nervsystemmet Flashcards
(16 cards)
Beskriv nervsystemet hos, hydror, daggmaskar, insekter, tagghudingar och ryggradsdjur.
Hydror har ett enkelt nervsystem med ett nervnät. Deras nervsystem är inte utvecklat och differentierat till någon större omfattning. Deras nervsystem består av en diffus samling av nervceller, vilka är utspridda över hela kroppen. Cellerna i nervnät kopplas med varandra men saknar central enhet som samordnar signaler. När någon av deras nervceller avger impulsen sprider det sig till de andra vilket gör att kroppen rör sig.
Hydror: Hydror har ett enkelt nervsystem med en diffus nätverksstruktur. Nervceller och sensoriska celler är spridda över hela kroppen och är sammankopplade med varandra genom trådlika strukturer. Detta nätverk tillåter hydror att reagera på stimuli, som ljud eller ljus, och att svara på dessa stimuli genom att ändra sin beteende eller kroppsform.
Daggmaskar: Daggmaskar har ett antal ganglier i huvudregionen av kroppen som samordnar och kopplar om signaler från sinnesceller till muskelceller. Signalerna löper i en bukgangliekedja (en rad med nervcells kluster) som löper längs hela kroppen. Varje ganglion kontrollerar muskulaturen och sensoriska organ i det segment det är placerat i.
Insekter: Insekter har ett mer avancerat nervsystem än hydror eller daggmaskar. De har en större anhopning av nervceller i huvudet som fungerar som den centrala kontrollenheten, alltså ett enkelt hjärna. Hjärnan är sammankopplad med ett par ganglier längs insektens kropp och en väl utvecklad bukgängilekedja i sin buk, som i sin tur styr musklerna och sensoriska organ i varje segment.
Tagghudingar: Tagghudingar har också ett centraliserat nervsystem med en ringformad nervsamling runt munnen och nervtrådar längs kroppen. Nervsystemet hjälper till att koordinera rörelserna hos taggar och andra rörliga strukturer på tagghudingens kropp.
Ryggradsdjur, inklusive människor, har ett mer komplex nervsystem som består av två huvudsakliga delar: det centrala nervsystemet (CNS) och det perifera nervsystemet (PNS). CNS består av hjärnan och ryggmärgen och bearbetar information från kroppens olika delar. PNS består av alla nerver som går ut från CNS och sträcker sig till kroppens olika delar. Det sensoriska nervsystemet samlar information och skickar det till CNS för bearbetning, medan det motoriska nervsystemet skickar signaler från CNS till kroppens olika delar och styr deras rörelser. Det autonoma nervsystemet är en del av det perifera nervsystemet som är ansvarigt för att reglera kroppens automatiska och icke-viljestyrda (funktioner kroppsfunktioner som inte är medvetet kontrollerade), såsom andning, hjärtslag och blodtryck. Det autonoma nervsystemet kan delas upp i det sympatiska och parasympatiska nervsystemet, som styr kroppens “kamp eller flykt”-reaktioner respektive återgång till avslappnat tillstånd. Slutligen kan människans nervsystem också delas upp i det medvetna och omedvetna nervsystemet som hanterar medvetna upplevelser och frivilliga rörelser respektive omedvetna reflexer och kroppsfunktioner.
Vad är ett diffust nervsystem?
Ett diffust nervsystem är en typ av nervsystem som saknar en tydligt definierad hjärna eller centraliserad kontrollenhet. Istället består nervsystemet av ett nätverk av nervceller och sensoriska celler som är spridda över hela kroppen och sammankopplade med varandra genom trådlika strukturer.
Djur med diffusa nervsystem inkluderar vissa enkla organismer som hydror, maneter och vissa maskar. Djur med ett diffust nervsystem rör vanligtvis hela kroppen när de rör sig eller svarar på stimuli. Eftersom nervceller och sensoriska celler är spridda över hela kroppen och sammankopplade med varandra genom trådlika strukturer, kan de reagera på stimuli från vilken del av kroppen som helst och svara genom att ändra sin beteende eller kroppsform.
Vad menas med CNS och PNS?
CNS står för “centrala nervsystemet” och är en del av nervsystemet hos ryggradsdjur, inklusive människor. CNS består av hjärnan och ryggmärgen och är ansvarigt för att bearbeta och samordna information som kommer från kroppens olika delar.
