vilket genererar exaktare feedback
- uppskatta kommande kroppsläge genom att jämföra aktuellt läge med descenderande motorkommando
48
vad händer med en muskelfiber om dess motoriska neuron dör?
den kan bli innerverad av närliggande kollateraler
49
vad kallas en muskelfibers respons på en enskild aktionspotential, och en serie snabba aktionspotentialer?
twitch och tetanus
50
vilka olika typer av muskelfibrer finns det?
typ I: snabba, stora krafter men enkla att trötta
typ II: långsamma, små krafter men svåra att trötta
samtliga fibrer i en motorisk enhet är av samma typ
51
vad beror rekryteringsordningen av motorenheterna på?
- membranresistansen, som är i omvänt förhållande till mantelarean, därav genererar samma ström större förändringar i membranpotential hos mindre neuron
- konsekvensen av detta är att rekryteringsordningen avgörs på spinal nivå (ej högre i CNS) och motorenheterna aktiveras från långsamma till snabba
52
hur påverkas motorneuronens excitabilitet av hjärnstammen?
- serotonin/norepinefrin aktiverar L-type kalciumkanaler på motorneuronens dendriter
- tonus i posturala muskler etc. kan påverkas av ett konstant flöde av dessa monoaminer, som avbryts när vi sover (avslappnat läge)
53
hur lång är en sarkomer?
1,5-3,5 mikrometer
54
hur sitter filamenten i en sarkomer?
- sex aktinfilament omger ett myosinfilament
| - tropomyosin längs med aktinfilamenten med troponin på regelbundna avstånd
55
hur kan sarkomerer förkortas även när fibern spänns fast vid samma längd?
tack vare elasticitet hos intermediärfilament/ECM
56
vilka kraftförändringar innebär koncentrisk/excentrisk kontraktion?
koncentrisk: producerar kraft
excentrisk: absorberar kraft
57
vilken andel av hjärnans volym/antal neuroner finns i cerebellum?
cerebellum tar upp 10% av total volym, men innehåller mer än HÄLFTEN av nervcellerna
58
vilken väg tar majoriteten av output-axoner från cerebellum?
från cerebellära kärnorna vila superiora cerebellära pedunkeln
59
var sitter och vilka funktioner har vestibulocerebellum?
- mest primitiva delen av cerebellum, sitter i floccunodulära loben
- får vestibulär/visuell input från vestibulära nuclei i hjärnstammen
- modulerar vestibulospinala vägarna i ryggmärgen (mestadels axiala muskler)
- deltar i balans/ögonrörelser (laterala delar)
60
var sitter och vilken input får spinocerebellum?
- sitter i vermis och intermediära hemisfärerna
- vermis får visuell/auditiv/vestibulär/somatosensorisk input från proximala kroppsdelar och skickar signaler från nucleus fastigii och skickar via cortex/hjärnstam till mediala descenderande system till proximala muskler
- intermediära hemisfärerna får somatosensorisk input från extremiteterna, skickar signaler från emoliformis/globosus till laterala kortiko-/rubrospinala system (distala muskler)
- direkta banan: interneuron i grå substans terminerar på mossfibrer, indirekta banan: via retikulära formationen
61
var sitter och vilka funktioner har cerebrocerebellum?
- består av laterala hemisfärerna (evolutionärt senast)
- får input ENBART från hjärnbarken (via ponst och mediala cerebellära pedunkeln till kontralaterala nucleus dentatus)
- skickar signaler från dentatus tll motor-/premotor-/frontalkortex
- flera funktioner inom planering och utförande av rörelse
(- kan ha roll i kognitiva funktioner som arbetsminne, finns kopplingar till schizofreni och autism)
62
vilka tre lager har cerebellumbarken?
- granulärt lager: djupast, "input-lager" där mossceller terminerar i granulaceller
- Purkinjecellslager: "output-lager", ett enda lager cellkroppar
- molekylärlager: "bearbetnings-lager" med Purkinjecellers dendriträd, klätterfibrer, stellat-/basketceller och parallela fibrer (axon från granulaceller)
63
vilka två afferenta fibersystem finns det i cerebellumbarken?
