Passiva System Flashcards
1
Q
Varför ska vi lära oss om testmetoder för byggnadsmaterial?
A
Det är speciellt viktigt när man går utanför den förenklade dimensioneringen för att kunna välja bra material.
2
Q
Man kan dela upp passiva brandskyddet i två delar, vilka?
A
Brandtekniska egenskaper
Brandmotstånd
3
Q
vad utvärderar man normalt av de brandtekniska egenskaperna?
A
Antändlighet
Flamspridning
Utveckling av brandgaser och giftigheten.
Effektutveckling
4
Q
Vad innebär förenklad dimensionering?
A
5.111 Förenklad dimensionering
Förenklad dimensionering innebär att byggherren uppfyller föreskrifterna genom de lösningar och metoder som anges i de allmänna råden i avsnitt 5:2-5:7 (Alltså att vi följer allmänna råd i BBR)
5
Q
Vad är verksamhetsklass, Vk?
Och vad är dimensionerande för en verksamhetsklass?
A
Man utgår från fyra förutsättningar:
- Lokalkännedom
- Mobilitet
- Vakenhet
- Förhöjd risk för uppkomst av brand eller mycket snabbt och omfattande brandförlopp
6
Q
Kan en byggnad delas in i olika verksamhetsklasser?
A
Japp, det går bra.
Det styr främst utrymningsförhållanden i byggnaden.
7
Q
Vk1, vad är dimensionerande för Vk1?
Lägsta brandinstallationskrav?
Brandlarm Utrymningslarm Larmknapp Släcksystem Brandvarnare
A
Industribyggnader, lager och kontor.
Personer förväntas ha god lokalkännedom
Personer förväntas kunna utrymma på egen hand
Personer förväntas vara vakna
Inga krav.
8
Q
Vk3a, vad är dimensionerande för Vk3a?
A
Bostad, vanlig bostad, seniorbostad, trygghetsbostad.
Personer förväntas ha god lokalkännedom
Personer förväntas kunna utrymma på egen hand
Personer förväntas vara sovande
9
Q
Vk4, vad är dimensionerande för Vk4?
A
Hotell, vandrarhem
Personer förväntas inte ha god lokalkännedom
Personer förväntas kunna utrymma på egen hand
Personer förväntas vara sovande
10
Q
Vk5c, vad är dimensionerande för Vk5c kopplat till förväntningar på de som vistas där?
A
Sjukhus
Personer förväntas inte ha god lokalkännedom
Personer förväntas inte kunna utrymma på egen hand
Personer förväntas inte vara vakna.
11
Q
Vad är byggnadsklass, Br?
Vilka olika byggnadsklasser finns det?
Vad är det som är dimensionerande för Br?
A
5:22
Byggnader ska delas in i byggnadsklasser, Br, utifrån skyddsbehovet.
- Byggnader med mycket stort skyddsbehov ska delas in i Br0
- Byggnader med stor skyddsbehov ska utformas i byggnadsklass Br1.
- Byggnader med måttligt skyddsbehov ska utformas i byggnadsklass Br2.
- Byggnader med litet skyddsbehov ska utformas i byggnadsklass Br3.
Det dimensionerande för byggnadsklass är: -Troligt brandförlopp -Potentiella konsekvenser vid brand *Byggnadens komplexitet *Våningsantal *Byggnadsarea *Verksamhetsklass Dvs Utrymningen, om byggnaden rasar samman.
12
Q
Kan en byggnad ha flera olika byggnadsklasser?
A
Nej det går inte.
13
Q
Br0, När skall en byggnad delas in i Br0 - Mycket Stort Skyddsbehov?
A
-Höga byggnader >16 Våningsplan
-Samlingslokal
Vk2B
*>1000 personer inte i markplan
Vk2C
- > 600 personer Vk2C i markplan
- > 300 personer om Vk2C inte i markplan
- Sjukhus Vk5C
- Fängelse, inlåsta personer Vk5D
-Komplexa byggnader
14
Q
Br1, När skall en byggnad delas in i Br1 - Stort Skyddsbehov?
A
> = 3 Våningsplan
-2 Våningsplan om:
- Vk4 (Hotell)
- Vk5A-C (Förskola, Äldreboende, Sjukhus)
*Vk2B-C på plan 2 (Samlingslokal >150 med eller utan alkohol)
15
Q
Br2, När skall en byggnad delas in i Br2 - Måttligt Skyddsbehov?
A
-Småhus i max 3 plan
- 2 våningsplan om:
- Fler än 2 bostadslägenheter och bostad/arbetsrum i vindsplanet.
*Vk2B-C i markplan (Samlingslokal för mer än 150 personer med eller utan alkohol)
‘Byggnadsarean överstiger 200m2 utan sektionering av brandvägg REI 60-M.
- 1 Våningsplan om
- Vk5B-C
16
Q
Br3, När skall en byggnad delas in i Br3 - Litet Skyddsbehov?
A
Övriga byggnader som inte klassas som Br0, Br1, Br2.
Max:
Småhus i 1-2 våningar.
Industriverksamheter i 1 plan.
Ingen bostad i vindsutrymme.
Ingen samlingslokal.
Ingen vårdmiljö.
17
Q
Nämn de följdkrav som en byggnadsklass, Br, leder till:
A
- Brandteknisk klass på bärande (EKS)
- Avskiljande konstruktioner (BBR 5:53)
- Ytskikt (BBR 5:52)
- Ytterväggars utformning (BBR 5:55)
- Brandväggar (BBR 5:56)
- Brandgasventilation i källare eller trapphus (BBR 5:72)
18
Q
Nämnd de tre huvudsakliga brandtekniska klasserna och vad de står för:
Och sedan: -M ? W ? -C -Sa -S200
A
R - Bärförmåga (Resistance)
E - Integritet/täthet (Eldtät)
I - Isolering
+Tidsangivelse i minuter utifrån standardbrandkurvan där funktionen är uppfylld.