PNS står för “perifera nervsystemet” och omfattar alla nerver som sträcker sig ut från CNS till kroppens olika delar, inklusive muskler, organ och sensoriska organ. PNS är ansvarigt för att samla in information från kroppens olika delar och skicka den till CNS för bearbetning (sensoriska nerver), samt skicka signaler från CNS till kroppens olika delar för att styra deras rörelser och funktioner (motoriska nerver).
Alltså CNS är den centrala delen som styr och samordnar informationen från kroppens olika delar, medan PNS är den perifera delen som möjliggör kommunikationen mellan CNS och kroppens olika delar.
Vad menas med sensoriska respektive motoriska nerver?
Sensoriska nerver är nerver som förmedlar information från kroppen till hjärnan och ryggmärgen. Dessa nerver är ansvariga för att upptäcka och överföra information om stimuli från omgivningen eller kroppens inre, såsom smärta, temperatur, tryck, vibrationer och beröring. Medvetna är såsom syn, smak, smärta. Omedvetna är till exempel blodtryck och syrehalt i blodet.
Motoriska nerver är nerver som förmedlar information från hjärnan och ryggmärgen till musklerna och körtlarna i kroppen. Dessa nerver är ansvariga för att aktivera muskler och körtlar för att utföra rörelser, såsom att gå, springa, prata eller svettas. Motoriska nerver kan delas in i två typer: somatiska nerver som styr viljestyrda muskler och autonoma nerver som styr omedvetna muskler och organ. (medvetna tex ögon och arm muskel, omedvetna är tex tarm och hjärtmuskulatur)
Beskriv nervcellens byggnad. (cellkropp, cellkärna, axon, dendrit, motorändplatta, myelin, nod, synaps och gliaceller)
Cellkropp: Detta är den största delen av en nervcell och innehåller cellkärnan, där DNA finns lagrat, samt organeller som mitokondrier, som är involverade i produktionen av energi.
Axon: Detta är en lång utskjutande del av nervcellen som leder nervimpulser bort från cellkroppen och vidare till andra nervceller eller till muskler. Axonet är täckt av ett lager av myelin, som hjälper till att isolera axonet och öka hastigheten på nervimpulserna.
Dendrit: Detta är korta utskott från cellkroppen som tar emot nervimpulser från andra nervceller och överför dem till cellkroppen.
Myelin: Detta är ett lager av fett som täcker axonet och hjälper till att isolera det och förbättra nervimpulsens hastighet.
Nod: Noder av Ranvier är avsnitt på axonet där myelinet är avbrutet, vilket möjliggör snabbare överföring av nervimpulser.
Synaps: Denna del av nervcellen är en koppling mellan en nervcell och en annan nervcell, en muskel eller en körtel, där nervimpulser överförs med hjälp av kemiska signaler.
Gliaceller: Dessa celler är en typ av stödceller i nervsystemet som inte är specialiserade på att leda nervimpulser, men som har många andra viktiga funktioner, inklusive att stödja och skydda nervceller, bilda myelin, ta bort skadliga ämnen och avfall från nervsystemet, och vara involverade i processer som inlärning och minne.
motorändplatta
Vad menas med vilopotential och hur uppstår den?
Vilopotentialen är en elektrisk potential som finns över cellmembranet hos nervceller och muskelceller i vila. Det är den elektriska potentialskillnaden mellan insidan och utsidan av cellen. Typiskt sett är vilopotentialen negativ, vilket innebär att insidan av cellen är mer negativt laddad än utsidan.
Den negativa laddningen på insidan av cellen beror på att cellen har en högre koncentration av negativt laddade joner, som exempelvis proteinjoner, än utsidan av cellen. Dessutom finns det aktivt transportmekanismer i cellmembranet, som kallas natrium-kaliumpumpar, som pumpar ut tre natriumjoner för varje två kaliumjoner som pumpas in i cellen. Detta leder till en högre koncentration av positivt laddade kaliumjoner inuti cellen och en högre koncentration av positivt laddade natriumjoner utanför cellen.
