Neurologi övrigt Flashcards
(32 cards)
Vad är Transitorisk global amnesi? Orsaker?
Övergående antegrad och retrograd amnesi. Ett benignt tillstånd med okända bakomliggande orsaker.
TGA Klinisk bild och vanlig ålder? Duration?
Majoriteten av personer är 50-80 år. Akut insättande oförmåga till minnesinprägling vilket gör patienten desorienterad till tid. Patienten upprepar samma frågor om och om igen. Vanligt är även retrograd amnesi som sträcker sig timmar, veckor men sällan år bakåt. Patienten förblir orienterad till person (förlust av jagmedvetande exkluderar TGA). Komplexa uppgifter kan vanligen genomföras (t ex köra bil). Attackduration normalt 1-10 timmar.
TGA Associerade symtom och status?
Associerade symtom förkommer som huvudvärk (10-40 %), illamående, yrsel och oro. Tidigare episoder förekommer i <5 %. Neurologiskt status är normalt.
Diffar TGA?
Differentialdiagnoser: TIA/stroke (vertebraliscirkulationen), epilepsi (temporallobsvariant), om återkommande insjuknade psykogen amnesi, skallskada, intoxikationer, hypoglykemi, abstinens vid överkonsumtion av alkohol eller tabletter. Wernickeencefalopati.
Utredning och behandling TGA?
Blodprover: Elektrolytstatus och glukos.
Vid typiska symtom och om neurologstatus är normalt behövs ingen radiologisk undersökning.
Behandling:
Ingen specifik behandling finns. Observation tills symtomen gått i regress. Patienten bör upplysas om att prognos är god.
Vid återkommande symtom bör neurologisk utredning göras.
Encefalit, viral
Orsaker?
Herpes simplex typ 1 är det allvarligaste smittämnet.
Andra virus som orsakar encefalit i Sverige är fästingburen encefalit virus (TBE), som är den vanligaste orsaken under sommar och höst i flera delar av Sverige, Influensa A, Influensa B, enterovirus och Varicella zoster virus (VZV).
Mycket sällsynta agens är cytomegalovirus, Epstein Barr virus och morbilli.
Vid generaliserad encefalit hos nyfödda ses Herpes simplex typ 2 virus.
Nilfeber (West Nile encephalitis) med smitta i Sverige har ännu inte upptäckts, men enstaka importfall har förekommit.
Symtom och kliniska fynd Encefalit, viral
SYMTOM
Feber och huvudvärk brukar vara initiala symtom
Fokalneurologi
Dysfasi
Desorientering och förvirring
Luktsensationer
Kramper
Sänkt vakenhet
Kliniska fynd
Kognitiva defekter (minne)
Fokala neurologiska symtom
Oftast ej nackstelhet
Feber
Aggressivitet, personlighetsförändringar (se även Psykomotorisk agitation (utagerande))
Provtagning och utredning Viral encefalit.
PROVTAGNING OCH UTREDNING
Akut CT-hjärna eller MR-hjärna. CT-hjärna är ofta normal i initialskedet även vid Herpes simplex typ 1 encefalit.
Lumbalpunktion: Celler, protein, glukos, PCR Herpes simplex typ 1-2 och VZV, allmän odling, antikroppsanalys Herpesvirus om diagnosen inte framkommer i akutskedet.
Spar likvor för ev senare diagnostik
EEG
Serum-IgM TBE i endemiska områden
Serologi mot influensa om endemisk situation
Spar serum för ev senare diagnostik
Skulle ovanstående prover ej ge diagnos kan provtagningen utvidgas med exempelvis:
Serologi: mycoplasma, borrelia, Nilfeber
PCR-test: EB-virus, cytomegalovirus, enteroviros, nilfeber
WR (Wassermannreaktion)
Behandling encefalit viral?
Herpes simplex encefalit Aciklovir iv.
VZV encefalit aciklovir.
CMV Encefalit:
Ganciklovir.
På övriga saknas specifik behandling.
Behandling av symtom på alla.
Diffar encefalit viral?
DIFFERENTIALDIAGNOSER
Intoxikation
Diabeteskoma
Bakteriell meningit
Stroke
Mycoplasmaencefalit
Akut dissimenerande encefalit (ADEM)
Kollagenos ex SLE
Tuberkulös meningit
Borreliaencefalit
Wernicke-Korsakoffs syndrom
Vad är det? Vilka drabbas?
Wernicke-Korsakoffs syndrom (WKS) är en neuropsykiatrisk rubbning som främst drabbar personer med alkoholberoende i abstinensfas.