-M Mekanisk påverkan, ifall ena byggnaden rasar.
W - Strålning (Där max 15kW/m2 uppmäts 1m från glaset) (Klassad för sin storlek, ändras storlek kanske inte klassen håller)
-C1-C5 (Självstängande Dörr)
-Sa eller S200
Täthetsklass på dörr
-Sa - testad i normal rumstemperatur
-S200 - testad för rum i 200 grader celsius.
19
Q
Brandtekniska klassen för olika kontruktionselement: Väggelement Bjälklag Balkar Pelare Balkong och Loftgång Trappor Dörrar och luckor (Fönster)
A
Väggelement - REI Bjälklag - REI Balkar - R Pelare - R Balkong och Loftgång - R Trappor - R Dörrar och luckor (Fönster) - EI
20
Q
Vilka klasser kan en brandcell indelas i?
A
REI
RE
EI
E
21
Q
Ge några exempel på egna brandceller:
A
- Bostad- och kontorslägenhet
- Utrymningsvägar
- Hotellrum samt flertalet förråd i hotellet
- Vårdavdelning, OP-avdelning osv.
- Pannrum >60kW
- Bränsleförråd i direkt anslutning till pannrum.
22
Q
Vad är det som styr tidskravet på brandcellsavskiljande byggnadsdel?
A
BBRBE - Brandbelastning bör bestämmas enligt Boverkets allmänna råd (2013:11) om brandbelastning,
BBRBE. Utrymmet bör motsvaras av en brandcell.
BRR:
Tabell 5:531 Brandcellsskiljande byggnadsdelar i en byggnad i klass Br1 Byggnadsdel Brandteknisk klass vid brandbelastning f (MJ/m2)
f ≤ 800 f ≤ 1 600 f > 1 600
EI 60 EI 120(EI 60) EI 240 (EI 120)
* För byggnader som skyddas med automatisk vattensprinkleranläggning.
(BFS 2013:14).
Br2-Br3 har speciella krav för olika Vk. t.ex. EI 60 mellan bostäder.
23
Q
När den brandtekniska klassen är satt och produkter ska väljas, vad säger BBR om hur man uppfyller kraven på den brandtekniska klassen?
A
Ingenting.
Det är upp till byggaren och byggherren så länge den brandtekniska klassen uppfylls.
24
Q
Vad är det för skillnad på en standardbrandkurva (den kurva som används för klassificering av olika funktionskrav i byggnadsdelar) och en verklig brand?
A
Ett verkligt brandförlopp är betydligt mildare än standardiserad brandkurva.
Klass R30, klarar 30 minuter med stor sannolikhet
Klass R60
Klarar hela brandförloppet med stor sannolikhet
Klass R90
Klarar hela brandförloppet med ännu större sannolikhet.
25
Vad är syftet med kraven på ytskikt?
Att i förhållande till skyddsbehovet, minska byggnadsmaterialets bidrag till brandspridning och rökutveckling. Byggnadsdelar får inte falla ner eller smälta och droppa på ett sätt som riskerar att orsaka personskador.
26
Vad menas med ytskikt?
Avser väggens, takets och den fasta inredningens ytmaterial, såsom exempelvis tapet, målningsbehandling, papplager på gips och så vidare.
Även bakomliggande material tas hänsyn till i test.
27
Vad kallas klassificeringsbegreppet för ytskikt och hur delas ytskikt in i denna klass?
Euroklass EN 13501 (Boverkets konstruktionsstandarder) delar in i 7 huvudklasser:
A1 Ingen övertändning med 300kW tändkälla
Sten betong
A2 Ingen övertändning med 300kW tändkälla
Mineralull, obehandlad gips
B Ingen övertändning med 300kW tändkälla
Målad gipsskiva
C Ingen övertändning med 100kW tändkälla
Gips med papperstapet.
D Övertändning efter 2 min med 100kW tändkälla. Obehandlad träpanel.
E Övertändning inom 2 min med 100 kW tändkälla. Cellplast.
F
Index:
L - Isolering
fl - Golvklassad
ca - Kabelklass
28
Angiven rök och mängden avgivna brinnande droppar/partiklar enligt Euroklass?
Rökklass:
s1 - Mkt begränsad mängd brandgaser.
s2 - Måttlig produktion
s3 - Inget begränsning på produktion av brandgaser.
Droppklass:
d0 - Brinnande droppar får inte avges
d1 - Måttlig droppoduktion
d2- Ingen begränsning av droppar avgivna.
29
Vad är det absolut minsta kravet på ytskikt enligt BBR?
D-s3,d0
Träpanel
Högre krav ställs på Br1 och Br2 om inte <20% av ytan på mindre rum.
30
Vad är minsta kravet på ytskitkt i utrymningsvägar enligt BBR?
Br1 & Br2:
Tak och vägg - B-s1,d0
Br3 - Beror på Vk.
Alltid obrännbart underlag förutom i bostads och kontorslägenheter i Br1-Br3.
31
Ytskikt golvbeläggning. Om ett material är klassat som Bfl, vad gäller? Kan vi sätta det på väggen?
Det är endast testat för horisontell flamspridning och gäller därmed endast som ytskikt för golv, du får inte sätta denna på en vägg och tro att det är en klass B automatiskt. Men kan du påvisa genom testerna att det fungerar analytiskt, och det går att motivera varför, både kostnadsmässigt och säkerhetsmässigt. Fine.
32
Det finns särskilda krav på golvbeläggning i några fall, nämn några:
A1fl
(Pannrum)
Cfl-s1
(Utrymningsvägar i Br1-byggnader, Utrymningsvägar från samlingslokaler, Brandslussar.)
Dfl-s1
(Samlingslokaler, pappers-, textilindustri osv.)
33
Ytskikt - Rörisolering
| Vilken brandklass skall väljas på en ventilationskanal?
Om rörisoleringens omslutande area >20% av angränsande tak
A2l-s1,d0 eller samma som tak.