Diffusion är en annan faktor som påverkar vilopotentialen. Joner tenderar att diffundera från områden med hög koncentration till områden med låg koncentration. Natrium som har hög koncentration på utsidan kommer att diffundera in i cellen igen men membrans genomsläpplighet för natrium är låg därför kan koncentrationen av natrium inte jämna ut mellan utsidan och insidan av cellen. För kalium som har hög koncentration inne i cellen pgv pumpar, kan den diffunderar ut ur cellen för att jämna ut koncentrationen snabbare än natrium för att det finns specifika jonkanaler i cellmembranet som tillåter kalium att diffundera in eller ut ur cellen.
Tillsammans skapar dessa faktorer en elektrisk potentialskillnad mellan insidan och utsidan av cellen, vilket leder till en vilopotential. Vilopotentialen är viktig för att skapa en grundläggande elektrisk spänning som kan användas för att skicka och ta emot nervsignaler.
Förklara hur en aktionspotential uppstår och hur den leds vidare i axonen.
En aktionspotential är en elektrisk impuls som överförs längs nervcellens axon. Processen börjar med att en nervsignal når nervcellens dendriter och sprids vidare genom dess cellkropp, där den omvandlas till en aktionspotential när tröskelvärdet uppnås.
Aktionspotentialen uppstår genom att natriumkanaler öppnas i nervcellens membran, vilket orsakar en snabb inströmning av positiva natriumjoner in i cellen ( diffunderar in i cellen längs sin koncentration in i cellen. Detta gör att cellens insida snabbt blir positiv i förhållande till utsidan som kallas depolarisering. När en aktionspotential leds vidare i axonen genom att natriumjoner diffunderar också längs axonen vilket gör att natriumkanaler öppnas i nästa avsnitt. Genom denna mekanism fortsätter depolariseringen och aktionspotentialen sprider sig vidare längs axonen och kan överföras till andra nervceller eller muskelceller vid synapserna.
Axonets myelinskidor också spelar en viktig roll i att leda aktionspotentialen vidare. Myelin är en isolerande skikt som omger axonen på vissa platser och minskar läckaget av laddningar, vilket gör att aktionspotentialen kan hoppa snabbare från en punkt till en annan längs axonen. Detta kallas saltatorisk ledning. Alltså när axon depolariseras i en nod kan det elektriska fältet påverkar andra nod (hoppar över den isolerande myelinskidor) vilket gör att signalen kan skickas snabbare.
Vad menas med refraktärperiod? Varför kan inte nervsignalen gå baklänges?
Refraktärperioden är en kort period efter en aktionspotential när en nervcell är oförmögen att generera en ny aktionspotential. Under denna period är nervcellens membran inte känsligt för nya stimuleringar, eftersom natriumkanalerna som var öppna under aktionspotentialen är inaktiverade och kaliumkanalerna fortfarande är öppna och gör att cellen depolariseras ( kaliumjoner strömmar ut ur cellen längs sin koncentrationsgradient. Det gör att det finns mycket kaliumjoner på utsidan av cellmembran samt under aktionspotential var natriumjoner koncentration högt på insidan av cellen. Därför transporterar kalciumjoner aktivt in i cellen och natriumjoner ut från cellen via natrium och kalium pumpar då vilopotential uppstår). Detta förhindrar överlappning av aktionspotentialer och säkerställer att signalerna överförs på ett korrekt sätt.
Nervsignalen kan inte gå baklänges eftersom nervceller har en polariserad struktur, där det elektriska laddningar förhållandet är olika mellan cellens insida och utsida. Aktionspotentialen sprids längs axonen i en riktning från dendriterna till synapsen. Detta beror på att efter en aktionspotential uppträder vid en punkt på axonen, blir den delen av membranet inaktiverad under refraktärperioden (Natriumkanaler är stängd men kaliumkanaler är fortfarande öppnas), vilket förhindrar aktionspotentialer från att gå bakåt. Dessutom kan neurotransmittorer som frisätts vid synapserna endast påverka nervceller i en riktning (från dendrit till axon), vilket säkerställer att signalerna överförs korrekt och effektivt i nervsystemet.
Förklara hur nervsignalen leds från en nervcell till nästa.
