Histologi Flashcards
(112 cards)
1
Q
hur definieras upplösningsförmåga?
A
det kortaste avståndet mellan två punkter för att de fortfarande kan urskiljas som separata
2
Q
vad beror den totala förstoringen i ett mikroskop på?
A
objektivförstoring x okularförstoring
3
Q
vad kallas det när en vävnadskomponent inte antar färgämnets egna färg? (färgomslag)
A
metakromasi
4
Q
vad kallas det när vävnaden färgas till färgämnets färg?
A
ortokromasi
5
Q
vilka färger fås med hematoxylin-eosin?
A
- htx (basisk) färgar cellkärnan blå
- eosin (sur) färgar cytoplasman röd (färgar även kollagenfibrer röd-orange)
6
Q
vilka färger fås med azan?
A
röda cellkärnor, orange cytoplasma, blå bindväv, rödorange muskulatur
OBS! många gamla preparat uppvisar inte tydlig blåfärgning av bindväv, som i stället blir gul (speciellt på ytterkanten)
7
Q
vilka färgämnen består azan av?
A
azokarmin (röd), anilinblått (färgar kollagen), orange G (gult/rött)
8
Q
vilka färger fås med mucikarmin?
A
röda slemsubstanser (t.ex. mucus som produceras av bägarceller)
9
Q
vilka färger fås med osmiumtetroxid?
A
osmium (som är fixeringsmedel och färgämne samtidigt) bildar en svart förening med lipider
10
Q
vilka färger fås med toluidinblått?
A
- ortokromatiska strukturer: blå
- metakromatiska: rödviolett
(basisk färg somkan användas för att påvisa heparin i mastceller)
11
Q
vilka artefakter kan uppstå vid framställning av preparat?
A
bl.a. repor, sprickor, luftbubblor, överskottsfärg
12
Q
vad kännetecknar lucker bindväv?
A
- mycket grundmatrix
- relativt få kollagena/elastiska fibrer
- mycket få retikulära fibrer
- något fler celler än andra bindvävstyper
- ofta kärl-/nervrik
13
Q
var hittar man lucker bindväv?
A
- utfyllnadsmaterial kring organ
- stratum papillare i dermis
- direkt under tunt epitel (t.ex. matsmältnings-/luftvägar)
- mesenteriumet
14
Q
var hittar man tät oorganiserad bindväv?
A
- kapslar kring organ
- höljet kring nerver/muskler (fascia)
- stratum reticulare i dermis
15
Q
vad kännetecknar tät oorganiserad bindväv?
A
- tätt packade kollagenfiberbuntar
- slumpvis arrangerade i alla riktningar (“hårlockar”)
- sparsamt med grundmatrix och relativt få celler (fibroblaster mellan kollagenbuntarna)
16
Q
var hittar man tät organiserad bindväv?
A
senor, ligament, aponeuroser
17
Q
vad kännetecknar tät organiserad bindväv?
A
- tätt packade, parallellt orienterade kollagenfiberbuntar
- sparsamt med grundmatrix
- långa och smala fibroblastcellkärnor i fibrernas längdriktning (tvärsnitt: kärnor ser punktformiga eller flerkantiga ut)
- i senor bildar kollagenbuntarna ofta vågformiga band
18
Q
vad kännetecknar fettväv?
A
- tätt packade adipocyter (stora celler) med blodkärl och bindvävssepta
- varje adipocut omsluts av basalmembran, perifera kärnor
19
Q
vilka kollagenfibrer syns i ljusmikroskop?
A
typ I
20
Q
var hittar man hyalint brosk?
A
- kroppens vanligaste brosktyp
- leder
- mellan revben och sternum
- larynx, nästippen
- förlaga vid endochondral benbildning
21
Q
vad kännetecknar hyalint brosk?
A
- riklig homogen grundmatrix
- isogena grupper kontrocyter
- främst kollagen typ II (ej synliga)
- inga kärl/nerver
- omges av perichondrium (ej ledbrosk!)
22
Q
var hittar man elastiskt brosk?
A
epiglottis/ytteröra
23
Q
vad kännetecknar elastiskt brosk?