Om <20%
Bl-s1,d0 för B-s1.d0
Cl-s3.d0 för C-s2,d0
Dl-s3,d0 för D-s2,d0
34
Om du har ett ytskikt av trä, kan du påverka brandklassen på något sätt? Vilken är den högsta klassen trä kan komma upp till?
Trämaterial kan behandlas och få högst klass B-s1,d0
Brandskyddsfärg eller impregnering åstadkommer detta.
35
Ytterväggar och fönster, vilken lägsta klass skall dessa ha?
Ytterväggar vid alla byggnadstyper skall ha en fasadbeklädnad som är svårantändlig, lägst D-s2,d2.
Ytterligare krav finns för Br1.
36
Avstånd mellan byggnader, vilket skydd skall väljas?
| Vad gäller för garage och carport?
Grundkravet är 8 meter mellan byggnader men vidtas åtgärder så kan avståndet minskas.
Om minst en byggnad har EI60 på fasad så försvinner kravet på avståndet.
Garage räknas som byggnad.
Carport har inget krav på avskiljning.
37
Vad är en brandsäkerhetsklass?
Gäller dimensionering enligt EKS på bärande konstruktioner.
En klassificering av byggnadsdelar utifrån:
- Bedömning utifrån risken för personskador
- Byggnadsklasser i BBR
Likheter med säkerhetsklasser i EKS.
Det finns 5 klasser 1-5.
5 - Mycket stor risk för personskada vid kollaps av byggnadsdel - ställer högst krav.
1 - Mycket liten risk för personskada vid kollaps av byggnadsdel. - Ställer minst krav.
Tabell C3-C5 Sammankopplar Byggnadsklass Br med brandsäkerhetsklassen i EKS som finns i Boverkets Byggföreskrifter.
38
Brandsäkerhetsklassen kopplar även samman med den dimensionerande Brandkurvan utifrån bärighet R. I tabell C-7.
Vad säger denna tabell c-7?
Vad säger denna tabell särskilt för brandsäkerhetsklass 4-5?
Utifrån MJ/m2 golvarea och Brandsäkerhetsklass på byggnadsdel i tabell C-7 kan man se vilken tidsangivelse Brandmotstånd R skall ha för att uppfylla kraven.
Brandsäkerhetsklass 4-5 ger ökade krav vid högre brandbelastningar, jämfört med klass 1-3 som erhåller samma krav oavsett brandbelastning.
DVS, de byggnadselement med mycket stor risk och stor risk för personskador skall ha extra skydd i händelse av brand.
39
Om det finns en bärande konstruktionen av brandcellsgränsen, vad gäller avseende EI?
Om det finns bärande konstruktionsdelar som krävs för att upprätthålla funktionen hos brandcellsgräns. Måste detta tas i beaktande och återfinns i C-6 tabell.
Den bärande konstruktionen måste alltid ha minst samma bärighet som funktionskravet på avskiljande och isolerande förmågan i en brandcellsgräns. DVS Du får inte ha R30 EI60. Då måste byggnadsdelen utformas så REI60 uppfylls.
40
Varför behöver vi ha kunskaper om testmetoder för byggnadsmaterial?
Vilka frågor kan man ställa sig?
Vad betyder en klassbeteckning?
Vad innebär det att ett ytskikt har en viss klass osv.
Hur har testet gått till?
Vilken påfrestning har byggprodukten utsatts för?
Detta behöver vi kunna för att analytiskt kunna dimensionera brandskyddet.
41
Brandskyddet är uppdelat i två delar i det passiva systemet, vilka då?
-Brandtekniska egenskaper (Hur byggnadsdelar reagerar i händelse av brand, brandspridning i brandcellen)
-Brandmotstånd
(Hur länge byggnadsdelen motstår brand, brandspridning mellan brandceller.)
42
När man utvärderar de brandtekniska egenskaperna i ett byggnadsmaterial så kollar man särskilt på:
- Antändlighet
- Flamspridning
- Utveckling av rök- och giftiga gaser
- Effektutveckling
43
De resultat man får från utvärderingen av de brandtekniska egenskaperna ligger till grund för en klassifikation, vilken? Och vad kan man använda provningsdata till?
Provningsresultat ligger till grund för klassifikation enligt Euroclass EN 13501. A1-F
Provningsdata kan användas för uppskattning av brandtillväxt för beräkningar.
44
Enligt Euroclass EN13501 så klassas A1-F genom att:
Enligt Euroclass EN13501 så klassas A1-F genom att:
Utföra olika europeiska standardiserade testmetoder så erhålls en klass.
45
I testning ifall materialet är brännbart eller inte så görs det genom att:
Att en provkropp förs ner i en miljö av 750 grader och mäter vad som händer med produkten. Liten provkropp och småskalig testning.
46
I testning av en byggprodukts värmevärde (MJ/kg) så klassas energiinnehållet genom testning:
Genom att fullständigt förbränning i en konstant volym i syrgasatmosfär. Sedan mäts temperaturen i det omgivande vattnet.
47
I testning av brandegenskaper, flamspridning och brandgaser så görs det genom att:
Single burner item, Man sätter in materialet i ett lite mindre rum, utsätter för 30kw och noterar droppning, sotbildning osv.
48
Metod för att mäta antändlighet görs genom att:
Specifika normer, ISO 1182
• Metoden utvärdera en produkts förmåga att stå
emot 750°C
• Klassificering i Euroclass A1 och A2
• Provkroppen (diameter 45 mm och höjd 50 mm)
värms upp
• Bestäms om materialet är brännbart uitfrån:
• Notering av temperaturstegring och/eller visuella
lågor.
• Registrerad massförlust.
SS-EN 13823 – Single Burning Item (SBI)
• Byggprodukter (ej golvbeläggningar) utsätts för för
enskilt brinnande föremål
• Monteras som ett hörn
• Brännare i hörnet (30 kW)
• Provningstid är 21 minuter
• Brandeffekt (kW), utvecklad energi (MJ) och
produktion av rök mäts kontinuerligt.
