Ogräs 1 Flashcards
(10 cards)
Fröogräs
Lomme
Capsella bursa-pastoris
LIVSFORM: Ettårig (vinterannuell).
Hjärtblad: Relativt små, ovala till runda, kortskaftade. Kala.
Örtblad: Framkommer vanligen två och två, de första ovala, de senare mer eller mindre parflikiga (mycket stor variation) och bildar en bladrosett. Mittnerv tydlig. Tätt håriga, stjärnhår (ev. lupp).
Övrigt: Fullvuxen planta 10–40 cm hög med pillikt stjälkomfattande mer eller mindre grovtandade blad. De små, vita blommorna sitter i kvastlika blomställningar i stjälk- och grenspetsar. Vid avslutad blommning bildas trekantiga fröskidor som sitter i långa klasar.
Utbredning, växtplats och betydelse: Allmän i alla jordbruksbygder. Åkrar, trädgårdar, gårdsbebyggelse, vägkanter och ruderatmarker. Möjligheten till utveckling är störst i höstsådda grödor/kulturer som stråsäd och oljeväxter. Gynnas till viss del av näringsrika förhållanden.
Biologi: Förökas endast med frön, som gror såväl vår som höst. Frönas livslängd i marken < 5 år.
Fröogräs
Vanlig korsört
Senecio vulgaris
LIVSFORM: Ettårig (sommarannuell).
Hjärtblad: Ovalt långsmala (längd 5–8 mm), skaftade. Mittnerv synlig. Kala.
Örtblad: Framkommer oftast ett och ett, omvänt äggformade, så småningom dubbelt parflikiga, blanka, bladkanter sågade. Kala till glest spindelvävshåriga.
Övrigt: Fullvuxen planta 10–30 cm, vanligen starkt förgrenad. Blommorna är rörformade, gula utan kantblommor och sitter i små, ofta lutande blomkorgar med svartaktiga ytterfjäll, kvastlikt samlade, blommar från vår till sen höst. Mångformig.
Utbredning, växtplats och betydelse: Allmän i hela landet. Åkrar, trädgårdar, plantskolor, gårdsbebyggelse, vägkanter, skräp- och ruderatmarker samt stränder. Alla typer av jordar från näringsrika miljöer till de allra magraste. Endast vid riklig förekomst i fältmässig köksväxtodling och radodlade grödor kan arten bli ett problem. Innehåller alkaloider, även giftig i torkat tillstånd, viket i svåra fall kan medföra dödlig utgång. Symptom kan uppträda lång tid efter konsumtion. Växten ratas i färskt tillstånd, men förekommer sällan på betesmark.
Biologi: Förökas endast med frön, som i stort sett gror under hela vegetationsperioden. I södra Sverige kan flera generationer utvecklas under en vegetationsperiod då den är mycket härdig mot kyla liksom t.ex. rödplister och våtarv. Frönas livslängd i marken 1–5 år.
Fröogräs
Groblad
Plantago major
LIVSFORM: Flerårig (perenn).
Hjärtblad: Avlånga till lansettlika (längd 5–6 mm), skaftade. Mittnerv synlig, tydligast på undersidan. Glatta.
Örtblad: Framkommer ett och ett, ovala till äggformade med hel eller något ojämn kant, nervatur tydligt bågnervig. Småplantor och övervintrande plantor bildar bladrosett. Glatta eller glest håriga.
Övrigt: Från bladrosetten skjuter 10–30 cm långa, bladlösa, stjälkar som i toppen bär ett cylinderformat, tätt ax. Blommorna i axet är brunaktiga med utskjutande violetta till rödbruna ståndare. Stor formrikedom tex gårds-, åker-, ängs-, strandgroblad. Indianerna i Nordamerika kallade den “den vite mannens fotspår”.
Utbredning, växtplats och betydelse: Allmän i de flesta miljör över hela landet, ofta lite fuktiga och skuggiga lokaler. Trädgårdar, gårdsbebyggelse, körvägar, trampad mark, äldre vallar, ängs- och betesmarker samt skräp- och ruderatmarker. Gynnas av reducerad jordbearbetning, medan det motsatta förhållandet råder i grödor med intensiv jordbearbetning som t.ex. potatis. Ingen direkt betydelse som ogräs mer än i trädgårdssammanhang t.ex. gräsmattor där arten framför allt sprids vid fuktig väderlek via skosulor etc.