- parallela fibrer från granulaceller (input från mossfibrer med cellkropppar i ryggmärgen)
- klätterfibrer från inferiora olivkärnan
64
var terminerar parallela fibrer och vilken info förmedlar dem?
- varje fiber kontaktar 200,000-1,000,000 Purkinjeceller, förmedlar storlek och varaktighet för stimuli via signalfrekvensen
65
var terminerar klätterfibrer och vilken info förmedlar dem?
- varje fiber kontaktar 10 Purkinjeceller (dock har varje Purkinjecell omfattande synapser med en enda klättercell), förmedlar detektion av stimuli via enstaka aktionspotentialer där frekvensen saknar betydelse
- avger kollateraler för stimulans av kärnor inom nästan alla delar av cerebellum
66
vilken roll fyller Purkinjecellerna?
de inhiberar de djupa kärnorna och på så sätt modulerar excitatoriska signaler från moss-/klätterfibrer
67
på vilket sätt kan parallella fibrer indirekt inhibera Purkinjeceller?
- via stellatceller med kort axon, inhiberar därför närliggande dendriter (som exciteras av samma parallela fiber)
- via basketceller med långt axon, inhiberar därför avlägsna dendriter (som kan exciteras av andra parallela fibrer)
68
vilka två spinocerebellära pathways finns det?
- dorsal: passivt flöde av somatosensorisk info från muskel-/ledreceptorer
- ventralt: aktiveras under rörelse, samma input som till motor-/interneuron (dvs descenderande kommandon)
cerebellon tros jämföra båda och avgöra om modifikation behövs
69
vilken topografi finner man i cerebellums djupa kärnor?
varje kärna har komplett karta av kroppen, svansen anteriort, huvudet posteriort, extremiteterna medialt och torso lateralt
70
vilka belägg finns det för att nucleus dentatus är viktig i uppgifter som kräver komplexa spatiala/tidsberoende övervägningar?
att lösa ett knoppussel kräver mycket högre aktivitet i cerebrocerebellum jämfört med att mållöst flytta bitarna på brädan
71
vilka strukturer ingår i de basala ganglierna?
striatum, globus pallidus, substantia nigra, nucleus subthalamicus
72
basala ganglier: vilken är den huvudsakliga input-strukturen?
striatum (delad av capsula interna i putamen och nucleus caudatus)
73
basala ganglier: vilka är de huvudsakliga output-strukturerna?
mediala delen av globus pallidus och pars reticulata i substantia nigra (pallidus och reticulata är delade av capsula interna)
74
vilka funktioner har de olika delarna i globus pallidus?
lateral: del av basala gangliernas interna kretsar
medial: en av de stora output-strukturerna (tillsammans med pars reticulata)
75
vilka funktioner har de olika delarna i substantia nigra?
pars reticulata: stor output-struktur (tillsammans med mediala globus pallidus)
pars compacta: dopaminerga celler, projicerar starkt på striatum
76
var ligger pyramidalcellerna (övre motorneuron)?
lamina V i primärt motorkortex
77
vilka egenskaper har vestibulospinala vägen?
- agerar ipsylateralt på extensorer
- börjar i vestibulära kärnorna i medulla oblongata (proprioceptiv input från innerörat och nucleus fastigii)
- medial som agerar på huvud/nacke och lateral som agerar på resterande kroppsmuskler
- inhibition från nucleus ruber
78
vilka egenskaper har ponto-retikulära vägen?
- agerar på extensorer
| - börjar i retikulära formationen i pons (stimuleras främst av ascenderande neuron)
79
vad ligger i grunden till storhjärnans och striatums "kanelbulleform"?
riktningen av hjärnblåsornas utveckling
80
varför är capsula interna ett sårbart område för exempelvis infarkter?
ett stort antal axon är ihopklämda på ett mycket litet område mellan nc. caudatus och putamen
81
vilka kretsar finns i de basala ganglierna?
indirekta/direkta banor inom både limbiskt och motoriskt system - d.v.s. totalt 4 kretsar
82
vad är disinhibition och varför behövs det?