A
- fler tätt packade lakuner
- sparsamt med grundmatrix
- kollagen typ II (syns ej)
- rikligt med elastiska fibrer
- inga kärl/nerver
- omges av perichondrium (även denna har elastiska fibrer)
24
Q
var hittar man fibröst brosk?
A
- discus intervertebralis
- symfysen
- meniskerna
- ligger i anslutning till tät regelbunden bindväv/hyalint brosk
25
vad kännetecknar fibröst brosk?
- kollagen typ I (synlig) och typ II (osynlig)
- kondrocyter i små lakuner, i rader mellan kollagenbuntarna (ej isogena grupper)
- sparsamt med grundmatrix
- ej nerver/kärl
- (vissa snittvinklar:) fiskbensmönster av parallella kollagenbuntar
- saknar perichondrium
26
vad kännetecknar kompakt ben?
- osteoner (Haverska system) med Haverska kanaler
- interstitiella lameller, lakuner med canaliculi
- Volkmanns kanaler (i vissa preparat)
27
vad kännetecknar spongiöst ben?
- trabekler av kompakt ben
- oregelbundet ordnade lameller
- inga Haverska system
28
vad kännetecknar intramembranös benbildning? (direkt)
- spongiöst utseende under bildningsprocessen
- osteoblaster på rad utmed balkarnas kanter
- osteoklaster (stora, flerkärniga) kan ibland ses i Howship's lakuner (grunda fördjupningar i benet)
29
hur ser intramembranös benbildning ut i Azan?
blå balkar: oförkalkat kollagenmatrix
| röda balkar: förkalkat kollagenmatrix
30
vad kännetecknar endochondral benbildning? (indirekt)
fem zoner:
1. förbeningszon
2. zon med förkalkat brosk
3. hypertrofisk zon (rader av stora uppsvällda celler)
4. proliferationszon
5. vilozon (normala broskceller)
31
vad kännetecknar epidermis?
- inga kärl
fem lager:
1. stratum corneum (platta keratiniserade celler, 25 lager)
2. stratum lucidum (endast tjock hud, tätt packade celler utan kärna, fåtal lager)
3. stratum granulosum (kan saknas i tunn hud, granulerade/kantiga celler, 2-5 lager)
4. stratum spinosum (oregelbunden form, desmosomer ger taggigt utseende, många lager)
5. stratum basale (ett enda lager kolumnära celler + melanosomer)
32
vad kännetecknar dermis?
svettkörtlar, kärl, hårfolliklar, talgkörtlar, glatta muskler
två lager:
1. stratum papillare (lucker bindväv)
2. stratum retikulare (tät oorganiserad bindväv)
33
vad kännetecknar hypodermis/subcutis?
nerver, kärl, bindväv, adipocyter
34
var hittar man Meissners känselkroppar?
gränsen mellan epidermis/dermis
35
var hittar man Vater Pacinis känselkroppar?
gränsen mellan dermis/hypodermis (stora "lökar")
36
vad kännetecknar en hårfollikel?
- smal tub av epidermisceller som sträcker sig ner i stratum retikulare
- papill innehållandes blodkärl
- arrector pili (glatt muskel)
- mynnande talgkörtel
37
vilken sorts svettkörtel är vanligast?
merokrin
38
vad kännetecknar en merokrin svettkörtel?
- ekkrin körtel
- mynnar direkt på hudytan
- hoprullad del i dermis
- mindre än apokrina (mindre lumen)
- flerskiktat epitel
39
vad kännetecknar de apokringa svettkörtlarna?