• Flamspridning och brinnande droppar/partiklar
observeras visuellt.
• Klassificering i Euroclass A1, A2, B, C eller D
Eller:
Specifika normer, EN ISO 11925-2
• Metoden mäter byggprodukters antändlighet vid liten
låga.
• Klassificering i Euroclass B, Bfl, BL, C, Cfl, CL, D, Dfl, DL, E,
Ef och EL
• Provkroppen (250 x 90 mm) placeras i provkammare
vertikalt, och följande registreras:
• antändningstid,
• brinnande droppar
• om flammorna når toppmarkering inom viss tid.
49
Nils tar även upp två andra metoder av testning, speciellt för produktuveckling. Vilken?
Konkalorimetern, ger:
- antändning
- effektutveckling
- utvecklad energi
- massförlust
- effektivt värmevärde
- rökproduktion
ISO 9705 Room Corner Test:
- Brandtest av ytskikt i större skala.
- Provkroppen monteras i tak och väggar.
50
Varför får vi problem när vi testar i liten skala, små provkroppar och drar slutsatser från detta?
Det är svårt att skala om från liten till stor skala. Mycket tack vare T4 beroendet på stålningen.
Enskilda faktorer går att skala upp. som tex, om vi dubblar effektutvecklingen så vet vi ungefär vilken temperatur vi får, men påverkan på andra enheter blir oklart.
Sen blir det även problem i sammansatta material.
51
BRANDMOTSTÅND
Brandprovning av brandmotstånd - brandavskiljande konstruktioner:
Delas upp i dessa två kategorier utifrån funktion:
Brandmotstånd:
Väggar, glasade konstruktioner, bjälklag och tak, balkar, pelars, dörrar, jalusier och luckor, undertak osv.
Bidrag till brandmotstånd:
Olika skydd för bärande konstruktioner, skydd av betong-,stål- och träkonstruktioner.
52
Hur utförs test av brandmotstånd i byggnadsmaterial.
ISO834 kurvan.
Genom att provkroppen placeras och utsätts för standardbrandkurvan i en brandmotståndsugn med plattermoelement som justerar effektutvecklingen.
Time-temperature curve.
SS-EN 1363-1
53
Klassificeringsklasser
R - Testat genom att:
E - Testat genom att:
I - Testat genom att:
R - Nedböjning får maximalt uppgå till ett visst värde beroende på längden, samt nedböjningshastighet.
E - Om sprickor uppkommer, kommer de antända bomull i öppningen? Blir det sprickor?
I - Medeltemperatursökning ofta 140 grader
Maximaltemperatursökning. ofta 180 grader
54
Byggnadsmaterial, vad bygger vi hus av??
Trä
Stål
Betong
55
Stål - Vad är det egentligen? Och vilka fördelar finns det med att bygga med stål?
Legering i huvudsak av järn.
Tål väldigt mycket last i förhållande till sin egen vikt.
Används idag i stor utsträckning vid byggnation av höga byggnader och broar.
Drygt hälften av alla världens byggnader över 200 meter är utförda i en stålkonstruktion.
56
Stål - Vid brand:
Hur anges hållfastheten?
Hur kommer det sig att stål blir så varmt så snabbt?
Vilken slutsats kan man dra av stålets egenskaper och dess behov av skydd?
Anges vanligen som ett värde på sträck- respektive brottgränsen.
Hållfastheten påverkas av omgivningstemperaturen som skapar spänningar.
Stål har låg värmekapacitet
Stål har hög värmekonduktivitet
Slutsats: Stål måste till varje pris skyddas mot värmepåverkan.
57
Stålet i en konstruktion finns oftast som byggnadselement i form av vissa typer av balkar, vilka?
I - Balkar
H - Balkar
IPE, HEA, HEB, ((VKR)) (fyrkantigt rör)
58
Stål - Vid Brand:
| Hållfasthet temperatur?
Vid 450 Celsius är hållfastheten 70%
Vid 500-550 (övertändning) är hållfastheten 60-50%
Vid 800 grader (Fullt utvecklad brand) är hållfastheten 0-10% DVS ingen hållfasthet alls.
59
Hur skyddar vi stål som byggnadselement?
- Inbyggnad i stomme
* Pelare och balkar byggs in i väggar och bjälklag
- Inklädning av skivmaterial
* Gips
* Fibersilikatskivor
* Skivor av stenull
- Brandskyddsfärg
* Sväller till ett skumskikt (30mm)
-Sprutisolering
'Stenullsfiber eller fibersilikat
Sektionsfaktorn (F/A)=(F/V) styr dimensionering av skyddet.
60
Betong - Vid brand generellt?
Cement, vatten ballast.
Inte brännbart, bidrar ej till brandförlopp.
Värmetrögt material - God motståndskraft mot brand.
Lättbetong är inte betong, separata tabeller.
Ballast sönderdelas vid 500-800 grader.
61
Betong - Vid brand, temperaturer?
500-800 grader celsius:
Ballastmaterialet sönderdelas i betongen.
Betongen tappar hållfasthet.
Avspjälkning:
Inre ångtryck och temperaturskillnader, blottlägger armeringen.
Armeringen tappar sin hållfasthet, betongen tappar sin draghållfasthet.
Horisontell betong tappar sin styrka i underkant.
62
Hur undviker vi avspjälkning i betongkonstruktioner?
- Begränsa fukthalt i betongen
- Öka porositeten med luftbubblor
- Undvik tunna sektioner och hörn
- Öka täckskiktet (Billigare än isolering med t.ex. skivor)
- Isolera ytan med skivor.
63
Eurocode rekommenderar viss hållfasthet vid viss temperatur, vilket då (gäller betong)?
Eurocode rekommenderar:
<500 grader - Full hållfasthet
>500 grader - Ingen hållfasthet
Fungerar bra för tjocka element, mindre bra för tunna.
