Muskelvävnad och hjärtat

Question 1

Vilka tre typer av muskelvävnad finns det?

Answer 1

skelett muskulatur: multinukleär cell, tvärstrimmig
glatt muskulatur: enkärnig, glatt
hjärt muskulatur: enkärniga, tvärstrimmiga

Question 2

Hur är skelettmuskler organiserade?

Answer 2

Muskelfibrerna (cellerna) buntar ihop sig i fasciklar som sedan formar hela muskler

Question 3

Vilka är de tre bindvävskikten hos skelettmuskler?

Answer 3

Epimysium (omger muskeln), Perimysium (omger fascikeln), Endomysium (omger muskelfibern)

Question 4

Beskriv typ I skelletmuskler

Answer 4

Långsama, oxidativa fibrer som innehåller mycket mitikondrier och myoglobin (binder syrgas)

Långsamma ihållande kontraktioner under längre perioder, vilket krävs bland annat i ryggmusklerna som stabiliserar hållningen.

Question 5

Beskriv typ IIa skelletmuskler

Answer 5

Snabba mellanliggande oxidativ-glykolytisk,
Har mycket mitikondrier och myoglobin men även glykogen,
Anpassade för snabba kontraktioner under korta perioder.

Question 6

Beskriv typ IIb skelletmuskler

Answer 6

Snabba vita, vita glykolytiska fibrer,
Har rikligt med glykogen -> blek färg.
Utför snabba kontraktioner men tröttas snabbt. Musklerna är oftast små och har många motorändplattor exempelvis muskler som kontrollerar ögon, fingrar och tår.

Question 7

Beskriv vaskularisering och innervering av skelettmuskler

Answer 7

Blodkärl penetrerar musklen i bindvävsseptat och bildar ett kapillärt nätverk i endomysium. Lymfkärl och större blodkärl finns i perimysium runt fasciklarna

-Innervation: Motoriska nerver förgrenar sig i perimysiet, där varje gren dealr upp sig ytterligare.

Question 8

Vad är motorändplattor?

Answer 8

Ett utvidgad nervändslut belägen i en fördjupning på cellytan. Kallas neuro-muscular junction. Här överförs neurotransmittorn acetylkolin till muskelcellen.

Question 9

a) Vad är en motorisk enhet (motor unit)? b) Hur påverkar storleken

Answer 9

fingradigheten i en muskelrörelse?

a) En axon tillsammans med de muskelfibrer den innerverar (1-160st)
b) I stora muskler innerverar en axon mer än 100 fibrer, medan i ögat innerveras fibrerna av var sin axon

Question 10

Vad är en muskelspole?

Answer 10

Sensoriska receptorer för musklerna (kallas även stretch-detectors). Ger sensorisk information till CNS om muskelns läge, längd etc. för att kunna bibehålla hållning och reglera aktiviteten i motoriska aktiviteter.

Question 11

Hjärtmuskelceller

Answer 11

Dessa muskelceller är Icke vilje-styrda, tvärstrimmiga, enkärniga, kan inte regenerera…

Question 12

Skelettmuskler

Answer 12

Dessa muskelceller är vilje-styrda, tvärstrimmiga, muktinikleära, kan regenerera m.h.a satellitceller…

Question 13

Glattmuskulatur

Answer 13

Dessa muskelceller är Icke vilje-styrda, glatta, enkärniga, kan regenerera genom mitos…

Question 14

Vad är intercalated discs?

Answer 14

Mörka tvärgående linjer som korsar kedjor av hjärtceller med oregelbundna intervall. Dessa förbinder hjärtcellerna till varandra genom desmosomer (tät koppling mellan cellerna) och gap junctions gap junctions (samverkande sammandragningssignaler).

Question 15

Hur klarar av hjärtmuskelceller sin stora energibehov?

Answer 15

Hjärtmuskelceller har ett stort antal mitikondrier (40% av cytoplasmans volym) Kontinuerlig aerob metabolism. Triglycerider är främsta bränslet.

Question 16

Hur är glatmuskulatur celler organiserade?

Answer 16

Enkärninga, spolformade och ogrenade. Oftast sitter fibrerna i olika riktningar för att kunna framställa en peristaltisk rörelse.

Varje muskelcell omges av ett tunn bindvävslager av retikulära fibrer. Fibrerna bildar ett nätverk kring varje celle så att cellernas kontraktioner sammanförs och de verkar som en funktionell enhet.

Question 17

Vilka är komponenterna i cirkulationssystemets generella struktur?

Answer 17

Hjärtat: pumpar blod
Artärer: förflyttar blod med dess näringsämnen och syre ut till vänaderna
Kapillärer: de minsta blodkärlen, här sker näringsutbytet
Vener: tar bloder tillbaka till hjärtat

Question 18

Beskriv lymfatiska systemet i korthet.

Answer 18

lymfkapillärer liknar små vener i sin strukturre–> lymfkörtlar och kärl med ökande storlek –> mynnar ut i stora venerna nära hjärtat (thoracic duct och right lymphatic duct).