Syndromet kan även drabba patienter med malnutrition, anorexi, kakexi och malabsorption även av andra orsaker, t ex cancersjukdom, undernäring, allvarlig förgiftning, profusa kräkningar, efter gastric by-passoperation, annan obesitaskirurgi, samt vid andra svälttillstånd och AIDS. WKS kan vara iatrogent, t ex vid fasta och glukosbehandling vid behandling av pankreatit eller, oklara hos personer med alkoholberoende.
Symtomen orsakas av tiaminbrist (vitamin B1) i kombination med malabsorption och malnutrition eller annan nutritionsstörning. Magnesiumbrist kan bidraga till syndromet.
Wernicke-Korsakoffs syndrom utredning?
WKS är en klinisk diagnos, inga laboratorieanalyser eller röntgenundersökningar finns för att bekräfta diagnosen. Av differentialdiagnostiska skäl kan datortomografi hjärna liksom glukos, elektrolyt- (inkl Mg)- och blodstatus rekommenderas
Symtom och kriterier WKS?
Symtomen vid akut Wernickes encefalopati är ofta diffusa och de flesta uppvisar inte den klassiska triaden enligt nedan. Andra symtom som förekommer är t ex huvudvärk, trötthet, irritation, och magbesvär. Den klassiska triaden vid akut WKS består av:
Global konfusion (akut förvirring, apati, desorientering till tid och rum, nedsatt koncentration, nedsatt medvetande, minnesstörning, rastlöshet)
Ataxi (gångataxi, benataxi, armataxi, dysartri, balansrubbning, cerebellär dysfunktion, ev fynd av bilateral patologisk vestibulärt impulstest)
Ögonsymtom (abducenspares, horisontell eller vertikal nystagmus, blickpares, ptos, konvergensinsufficiens, oftalmoplegi, pupillförändringar, bortfall av vestibulo-okulär reflex)
Andra fynd är beskrivna t ex hypotension, hypotermi, takykardi, wet beriberi (hjärtsvikt) och torr beriberi (perifer neuropati) och i extremfall koma.
Det räcker med ett av fynden i triaden ovan för diagnos! Alla akuta WKS-symtom kan gå i regress om terapi sätts in i tidigt skede i tillräckligt hög dos!
Diffar WKS?
Viktiga differentialdiagnoser till WKS är bl a abstinens/delirium, annan intoxikation än alkohol, stroke/CNS-skada/trauma inkl misshandel, meningit/encefalit/sepsis, epilepsi/postiktalitet, hypoglykemi, elektrolytrubbing, samt andra neuro-psykiatriska tillstånd.
Behandling WKS?
Tiamin-injektioner. Rekommenderas till alal patienter med riskfaktorer att utveckla WKS, symtom eller ej. Vid akut ska det injiceras också. Kan även lägga till magnesium vid utebleven effekt.
Guillain-Barrés syndrom
Definition?
Guillain-Barrés syndrom (GBS) är ett kliniskt definierat syndrom där en akut-subakut bilateral utveckling av slappa pareser och reflexbortfall ofta åtföljs av distal sensibilitetsrubbning, smärta och autonom dysfunktion.
Orsaker GBS
Orsaken är ett monofasiskt autoimmunt angrepp på perifera nerver och nervrötter. Utlösande faktor är i många fall en infektion (CMV, EBV, Mycoplasma pneumoniae, influenza A virus, Campylobacter jejuni m fl). Vissa vaccinationer ger något ökad risk för GBS men för exempelvis influensa A kan en vaccination snarare ha en skyddande effekt då viruset i sig ger en ökad risk för GBS.
Symtom GBS
Obligata:
Vad talar emot diagnosen?
Vad talar för miller fishers syndrom?
SYMTOM OCH KLINISKA FYND
Obligata fynd
Progredierande svaghet i mer än en extremitet
Hypo- eller areflexi
Fynd som starkt stöder diagnosen
Symtomprogress under dagar upp till 4 veckor
Relativt symmetriska symtom
Lätta sensoriska störningar (smärtor är vanliga, men saknar diagnostisk valör)
Kranialnervsengagemang, ofta bilateral perifer facialispares (ca 50 %)
Begynnande förbättring 2-4 veckor efter symtommaximum
Autonom dysfunktion
Frånvaro av feber vid debuten
Stegrad proteinhalt (=barriärskada), men ingen eller lätt cellstegring i likvor
Typiska neurofysiologiska fynd (se nedan)
Fynd som talar emot diagnosen
Kvarstående tydlig asymmetri
Tidigt utvecklade sfinktersymtom
Tydlig sensibilitetsnivå
Symtom och kliniska fynd vid Miller Fishers syndrom
Oftalmoplegi (pareser i externa ögonmuskler vanligast).