"hämmad hämning", används för att hindra överaktivitet i hjärnans kretsar
annars kan det leda till epilepsi (excitatoriska kretsar som amplifierar sig själva)
83
föds vi med den svarta substansen?
nej, färgen är direkt följd av dopaminproduktion (och oxidation?), som resulterar till att neuromelanin ackumuleras med åldern
84
hos vilka arter förekommer Parkinsons?
endast hos människor - vi är också de enda med svart substans
85
vad betyder reciprok förbindelse?
ömsesidig
86
vad är en neuromodulator?
neurotransmittor som varken är inhibitorisk eller excitatorisk i sig, effekten beror på receptorerna i mottagarcellen
87
hur mycket är känslor och motorik i nc. caudatus och putamen?
80-20 limbiskt-motoriskt i caudatus
| 20-80 limbiskt-motoriskt i putamen
88
varför använder vi begreppet neostriatum?
striatum används hos andra arter, där det är en enhetlig struktur - hos människor har den anatomiskt delat sig i nc. caudatus och putamen
89
vad är ballism resultat av?
- skada på nc subthalamicus (indirekta banan), alltså utebliven hämning av thalamus/rörelse
- varje "kaströrelse" är en ny loop i banan!
90
varför går det inte att genetiskt "reparera" Huntingtons?
polymeraser är dåliga på att rätta till upprepningar - en upprepning blir aldrig kortare och därav en exponentiell snarare än en linjär ökning
91
varför kan dopamin användas farmakologiskt men ej glutamat?
dopamin behöver ej komma i "rätt" sekund som glutamat, utan kan simma runt och finnas på receptorerna
92
vad är anledningen till att man får ofrivilliga rörelser till följd av L-dopabehandling?
p.g.a. att den idag ges i tablettform, om man förändrar sättet man doserar ut det på kan man ta bort biverkningen
93
vad kan vara möjliga anledningar till att pallidum/substantia nigra projicerar till kärnor i hjärnstammen?
- kan direkt påverka kretsar i hjärnstammen och ryggmärgen
- kärnorna kan integrera input från basala ganglierna och cerebellum
- enligt nya fynd finns nära interaktion mellan basala ganglierna och hjärnstammen
94
var i cortex får basala ganglierna sin input ifrån? var projicerar dem?
varje krets får både pre- och postcentral input (överlappar varandra topografiskt, t.ex. syn från både occipital-/frontalloben på samma ställe), projicerar endast på områden i frontalloben från sina respektive ursprung därifrån
95
på vilket sätt koncentreras impulserna för varje steg i basala ganglierna?
antalet neuron/axoner sjunker drastiskt för varje steg (cortex, striatum, pallidum/nigra), koncentrationen verkar ske inom varje krets/subkrets då topografin bevaras hela vägen
96
vad innebär "focusing model" (basala ganglierna)?
teori om hur basala ganglierna får thalamus att "fokusera" på/välja en viss rörelse:
- kortikal aktivering av direkta banan lyfter inhiberingen från specifika thalamokortikala neuron och öppnar för en viss rörelse
- kortikal aktivering av indirekta banan inhiberar ett brett spektrum av konkurrerande rörelser
97
vilka (starka) argument emot "focusing model" finns det? (basala ganglierna)
- aktivering av pallidus under rörelseinitiering kommer alltför sent för att spela in i valet av rörelse
- modellen förutsätter att indirekta banan projicerar diffust på stora områden (inhibera ett brett spektrum av oönskade rörelser) och direkta banan projicerar på små områden (selektion av rörelse) vilket inte är förenligt med anatomiska, då pallidus projicerar topografiskt både i direkta och indirekta banan
98
vilka aspekter av motoriken korrelerar aktiviteten i basala ganglierna med?