- mynnar i hårfolliklar
- hoprullad del djupt i dermis/hypodermis
- större än de merokrina (större lumen)
- hårtäckta områden (armhålor/genitalt)
- enradigt epitel
40
vad kallas den vita halvmånen på nageln och vad är det?
lunula, är en del av nagelmatrix (där nageln bildas)
41
vad består myelin av?
många lager modifierade cellmembran med högt lipidinnehåll
42
vad omger de omyeliniserade nervfibrerna?
också Schwannceller, flera axon kan ligga insänka i invaginationer i en Schwanncells cytoplasma
43
vilken struktur är särskilt tydlig i nervceller?
nukleolen (där ribosomer syntetiseras, eftersom nervcellen har hög proteinsyntes)
44
vilka celler har särskilt tydlig nukleol?
neuroner och cancerceller (eftersom de har hög proteinsyntes, ribosomer syntetiseras i nukleolen)
45
vad består epineurium av?
lucker och tät bindväv, omger perifera nerver som ett tjockt skikt
46
vad består perineurium av?
yttre bindvävslager, inre lager av tillplattade epiteloida celler, omger nervfiberbuntarna i en perifer nerv
47
vad består endoneurium av?
bl.a. fibroblaster och retikulära fibrer, omger varje nervfiber och associerade Schwannceller som ett tunt bindvävslager
48
vad kännetecknar en perifer nerv?
- Schwannceller och Ranvierska noder
- epineurium/perineurium (kan vara svåra att skiljas åt) och endoneurium
- axongränserna kan vara svåra att urskilja
49
vilka celltyper finns i ganglion?
- satellitceller (som stödjeceller)
- fibroblaster
- endotelceller
- Schwannceller
50
vad kännetecknar ett spinalt ganglion?
- rikt vaskulariserad bindvävskapsel
- nervcellskroppar ofta tätt i klumpar/rader, främst utmed kapseln
- satellitceller omger neuron likt pärlband
- pseudounipolära (sensoriska) neuron med olika stora cellkroppar
51
vad kännetecknar ett sympatiskt ganglion?
- rikligt vaskulariserad bindvävskapsel
- nervcellskroppar jämt fördelade (ej hopklumpade)
- satellitceller slumpvis organiserade
- multipolära (motoriska) neuron med mer jämnstora cellkroppar
52
hur skiljer man mellan de tre muskeltyperna?
cellkärnor:
- många perifera i skelettmuskel
- 1-2 centrala i hjärtmuskel
- en central i glatta muskler
53
vad kännetecknar en skelettmuskel?
- tvärstrimmig
- många perifera kärnor
- lång (varje cell är en fiber)
- kantiga i tvärsnitt
54
vad kännetecknar en hjärtmuskel?
- tvärstrimmig
- 1-2 centrala kärnor
- korta, grenade celler fästa med interkalarplattor
- runda i tvärsnitt
55
vad kännetecknar glatta muskelceller?
- ej tvärstrimmiga
- en central kärna
- korta, rundade celler
56
vad kännetecknar cerebrala cortex?
sex cellager:
1. lamina molecularis: cellfattigt, axoner/gliaceller (modulerande subkortikala afferenter terminerar)
2. l granularis externa: stjärnceller? neuron som huvudsakligen tar emot signaler från andra kortikala regioner
3. l pyramidalis eterna: pyramidalceller som projicerar till andra kortikala regioner
4. l granularis interna: celltätaste lagret, stellatceller (input från thalamus, output till andra lager inom kolumnen)
5. l pyramidalis interna: glesaste lagret, pyramidceller (output till subkortikala strukturer, t.ex. thalamus/hjärnstamskärnor, direkt ryggmärgen)
6. l multiformis: stora och små pyramidceller, output till thalamus
57
vad kännetecknar cerebellära cortex?
tre cellager:
1. lamina molecularis: cellfattigt, purkinjedendriter, yttre stärnceller och inre korgceller
2. l ganglionare: stora flaskformade purkinjeceller
3. l granularis: tjockt skikt kornceller
(små neuroglia finns i alla lager)
58
vilka typer neuroglia finns det?
- astrocyter (störst)
- oligodendrocyter
- microglia (minst)
- ependymceller (kubiska/kolumnala epitelceller som klär ventriklarna)
59
vad kännetecknar plexus choroideus?
- ependymceller går ihop med pia mater
| - fenestrerade kappilärer
60
vilka celltyper finns i brosk?
chondroblaster, kan bli chondrocyter
61
vilken celltyp finns i egentlig bindväv?
fibroblaster
62
vilka celltyper finns i ben?