Hypo-areflexi
Ataxi
Likvorfynd som vid klassisk GBS
Antikroppar mot gangliosid GQ1b hos > 90 %
Neurofysiologi: axonal sensorisk neuropati, ev bortfall av sensoriska svarspotentialer
Temporal profil som vid GBS
Övergång i typisk GBS förekommer
Utredning och provtagning GBS
Remiss?
UTREDNING/PROVTAGNING
Patienter med misstänkt GBS remitteras akut till sjukhus för bedömning. Situationen kan vara livshotande, vare sig diagnosen är GBS eller någon av differentialdiagnoserna.
Anamnes
Typisk anamnes?
Typisk temporal profil med progress under dagar till veckor?
Infektion nyligen? Vaccination nyligen?
Toxisk exponering?
Annan sjukdom?
Status
Objektiva fynd förenliga med diagnosen?
Tecken till annan sjukdom?
Neurofysiologisk undersökning
Multifokal demyelinisering (förlängda distala latenser och F-vågslatenser tidigt i förloppet. Därefter konduktionsblockader, temporal dispersion och sänkta nervledningshastigheter)
Ev axonal skada
Laboratorieprover
CRP (SR)
Hb, retikulocyter, LPK, TPK
fB-Glukos
Na, K, Ca, Mg, albumin, kreatinin
P-elfores
Leverstatus (lätta störningar är vanliga vid GBS, någon gång p g a CMV eller annan infektion)
CK
Likvorundersökning görs för att styrka diagnosen och utesluta annan sjukdom med inflammatorisk likvorbild. Vid GBS och dess varianter ses ofta förhöjt Sp-protein och förhöjd albuminkvot (Sp-albumin/S-albumin), medan celltalet är relativt normalt (< 10 mono/mm3). Oligoklonala band kan ibland ses i likvor, men är då nästan alltid sekundära till motsvarande band i plasma. GBS kännetecknas inte av någon intratekal immunologisk aktivering. Vid pleocytos > 50 mono/mm3 bör infektion med Borrelia eller HIV övervägas.
Infektionsutredning. I det typiska fallet behöver någon infektionsutredning knappast göras – behandlingen ändras troligen inte. Om patienten har eller nyligen har haft infektionstecken riktas provtagningen mot aktuella agens: Campylobacter jejuni, CMV, EBV, VZV, HIV, Mycoplasma pneumoniae, Borrelia burgdorferi e t c.
Anti-GQ1b antikroppar i blod i förhöjd titer kan ge stöd vid osäkerhet om Miller Fishers syndrom (serumprov till Neurokemiska laboratoriet, Mölndals lasarett eller till Wieslab AB, Malmö).
Riktad undersökning mot aktuella differentialdiagnoser.
Neuroradiologi
MRT av hals- bröst- och ländrygg kan i vissa fall behövas för att utesluta några av differentialdiagnoserna. Att GBS hos > 90 % ger kontrastuppladdning i lumbo-sakrala nervrötter utnyttjas sällan diagnostiskt.
Lungröntgen är ofta indicerad under sjukdomsförloppet (pneumoni? atelektas?).
Diffar GBS
DIFFERENTIALDIAGNOSER
A. Andra polyneuropatier
Kronisk inflammatorisk demyeliniserande polyneuropati (CIDP), som kan debutera som GBS men har ett kroniskt eller recidiverande förlopp. Symtomprogress >8 veckor.
Borreliainfektion
HIV-infektion
Difteri
Vaskulitorsakad polyneuropati
Läkemedelsbiverkan
- Amiodaron (Cordarone)
- Cisplatin
- Vinca-alkaloid
- Nitrofurantoin (Furadantin) m fl se FASS
Toxin (lösningsmedel, tungmetaller etc)
Porfyri
”Critical illness” polyneuropati (med eller utan myopati)
B. Andra störningar
Hyperkalemi
Hypokalemi
Periodisk paralys
Hyperkalcemi
Hypofosfatemi
Hypermagnesemi
Myastenia gravis
Akut myopati
Botulism
Poliomyelit
Myelit
Ryggmärgskompression, ev med spinal chock
Meningeal carcinomatos med rotpåverkan
Behandling GBS
Åtgärder?
A. Immunmodulerande behandling
Plasmaferes eller immunoglobulinbehandling,
Sen ebhandsling av symtom:
Respiration.
Cirkulation.
Nutrition
elimination.
Psyke.
Trombosprofylax.
Mot infektiösa komplikationer.
Smärta.
Allmänt som vändschema och hudvård.
Sjukgymnastik. Mkt andningsgymnastik.-
Rehabilitering.