Biologi: Kort jordstam. Förökas genom frön, som till övervägande del gror under våren och sedan bildar en bladrosett som följande år går i blom. Frönas livslängd i marken >5 år.
Fröogräs
Baldersbrå
Tripleurospermum perforatum
LIVSFORM: Ettårig (vinterannuell).
Hjärtblad: Ovala till tunglika (längd 4–6 mm), oskaftade. Nervatur ej synlig. Kala.
Örtblad: Framkommer först två och två och är enkelt parflikiga, det första paret med kort toppflik, senare blad framkommer mer efter varandra och är starkt flikiga nästan dillika. Småplantor och övervintrande plantor bildar bladrosett. Kala.
Övrigt: Fullvuxna plantor 30–70 cm. Blomkorgarna sitter en och en i stjäkarnas toppar och är i form och färg prästkragelika.
Utbredning, växtplats och betydelse: Allmän i hela landet. Åkrar, trädgårdar, gårdsbebyggelse, vägkanter samt skräp- och ruderatmarker. Möjligheten till utveckling är störst i höstsådda grödor/kulturer som oljeväxter och stråsäd samt förstaårsvallar och frövallar. Gynnas av näringsrika förhållanden. Besvärlig art som kan förorsaka stora skördeförluster. Svår att rensa bort från vallfrö. Fröproduktionen kan dessutom bli betydande vid riklig förekomst. I större mängd kan den ge dålig smak och lukt åt mjölk. Osmaklig som djurfoder.
Biologi: Relativt ljuskrävande. Förökas endast med frön, som gror såväl vår som höst, hellst på markytan då fröna är ljusgroende. Frönas livslängd i marken 1–5 år, ofta >5 år.
Rotogräs
Åkervinda
Convolvulus arvensis
LIVSFORM: Flerårig (perenn).
Fröogräs
Penningört
Thlaspi arvense
LIVSFORM: Ettårig (sommar- och vinterannuell).
Hjärtblad: Ovala (längd 5–10 mm), tydligt skaftade. Glatta.
Örtblad: De första ofta svagt skålade, framkommer till att börja med två och två, runda till ovala, bildar rosett med skaftade blad. Nedre del av bladkant så småningom svagt buktig till glest tandad. Stjälkbladen avlånga med stjälkomfattande bas. Glatta, något glansiga.
Övrigt: Fullvuxen planta 10–50 cm hög, luktar och smakar lök, små vita blommor.
Utbredning, växtplats och betydelse: Mycket allmän i alla jordbruksbygder. Åkrar, trädgårdar, gårdsplaner, stigar och ruderatmarker. Förekommer i de flesta grödor/kulturer och särskilt i höstsådda samt på trädor, ej väletablerade vallar. Gynnas något av näringsrika förhållanden. Kan förorsaka skördeförluster. Plantans löksmak överförs till mejeriprodukter.
Biologi: Relativt ljuskrävande. Förökas endast med frön, som framför allt gror på våren men även under hösten. De senare övervintrar som bladrosett. Fröna ganska långlivade i åkermark >5 år.
Rotogräs
Röllika
Achilliea millefolium
LIVSFORM: Flerårig (perenn).
Hjärtblad: Ovala (längd 3–4 mm), oskaftade. Nervatur ej synlig. Kala.
Örtblad: Framkommer först två och två (gäller fröplantor), första två bladen tunglika med hel eller 1-2 tandad kant, följande blad enkelt parflikiga så småningom upprepat parflikiga (finflikiga) och framkommer då ett och ett. Blad strödda på stjälken. Håriga spec. undersidor.
Övrigt: Grågrön, fullvuxen planta med upprätt, seg och gleshårig stjälk, längd 10–60 cm. Små vita eller ibland rödaktiga blomkorgar i toppställda, kvastlika samlingar. Aromatisk doft.
.
Utbredning, växtplats och betydelse: Allmän i hela landet. Trädgårdar, gräsmattor, gårdsmiljöer, äldre vallar, ängs- och betesmarker, vägkanter, banvallar, uppträder särskilt på torra, solbelysta lokaler. Riklig förekomst i äldre vallar försämrar kvaliten i såväl hö som ensilage. Växten ratas ofta betesdjur.