- osteoprogenitor (förstadie)
- osteblaster (syntetiserar benmatrix)
- osteocyter (mogna osteoblaster, en per lacun)
- osteklaster i Hawship's lacuner (stora, polynukleära, ursprung från monocyter)
63
vilken funktion har fettväv?
- stadga/form
- binder ihop celler/vävnader/organ
- utbyte av näring/restprodukter mellan celler/kärl
- försvar: fysisk, immunceller finns i vävnaden
- energilagring
64
hur stor andel av vårt kroppsprotein utgörs av kollagenfibrer?
>30% (vanligast typ I fibrer)
65
vad består kollagen typ I-fibrer av?
blandning av typ I (främst), typ III, typ IV kollagenmolekyler
66
hur bildas elastiska fibrer?
mikrofibriller (bl.a. fibrillin) förankras på cellytan (bl.a. integriner), tropoelastin-monomerer lägger sig utmed, förankras till polymerer (bl.a. genom oxidation av lysin)
67
vilka celler kan finnas i fettväv?
vanigast: fibroblaster (avlånga), adipocyter, mastceller, makrofager
(+ andra immunologiska celler)
68
vad är mesenterium (tarmkäx)?
hinna i buken mellan peritoneallagren som tunn-/tjocktarm är upphängda i vid bukväggen (innehåller kärl/vener/nerver)
69
vad är peritoneum?
bukhinnan med två lager:
- lamina parietalis (mot bukvägg)
- lamina visceralis (mot inälvor)
mesenteriumet sitter mellan dessa
70
vad kan fettväv jämföras med?
lucker bindväv (fast specialiserad...)
t.ex. finns många adipocyter längs med kärlstrukturer i mesenterie
71
vilka funktioner har brosk?
- stödja mjukvävnader
- minska friktion/stötar i ledytor
- förlaga under indirekt benbildning
72
vilka komponenter består grundsubstans av?
(icke fibrillärt grundmatrix):
- hyaluronan
- proteoglykaner
- glykoproteiner
- icke fibrillärt kollagen
73
vilka kollagenfibrer finns generellt i brosk?
typ II-fibrer
74
vilka kollagenmolekyler består typ II-fibrer av?
blandning av II, XI, IX
75
vilka två motverkande krafter finns i brosk och vad genererar dessa?
- svällningstryck av hyaluronan-proteoglykaner
| - spänning av kollagenfibrer
76
vilka två lager består perichondrium av?
yttre: typ I-fibrer, kärl, nerver
inre: förstadieceller (till kondrblaster/-cyter)
77
varifrån får brosk näring?
diffusion från perichondrium/synovialvätska
78
hur går apositionell tillväxt av brosk till?
förstadieceller (perichondrium) blir kondroblaster, omger sig själv med matrix, blir kondroblaster, delar sig i sin lacun till en isogenic grupp
79
varför finns tomma utrymmen i lacuner i preparaten?
cellerna krymper men ej lakunerna
80
syns elastiska fibrer i ljusmikroskop?
YES!
81
vilken förstoring krävs för att se tvärstrimmighet i muskler?
40x
82
vilka bindvävslager finns omkring hjärtat och vad kan de jämföras med?
- epicardium (yttre tunna skiktet utmed hjärtmuskeln), liknar epimysium i sin lokalisation
- endocardium: tjockt inre skikt, påminner mer om endosteum
- pericardium: tjock "säck" omkring hjärtat, liknar mer periosteum
83
vad fortleder spridningen av signaler från sinusknutan i hjärtat? (retledningssystem)
purkinjefibrer (via AV-knutan)
84
hur ser Purkinjefibrer ut? (hjärtat)
stora celler, ofta binukleära
85
vilka funktioner har ben?
- stadga/form
- skyddar organ
- omgärdar blodbildande märg
- mineraldepå
- hävarmar på vilka muskler verkar
86
vad består ECM i benvävnad av?
- 65% oorganiska komponenter (kalciumfosfater, hydroxiapatitkristaller)
- organisk komponent; proteoglykaner/glykoproteiner, 80-90% typ I-fibrer
87
vilka två histologiska bentyper finns det?