Det finns även diagram som visar på utbredningen av temperaturen in i materialet på viss tid och viss temperatur, som då visar på den kvarvarande hållfastheten i ett tvärsnitt.
64
Trä i brand:
Vad händer vid vilken temperatur?
Vilken temperatur antänder trä?
Hur fungerar trä i en brand kopplat till bärighet och hållfasthet?
Använding av trä idag?
-100 grader
Trä torkar ut
-200-350 grader
Trä antänder.
- Tvärsnittet minskar vid brand med ca 0.7mm/min, men beror på ventilationsförhållanden.
- Kolskikt isolerar och skyddar bakomliggande tvärsnitt
- Metallinfästningar leder värme.
Tillåtet som stommaterial i höga byggnader nu så länge REI funktionen uppfylls.
65
Trä i brand:
Vad finns det för olika konstruktionstyper?
Vilka egenskaper har dessa?
- Lätta träkonstruktioner
* Tak
* Sammansatta konstruktioner
Massivt trä
Inhomogena egenskaper
Limträ(CLT)
Mer homogena egenskaper.
66
Hur skyddar vi trä i brand?
- Inklädning i skivmaterial
- Brandskyddsfärg
- Stort tvärsnitt
- Lätta konstruktioner byggs in i stommen.
67
Vad ska man tänka på när det gäller metallförband i träkonstruktioner under brand?
Hur kan man åtgärda detta?
Klä in i gips eller läggs in i trät. Finns i lätta konstruktionselement speciellt i vindar.
68
Vilka brister kan uppkomma i olika skeden i byggnadens livslängd?
Det kan t.ex. bli missförstånd i projektering och uppförandet, det kan även bli fel i driftskedet då vissa dörrar t.ex. står uppställda.
69
När vi dimensionerar bärverk så kan vi räkna på temperaturpåverkan, varför gör vi det?
DVS. om vi dimensionerar enligt ett naturligt brandförlopp.
Det handlar om att vi vill göra en analytisk dimensionering, alltså gå utanför dom preskriptiva bestämmelser som finns i BBR och EKS. Eller rättare sagt, vi håller oss fortfarande inom detta regelverk eftersom det är tillåtet i EKS. Vi gör en alternativ lösning, då vi tittar på ett realistiskt brandförlopp snarare än standardbrandkurvan.
EKS har tydliga riktlinjer för hur denna beräkning skall göras.
70
Vad är randvillkor när vi beräknar temperaturpåverkan i konstruktionsdelar?
Förklara de tre randvillkoren vi använder inom brandteknik.
Det är vad som händer vid ytan på det material vi vill beräkna temperaturen inom.
Det finns huvudsakligen tre typer av randvillkor inom brandteknik:
1. Angiven yttemperatur
Yttemperaturen sätts lika med temperaturen i brandgaserna. Inte helt rätt, väldigt konservativt.
2. Angivet värmeflöde
Vi ansätter ett värmeflöde, dvs, strålning som värmer upp materialet. Utan beaktande av yttemperaturen.
3. Värmeflöde beroende på temperaturskillnad mellan Gas och Yta:
qcon=h(Tg-Ts)
Men strålning kan inte bertses vid höga temperaturer:
qtot=hc(Tg-Ts)+(Emissivitet*Boltsmann*(Tr^4-Ts^4)
Där enligt EUROCODE:
Tf=Tg=Tr
71
Hur får vi fram brandtemperaturen Tf enligt EKS nämn två approacher?
EKS ger två alternativ:
-Nominellt temperatur-tidsförlopp:
- Naturligt brandförlopp
* Lokal brand
* Rumsbrand
* Avancerade modeller
EKS ger tydliga riktlinjer och modell för beräkningar enligt Naturligt brandförlopp.
72
Enligt EKS Allmänna råd så bör Dimensionering utföras för fullt utvecklad brand, eller ________?
- Om det kan visas att övertändning inte kan inträffa kan dimensionering utföras för lokal brand.
- Om sannolikheten för övertändning i en byggnad i Br2 eller Br3 kan visas vara mindre än 0,5% givet att brand har uppkommit, behöver byggnaden enbart dimensioneras för lokal brand.
73
Om man dimensionerar enligt EKS och väljer att dimensionera utifrån en lokal brand om vi kan visa att övertändning inte kommer ske.
Hur dimensionerar vi lokal brand?
Hur beräknar vi temperaturpåverkan (nettovärmeflöde) av själva branden till bärande element i rummet t.ex. tak?
Om vi inte klarar av att visa att vi inte får en övertändning så dimensionerar vi efter?
Temperaturberäkningar på byggnadselement bygger i lokal brand på Heskestads flamlängdskorrelation.
Gäller endast för bränder med:
D<10m
Q<50MW (stort)
```
Om vi får övertändning:
Rumsbranden - Eurocode med Magnusson och thelandersson
Gäller:
L/W <3
L/H <3
```
74
Om man dimensionerar enligt EKS och väljer rumsbranden, dvs, en fullt utvecklad brand, hur går vi tillväga enligt EKS, vilken metod?
DVS Dimensionerar enligt en naturlig brand.
- Övertändning sker vid 500 grader.
- Främst modeller för den fullt utvecklade branden är intressant.
Vi använder magnusson thelanderssons rumsbrand enligt EUROCODE. Den följer standardbrandkurvan varpå ett Tmax uppnås och sedan efterföljs av en avsvalningsfas.
Förutsättningar för att kunna använda detta:
Homogen brandgastemperatur i brandgaslagret, dvs, inte för långsmala rum eller höga rum som shackt. Då kommer inte det här fungera.
EUROCODE:
Golvarea <500m2
Takhöjd <4m
75
Hur modelleras bränder i stora lokaler?
Nils pratar om att vi eventuellt skulle kunna använda två zons modeller där utrymmet delas upp i fiktiva mindre rum. Dock är modellen inte utvecklad för detta.