Avleder lymfa och är även ett transportsystem för lymfocyter och andra immunförsvarskomponenter. Cirkulationensker via kontraktion av externa krafter såsom kontraktion av kringliggande muskler.

Question 19

Beskriv kärlväggens olika lager

Answer 19

1. Tunica adventitia/externa
   Yttersta lagret: Bindväv som består av kollagen typ I och elastiska fibrer.
2. Tunica media
   Mellanlagret. Utgörs av koncentriska lager av glatt muskulatur och elastiska, retikulära och kollagena (typ III) fibrer.
   Stödjs av membrana elastica externa
3. Tunica intima :
   Innersta lagret av kärlväggen. Utgörs av ett lager endotel celler (enkelskiktad skivepitel) som stödjs av membrana elastica interna (elastin, tillåter diffusion av näringsämnen)

Question 20

vad är vasa vasorum?

Answer 20

Kärl för kärlen. Små arterioler, kapillärer och venoler i stora artärer och vener som försörjer de stora kärlen. Ligger mellan tunica dventia och yttre delen av tunica media.

Question 21

Vad är vasomotor-innervation?

Answer 21

Stora kärl är försedda med ett nätverk av omyleiniserade sympatiska nervfibrer (vasomotor-nerver) vars neurotransmittor är norephrine. Utsöndrandet av neurotransmittorn från nervänden ger en kärlsammandragning.

Question 22

Beskriv fyra typer av artärer:

Answer 22

Elastiska artärer: innehåller elastiska fibrer, stabiliserar blodflödet genom att dämpa pulseringen. Ex aorta och stora grenar.

Muskulära artärer: Kontrollerar blodtillförsel till organ genom att kontrahera eller relaxera, ex carotis.

Arterioler: Har bara ett eller två lager med glatt muskulatur och markerar början på ett organs mikrovaskularisering.

Kapillärer: Består endast av endotel, sköter det metaboliska utbytet.

Question 23

vad är kontinuerliga kapillärer?

Answer 23

Vanligaste typen av kapillär, kännetecknas av kontinuerligheten i endotelcellerna i kapilärväggen. Detta är den vanligaste typen av kapillärer och finns i alla typer av muskelvävnad, bindväv, exokrina körtlar och nervävnad.

Question 24

Vad är perforerade kapillärer?

Answer 24

Kapillärtyp som tillåter mer omfattande molekylära utbyten genom endotelet och kännetecknas av förekomsten av små runda fenestrae genom det mycket tunna skivepitelet. Perforerade kapillärer finns i vävnader där snabbt utbyte av ämnen sker mellan vävnad och blod, som i njurarna, tarmen och de endokrina körtlarna.

Question 25

Vad är sinusoida kapillärer

Answer 25

Hålrumsliknande , fina tunnväggiga blodkärl med stora lumen och osammanhängande celler. Funktionen är att celler ska ha tid att rensa upp slaggprodukter från blodet. Kännetecknas av långsamt blodflöde ex. lever, mjälte, benmärg.

Question 26

Vilka olika typer av vener finns det?

Answer 26

Venoler: Stor diametern hos lumen jämfört med de tunna väggarna (jfr. med artärer). Postkapillära venoler –> muskulära venoler.

Vener: små–stora. Blodet är under låg tryck och rör sig mot hjärtat genom sammandragning av tinica media och kontraktion av kompressioner från omgivande muskler och organ. Vener (i huvudsak de stora) är klaffdörsedda flr att förhindra ett bakåtflöde av blodet. Klaffarna är utskjutande veck av tunica intima över en del av lumen.

Question 27

Vad är några skillnader mellan vener och artärer m.a.p kärlväggen?

Answer 27

Vener har en storlumen med insjkutande klaffar från tunica media.
Artärer haren tjock tunica media med mycket glatt muskulatur
Vener har istället en tjock tunica externa med mycket bindväv men saknar membrana elastica interna och -externa.

Question 28

Vilka fyra funktionella grupper delas muskler in i?

Answer 28

(1) agonister
(2) antagonister
(3) synergister
(4) fixatorer

Question 29

Vad är agonister och antagonister (muskler)?

Answer 29

Agonister: har huvudsakliga ansvaret för att skapa en rörelse.

Antagonister: motarbetar eller gör motsatt rörelse som en agonist, Hjälper till att reglera rörelsen som skapas av en agonist, detta genom att kontrahera och skapa en viss resistens. En agonist och en antagonist sitter på varsin sida av en led.

Question 30

Vad är synergistisk muskel?

Answer 30

Synergister: hjälper agonister genom att ge lite extra kraft till rörelsen eller genom att minska oönskade eller onödiga rörelser som kan förekomma då agonisten kontraherar.

Question 31

Vad är en fixator?

Answer 31

Fixatorer: muskel som stabiliserar ett ben eller en muskels ursprung så att den andra muskeln har en fast bas att agera ifrån. Muskler som hjälper till att hålla huvudet på plats och som bibehåller vår upprätta position är fixatorer.