Nervsignalen leds från en nervcell till nästa genom en kemisk process som kallas synapsöverföring. När en nervsignal når slutet av axonen hos den första nervcellen, frisätts neurotransmittorer från nervändan in i synapsklyftan mellan den första nervcellen och den andra. Neurotransmittorerna diffunderar sedan över synapsklyftan och binder till receptorer på den andra nervcellens dendriter eller cellkropp.
När neurotransmittor binder till en receptor på jonkanaler kan det öppna jonkanaler, vilket möjliggör flödet av joner in i cellen. Vilka joner som påverkas beror på vilken typ av jonkanal och vilken typ av receptor som är involverade.(Om neurotransmittor binds med receptorer på kalciumjonkanaler kan det påverkar att muskel dras samman, om det är positivt jonkanaler så uppstår aktionspotential, om det är kloridjoner kan det härmar aktionspotential). Om tillräckligt många jonkanaler öppnas och tillräckligt många joner strömmar in i cellen, kan det generera en depolarisering som når tröskelvärdet och utlöser en aktionspotential. Men om inte tillräckligt många jonkanaler öppnas, eller om de joner som strömmar in inte är tillräckligt för att depolarisera cellen till tröskelvärdet, kan det leda till att ingen aktionspotential skapas.
Efter att neurotransmittor har utfört sin funktion i synapsen, kan den tas upp av de omgivande cellerna eller brytas ned av enzymer. Neurotransmittorer som tas upp av närliggande celler kan återanvändas för att syntetisera nya neurotransmittorer eller brytas ned till enklare ämnen som kan elimineras från kroppen.
Ge exempel på transmittorsubstanser och deras funktion.
Acetylkolin - En viktig neurotransmittor i det centrala och perifera nervsystemet. Den spelar en roll i rörelsekontroll, minnesbildning och inlärning. Stimulerar skelettmuskulatur och hämmar glatt muskulatur
Dopamin - En mår bra neurotransmittor som är involverad i belöningssystemet och spelar en viktig roll i motivation, inlärning och känslomässig reglering. Störningar i dopaminsystemet kan leda till sjukdomar som Parkinsons sjukdom och schizofreni.
Serotonin - Styr vakenhet, En neurotransmittor som reglerar humör, aptit, sömn och sexualitet. Låga nivåer av serotonin har kopplats till depression och ångest.
Noradrenalin - En mår bra neurotransmittor som är involverad i stressreaktioner och spelar en roll i kamp-ellerflyktresponsen. Noradrenalin är också viktig för att reglera uppmärksamhet och koncentration.
GABA (gamma-aminosmörsyra) - Hämmande effekt (avslappnande). En inhibitorisk neurotransmittor som minskar cellaktivitet genom att öppna kloridjonkanaler i cellmembranet. GABA är involverad i sömn, ångest och muskelavslappning.
Ge exempel på ämnen som påverkar signalöverföringen i synapserna
Koffein, nikotin och etanol räknas i större mängd som nervgift så påverkar signalöverföringen.
Koffein, nikotin och etanol räknas i större mängd som nervgift så påverkar signalöverföringen.
Curare: Binder och blockerar receptorerna för acetylkolin
Botulinumtoxin 50-100ng räcker! Hindrar frisläppandet av acetylkolin
Alkohol ökar effekten av GABA (dämpande)
Nikotin- ökar produktionen av dopamin, adranalin och noradrenalin. 60mg är en dödlig dos.
Koffein (adenosinreceptorn–vakenhet)
Canabis. THC ökar produktionen av dopamin. Fettlöslig!
Kokain
Amfetamin
Heroin
Rita en figur över ett tvärsnitt av ryggmärgen och förklara vad som menas med: vit och grå substans, motoriska nerver och sensoriska nerver.
Den centrala delen av ryggmärgen är grå e och består till största delen av interneuroner
cellkroppar till motoriska neuroner och gliaceller. Interneuroner leder impulser mellan andra neuroner. Den grå delen är omgiven av en vit del, som består av neuroner som löper längs med ryggmärgen till och från hjärnan. Ryggmärgen övergår uppåt i förlängda märgen. Nerverna som utgår från ryggmärgen innehåller både sensoriska och motoriska neuroner. De sensoriska löper in i ryggmärgen från ryggsidan och de motoriska utgår från buksidan. De sensoriska neuronernas cellkroppar ligger utanför ryggmärgen.