Det skulle kunna vara en multizonsmodell, men där vi delar upp i mindre små zoner. (Utvecklingsstadie)
CFD:
Välvaliderat, men tar väääldigt lång tid.
76
Hur får vi fram temperatur i materialet när vi beräknar temperaturer beroende på de termiska egenskaperna i materialet.
För att t.ex. använda i EKS när vi frångår de preskriptiva tillvägagångssätten.
T.ex i stål eller betong.
-Lumpad massa
Vi gör en beräkning liknande den vi gjorde för stålpelare.
- Numeriska metoder
* Värmeträga material
Vi delar upp väggen i noder så att avståndet mellan varje nod blir så kort att vi kan anta lumpad massa (Biot<0,1) mellan varje nod som progressivt räknar temperaturen in i väggen.
77
Plan och byggförordningen anger krav på säkerhet i händelse av brand, nämn de 5 olika projekteringskraven.
1. Byggnadsverket bärförmåga vid brand kan antas bestå under en bestämd tid,
2. utveckling och spridning av brand och rök inom byggnadsverket begränsas.
3. spridning av brand till närliggande byggnadsverk begränsas
4. personer som befinner sig i byggnadsverket vid brand kan lämna det eller räddas på annat sätt
5. hänsyn har tagits till räddningsmanskapets säkerhet vid brand.
Plan och byggförordningens krav (Övergripande) uppfylles genom att föreskrifterna i BBR uppfylles (Vad) , som i sin tur uppfylles genom de allmänna råd som följer föreskrifterna, som är nivåsättande för brandskyddet (Hur).
78
Kraven har gått mot funktionsbaserade byggnadsbestämmelser, vad betyder det?
Så länge en byggnadsdel eller byggnadslösning uppfyller kraven genom att visa på dess funktion bibehålls. Analytiskt dimensionering av ett byggnadssegment där man genom tydliga motiv visar att byggnadsdelen är funktionsduglig och uppfyller kraven.
BBRAD, BBR - analytiskt dimensionering när man alternativt uppnår de allmänna råden som är nivåsättande för hur föreskriften uppfylls.
EKS - När man dimensionerar utanför standardbrandkurvan och antar en mer realistisk förväntad brandbelastning i en brandcell.
79
CE-märkning enligt Byggproduktsförordningen, vad säger det om byggprodukterna som innehar märkningen?
Det säger att produkten är testad enligt en harmoniserad standard och dess egenskaper har bedömts och att tillverkaren tar ansvar för att prestandan stämmer överens med prestandadeklarationen.
Det betyder INTE att produkten är godkänd eller bevis på att en viss byggprodukt är lämplig att använda i ett visst sammanhang.
80
Vad gör du om du som beställare använder produkter utan CE-märkning eller typgodkännande?
Beställaren måste själv säkerställa att produkter uppfyller krav från samhället.
81
Bärverk i Boverkets byggregler, vart hittar vi reglerna för dessa?
Regler om byggnaders bärförmåga vid brand finns i avdelning C, kap 1.1.2 i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder, EKS.
82
När gäller kraven i EKS?
| Och finns det alternativ till reglerna?
- Uppförande av nya byggnader
- Tillbyggnad och ändring av byggnader
- Vid rivnings- och markarbeten
Byggnadsnämnden i din hemkommun får medge mindre avvikelsen från EKS om:
- Det finns särskilda skäl
- Byggnadsprojektet ändå anses tekniskt tillfredsställande.
83
Vad är syftet med Eurocodesystemet?
Syftet är att harmonisera verifieringsmetoder för att möjliggöra fri handel av tjänster och produkter.
84
Förklara hiarkin för dimensioneringsreglerna i EKS utifrån PBL, och vad varje steg innebär.
PBL och PBF ger generella egenskapskrav, bärförmåga vid brand är ett sådant.
BBR hänvisar till EKS
EKS beskriver hur vi ska tillämpa Eurokoderna samt sätter den svenska kravnivån för bärförmåga vid brand.
85
Enligt BBR så är definitionen av ett våningsplani källare och vind enligt:
Källarplan=Våningsplan:
Medelhöjden mellan mark och övre bjälklagets överkant överstiger 1,5 meter.
Vindsplan=Våningsplan:
Om det kan inredas som bostad eller arbetsrum och om avståndet mellan bjälklagets överkant och takets underkant överstiger 0,7 meter.
86
Man får frångå de allmänna råden om man följer ett så kallat tekniskt byte, vad gäller då för att fortfarande hålla sig inom förenklad dimensionering?
Om vi skall uppfylla förenklad dimensionering så får två tekniska byten införas om byggnaden förses med ett automatiskt släcksystem utöver kraven i BBR. Som t.ex. utökat gångavstånd osv.
Om det enligt BBR redan föreligger krav på automatiskt släcksystem så får endast ett tekniskt byte genomföras.
87
Vad är en kommunal översiktsplan?
En översiktsplan är kommunens inriktningsdokument för hur mark och vatten skall användas i stora drag.
Beskrivningar av förutsättningar som rör till exempel brandskyddsfrågor utgör underlag som ligger till grund för översiktsplanens utformning, så att de kan utgöra stöd för detaljplanering och prövning av bygglov utanför detaljplan.
88
Exempel på brandskyddsfrågor som kan hanteras som underlag i översiktsplanen är:
- Brandstationers placering och insatstider i förhållande till riskobjekt, utvecklingsområden och infrastruktur.
- Seveso-anläggningar
- Kartläggning av kulturhistoriskt värdefulla bebyggelser, där särskilda krav på brandskydd kan behövas.
89
Du har nu fått i uppgift att göra ett utlåtande om ny bebyggelse utifrån översiktsplanen. Vad anger översiktsplanen angående detta?
Översiktsplanen utformas så att ny bebyggelse placeras på ett från brandskyddssynpunkt lämpligt sätt, och kan innehålla riktlinjer för användning och byggande runt farliga anläggningar av olika slag.