- en del motoriska områden har liknande aktivitet som cortex under förberedelse av rörelse, men en exekution ("motor set"), andra neuroner ändrar avfyrningsfrekvens under exekution
- ändringar i aktivitet korrelerar med rörelsens amplitud och hastighet, vilket tyder på en roll i skalningen av rörelser
99
när aktiveras dopaminerga neuron i pars compacta?
i samband med förstärkningssignaler, inte till specifika aspekter av rörelse - roll i förstärkningsinlärning?
100
när aktiveras de cholinerga interneuronen i striatum?
som svar på belöning, förstärkning, nociception m.m.
101
hur samspelar dopaminerga/cholinerga neuron i basala ganglierna?
- cholinerga interneuron informerar medium spiny neurons om förekomsten av ett framträdande stimuli oberoende av dess betydelse
- dopaminerga neuron förmedlar information om beteendemässigt värde av stimulin
102
vilken uppgift har dorsolaterala prefrontala kretsen i basala ganglierna?
beteendemässiga svar på komplexa problem och användning av verbala färdigheter under problemlösning
103
vilken uppgift laterala orbitofrontala kretsen i basala ganglierna?
viktig roll i mediering av empatiska och socialt lämpliga beteenden
104
vilken uppgift har limbiska kretsen i basala ganglierna?
viktig för motiverade beteenden
105
varför är inte samtida modeller av basala ganglierna tillfredsställande?
alltför mycket baserade på sjukdomsanalyser och resultat av Inaktivering/manipulation av funktion med långsökta effekter (ej lokala/direkta) - behöver alltså inte reflektera basala gangliernas egentliga funktioner
106
vilka miljöfaktorer kan finnas bakom Parkinsons?
exponering för miljögifter som bekämpningsmedel (flera är mitokondrie-toxiner som kan störa metabolismen i de dopaminerga cellerna)
107
vilka motoriska symtom finns vid Parkinsons?
- hypokinetiska symtom
- trippande gång
- böjd hållning
- nedsänkt ansiktsuttryck/blinkning
- liten handstil
- förlust av automatisering av rörelser (behöver kompensera kognitivt, svårigheter att göra flera rörelser åt gången)
108
vilka icke-motoriska symtom finns vid Parkinsons?
- depression/ångest
- kognitiv nedsättning
- sömnsvårigheter
- enligt nya fynd kan dessa bli orsakade av andra patologiska förändringar i hjärnan
- svarar dåligt eller inte alls på dopaminterapi
109
när kommer de första motorsymtomen vid Parkinsons?
- då 70% eller mer striatal dopamin förloras
- tyder på signifikant kapacitet för kompensering för dopaminförlust (ökad aktivitet i friska dopaminerga neuron? receptorkänslighet?)
110
är det så enkelt som att säga att Parkinsons = ökad inhibition av thalamus?
- nej, det kan inte förklara vissa experimentella fynd
- snarare så att förlust av de dopaminerga cellerna leder till onormala avfyrningsmönster (vilket man visat m.h.a. elektrofysiologiska registreringar)
- registrering med makroelektroder i nc. subthalamicus har visat oscillationer på lägre frekvenser (alfa/beta), kanske hindrar kretsarna att engagera i gamma-frekvenser (som ses som en förutsättning för normal rörelse)
111
vad kan vara orsaken bakom dystoni?
onormalt hög plasticitet i basala ganglierna (topografin i kretsarna är mer diffus än hos kontroller)
112
vilka neuropsykiatriska sjukdomar kan ha sitt ursprung i basala ganglierna?
depression, OCD, Tourettes (dopaminreceptor-blockerare hämmar ticsen)
113
hur förhåller sig Purkinjecellerna till folierna?
dendritträden är tillplattade och utsträckta vinkelrätt mot folierna
114
hur löper paralleltrådarna i cerebellumbarken?
parallellt med folierna
115
vilken funktion fyller Golgiceller i cerebellum?