Myastenia gravis (MG)
Vad är det?
Incidens?
Ålder?
Etiologi?
Myastenia gravis (MG) är en autoimmun neuromuskulär sjukdom där signalöverföringen från nervänden till muskelcellen är störd.
Incidensen är ca 1/100 000/år och prevalensen ca 15/100 000.
MG debuterar i alla åldrar, oftast mellan 20 och 40 års ålder hos kvinnor och över 50 års ålder hos män. Under senare år tycks äldre allt oftare insjukna i MG. Ungefär två tredjedelar av patienterna är kvinnor.
Etiologin är okänd. Ett visst ärftligt anlag för MG finns.
Symtom MG?
SYMTOM
Viljemässigt innerverad (tvärstrimmig) muskulatur visar en snabb uttröttbarhet som ökar vid ansträngning och lindras av vila samt av kolinesterashämmande (KH) läkemedel.
Muskelvärk, känselpåverkan, autonoma störningar eller ökad sömnighet/sömnbehov är inte myastena symtom.
Myasteni kan vara lokal och asymmetrisk eller drabba all tvärstrimmig skelettmuskulatur:
Okulära symtom med uni- eller bilateral ptos samt diplopi. Störande för bilkörning, skrivande, läsande, TV-tittande m m.
Bulbära symtom med svårigheter att tugga, svälja, tala och andas. Tydlig uttröttning noteras.
Klumpkänsla i halsen eller bakom bröstbenet är inte ett myastent symtom.
Talet kan bli sluddrigt (dysartri) eller nasalt och i sällsynta fall även hest (dysfoni). Vid förekomst av dysfagi är det vanligt med regurgitation, d v s vid sväljning kommer mat och fr a dryck in i näsan. Vid dysartri är det svårt att uttala vissa konsonanter, speciellt r, s, k. Talet kan i början låta normalt men efter en tid (läsa högt, tala i telefon) blir det nasalt eller grötigt, t o m obegripligt.
Vid svaghet i andningsmuskler uppkommer andnöd, man blir kortandad och använder auxiliära andningsmuskler. Notera att risken för andningsinsufficiens vid bulbär myasteni beror oftare på minskad tonus i svalgmuskler än svaghet i respiratoriska muskler. Vid andningsinsufficiens behöver man intensivvård med ventilationshjälp.
Muskelatrofi är inte typiskt vid myasteni, men har beskrivits förekomma i tungan och ansiktet i framskridna fall av MuSK-positiv MG.
Nacksvaghet med svårighet att hålla upp huvudet.
Ansiktsmyasteni, s k facies myasthenica med hypomimik och vertikalt leende (myasthenic snarl) då man inte kan dra upp mungiporna. Svårt att blunda, att truta med munnen, att blåsa upp kinderna.
Extremitetsmyasteni främst i proximala muskler (skuldergördel, överarmar, bäckengördel och lår). Även fingersträckare drabbas relativt ofta. Fingerböjare och handknytning är ofta opåverkade.
Externa sfinktrar är under viljans kontroll. Nedsatt förmåga att hålla gaser, avföring och urin är ett stort socialt handikapp.
Symtomen varierar i både tid och lokalisation. Infektion, stress, menstruation, graviditet, förlossning, amning samt sjukdomar och läkemedel som påverkar nerv- eller muskelmembranet kan öka myastena symtom. MG kan ha ett fulminant förlopp från början, i synnerhet vid debut efter 50 års ålder. Myasteni kan vara labil och varierande de första åren men brukar stabilisera sig efter några år.
Vad innebär en myasten kris?
Myasten kris
Myasten kris är ett potentiellt livsotande tillstånd och behäftad än idag med mortalitet, trots vård på intensivvårdsavdelningar. Myasten kris utlöses oftast av infektioner, men kan även uppkomma spontant. Patienter inkommer med en subakut försämring av okulobulbära symtom, andning och även styrka i armar och ben. Försämrad andning beror delvis på en ren neuromuskulär svaghet i respiratoriska muskler, men även svårigheter att upprätthålla fria luftvägar p g a bulbär svaghet. Ibland finns det därtill en aspirationspneumoni orsakad av den bulbära svagheten.
Den bulbära försämringen kan inträda mycket hastigt även hos patienter som har stabila saturations-, och blodgasvärden. Dysfagin kan också medföra att patienter hemma inte kunnat ta ordinarie doser KH, vilket ytterligare bidrar till den myastena krisen. Det är inte heller ovanligt att patienter som uppfattas ha en myasten kris har en samtidig icke-upptäckt kolinerg kris (se nedan under symtomlindrande behandling) p g a överkonsumtion av KH hemma innan man söker akut.