Även för områden med kulturhistorisk bebyggelse kan översiktsplanen ange riktlinjer om särskilt brandskydd.
90
Vad är en detaljplan?
Genom detaljplan prövar kommunen mark- och vattenområdens lämplighet för bebyggelse. Inom områden med sammanhållen bebyggelse ska bebyggelsemiljön utformas med hänsyn till bland annat behovet av skydd mot uppkomst och spridning av brand.
I bedömningarna är det nödvändigt att tänka i termer som skyddsavstånd, utformning och tekniska åtgärder. Olika verksamheter ska placeras lämpligt sinsemellan, markåtgärder och material måste anpassas till tillåten utformning och användning. Etc. Insatstider och framkomlighet för utryckningsfordon är andra frågor som beaktas.
Byggnaders tekniska egenskaper hanteras främst under tekniskt samråd och startbesked. I vissa undantagsfall kan det anses nödvändigt att ha särskilda detaljplanebestämmelser till exempel avseende brand.
91
Vad prövas när man skickar in ett bygglov?
I bygglovet prövar byggnadsnämnden att planerad byggnad och dess avsedda verksamhet uppfyller detaljplanen samt vissa frågor om närmare placering och utformning. Bland annat prövas om kraven på tillgänglighet uppfylls.
Exempel:
- Särskilda villkor i detaljplanen, som begränsning för byggnation i närheten av vägar avsedda för transport av farligt gods.
- Framkomlighet för räddningsfordon osv.
Finns ingen detaljplan görs prövningen av lovet i princip på motsvarande sätt som lokaliseringsprövningen när man tar fram en detaljplan.
92
Vad skall utvärderas i samband med startbesked från byggnadsnämnden?
Startbesked krävs för att man ska få börja bygga. Det kan föregås av antingen ett bygglov eller en anmälan till kommunen. Det är byggherren som ansvarar för att uppfylla reglerna och byggnadsnämnden som har tillsyn.
I samband med att byggnadsnämnden ger startbesked ska de bedöma om de tekniska egenskapskraven kan antas komma att uppfyllas.
Byggherren behöver därför visa hur reglerna kommer att uppfyllas. Det kan göras med brandskyddsbeskrivning, särskilda brandritningar, brandtekniska beräkningar med mera.
93
Tillsyn:
Vem har ansvaret för att brandskyddet upprätthålls?
Vilka gör tillsyner?
Under byggnadens livslängd är det fastighetsägaren som ansvarar för att kraven på brandskydd upprätthålls. Byggnadsnämnden har tillsyn under hela byggnadens livslängd och kan till exempel fatta beslut om användningsförbud om en byggnad anses farlig att vistas i.
Enligt lag skydd mot olyckor har även räddningstjänsten tillsyn över att byggnaden har ett skäligt brandskydd.
94
I vilket skede kontrolleras om räddningsfordon har framkomlighet till en byggnad i de fall det finns en detaljplan?
I detaljplanen?
I bygglovet?
I startbeskedet?
Det prövas i samband med bygglovet. Om lov inte krävs får det hanteras i samband med anmälan.
95
I vilket skede bedöms om det finns tillräckligt med utrymningsvägar från en byggnad?
I detaljplanen?
I bygglovet?
I startbeskedet?
Byggnadsnämnden bedömer i samband med startbeskedet om brandskyddskraven kan antas komma att uppfyllas.
Visserligen prövas tillgänglighetskraven i bygglovet och därmed kontrolleras ritningar med antalet dörrar, deras bredder med mera för att avgöra om de uppfyller kraven på tillgång till byggnaden.
Om det i det skedet framkommer att utrymningsvägarna inte kan antas komma uppfylla kraven är det lämpligt att informera byggherren om det.
Annars finns risk att startbesked inte kan ges i nästa skede.
96
Vad reglerar de krav vi har i BBR? (kopplat till samhället)
BBR reglerar endast samhällets minimikrav på brandsäkerhet i byggnader och att det i många fall kan vara lämpligt att på frivillig väg ha ett bättre brandskydd ör att skydda dig själv och din egendom.
97
Plan- och bygglagen beslutas av?
Riksdagen och är överst i regelhierarkin.
98
Plan- och byggförordningen. Vad gör denna och vem beslutar om förordningar?
PBF preciserar kraven i PBL och det är regeringen som beslutar om förordningar.
99
BBR är vadå i förhållande till PBF och PBL?
Vem är ansvarig myndighet för BBR?
När gäller BBR?
BBR är i sin tur tillämpningsföreskrifter och allmänna råd baserat på PBF och PBL. Boverket är den ansvariga myndigheten och BBR gäller för uppförandet av nya byggnader och när byggnader ändras. I BBR finns också vissa regler om tomter.
100
Enligt PBF så skall byggnadsverkets bärförmåga vid brand antas bestå under en bestämd tid. Vart hittar dessa krav och tillämpningsföreskrifter?
Detta krav preciseras med tillämpningsföreskrifterna i boverkets konstruktionsregler, EKS.
EKS heter egentligen Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder). Det innebär att EKS ska läsas tillsammans med eurokoderna. Eurokoderna är europeiska standarder.
101
Enligt PBF så skall utveckling och spridning av brand och rök inom byggnadsverket begränsas. Vart hittar dessa krav och tillämpningsföreskrifter?
Vad behandlar dessa föreskrifter?
Avsnitt 5:5 i BBR
- krav på ytskikt
- krav på fasader
- brandcellsindelning
Avsnitt 5:4
- skydd mot brands uppkomst
- skydd mot brand i eldstäder och skorstenar
102
Enligt PBF så skall spridning av brand till närliggande byggnadsverk begränsas. Vart hittar dessa krav och tillämpningsföreskrifter?
Vad behandlar dessa föreskrifter?
BBR
Avsnitt 5:6
-Krav på avstånd byggnader måste stå ifrån varandra.
-Egenskaper på tak för att begränsa flygbränder och att gnistor inte antänder nästa tak.