- får input från parallelltrådar och inhiberar kontakt mellan moss-/kornceller
- håller systemet i schack (snarare än enstaka Purkinjeceller)
116
vilken funktion har en mikrozon i cerebellum?
varje mikrozon styr en muskel (en del muskler har flera mikrozoner)
117
vilken funktion har monoaminer i cerebellum?
modulerar informationsbearbetning men deltar ej på annat sätt
118
vilka nerver i cerebellum har simple/complex spikes?
parallelltrådar: simple spike (natrium)
| klättertrådar: complex spike (natrium + kalcium)
119
vilken mekanism ligger bakom betingning i cerebellum?
- timad inhibition via metabotropa glutamatreceptorer (ej LTD!)
- betingat stimuli stänger av klättertrådsinput (nya stimuli betingas ej)
120
vilka fyra symtom kopplas till cerebellumskador?
1. hypotoni: nedsatt resistans mot passiva böjningar (kopplat till pendulära reflexer?)
2. astasia-abasia
3. ataxi: onormalt utförande av volontära rörelser över flera leder (nedsatt koordination), dysmetri, takt/regelbundenhet i upprepade rörelser
4. intentionstremor (följd av serier av felaktiga korrektioner) och terminaltremor (oscillationer runt målet, misslyckade korrektioner)
121
vilken väg tar output från vestibulocerebellum?
går direkt till vestibulära kärnor i hjärnstammen (ej via djupa kärnor i cerebellum som de andra)
122
vilket syfte har spinocerebellum?
får omfattande information om förändringar i miljö och inbördes, vilket möjliggör jämförelser
123
vad är orsaken till intentionstremor?
fel i cerebellums feed-forward uppskattning, som kan leda till att man ej kan timea antagonist-kontraktion (overshooting) och behöver korrigera via feedback m.h.a. sensorisk input (upprepade gånger)
124
varför gör patienter med cerebellumskada exaktare rörelser över en led snarare än flera?
cerebellum har inbördes modeller av extremiteterna som automatiskt kompenserar för interagerande kraftmoment genom att kontrahera antagonister (t.ex. kan underarmsrörelser få med sig överarmen), cerebellumskada leder till svårigheter att kontrollera dessa krafter
125
vad kan vara en anledning till att samma parallellfiber exciterar flera Purkinjeceller?
de kan avfyra synkroniserat vilket kan länka muskler för multi-muskulära kontraktioner, dessutom har de djupa kärnorna samma topografi
126
vilka symtom får barn med sagittalsnitt i posteriora vermis?
- lika duktiga på att gå/klättra uppför trappor och hoppa på ett ben
- stark nedsatthet vid häl-till-tå gång: parallella fibrer som korsar vermis är nödvändiga för att projicera bilateralt till nc. fastigii
127
vad är skillnaden på mediala och laterala cerebellära skador?
- mediala: påverkar endast utförandet av rörelse
- laterala: påverkar timingen av seriehändelser (oregelbundna fingerknackningar), nedsatt förmåga att uppskatta tid kognitivt (urskilja längre/kortare toner, snabbare/långsammare objekt), m.fl. uteslutande kognitiva objekt
128
vad är L-DOPA prekursor till?
dopamin/norepinefrin
129
hur kan klätterfibrer modifiera Purkinjecellers respons till parallella fibrer?
- selektivt inducera LTD mellan Purkinjeceller och de parallella fibrer som aktiveras samtidigt som klätterfibern
- klätterfibrer svarar på specifika fel i rörelsen och minskar synapsstyrkan för de parallella fibrer som ansvarar för felet (d.v.s. aktiveras samtidigt som klätterfibern)
- styrks av den låga fyrningsfrekvensen hos klätterfibrer som ger dem knappa möjligheter att signalera sensoriska förändringar från stund till stund (snarare upptäcker fel)
130
var sker inlärning i cerebellum?
- klätterfibrer modifierar Purkinjecellers svar på parallella fibrer (cortex)
- komplementära synaptiska ändringar verkar implementeras i djupa kärnor
- synaptisk plasticitet kan vara mekanismen som finjusterar de interna modellerna