- primärt ben/filtben (oorganiserade fibrer)
| - sekundärt/lamellärt ben (fibrer parallellt i lameller, här ingår kompakt och spongiöst ben)
88
hur bygger osteoblaster osteoner?
- bildar ytlig lamell av parallella kollagenfibrer som förkalkas
- bygger nästa lamell på insidan med kollagen-fibrernas riktning vinkelrätt mot första lagret (plywood-liknande struktur)
- osteoblaster som bäddats in mellan lamellerna mognar till osteocyter
89
vilka slags lameller hittar man i kompakt ben?
- osteoner
- interstitiella lameller (kvar från gamla osteoner)
- circumferentiella lameller (yttre och inre)
90
vad består periosteum av?
- yttre fibröst lager
| - inre progenitorcellslager
91
vad består endosteum av?
ett lager bindväv, osteoblaster och progenitorceller
92
vilka två metoder för att preparera ben finns det?
- slip-preparat (osteocyter kan förstöras, lacuner/cannaliculi fyllas med debris)
- snitt-preparat (behov av dekalcifiering, osteocyter kan deformeras)
93
var hittar man röd (blodbildande) benmärg hos vuxna?
- proximala extremitetsändar
| - huvudets/bålens ben
94
vad utvecklas intramembranös benbildning av?
mesenchymen
95
endochondral benbildning: vad ger upphov till det växande benet i den hypertrofa zonen?
apoptos av hypertrofa kontrocyter
96
vad är hudens funktioner?
- skydd (mekanisk/kemisk/termisk påverkan, mikroorganismer)
- vattenbalans
- temperaturreglering (svett-/blodflöde)
- sinnesintryck (tryck/temperatur/smärta)
- immunförsvar (Langerhansceller)
- kommunikation (rodna/blekna)
97
hur sitter cellerna i stratum basale (epidermis) ihop?
- med basalmembranet via hemidesmosomer
| - med varandra via desmosomer
98
vad händer med cellerna i stratum granulosum?
- organeller försvinner
- keratinohyalina granula hopar sig i cellerna
- lamellära kroppar (lipider/enzymer) töms ur cellerna
99
hur sitter celler i stratum corneum ihop?
desmosomer (färre i de översta lagren) och lipider
100
hur tjock är tjock hud?
0,4-0,6 mm (relativt tjockt stratum corneum)
101
hur tjock är tunn hud?
0,075-0,15 mm
102
var sitter hårrötter/talgkörtlar?
dermis, enbart i tunn hud!
103
vad kantä man hitta i stratum papillare (dermis)?
- lucker bindväv
- fibroblaster
- mastceller och makrofager
104
vilka fibertyper innehåller stratum reticulare (dermis)?
kollagenfibrer, elastiska fibrer (tät oorganiserad bindväv)
105
vad är det som gör att huden lätt glider över organ/strukturer?
hypodermis, subcutan fettväv
106
vilka egenskaper har talgkörteln?
- sitter i dermis (mynnar i en hårfollikel)
- saknar lumen (till skillnad från svettkörtlarna)
- holokrin usöndring (av sebum)
107
vad kan nageln vara god markör på?
syresättning/cyanos (p.g.a. sin genomskilnighet)
108
vilka delar består en nagel av?
- eponychium, nagelband (tjochare hud vid basen)
- hyponychium (tjockare hud precis nedom nagelspetsen)
- matrix/lunula
- nagelbädd under nagelplattan
109
vilka känselkroppar är ej synliga i preparat?
merkelceller, ruffini, fria nervändar
110
vad kännetecknar Meissner's känselkropp?
ovala strukturer med myelooserat axon löpandes i sicksack (därav utseende som liknar stege/mitokondrie)
111
var sitter endo-/peri-/epineurium?
- endoneurium: bindvävskapsel kring ett axon med Schwannceller
- perineurium: bindvävskapsel kring en fascikel (flera nervfibrer)
- epineurium: bindvävskapsel kring en hel nerv
112
varför kan man se cellkärnor mellan axonen i en nerv?
kan vara Schwannceller/fibroblaster