Biologi: Grunt rotutlöparsystem, som sprider sig långsamt, från vilket nya plantor växer upp år efter år. Vilande knoppar från rotbitar bildar nya plantor. Förökas också med frön som gror under våren och försommaren. Ungplantorna bildar en bladrosett med utlöpare i vars spets en ny bladrosett bildas, rosetten går i blom följande år. Frönas livslängd i marken ofta >20 år.
Fröogräs
Kamomill
Matricaria recutita
LIVSFORM: Ettårig (sommar- och vinterannuell).
Hjärtblad: Ovala med något utdragen spets (längd 3 – 5 mm), oskaftade. Nervatur ej synlig. Kala.
Örtblad: Framkommer först två och två och är enkelt parflikiga, de första paret med lång toppflik, senare blad framkommer mer efter varandra och är starkt flikiga nästan dillika. Småplantor och övervintrande plantor bildar bladrosett. Kala.
Övrigt: Fullvuxna plantor 15 – 50 cm, ofta starkt förgrenad. Blomkorgarna sitter en och en i grenspetsarna. Kryddluktande och gammal medicinalväxt.
Utbredning, växtplats och betydelse: Tämligen allmän i Götalands och Svealands jordbruksbygder för att sedan avta norrut. Åkrar, trädgårdar, gårdsbebyggelse, vägkanter samt skräp- och ruderatmarker. Möjligheten till utveckling är störst i höstsådda grödor/kulturer som oljeväxter och stråsäd samt förstaårsvallar. Gynnas av näringsrika, lite torra förhållanden. Arten kan förorsaka skördeförluster. Svår att rensa bort från vallfrö. Arten kan i större mängd i hö eller ensilage ge mjölk dålig smak och lukt. Vid bete ratas den av djuren.
Biologi: Relativt ljuskrävande. Förökas endast med frön, som gror såväl vår som höst. Frönas livslängd i marken 1 – 5 år, ofta >5 år.
Fröogräs
Förgätmigej
Myosotis
LIVSFORM: Ettårig (vinterannuell).
Hjärtblad: Äggrunda till runda, trubbiga, kortskaftade. Nervatur ej synlig. Bladöversida hårig.
Örtblad: Framkommer vanligen ett och ett efter varandra, ovala med avsmalnande bas. Mittnerv tydlig. Tätt håriga.
Övrigt: Fullvuxen planta 15–40 cm hög och har en från basen grenig upprätt stjälk. Hela växten är hårig. Blommorna är små, ljusblå och sitter i klasar på huvudstjälkens och grenarnas övre delar.
Utbredning, växtplats och betydelse: Allmän i alla jordbruksbygder. Åkrar, trädgårdar, gårdsplaner, vägkanter och ruderatmarker. Möjligheten till utveckling är störst i betor, potatis, höstsådda grödor och förstaårsvallar.
Biologi: Förökas endast med frön, som främst gror under vår och höst. Frönas livslängd i åkermark 1–5 år.
Fröogräs
Svinmolke
Sonchus asper
LIVSFORM: Ettårig (sommarannuell).
Hjärtblad: Ovala till brett äggrunda (längd 5–8 mm) med killik till rund bladbas, skaftade, bladtopp ibland svagt urnupen. Mittnerv synlig undersida. Kala.
Örtblad: Framkommer ett och ett och bildar bladrosett, de första bladen ovala till omvänt äggrunda, glest tandade så småningom avlånga, hela eller något parflikiga, styva, glänsande med grovt tandad kant och stickande tänder. Stjälkomfattande bladbas med runda flikar. Kala eller glest håriga.
Övrigt: Fullvuxen planta (längd 40–80 cm) med ca 2 cm breda, blekgula blommor som sitter enstaka eller ganska fåtaliga kvastlikt i stjälktopp. Plantan och stjälkdelar bryts lätt av varvid man ser den vita mjölksaften.
Utbredning, växtplats och betydelse: Allmän–tämligen allmän i Götaland och Svealand för att sedan avta norr över. Åkrar, trädgårdar, gårdsbebygelse, jordhögar, åker- och vägkanter samt skräp- och ruderatmarker, gärna näringsrika miljöer. Kan förorsaka skördeförluster i trädgårdsland och vid fältmässig köksväxtodling .
Biologi: Sprids genom frön som lätt sprids med vinden, gror framförallt under vår och höst. Frönas livslängd i marken 1–5 år, ofta >5.