103
Enligt PBF så skall personer som befinner sig i byggnadsverket vid brand kunna lämna det eller räddas på annat sätt. Vart hittar dessa krav och tillämpningsföreskrifter?
Vad behandlar dessa föreskrifter?
```
BBR
Avsnitt 5:3
-krav på antalet utrymningsvägar
-hur långa gångavstånd
-riktning på dörröppning
-utrymningskyltar
-nödbelysning
-allmänbelysning
-Annan utrymningsväg med hjälp av räddningstjänst.
```
104
Enligt PBF så skall hänsyn tagits till räddningsmanskapets säkerhet Vart hittar dessa krav och tillämpningsföreskrifter?
Vad behandlar dessa föreskrifter?
BBR avsnitt 5:7
- stigarledningar
- säker tillgång på vatten
- brandgasventilation
- räddningshiss
105
Enligt PBL skall räddningstjänsten kunna komma åt byggnad för räddningsinsats. Vart hittar dessa krav och tillämpningsföreskrifter?
Vad behandlar dessa föreskrifter?
BBR 5:7
| -Tomtregler, krav på räddningsväg och uppställningsplats.
106
Verksamhetsklass Vk1.
Exempel på lokaler i Vk1?
Lägsta installationskrav på verksamhetsklass?
```
Brandvarnare
Brandlarm
Utrymningslarm
Släckutrustning
Sprinkler
```
Industribyggnader, lager och kontor.
Inga grundkrav enligt BBR på brandskyddet.
107
Verksamhetsklass Vk2A.
Exempel på lokaler i Vk2A?
Lägsta installationskrav på verksamhetsklass?
```
Brandvarnare
Brandlarm
Utrymningslarm
Släckutrustning
Sprinkler
```
Olika slags samlingslokaler med eller utan alkoholservering:
<=150 personer
```
Skolor
butiker
vårdcentraler
biografer
teatrar
restauranger
pubar
sporthallar
konferensanläggningar.
```
Inget krav på brandtekniska installationer.
108
Verksamhetsklass Vk2B.
Exempel på lokaler i Vk2B?
Lägsta installationskrav på verksamhetsklass?
```
Brandvarnare
Brandlarm
Utrymningslarm
Släckutrustning
Sprinkler
```
Olika slags samlingslokaler med begränsad servering av alkohol.
>=150 personer
```
Skolor
butiker
vårdcentraler
biografer
teatrar
restauranger
pubar
sporthallar
konferensanläggningar.
```
KRAV:
Brandlarm
Utrymningslarm
109
Verksamhetsklass Vk2C.
Exempel på lokaler i Vk2C?
Lägsta installationskrav på verksamhetsklass?
```
Brandvarnare
Brandlarm
Utrymningslarm
Släckutrustning
Sprinkler
```
Olika slags samlingslokaler med servering av alkohol i mer än begränsad omfattning och över 150 personer.
```
biografer
teatrar
restauranger
pubar
sporthallar
konferensanläggningar.
```
>=150 personer
Brandlarm
Utrymningslarm
110
Verksamhetsklass Vk3A.
Exempel på lokaler i Vk3A?
Lägsta installationskrav på verksamhetsklass?
```
Brandvarnare
Brandlarm
Utrymningslarm
Släckutrustning
Sprinkler
```
Vanliga bostadslägenheter i flerbostadshus och småhus.
Brandvarnare
111
Verksamhetsklass Vk3B.
Exempel på lokaler i Vk3B?
Lägsta installationskrav på verksamhetsklass?
```
Brandvarnare
Brandlarm
Utrymningslarm
Släckutrustning
Sprinkler
```
Gemensamhetsboenden där de boende oftast inte valt att bo själva:
Ensamkommande flyktingbarn.
Brandlarm
Utrymningslarm
112
Verksamhetsklass Vk4.
Exempel på lokaler i Vk4?
Lägsta installationskrav på verksamhetsklass?
```
Brandvarnare
Brandlarm
Utrymningslarm
Släckutrustning
Sprinkler
```
Byggnad där:
Personer är sovande vissa delar av dygnet och hittar inte i byggnaden.
Brandlarm
Utrymningslarm
113
Verksamhetsklass Vk5A.
Exempel på lokaler i Vk5A?
Lägsta installationskrav på verksamhetsklass?
```
Brandvarnare
Brandlarm
Utrymningslarm
Släckutrustning
Sprinkler
```
Dagverksamhet:
Förskola
Brandvarnare
114
Verksamhetsklass Vk5B.
Exempel på lokaler i Vk5B?
Lägsta installationskrav på verksamhetsklass?
```
Brandvarnare
Brandlarm
Utrymningslarm
Släckutrustning
Sprinkler
```
Behovsprövade boenden med till exempel fysisk eller psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning, utvecklingsstörning eller demens.
Sprinkler
Utrymningslarm
Brandlarm
115
Verksamhetsklass Vk5C.
Exempel på lokaler i Vk5C?
Lägsta installationskrav på verksamhetsklass?
```
Brandvarnare
Brandlarm
Utrymningslarm
Släckutrustning
Sprinkler
```
Lokaler för hälso och sjukvård.
Brandlarm
Sprinkler
116
Verksamhetsklass Vk5D.
Exempel på lokaler i Vk5D?
Lägsta installationskrav på verksamhetsklass?
```
Brandvarnare
Brandlarm
Utrymningslarm
Släckutrustning
Sprinkler
```
Personer hålls inlåsta, till exempel fängelser.
Kräver alltid analytisk dimensionering.
117
Verksamhetsklass Vk6.
Exempel på lokaler i Vk6?
Lägsta installationskrav på verksamhetsklass?
```
Brandvarnare
Brandlarm
Utrymningslarm
Släckutrustning
Sprinkler
```
Lokaler med förhöjd risk för uppkomst av brand eller att en brand kan få ett mycket snabbt och omfattande förlopp.
Kvarnar, pappersindustri och textilindustri.
Fast släckutrustning.