De sensoriska och motoriska neuronerna kan vara sammankopplade i så kallade reflexbågar. Om man till exempel sticker sig i handen den på ett vasst föremål reagerar smärtkänsliga celler i handen och en impuls leds inåt mot ryggmärgen i sensoriska celler. I ryggmärgen står neuronen i kontakt med en interneuron via en synaps. Impulsen överförs till interneuronen och vidare till en motorisk neuron via ytterligare en synaps. Den motoriska neuronen leder impulsen till muskler i armen, och när impulsen nått muskelfibrerna kontraheras muskelcellerna och man rycker undan armen. Hela förloppet sker utan att hjärnan mottagit impulser eller behandlat informationen. Interneuronerna kopplar också om impulser så att de leds till hjärnan, och efter en kort tid känner vi smärtan.
Ge exempel på en reflexbåge och förklara hur den fungerar. (Sensoriska och motoriska nerver osv.)
Ett exempel på en reflexbåge är knäreflexen
Händelseförlopp
Sensorisk signal via afferent nerv till ryggmärgen
Omkoppling i ryggmärgen
Motorisk signal via efferent nerv till muskeln - som dras samman
Vidarekoppling till hjärnan, som registrerar smärtan
Ett exempel på en reflexbåge är knäreflexen
Händelseförlopp
Sensorisk signal via afferent nerv till ryggmärgen
Omkoppling i ryggmärgen
Motorisk signal via efferent nerv till muskeln - som dras samman
Vidarekoppling till hjärnan, som registrerar smärtan
De sensoriska och motoriska neuronerna kan vara sammankopplade i så kallade reflexbågar. Om man till exempel sticker sig i handen den på ett vasst föremål reagerar smärtkänsliga celler i handen och en impuls leds inåt mot ryggmärgen i sensoriska celler. I ryggmärgen står neuronen i kontakt med en interneuron via en synaps. Impulsen överförs till interneuronen och vidare till en motorisk neuron via ytterligare en synaps. Den motoriska neuronen leder impulsen till muskler i armen, och när impulsen nått muskelfibrerna kontraheras muskelcellerna och man rycker undan armen. Hela förloppet sker utan att hjärnan mottagit impulser eller behandlat informationen. Interneuronerna kopplar också om impulser så att de leds till hjärnan, och efter en kort tid känner vi smärtan.
Ge exempel och förklara vad som menas med inlärda och medfödda reflexer. Fördelar?
En del reflexer, som sväljreflexen, är medfödda medan andra påverkas och utvecklas med inlärning. Vi behöver till exempel inte tänka på hur vi ska bära oss åt för att tända lampan i det egna rummet och vi behöver inte heller se efter var knappen till belysningen finns eftersom det har blivit en reflexhandling att tända lampan. Skrivande är sammansatta, inlärda reflexer liksom många moment i bil körning.
Fördelen med att vissa beteenden överförs till att bli reflexmässiga är att vi inte behöver tänka på en del moment och hjärnan får så att säga mer tid för att behandla och bearbeta annan information.
Vad är MS (multipelskleros) och vad orsakas sjukdomen av?
Vid sjukdomen MS (multipel skleros) förstörs myelinskidorna runt neuroner i hjärna, ryggmärg och synnerver. Symtom är bland annat domningar i armar och ben, dubbelseende och synnedsättning. Orsaken till MS är inte känd, men det finns troligen ett samband mellan virusinfektioner och en överkänslighetsreaktion mot myelinskidorna. Mediciner kan inte bota sjukdomen men däremot lindra symtomen.
Curare och botulinumtoxin är starka nervgifter. Förklara!
Curare: Binder och blockerar receptorerna för acetylkolin. Det leder till muskelavslappning och att offret kvävs i sin egen kropp då andningsmuskulaturen inte kan användas. Den antagonistiska effekten är icke depolariserande (ingen initial kramp) till skillnad från till exempel suxameton som är depolariserande.
Botulinumtoxin: 50-100ng räcker! Hindrar frisläppandet av acetylkolin. Botulinumtoxin är ett mycket starkt nervgift. Medlet påverkar övergången mellan nerv och muskel på så vis att muskeln inte kan dra sig samman – en slapphet i muskeln blir resultatet.
